Titta

UR Samtiden - Global hälsa

UR Samtiden - Global hälsa

Om UR Samtiden - Global hälsa

Föreläsningar från kursen Global health vid Karolinska Institutet. Inspelat den 18 juni 2014. Arrangör: Karolinska Institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Global hälsa : Humanitära nödsituationerDela
  1. Mitt namn är Johan von Schreeb
    Jag jobbar på Karolinska institutet.

  2. Jag leder en liten forskargrupp-

  3. -om hur man kan bistå människor
    vid katastrofer.

  4. Vi arbetar
    med global katastrofmedicin.

  5. Inte med förebyggande åtgärder, utan
    insatser efter att den har inträffat.

  6. Och det är naturligtvis svårt
    för oss i Sverige-

  7. -att föreställa sig katastrofer.

  8. Vi har skonats från katastrofer.

  9. Tack vare vår ekonomiska utveckling
    har vi kunnat-

  10. -"bygga runt"
    svagheter i byggnader...

  11. ...och har kunnat förbereda samhället
    för att inte påverkas av katastrofer-

  12. -och Sverige hotas inte
    av många katastrofer.

  13. Vi har inga jordbävningar,
    inga vulkaner och så vidare.

  14. Men i världen i stort
    inträffar många katastrofer-

  15. -särskilt naturkatastrofer,
    som blir allt fler.

  16. Om klimatförändring ligger bakom
    kan jag inte svara på-

  17. -men vi ser en ökning i antal.

  18. Fler drabbas av katastrofer,
    färre dör, men de kostar mer och mer.

  19. Samtidigt
    finns det konflikter i världen.

  20. I vår tid har vi många konflikter.

  21. Vi har konflikter i Centralafrikanska
    republiken, i Sydsudan och Syrien-

  22. -och nu har vi även
    en konflikt i norra Irak.

  23. Allt fler människor flyr
    från sina hem-

  24. -och söker skydd i sina hemländer
    och även i andra länder.

  25. Det här är en ny trend.

  26. Sen 80-talet har antalet människor
    som tvingats fly minskat-

  27. -men nu ökar det igen.

  28. Trots att världen har blivit rikare-

  29. -är framför allt
    de allra fattigaste ändå utsatta-

  30. -och påverkas i stigande grad
    av katastrofer.

  31. Man kan fråga sig
    vad vi måste göra åt det.

  32. Sverige har ju som sagt
    skonats från katastrofer.

  33. Måste vi bry oss
    om andra i världen som påverkas?

  34. Det tycker uppenbarligen jag,
    annars hade jag inte stått här.

  35. Utmaningen är hur man ska göra det-

  36. -och hur man kan veta vilka behov
    som måste tillgodoses-

  37. -och hur man kan göra det på bästa
    sätt. Det ska jag prata om i dag.

  38. Förhoppningsvis kan ni lära er nåt om
    katastrofer och hur man hanterar dem.

  39. Som avstamp ska jag visa
    en kort film...

  40. ...om katastrofer.

  41. Den sätter tonen
    så ni vet vad jag pratar om.

  42. En katastrof upplever man inte
    bara med synen-

  43. -utan med luktsinnet, känseln...
    Den är överallt, särskilt lukten.

  44. Det jag kan inte erbjuda i dag-

  45. -men lukten av lik är svår
    att hantera. Så luktar en katastrof.

  46. Den får ni, som tur är,
    inte uppleva i dag-

  47. -men bilderna kan nog
    sätta er i rätt sinnesstämning.

  48. Det tar slut!

  49. Spring, spring!

  50. Den sortens situation kan man möta-

  51. -när man kommer till en plats
    efter en plötslig naturkatastrof.

  52. Situationen är naturligtvis
    annorlunda-

  53. -i Sydsudan, Centralafrikanska
    republiken och Syrien.

  54. Utmaningen utöver behov och
    förstörd infrastruktur är säkerhet.

  55. Vi såg en del bilder
    med vissa säkerhetsrisker-

  56. -men det är inte den sortens risker
    som vi ser vid konflikter.

  57. Så vad gör man
    när katastrofer inträffar-

  58. -oavsett om de orsakas av människor,
    som krig, eller av naturen?

  59. Vi reagerar, vi är människor.

  60. Vi bidrar med humanitärt bistånd
    till de som drabbas-

  61. -eftersom vi är människor
    och det är vår instinkt.

  62. Att vi reagerar kallas
    "det humanitära imperativet".

  63. Om man står i kön i mataffären
    och nån kollapsar-

  64. -försöker man hjälpa personen
    automatiskt.

  65. Det intressanta
    med den reflexen är...

  66. Om man slår strax under knät-

  67. -så åker benet ut,
    en automatisk reaktion.

  68. Hur definierar man en reflex?

  69. Det är nåt
    som inte tar vägen via hjärnan.

  70. Hjärnan behöver inte välja
    att reagera, man gör det ändå.

  71. Även människor med ryggmärgsskador
    har knäreflexen.

  72. Det är nåt vi gör reflexmässigt,
    utan att tänka.

  73. Det humanitära imperativet är roten
    till varför vi vill göra nåt.

  74. Vi kan leva trygga liv i Sverige, vi
    måste inte hjälpa resten av världen-

  75. -men vi känner oss berörda
    och vill göra nåt.

  76. Och det är svårt.

  77. När man vill göra nåt instinktivt,
    utan att det går via hjärnan-

  78. -så finns risken
    att man har ett för blödigt hjärta.

  79. Man måste hålla ens hjärna,
    färdigheter och erfarenheter skärpta.

  80. Det svåra är att kombinera
    viljan att hjälpa till-

  81. -med en mer sofistikerad,
    evidensbaserad reaktion.

  82. På Karolinska institutet
    försöker vi kombinera dem.

  83. När vi talar om
    att bli mer professionella-

  84. -menar vi inte mindre passionerade-

  85. -utan att göra saker mer strukturerat
    och på ett sätt...

  86. ...på ett sätt som har vetenskapliga
    belägg och kunskap som grund.

  87. Men vad brukar vi göra när vi ser
    bilder på människor som lider?

  88. Om man frågar folk så vill de skicka
    mat och medicin, och ordna upp det-

  89. -genom att skicka män i uniformer
    och stora lastflygplan...

  90. ...och biståndsministern
    ska stå på flygplatsen-

  91. -där jetstrålarna från planen förstör
    hennes smink och frisyr-

  92. -men hon skickar i väg materialet,
    vi gör det, vi hjälper till!

  93. Det är en väldigt
    karikatyrartad bild...

  94. ...av hur man hjälper människor,
    men å andra sidan är det så man gör.

  95. Det grundar sig inte alltid på behov-

  96. -utan på att visa politisk styrka,
    att man kan fatta beslut-

  97. -och att vi vill hjälpa
    dessa människor.

  98. I det nedre högra hörnet
    ser ni läkemedel.

  99. När jag jobbade
    för MSF, Läkare utan gränser-

  100. -en organisation
    som jag har arbetat med i 25 år...

  101. Det här var efter jordbävningen
    i Kashmir i nordöstra Pakistan 2008.

  102. Runt 70 000 människor omkom.

  103. Då fanns stora behov, infrastruktur
    och sjukhus hade förstörts-

  104. -så vi försökte hjälpa till
    med återuppbyggandet av sjukhusen.

  105. Varje dag skickades lastbilar
    med mediciner-

  106. -och mycket av det som kom fram
    var utgånget eller olämpligt.

  107. Så blir det när folk vill hjälpa.
    Läkemedel är värdefullt-

  108. -men det gäller att ha rätt medicin,
    nån som kan skriva ut den-

  109. -och att den fortfarande är verksam.

  110. Vi måste ta ett steg tillbaka
    och inte bli en del av karikatyren-

  111. -av hur den här sortens bistånd
    kan utföras.

  112. Så vad är egentligen en katastrof?
    När bör vi hjälpa till?

  113. Som ni alla vet på
    den här kursen i globala hälsa-

  114. -så inträffar katastrofer ofta
    i länder som redan är fattiga.

  115. Ofta är vardagslivet i de här fattiga
    länderna en katastrof-

  116. -om man använder definitionen
    som vi är vana vid:

  117. Resurserna räcker inte till.

  118. Den definition av "katastrof"
    som ofta används i svensk kontext-

  119. -när det inte finns nog med resurser-

  120. -är inte särskilt användbar
    i en låginkomstmiljö.

  121. Om man frågar media
    hur de definierar en katastrof-

  122. -så är det självklart
    enligt deras egen logik-

  123. -bilder som kan visas
    och förmedlar en historia.

  124. I synnerhet
    jordbävningar och tsunamier-

  125. -den sortens rätt media...

  126. ...katastrofer som passar bra
    i mediavärlden...

  127. De får mest uppmärksamhet.

  128. Även om katastrofen inte dödar eller
    drabbar många får den rubriker-

  129. -eftersom det finns bilder.

  130. Problemet med media...

  131. Forskning visar att en katastrof kan
    vara en nyhet i cirka tio dagar-

  132. -framför allt
    plötsliga naturkatastrofer.

  133. Konflikten i Syrien håller sig kvar,
    men det är svårt för media-

  134. -att rapportera om det så att folk
    fortfarande vill läsa om det.

  135. Det är svårt att visa.

  136. Vi som är del av hjälpinsatsen kan
    inte drivas av mediadefinitionen...

  137. Skillnaden mellan krisen i Central-
    afrika och Filippinerna är stor.

  138. Långt fler påverkas i Centralafrika
    och behöver hjälp utifrån-

  139. -men mediabevakningen
    av Filippinerna är mycket större.

  140. Det är inte balanserat
    efter störst behov.

  141. Behov och resurser är inte heller
    en bra definition.

  142. När jag doktorerade för några år sen-

  143. -hade jag "katastrof" i titeln
    och då behöver man en definition.

  144. Jag använde WHO:s definition-

  145. -som också används
    av många FN-organ.

  146. I stora drag är en katastrof...

  147. Ett samhälle existerar
    på en viss nivå till vardags.

  148. Det kan vara sämre eller bättre
    ställt, men det är ändå vardag.

  149. Sen händer nåt. Antingen plötsligt,
    som en jordbävning-

  150. -eller nåt som sker mer gradvist.

  151. Det bryter upp jämvikten
    och förändrar det vardagliga livet-

  152. -så att de som bor
    i det drabbade området...

  153. ...deras liv förändras så mycket
    att de behöver hjälp utifrån.

  154. Det är en väldigt generell
    och bred definition-

  155. -men den innefattar koncept
    som förmedlar att nåt har hänt-

  156. -som påverkar befolkningen-

  157. -och att det som har hänt drabbar den
    så hårt att det krävs hjälp utifrån.

  158. Sen kan man kategorisera katastrofer
    på olika sätt.

  159. Det här som förändrade livet
    för befolkningen...

  160. Man kan tala om
    hur snabbt katastrofen uppstår.

  161. De som sker plötsligt är jord-
    bävningar, tsunamier och liknande.

  162. Plötsligt förstörs
    en grupp människors liv.

  163. Deras liv krossas, deras egendom
    förstörs och de kan ha skadats.

  164. Det kan hända på kort tid.

  165. Sen finns det
    mer långsamma katastrofer:

  166. Konflikter, som i Syrien
    till exempel, sker långsamt.

  167. Det kan vara livsmedelsbrist,
    som vi ser i delar av Afrika.

  168. De sker inte på en sekund-

  169. -utan utvecklas
    under veckor, månader och år.

  170. Situationen förvärras
    för befolkningen.

  171. Jämfört med utvecklingen i större
    delen av världen, som förbättras...

  172. Barnadödligheten går ner i världen,
    men i vissa områden ökar den.

  173. Det är länder som påverkas
    av de här långsamma katastroferna.

  174. Det finns ett mellanting,
    då det sker på några dagar.

  175. I november jobbade jag
    i Filippinerna efter tyfonen.

  176. Jag var där med Läkare utan gränser.

  177. Där var det ett mellanting.

  178. Vi visste tre-fem dagar i förväg
    att det skulle inträffa-

  179. -så vi var förvarnade.

  180. Dagarna före hördes varningssignaler
    och man försökte evakuera kusten.

  181. Ett problem med den katastrofen,
    som jag tar upp senare-

  182. -var att stormen
    och den starka vinden-

  183. -orsakade en tsunami-liknande våg.

  184. Av de 6 000-7 000 människorna
    som dog drunknade de flesta-

  185. -på grund av
    den tsunamiliknande vågen.

  186. Det var ett mellanting, man hade
    ett par dagar på sig att förbereda.

  187. Man kan också kategorisera dem
    utifrån vad som orsakar dem.

  188. Det enklaste är att skilja på om de
    orsakas av naturen eller människor.

  189. Men nu för tiden är det inte så lätt.

  190. Hur gör vi med klimatförändring
    och avskogning-

  191. -där människor är inblandade, men det
    är naturen som utlöser katastrofen?

  192. Det är inte så tydliga gränser
    som det brukade vara.

  193. Sen har vi ett antal katastrofer
    som aldrig slutar.

  194. I det här katastrofkonceptet
    händer nåt och saker blir värre-

  195. -men underförstått kommer allt
    att bli som vanligt igen.

  196. Några dagar efter en jordbävning
    försöker man återgå till det normala-

  197. -trots att det tar väldigt lång tid.

  198. Vanligtvis...

  199. ...tar det många, många år
    för samhället att återhämta sig.

  200. Men vissa situationer slutar aldrig,
    de fortsätter att vara en katastrof.

  201. Det är situationer som i Sydsudan-

  202. -vid Afrikas stora sjöar
    eller i Afghanistan-

  203. -där befolkningen konstant
    befinner sig i en dålig situation-

  204. -och det inte finns
    nån enkel lösning.

  205. Hög barnadödlighet, konfliktområden,
    människor är på flykt.

  206. Man återgår inte till det normala.

  207. Alla de olika sorternas katastrofer
    kräver olika hjälpinsatser.

  208. Det förstår ni nog av den här bilden
    och de tidigare också.

  209. Det är inte bara en sort. Det räcker
    inte med en brandkår med en slang.

  210. Man behöver
    många olika sorters insatser.

  211. Det är viktigt att förstå det.

  212. Att förstå vilken sorts katastrof
    vi har framför oss.

  213. Om man vet det kan man anpassa
    insatserna för bäst resultat.

  214. Det är lättare att förstå om man
    ser det som en matematisk formel.

  215. Det är olika faktorer
    som utgör en katastrof.

  216. Resultatet av en katastrof...

  217. I stort sett kan man... Man har inte
    sett resultatet från början.

  218. Genom att förstå faktorerna
    som påverkar katastrofens verkan-

  219. -har man åtminstone kunskap
    om hur stor katastrofen blir-

  220. -och vilka behov den skapar.

  221. Hur man sen fyller de behoven
    är en annan sak.

  222. Vilka faktorer påverkar
    katastrofens verkan?

  223. Jag tänkte börja med kontext.
    Vad innebär "kontext"?

  224. I dag var jag på ett möte
    med Röda korset-

  225. -om utmaningarna med framtida
    insatser för katastrofdrabbade.

  226. Vi diskuterade och kom fram till
    att kontext är allt.

  227. Kontext innebär: I vilken situation
    har den här katastrofen inträffat?

  228. Är det ett fattigt eller rikt land?
    Om man vet det-

  229. -vet man också vad normaltillståndet
    är, för sjukdomsbördan till exempel.

  230. Så kontexten före katastrofen...

  231. Innan man ens tänker på att skicka
    dit folk för att hjälpa till-

  232. -måste man förstå hur situationen
    såg ut före katastrofen.

  233. Vad hade man till exempel
    för sjukdomar?

  234. Ni har redan hört om överförbara
    och icke-överförbara sjukdomar.

  235. I låginkomstländer-

  236. -är merparten av de befintliga
    sjukdomarna ofta överförbara.

  237. Lunginflammation,
    diarré, malaria och liknande.

  238. Men om man skickas till situationer
    som i Syrien eller Filippinerna-

  239. -så är sjukdomsbördan
    mest icke-överförbara sjukdomar.

  240. Diabetes, hjärtproblem,
    högt blodtryck och så vidare.

  241. För att behandla dem behövs helt
    andra mediciner i läkemedelsväskan.

  242. Om man kommer dit utan att förstå det
    så har man fel mediciner med sig.

  243. Jag säger det här eftersom
    särskilt vid plötsliga katastrofer-

  244. -är den normala sjukdomsbördan
    som orsakas, sår och skador-

  245. -på några veckor borta.

  246. Parallellt med det föder kvinnor
    barn, som ni såg i filmen.

  247. Barn får lunginflammation
    och människor har diabetes.

  248. Man måste behandla
    den vanliga sjukdomsbördan också-

  249. -och om man inte vet vad den är
    kan man inte behandla den.

  250. Att skicka svenska läkare till den
    afrikanska landsbygden som insats-

  251. -är en utmaning, då svenska läkare
    inte är utbildade för de sjukdomarna.

  252. De behandlar den sorts sjukdom man
    främst hittar inom svensk sjukvård-

  253. -alltså icke-överförbara sjukdomar.
    Det måste man förstå.

  254. Förut hade vi...

  255. ...allsmäktiga läkare som åkte från
    rika länder till låginkomstländer.

  256. Det förändras snabbt.

  257. Som till exempel med akutvård...

  258. Sverige utsätts inte
    för många katastrofer längre.

  259. Just akutvård, alltså trafikolyckor,
    skottskador och så vidare-

  260. -är inte särskilt vanligt i Sverige.

  261. Om man vill bli en bra akutkirurg-

  262. -måste man ju regelbundet
    ta hand om skadade människor.

  263. Man utvecklar färdigheten
    genom att utföra operationerna.

  264. Men vi har för få akutfall för
    att ha ett stort antal akutkirurger.

  265. Nu måste Sverige skicka akutkirurger
    till Sydafrika för att bli bra-

  266. -då Sydafrika har mycket akutvård.

  267. Afrika hjälper Sverige, inte tvärtom.

  268. Förutsättningarna
    för att arbeta i låginkomstländer-

  269. -inte bara vad gäller katastrofer,
    har ändrats dramatiskt.

  270. Från att vi här, där vi passar in
    och är välutbildade för det arbetet-

  271. -till att vi i dag måste omskola
    läkare och sjuksköterskor.

  272. Ni sitter väl här eftersom global
    hälsa har blivit ett viktigt område-

  273. -där mycket
    av den gamla sortens vården-

  274. -måste återuppfinnas
    i svensk kontext-

  275. -eftersom vi inte ser den typen av
    sjukdomar som vi hade förr i Sverige-

  276. -men är den sjukdomsbörda
    man oftast ser-

  277. -när man arbetar
    i främst låginkomstländer.

  278. Vi måste komma ihåg kontexten.

  279. Sen måste man
    i vår matematiska formel även ha...

  280. ...vilken typ av katastrof det är.

  281. Som jag sa finns det
    många olika sorters katastrofer.

  282. Katastrofer skapar också
    olika sorters vårdbehov.

  283. Det är inte så att alla katastrofer
    kräver akutkirurger.

  284. Det beror väldigt mycket på.

  285. I Filippinerna-

  286. -är befolkningens främsta vårdbehov-

  287. -inte akutvård, utan snarare vård för
    vanliga icke-överförbara sjukdomar.

  288. Lunginflammation och diarré eftersom
    sanitet och vatten inte var idealt...

  289. Men ibland när vi ser såna bilder-

  290. -reagerar vi automatiskt-

  291. -och vill skicka dit kirurger
    för att hjälpa till med katastrofen.

  292. Det jag menar är
    att instinkten som driver oss...

  293. ...instinkten som får oss att hjälpa
    damen som kollapsade i affären...

  294. ...och göra hjärtlungräddning...

  295. Hemma vet man vad som krävs, på
    andra sidan världen är det svårare.

  296. Därför måste man ta sig tid
    att försöka förstå.

  297. Man måste ju också försöka uppskatta
    hur många som faktiskt drabbades.

  298. Den nya teknologin vi har nu
    har verkligen revolutionerat...

  299. ...hur vi uppskattar
    vilka behov som uppstår.

  300. Nu har vi bra folkräkningsdata
    tillgängligt på internet.

  301. Man markerar det katastrofdrabbade
    området med musen-

  302. -och ser hur många invånare
    området har.

  303. Om det har
    hög eller låg befolkningstäthet-

  304. -påverkar ju resultatet.

  305. Den här typen av information
    kan vi hitta rätt snabbt.

  306. Det är också viktigt
    att veta hur stor del som drabbas.

  307. Om det är 50 % eller 75 %
    av hela landets befolkning.

  308. I Haiti drabbades 30-40 %
    av landets befolkning.

  309. Det var ett låginkomstland
    redan före katastrofen-

  310. -så den hade stora konsekvenser.

  311. Men i Filippinerna drabbades
    bara 10 % av befolkningen-

  312. -så 90 % drabbades inte
    och det fanns resurser i landet.

  313. Det är ett medelinkomstland som inte
    redan hade brist på personal.

  314. Sån grundläggande information
    hjälper en att analysera situationen.

  315. Sen finns det ju fler faktorer att ta
    i beaktande, som hanteringsförmåga.

  316. Vilken återhämtningsförmåga
    har den drabbade befolkningen?

  317. Vilken styrka har de
    och hur kan de använda den nu?

  318. Jag tycker att termen
    "hanteringsförmåga" är intressant.

  319. I bredare mening
    "återhämtningsförmåga".

  320. "Hantering" handlar mer om huruvida
    man har erfarenhet av katastrofer.

  321. Det är intressant att man
    i svensk kontext, skulle jag säga...

  322. Trots att vi i mångt och mycket
    har byggt bort våra katastrofrisker-

  323. -så skulle vår hanteringsförmåga
    vara väldigt låg.

  324. Vi har ingen erfarenhet
    av katastrofer.

  325. Vi har haft väldig tur: 200 år utan
    krig och inga katastrofer i Sverige.

  326. Det uppmuntrar ju inte
    hanteringsförmågan.

  327. Där jag var i Filippinerna-

  328. -hade man de senaste åren haft
    tre-fyra tyfoner om året.

  329. För dem var en ny tyfon inget att
    rapportera om, åtminstone inte först.

  330. De visste vad som behövde göras. De
    hade säkrat dörrar och hämtat vatten.

  331. De var föreberedda.

  332. När jag var ung på 60-talet...

  333. Redan då hade många i Sverige en
    packad väska om kriget skulle komma.

  334. Signalen som man hör var tredje
    månad från hustaken i Stockholm-

  335. -som varnar för en katastrof...

  336. Folk visste vad man skulle göra, vart
    man skulle ta sig, att slå på radion-

  337. -och att titta längst bak
    i gula sidorna i telefonkatalogen.

  338. Nu har vi inga telefonkataloger
    eller skyddsrum.

  339. De har hyrts ut
    som extra förvaringsutrymme.

  340. Den här hanteringsförmågan
    är inget vi är vana vid.

  341. Jag har åtminstone haft,
    nu är mina barn tonåringar...

  342. Jag brukade fråga dem vad man gör
    om man har fem minuter-

  343. -och måste fly, om kriget kommer
    eller en katastrof närmar sig...

  344. Vad tar du med dig? Och vad tror ni
    att svenska tonåringar tar med sig?

  345. De tar med sig telefonen.

  346. På den tiden var det en Gameboy
    och kanske ett par gympaskor.

  347. Ingen tog tält,
    presenningar eller vattenkärl.

  348. Det är inget vi tänker på, för det
    är inget vi har behövt hantera.

  349. Men i många länder söder om Sahara-

  350. -har man på tre minuter samlat ihop
    sina värdesaker-

  351. -och vad som krävs för att överleva-

  352. -vad gäller ved, vattenkärl och de
    presenningar som finns till hands.

  353. De vet precis
    vad de behöver ta med sig.

  354. I Sverige lämnar ungdomar på festival
    kvar sina tält och sovsäckar-

  355. -för de är så billiga. Det är svårare
    att packa ihop dem och ta med hem.

  356. Hanteringsförmåga
    och sårbarhet är viktigt.

  357. Trots att vi är ett rikt land
    försämras vår hanteringsförmåga.

  358. Kontexten är som sagt väldigt viktig.

  359. Vi måste förstå kontexten-

  360. -inte själva katastrofkontexten
    utan kontexten före katastrofen.

  361. Jag har pratat om sårbarhet-

  362. -alltså att ju fattigare man är
    desto mer sårbar är man.

  363. Men vad gäller kontext är
    åldersfördelningen helt olika.

  364. Det är intressant att jämföra Japan-

  365. -som drabbades
    av en jordbävning och tsunami 2011.

  366. Runt 20 000 människor dog.

  367. Men i området som drabbades var
    runt 30 % av befolkningen över 60 år.

  368. Japan har
    den äldsta befolkningen i världen.

  369. De har högst...befolkning...
    De har den äldsta...

  370. Jämfört med Haiti, där bara
    5 % av befolkningen är över 60 år.

  371. Sannolikheten att man träffar
    nån över 60 år på gatan-

  372. -är fem-sex gånger högre i Japan.

  373. Det påverkar självklart
    vilka sjukdomar man får behandla-

  374. -men också
    vilken befolkning man träffar.

  375. Sjukdomsbördan
    har jag redan pratat om.

  376. Överförbara
    och icke-överförbara sjukdomar.

  377. Åldersfördelningen gäller också
    hur många barn som föds.

  378. Hur många barn kommer att födas
    i befolkningen?

  379. I många länder är
    antalet barn per kvinna lägre än två-

  380. -men i vissa länder
    är det fortfarande fem-sex.

  381. Det här är information man kan hitta
    innan man åker i väg.

  382. Det tar inte mer än en timme att
    förstå hur situationen borde se ut-

  383. -om man tänker på det här sättet
    med en matematisk formel.

  384. Och sjukvårdskapaciteten, finns det
    tillräckligt med utbildad personal?

  385. Fungerade sjukvården före?

  386. Om den inte fungerade före
    så lär den inte göra det efteråt.

  387. Det här har ni sett...
    Har alla sett Gapminder? Ja.

  388. Det här är användbart och en
    av de första sakerna jag tittar på.

  389. Det säger mycket.
    Vilken kontext, vilket slags land...

  390. ...om det är ett låg-, medel-
    eller höginkomstland.

  391. Det säger mycket
    om det jag pratade om förut.

  392. Åldersfördelningen, sjukdomsbördan,
    sjukvårdskapaciteten...

  393. Det är beräknad livslängd
    eller barnadödlighet på y-axeln.

  394. Det är en bra indikation
    på hur samhället fungerar.

  395. Det säger mycket.

  396. Haiti är ju ett låginkomstland, medan
    Filippinerna är ett höginkomstland.

  397. Det säger oss mycket.

  398. Men jag vill också påpeka
    att vi nu ser skillnaden mellan...

  399. ...hög- och medelinkomstland, men
    också mellan landsbygd och städer.

  400. Det brukar vara så
    att de rika bor i städerna.

  401. De fattiga bor på landsbygden.

  402. Det är en uppdelning
    som blir tydligare i världen.

  403. Landets ekonomi håller sig
    i de stora städerna-

  404. -och på landet
    finns det inte mycket pengar.

  405. Det påverkar ju
    tillgången till sjukvård.

  406. Nu för tiden ses sjukvård
    mer och mer som en produkt-

  407. -en marknadsprodukt
    som kan säljas och köpas.

  408. När vi svenskar tänker på sjukvård
    tänker vi oss den svenska modellen.

  409. Den svenska modellen
    med en skattebaserad sjukvård-

  410. -är det inte
    många länder i världen som har.

  411. Vi har tur som har ett system-

  412. -där vi inte behöver tänka på hur man
    ska bekosta sin blindtarmsoperation-

  413. -eller kejsarsnittet som man behöver-

  414. -eller lårbenet
    som man bröt i en trafikolycka.

  415. I många länder är
    bekostnaden av sjukvård-

  416. -en stor bakomliggande orsak till
    fattigdom, även absolut fattigdom.

  417. I länder som Kambodja-

  418. -är en av de största orsakerna
    till fattigdom sjukvårdskostnader.

  419. Men de problemen innebär inte att det
    inte finns tillgänglig sjukvård.

  420. Det här är Khartoum i Sudan-

  421. -för några år sen
    när jag arbetade i Darfur.

  422. Ni kanske ser att det står
    "njurtransplantation" på skylten.

  423. Det här är en liten klinik i Khartoum
    som utför njurtransplantationer.

  424. Det finns sjukvård tillgänglig
    om man kan betala för den.

  425. Det är inte så att det inte finns nåt
    i Afrika och vi måste hjälpa dem.

  426. Det finns sjukvård,
    men den är marknadsstyrd.

  427. Den är bara tillgänglig
    för dem som kan betala.

  428. Här är en annan bild
    från när jag arbetade i Kongo, DRC.

  429. Jag besökte ett sjukhus
    på landsbygden.

  430. Jag var förbluffad över
    att det var funktionellt.

  431. Det hade patienter,
    en massa kvinnor...

  432. Kongo har ett högt fruktsamhetstal,
    det föds många barn.

  433. Vi vet att många födslar
    innebär många kejsarsnitt.

  434. Runt 5 % av alla förlossningar kräver
    större obstetriska ingrepp-

  435. -för att hjälpa mamman att föda
    eller hindra henne från att förblöda.

  436. Så...

  437. Jag tittade runt på sjukhuset
    och frågade sjukhuschefen-

  438. -vad som fanns bakom en av dörrarna.

  439. Där bakom fanns de här tre kvinnorna.
    Jag frågade varför de var där.

  440. Han sa
    att de inte hade betalat räkningen.

  441. De hade fått kejsarsnitt och de hade
    inte betalat för behandlingen.

  442. Jag frågade varför.
    "De har inte råd att betala den."

  443. "Jag har inte råd,
    sjukhuset har inte råd att betala."

  444. "Vi har inte fått lön
    från Kinshasa på tio år."

  445. "Jag måste se till att vi har
    material och kan betala löner."

  446. "Patienterna måste betala
    100 % av vad det faktiskt kostar."

  447. "Hur länge har de varit här?"
    "Tre månader."

  448. De här kvinnorna och deras barn
    hade varit fängslade i tre månader.

  449. De fick ordna egen mat-

  450. -och deras familjer samlade ihop de
    40 dollar som kejsarsnittet kostade.

  451. Jag råkade ha 120 dollar på mig
    så jag sa åt dem att åka hem.

  452. Men jag vände mig om
    till en kö av hostande människor-

  453. -som bad om
    att få skrivas ut från sjukhuset.

  454. Visst kan man klandra sjukhuset...
    Sjukhuschefen sa:

  455. "Vi har inte råd med välgörenhet.
    Då skulle vi behöva stänga."

  456. Det är en stor utmaning
    att sjukvården inte är finansierad.

  457. Det måste man förstå
    om man ska arbeta där.

  458. Hur det fungerade före.

  459. Det fungerar alltid, men kanske inte
    på ett sätt som gynnar befolkningen.

  460. Det finns alltid ett system
    som man måste förstå.

  461. Det är inte så svårt att förstå det.

  462. Jag hoppar över den...

  463. Om vi pratar
    om konflikttypen av katastrofer...

  464. Jag skiljer på katastrofer som
    orsakas av människor och av naturen.

  465. Det är inte
    en jättetydlig avgränsning.

  466. Runt 170 miljoner människor i världen
    påverkades av katastrofer.

  467. Det är oklart hur många som dog-

  468. -för det är väldigt svårt att mäta
    dödlighet i såna situationer.

  469. Det finns studier från Syrien som
    uppskattar att 150 000 människor-

  470. -har dött till följd
    av direkt trauma...

  471. ...skottskador,
    bombningar och så vidare.

  472. Det är svårt att verifiera studier.

  473. Det blir politiskt hur många...

  474. Men vi kan säga att många människor-

  475. -har påverkats och många har dött.

  476. När vi pratar om katastrofer
    handlar det om direkt påverkan.

  477. Återigen, det är vad media pratar om.

  478. Man vill skicka kirurger
    till Syrien och de som drabbats.

  479. Det är viktigt att göra det,
    men vi får inte glömma-

  480. -den vanliga sjukdomsbördan.

  481. Kvinnorna med diabetes,
    barnen med lunginflammation.

  482. Det vi ser nu i Syrien, som är...

  483. ...nåt slags kvitto
    på att det är en katastrof...

  484. ...är utbrottet av polio.

  485. Alla sjukdomar som har försummats.

  486. Sjukdomar
    som tidigare var under kontroll.

  487. Barn vaccinerades mot mässlingen,
    men nu har vi en mässlingsepidemi.

  488. Det är ett tecken
    på ett system som har kollapsat.

  489. Mer än 50 % av alla sjukvårds-
    anläggningar i Syrien har förstörts.

  490. En majoritet
    av sjukvårdspersonalen har flytt.

  491. Nästan hälften av befolkningen har
    flytt, inne i landet eller utanför.

  492. Indirekt påverkan skapar
    de största problemen.

  493. När folk hamnar i flyktingläger
    minskar hanteringsförmågan.

  494. Problemen med vatten och sanitet,
    hur man kan tjäna sitt uppehälle...

  495. Det är då folk blir mer sårbara
    eftersom de är flyktingar.

  496. Vi måste ha den direkta
    och den indirekta effekten i åtanke-

  497. -för de kräver olika strategier.

  498. Indirekta effekter ser vi i flykting-
    läger i Jordanien och Libanon-

  499. -där man måste
    upprätta normal sjukvård...

  500. ...normala tillvägagångssätt
    för operationer och så vidare.

  501. Direkta effekter kräver annat.

  502. Det måste vi förstå för att kunna
    planera och erbjuda rätt hjälp.

  503. Naturkatastroferna ökar, kostar mer,
    drabbar fler, men dödar färre.

  504. Och jag vill poängtera
    att även de skapar olika vårdbehov.

  505. Här ser ni jordbävning,
    hård vind, tsunami.

  506. Det jag vill understryka
    är här under effekterna...

  507. "Svåra skador
    som kräver komplex behandling."

  508. Under jordbävningar är det högt.

  509. Den här tabellen sammanställdes-

  510. -av Världshälsoorganisationen
    Pan-American Health Organization.

  511. Det är tydligt att stora
    jordbävningar i stadsområden-

  512. -orsakar många skador som kräver...
    Brutna ben.

  513. När jag arbetade i Haiti
    och var ansvarig för sjukhuset-

  514. -hade vi över 25 patienter med brutna
    lårben, som är svårt att behandla.

  515. Men under tsunamier och störtfloder
    är det lågt.

  516. Men när tsunamin kom 2004...

  517. ...åkte många kirurger dit
    för att hjälpa till.

  518. Problemet var att ingen behövde-

  519. -några större ingrepp.
    Inte många i alla fall.

  520. Det man gör...
    Jag ska visa en bild strax.

  521. Det finns väldigt olika vårdbehov.

  522. Om ser till Japan
    efter en jordbävning 1995...

  523. ...så skadades 44 000 människor
    och runt 6 500 dog.

  524. Så för varje person som dog
    hade man sju skadade att ta hand om.

  525. Det finns ett stort behov av läkare,
    sjuksköterskor och sjukhus.

  526. 2011 var det
    en jordbävning och en tsunami.

  527. Jordbävningen orsakade inte lika
    mycket förödelse som den 1995-

  528. -men tsunamin orsakade stora
    problem. Över 20 000 människor dog.

  529. Mönstret är annorlunda. För varje
    människa som dog 2011 skadades 0,2.

  530. Så det var...
    Och de skadorna var inte svåra.

  531. Så hela...

  532. En av svårigheterna
    för sjukvårdspersonalen i Japan var-

  533. -att de var förberedda på en
    jordbävning och skadorna som följer.

  534. De hade specialutbildade
    hjälpinsatser, DMA-team-

  535. -som skulle ta hand om de skadade.

  536. De kom fram inom ett par timmar
    från andra delar av Japan.

  537. Men det fanns inga patienter
    att ta hand om.

  538. I en tsunami dör man antingen direkt,
    man drunknar-

  539. -eller så överlever man
    med väldigt lindriga skador.

  540. Lite skråmor och blåmärken...
    en del hjärnskakningar.

  541. Några har svalt vatten och så vidare,
    men det finns inga större skador-

  542. -till skillnad från
    vid jordbävningar.

  543. Det här är ett sätt att visa det på.

  544. Om man slår samman
    alla döda och skadade människor...

  545. Här ser ni ett antal jordbävningar.

  546. Jordbävningarna i Bam,
    Pakistan och Kina 2008.

  547. Antalet döda människor jämfört
    med antalet skadade är lågt.

  548. I Bam är det annorlunda,
    men det här är sammanställd data-

  549. -så definitionen av "skadad"
    kan skilja sig markant.

  550. Men trenden är tydlig.

  551. Här jämför vi med tsunamier
    i Indonesien och Japan 2011.

  552. Man ser att en överväldigande
    majoritet av de drabbade-

  553. -är de som dör.

  554. Det gröna är sjukvårdens
    arbetsområde.

  555. Efter en jordbävning
    har vi mycket att göra.

  556. Men efter en tsunami
    har vi väldigt lite att göra.

  557. Återigen är det här nåt vi redan vet,
    så det får inte överraska oss-

  558. -att vi måste rusa dit
    med komplex vård att utföra.

  559. Med det sagt...

  560. Olika katastrofer skapar olika behov-

  561. -men det är viktigt att minnas
    att sjukvårdsbehoven-

  562. -alltid beror på dessa hälsofaktorer.
    Vilka är då faktorerna?

  563. En är vatten och sanitet.
    Mat är helt klart en annan.

  564. Skydd, man behöver ett tak
    för att skydda sig-

  565. -både från värme och kyla.

  566. Man behöver nån sorts sjukvård,
    både kurativ och preventiv.

  567. Den femte är säkerhet.

  568. Det är viktigt att minnas handens
    fem fingrar när man ser en katastrof.

  569. Vad handlar den här krisen mest om?
    Är sjukvård det stora problemet?

  570. Efter en jordbävning är sjukvård
    ett stort problem-

  571. -men efter en tsunami är sjukvård
    inte den viktigaste frågan.

  572. Man måste ju ändå se efter
    den normala sjukdomsbördan.

  573. Där kommer behovsbedömningen in.

  574. Man applicerar
    sin matematiska formel.

  575. Den hjälper en att planera åtgärder
    så att man inte missar målet.

  576. När man sen har gjort
    behovsbedömningen-

  577. -förstår vilka behov
    befolkningen har-

  578. -och man vill göra nåt...
    Varför ska man göra nåt?

  579. Jo, som sagt har vi ett humanitärt
    imperativ att hjälpa till.

  580. Vad gör vi när vi har en organisation
    och är väl förberedda?

  581. Vi har utbildats, behovsbedömt
    och vill hjälpa till.

  582. Kan vi bara ge oss av?

  583. Det är en relevant fråga, för det är
    vad många organisationer gör.

  584. Jag ska träffa en masterstudent i dag
    som har skrivit om Filippinerna.

  585. Han identifierade mer
    än 150 olika internationella grupper-

  586. -som åkte till Filippinerna.

  587. Till Haiti åkte mer
    än 450 olika grupper. Många åker ner.

  588. Men i Centralafrikanska republiken
    eller Sydsudan finns få grupper.

  589. Återigen så kan rapporter i media
    påverka att grupperna åker dit.

  590. Men hur ska vi göra
    för att hjälpa till?

  591. För det första finns inga
    rättsliga ramar-

  592. -som avgör om man får åka eller inte.

  593. Det upp till landet att avgöra.

  594. Man får inte åka dit
    bara för att man vill.

  595. Men länderna öppnar ofta
    sina gränser.

  596. Det hände i Iran 2003,
    i Pakistan 2008 och i Haiti.

  597. Inrikesministern meddelar
    att en katastrof har inträffat-

  598. -och att man tar emot all hjälp.

  599. Det är oftast vad som händer. Det är
    stor press att ta emot hjälp också.

  600. Men i Syrien erkänner staten inte ens
    att det är en pågående konflikt.

  601. De ser inget behov av att ta emot
    internationella organisationer.

  602. Då måste organisationer där,
    som Läkare utan gränser-

  603. -verka illegalt eftersom staten inte
    anser att det är en konflikt.

  604. De måste ta sig över gränsen
    till det område som drabbats.

  605. Men FN-organ och Röda korset
    kan arbeta över den-

  606. -eftersom de har nåt slags tillstånd
    som kontrolleras av staten.

  607. Det är särskilt svårt
    i konfliktområden-

  608. -om staten vill kontrollera
    vad som händer.

  609. Det gynnar inte alltid befolkningen.

  610. Det finns olika mandat.

  611. Arbetar organisationen mellan stater,
    som FN-organisationer-

  612. -eller är ens mandat till folket,
    som Läkare utan gränser?

  613. Då ser ens "raison d'être",
    ens situation, olika ut.

  614. Vilka aktörer finns det?

  615. Det är främst de lokala aktörerna-

  616. -särskilt vid naturkatastrofer
    som jordbävningar...

  617. Det är grannarna som räddar liv. De
    är där först och drar ut de drabbade.

  618. Nationella och regionala aktörer
    kommer också fram fort.

  619. Det är intressanta
    med internationella insatser...

  620. Vi har gjort många undersökningar som
    visar-

  621. -att de internationella aktörerna
    kommer fram för sent.

  622. Hittills har vi inte hittat nån-

  623. -som har lyckats operera
    förrän tre dagar efter katastrofen.

  624. Då kommer man fram väldigt sent och
    de flesta skadade har redan avlidit.

  625. Här ser ni ett antal olika aktörer.

  626. De största är NGO:er, internationella
    icke-statliga organisationer.

  627. Vad är då det? Det är intressant när
    nåt definieras som vad det inte är.

  628. Det är icke-statligt och kan alltså
    vara i stort sett vad som helst.

  629. Om man försöker specificera NGO:er
    så finns även GONGO och CONGO.

  630. En GONGO är en statligt driven
    icke-statlig organisation-

  631. -alltså en NGO som till stor del
    finansieras av staten.

  632. I USA är många organisationer
    underentreprenörer till staten.

  633. De kallar sig för en NGO
    men är i verkligheten...

  634. ...statligt drivna
    snarare än icke-statliga.

  635. En CONGO är en företagsdriven
    icke-statlig organisation-

  636. -då man arbetar
    på ett kommersiellt sätt.

  637. Det är en dåligt definierad grupp
    som skyndar sig att hjälpa till-

  638. -av olika anledningar.
    Det gör det svårt att samordna dem.

  639. Vissa kanske samlar ihop pengar
    i sina kyrkor och vill hjälpa barnen.

  640. Om man inte har pengarna är det svårt
    att säga åt dem vad de kan göra.

  641. Jag återkommer till det senare.

  642. Så hur kan man kontrollera
    de olika aktörerna-

  643. -såväl statliga
    som militära och privata?

  644. Vi ser en ökad mångfald
    bland aktörerna-

  645. -särskilt nu med militärer
    som kommer med dragna vapen-

  646. -från Afghanistan och Irak.

  647. De vill fortfarande vara närvarande-

  648. -och då blir humanitära insatser
    av intresse-

  649. -eftersom det har
    positiva konnotationer.

  650. Det kan inte vara dåligt
    att hjälpa människor-

  651. -men det är tydligt att det snarare
    ligger en politisk agenda bakom.

  652. Det är viktigt att vara medveten om.

  653. Hur kan man förbättra situationen?

  654. Jag har pratat om
    att förstå och planera bättre-

  655. -men själva insatsen?

  656. Hur kan man försäkra sig om
    att aktörerna-

  657. -de 450 i Haiti
    och de 150 i Filippinerna-

  658. -faktiskt är bra och tillhandahåller
    bra sjukvård? Det är svårt.

  659. De senaste åren har jag arbetat med
    WHO, Världshälsoorganisationen-

  660. -och gruppen för global hälsa-

  661. -som samordnar sjukvårdsaktörer
    vid katastrofer.

  662. Vi har kommit fram till...

  663. Först och främst ett klassificerings-
    system för dessa grupper.

  664. Vi har även föreslagit en riktlinje.

  665. Vi kommer att se en ökning av-

  666. -professionella förväntningar
    på vårdgivare.

  667. Kvaliteten, framför allt
    i Filippinerna och Haiti-

  668. -på sjukvården som de erbjuder
    har inte varit fantastisk.

  669. Man pratar om katastrofturism-

  670. -och annan medicinsk skam
    som att kvaliteten inte dög.

  671. Snabbt sammansatta grupper
    som man ser på tv-

  672. -med hopsamlat material
    som rusar i väg-

  673. -har ingen kunskap
    om situationen före katastrofen-

  674. -eller vilka sorts operationer man
    kan utföra i osteriliserad miljö.

  675. Kan man utföra amputationer?

  676. Hur ser man till att patienten har
    tillgång till proteser?

  677. Den processen som jag har varit
    delaktig i kommer åtminstone-

  678. -att bana väg
    för mer professionellt arbete.

  679. Men det saknas rättsliga ramar och
    organisationer hålls inte ansvariga.

  680. Risken är att resultatet
    av ens vilja att göra gott...

  681. Man utvärderar det sällan
    eftersom det är bra på förhand...

  682. Man brukar inte utvärdera det
    regelbundet.

  683. Hur kan man veta
    vad som är bra eller inte?

  684. Jag ska dela med mig
    av en historia från Filippinerna...

  685. ...för att ge er
    en bild av hur det var där.

  686. Jag återkommer
    till det jag har sagt tidigare-

  687. -och hur jag själv använde
    mycket av det jag har föreläst om-

  688. -för att förstå hur man bör reagera
    i situationen i Filippinerna.

  689. Minns ni ordet kontext?
    Vilken kontext har Filippinerna?

  690. Det är som sagt ett medelinkomstland.

  691. Det är antagligen den första faktorn,
    vilket sorts land det är.

  692. Det ger mycket information.

  693. Den traditionella världsbilden
    vi har haft med I- och U-länder...

  694. Den typen av termer...

  695. Vi underkänner studenter
    som använder sån terminologi.

  696. De beskriver inte hur världen ser ut.

  697. Hur skulle man jämföra till exempel
    Filippinerna och Sydsudan-

  698. -utan att nämna inkomstland?

  699. För många handlar det
    om avstånd till västvärlden-

  700. -men det är inte användbart här.

  701. Försök att precisera
    vad det handlar om.

  702. Men det var
    ett landsbygdsområde i Filippinerna.

  703. Det är ju skillnad
    på stad och landsbygd.

  704. Det finns områden i Filippinerna
    med väldigt fattiga människor-

  705. -men i centrala Manila
    åker man runt i sin Mercedes.

  706. Om det är stad eller landsbygd
    spelar också roll.

  707. Här ser ni...

  708. Det finns 6 000 öar också,
    det är en del av kontexten.

  709. Här ser ni
    hur tyfonen kom in härifrån.

  710. Det intressanta med geografin...
    Staden Tacloban drabbades hårdast.

  711. Det intressanta är... Vinden kom här
    och pressade vattnet framför sig.

  712. Det här ser nästan ut
    som en triangel. Vattnet pressas här.

  713. Ni kan föreställa er
    hur det slutar här.

  714. Vattnet pressas och i toppen
    av triangeln får vi mycket vatten-

  715. -eftersom det smalnar av här.

  716. Där blev det som en tsunami
    och Tacloban drabbades hårdast.

  717. Jag arbetade på den här spetsen
    där tyfonen först nådde land.

  718. Här dog flest människor.

  719. De dog inte av vinden
    utan av den tsunami-liknande vågen.

  720. När man försöker göra
    en behovsbedömning-

  721. -måste man förstå vilka faktorer
    som är mest problematiska.

  722. Om vi återgår till vilka vårdbehov
    som skapas av olika katastrofer-

  723. -så inser vi snabbt-

  724. -att det inte finns många svåra
    skador som kräver behandling.

  725. Men icke-överförbara sjukdomar,
    som diabetes, förvärrade skadorna.

  726. Om man har diabetes, och det ser vi
    i många låginkomstländer...

  727. Pilen pekar på Filippinerna.

  728. Men många av fallen...

  729. Runt 10-15 % av den vuxna
    befolkningen har diabetes.

  730. Många är odiagnosticerade
    och vet inte att de har diabetes.

  731. De har högt blodsocker
    och det älskar bakterier.

  732. Om man har en skada är risken att den
    infekteras större med diabetes.

  733. Vi såg att det fanns många komplexa
    skador att behandla när vi kom dit.

  734. Men vilken roll har man
    när man kommer utifrån?

  735. I ett förväntat medelinkomstland
    med hyfsad sjukvård?

  736. Vad gäller sjukvårdskostnader har man
    i Filippinerna sjukförsäkring-

  737. -som till stor del täcker
    de akuta sjukvårdsbehoven.

  738. De har läkare och sjuksköterskor.

  739. Om man gör en behovsbedömning,
    angående fungerade sjukvård...

  740. Det finns 12 000 filippinska
    sjuksköterskor i USA-

  741. -som har utbildats i Filippinerna.
    De exporterar sjukvårdspersonal.

  742. Men i Haiti fanns väldigt få
    som kunde hjälpa till.

  743. Sånt kan vi ta reda på
    innan vi kommer dit.

  744. Genom att analysera den matematiska
    formeln som jag visade-

  745. -och via internet
    kan vi hitta mycket information.

  746. Sen har vi katastroftypen,
    tyfon och stormflod.

  747. Vi vet vilka sjukvårdsbehov
    det skapar.

  748. I just det här fallet var det
    en väldigt stark tyfon.

  749. Ett stort område och 10-15 %
    av befolkningen drabbades.

  750. Det kunde man med musen...

  751. ...med hjälp av det här programmet
    få en bra uppskattning av...

  752. Genom att följa tyfonens väg får man
    en bild av hur många som drabbas.

  753. Det är svårt att definiera
    termen "drabbas". Vad betyder det?

  754. Om man lever i en storfamilj
    och ens syster skadas-

  755. -så är man drabbad.

  756. Det innebär inte att man har skadats,
    utan att ens liv har påverkats.

  757. När vi säger
    att 14 miljoner har drabbats...

  758. Hur många av dem
    har inte tillgång till...

  759. ...de fem...handens...

  760. ...vatten och sanitet, mat,
    skydd, sjukvård och säkerhet?

  761. Antagligen många färre
    än 14 miljoner.

  762. Men man får en grov uppskattning.

  763. Om 10 % drabbas innebär det att
    en stor del av landet är opåverkat-

  764. -och att det finns resurser i landet.

  765. Om vi pratar om behov...
    Vad kan man säga?

  766. Vatten och sanitet...
    Återigen de fem fingrarna.

  767. Vatten och sanitet, och skydd
    var de två största behoven.

  768. Husen hade förstörts.

  769. Mat var också ett problem, mest
    på grund av en brist på transporter.

  770. Sjukvården var mindre skador
    och de vanliga behoven.

  771. Sjukvårdsanläggningarna
    hade i stor utsträckning förstörts.

  772. Säkerhet... Vissa områden drabbades,
    men det var inte ett stort problem.

  773. Då har man en analys
    och kan planera sin hjälpinsats.

  774. Här kom vi fram.

  775. Hur vet man vart man ska?
    Jag var där med MSF.

  776. Vissa hade åkt till ett område
    här borta på Cebu, som var...

  777. ...den här tyfonens nav, så att säga.
    Det hade gått flyg hit.

  778. Man trodde att det fanns
    stora behov här, där tyfonen landade.

  779. Guiuan var en stad och...

  780. ...och sen...

  781. ...befolkningen runt staden, så
    omkring 100 000 människor var där.

  782. Där fanns en landningsbana
    från andra världskriget-

  783. -så det ansågs vara
    en bra plats att åka till.

  784. Sen flög vi i väg...
    Här närmar vi oss landningsbanan.

  785. Här är förödelsen.
    Här låg hamnen i Guiuan.

  786. Man ser spillrorna och förödelsen
    när man närmar sig.

  787. Det här är vad som mötte oss.

  788. Husen var ödelagda.

  789. Jag arbetade inom sjukvården
    och det första jag ville veta var...

  790. ...vilka behov som fanns
    och vart vänder man sig då?

  791. Man pratar med sina kollegor.

  792. Vi skakade hand med borgmästaren-

  793. -och sen träffade vi läkarna
    och den lokala sjukvårdsavdelningen.

  794. Läkarna ville att vi skulle komma dit
    och kände till MSF.

  795. Vi åkte till sjukhuset
    och det här är vad vi hittade.

  796. Sjukhuset som skulle tjäna
    100 000 människor var ödelagt-

  797. -så det fanns behov av ett sjukhus-

  798. -men också av att ta hand om mindre
    skador och de vanliga sjukdomarna.

  799. Först fokuserade vi på
    att ordna ett fältsjukhus.

  800. MSF har en enorm insatskapacitet-

  801. -och kan snabbt ordna liknande
    anläggningar och mediciner.

  802. Allt MSF har finns tillgängligt-

  803. -lastat på flygplatser i Hong Kong
    och andra platser runt om i världen.

  804. Det kan snabbt skickas ut och sättas
    upp, men det tar ändå några dagar.

  805. Särskilt här
    dit det var svårt att ta sig.

  806. Tunga lastflygplan kunde inte landa
    på landningsbanan.

  807. Enligt mig är det viktigt...

  808. Man gör en analys
    och sen en behovsbedömning på plats.

  809. Man försöker verifiera
    sin ursprungliga analys-

  810. -och sen ser man vilka hål
    man kan fylla som nån utifrån.

  811. Vem mer utför annat arbete?

  812. Sen kom MSF... Efter utvärderingarna
    och diskussionerna kom vi fram till-

  813. -att vi skulle stödja
    sjukvårdssystemet, inte ta över det.

  814. I Haiti fungerade inte systemet före,
    här fanns ett fungerande system.

  815. Man kan inte bara ta över,
    man får arbeta med dem.

  816. De hade personal, men materialet
    och byggnaderna hade förstörts-

  817. -så vi hjälpte till
    med det tillfälliga sjukhuset-

  818. -och mobila enheter då man inte
    visste läget ute på landsbygden.

  819. Vatten och sanitet
    var ett stort problem.

  820. Även icke-livsmedelsprodukter
    och tält som säkerhet.

  821. Mycket av MSF:s inblandning
    i Filippinerna var ren logistik-

  822. -snarare än att rädda liv.
    Sjukvårdssystemet behövde hjälp.

  823. Det var intressant...
    Här är våra filippinska kollegor.

  824. Även MSF hade personal som hade
    arbetat i andra områden med MSF-

  825. -men nu var vi i Filippinerna
    och de kunde skickas i väg.

  826. Vi hade läkare från Filippinerna
    från andra områden.

  827. Vi var fyra som kom fram
    inom några dagar efter tyfonen-

  828. -men efter en vecka var vi över
    60 personer från 15 olika länder.

  829. Många var från länder i närheten.
    Det var en stor hjälpinsats.

  830. Lorianna är ortopedkirurg
    och tog hand om mindre skador.

  831. Utöver det var det logistik
    och stöd till lokala myndigheter.

  832. När vi pratar
    om den här sortens hjälpinsatser-

  833. -pratar vi ofta om hur vi flyger in.

  834. Det här är från Haiti
    där jag arbetade med MSF.

  835. Den riktiga hjälten
    var dr Pascal från Haiti.

  836. Det var han som...
    Vi arbetade med honom.

  837. Problemet var som sagt att det inte
    fanns ett system att stödja i Haiti.

  838. Här fick MSF sätta honom i arbete
    och bli det lokala systemet.

  839. Man får utvärdera hur systemet ser ut
    och vilken roll man kan fylla.

  840. Men människor från trakten
    som förstår kontexten...

  841. I Haiti...
    Vad vet jag om voodoo-kultur?

  842. Inget! Jag får prata med nån som vet.

  843. Om man ska amputera...

  844. Om man amputerar i vissa områden
    utan att fråga familjen...

  845. I Afghanistan
    hade man blivit skjuten.

  846. Man måste kunna kommunicera
    och förstå traktens sedvänjor-

  847. -för att inte förstöra och ta över.

  848. Samma sak i Haiti.

  849. Om man vill göra gott ska man inte
    bara titta på den tekniska sidan-

  850. -utan även på helhetsarbetet,
    bland annat kulturmedvetenheten.

  851. De som kom till Haiti
    inom den första månaden...

  852. Man kan föreställa sig
    hur alla flyger in.

  853. Det var 44 olika organisationer
    som åkte dit.

  854. Det är svårt att utnyttja
    alla dessa organisationer.

  855. Därför startade vi samarbetet
    med WHO för att skapa riktlinjerna.

  856. När man kommer för att hjälpa till
    är det viktigt...

  857. ...att försöka förstå befolkningens
    behov och inte se dem som offer.

  858. De är väldigt kapabla
    trots att de har tvingats ner på knä.

  859. Den här gamla mannen som kan bära
    en stor låda på sina axlar...

  860. Spring inte fram för att tvångsmata
    honom. Försök att förstå honom.

  861. Han gick i flip-flops i snön.

  862. Med tanke på svenska ungdomars
    hanteringsförmåga-

  863. -kan vi lära oss mycket av dem.

  864. Man ska använda sitt hjärta-

  865. -men kombinationen av
    ett varmt hjärta och en kall hjärna-

  866. -kan verkligen göra skillnad.

  867. Tack så mycket.

  868. Översättning: Karin Arnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Humanitära nödsituationer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vid naturkatastrofer eller krig försöker man samordna internationell hjälp. Docent och läkare vid Karolinska Institutet Johan von Schreeb berättar om hur man startar den humanitära hjälpinsatsen vid katastrofer. Han har under många år arbetat som läkare i katastrofområden. Inspelat vid Karolinska Institutet den 18 juni 2014. Arrangör: Karolinska Institutet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa, Samhällskunskap
Ämnesord:
Akutvård, Humanitära räddningsaktioner, Hälso- och sjukvård, Katastrofberedskap, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Global hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Global hälsa

Den globala användningen av antibiotika och resistens

Cecilia Stålsby Lundborg är professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet och föreläser om sin forskning kring användande av antibiotika. I många delar av världen skrivs mediciner ut för lätt och det gör att vi blir resistenta och medicinen blir verkningslös. Men informationen om vad som gäller när man tar för mycket antibiotika varierar. Inspelat vid Karolinska Institutet den 18 juni 2014. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Global hälsa

Mödrars hälsa vid graviditet och förlossning

I vissa delar av världen vågar man inte förlösa utanför sitt hem för att det är långt till sjukhuset eller för att något farligt djur ska attackera på vägen. Claudia Hanson forskar i global mödrahälsovård vid Karolinska Institutet. Här föreläser hon om vikten av att göra sjukhus lättillgängliga och hur tvål kan rädda liv vid förlossning. Inspelat vid Karolinska Institutet den 18 juni 2014. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Global hälsa

Humanitära nödsituationer

Vid naturkatastrofer eller krig försöker man samordna internationell hjälp. Docent och läkare vid Karolinska Institutet Johan von Schreeb berättar om hur man startar den humanitära hjälpinsatsen vid katastrofer. Han har under många år arbetat som läkare i katastrofområden. Inspelat vid Karolinska Institutet den 18 juni 2014. Arrangör: Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Onani en källa till njutning och flykt

För de allra flesta människor är onani ett sätt att uppnå njutning, att känna lust och välbehag. Och sexologer vill undanröja tabun som rör att ha sex med sig själv. Men för vissa människor kan onanin vara tvångsmässig, ett sätt att fly oro och nedstämdhet.