Titta

Vägen till Nobelpriset

Vägen till Nobelpriset

Om Vägen till Nobelpriset

Lär känna åtta Nobelpristagare på ett nytt sätt. Vi besöker Japan, USA, Danmark och Frankrike och Norge och möter de pristagare som fortfarande är aktiva. Vi djupdyker i arkiv och research och hittar helt unikt och aldrig publicerat material. Hur har deras väg fram till Nobelpriset sett ut och vilka hinder har de mött? Hur lever deras upptäckter vidare och vad betyder de för oss idag?

Till första programmet

Vägen till Nobelpriset : May-Britt MoserMaterialDela
  1. May-Britt Moser var flickan som
    ville förstå hur världen fungerar.

  2. Ett intresse som bara växte när hon
    bestämde sig för att bli forskare.

  3. Moser har ägnat större delen av sitt
    liv åt att lösa en speciell gåta.

  4. En fråga som har sysselsatt forskare
    i hundratals år.

  5. Vad är lokalsinnet,
    och hur fungerar det?

  6. År 2014 får May-Britt Moser
    ta emot Nobelpriset i medicin-

  7. -ihop med sin make Edvard Moser
    och amerikanen John O'Keefe-

  8. -för att ha upptäckt
    det som har kallats hjärnans gps.

  9. Djur behöver förmågan att hitta mat,
    sitt hem eller en möjlig partner.

  10. Men var och hur lagras informationen?
    Hur fungerar dessa inre kartor?

  11. May-Britt Moser har ägnat stor del av
    sitt liv åt att undersöka just detta.

  12. Den här är min. Där står det May-Britt.

  13. Att forska är som att lägga pussel.
    Först hittar man en bit och sen en till.

  14. När pusselbitarna sen börjar passa
    ihop känns det alldeles fantastiskt.

  15. I experimentrummet har May-Britt
    hittat de viktigaste pusselbitarna.

  16. Vad händer i hjärnan hos råttor
    när de utforskar sin omgivning?

  17. Att man väljer råttor är ingen slump.

  18. De har lätt för att lära sig
    och är naturligt nyfikna.

  19. Det kanske ser lite otäckt ut, men
    råttorna märker inte av utrustningen.

  20. Inuti hjärnan saknas känselceller
    för såväl djur som människor.

  21. Skräckbilden av råttor stämmer inte
    alls. De är så försynta och fina djur.

  22. Du är så fin.
    Och så har du en så fin hatt på dig.

  23. Intresserad av djur har May-Britt
    Moser varit så länge hon kan minnas.

  24. May-Britt föds i början av 60-talet
    och växer upp i lilla Fosnavåg-

  25. -på ön Bergsøya.

  26. Det är en
    av världens vackraste platser.

  27. Med sina öppna vatten
    och sin karga natur.

  28. En sommar hade jag tråkigt eftersom
    så många hade rest bort över lovet.

  29. Då var jag ute och gick mycket
    på egen hand och iakttog olika djur-

  30. -och begrundade stora frågeställningar.

  31. När skolan började,
    och jag kunde fråga biologiläraren-

  32. -en massa saker
    om djur och människor-

  33. -var det så spännande
    att få reda på saker.

  34. Det är i skolan,
    närmare bestämt på gymnasiet-

  35. -som May-Britt träffar Edvard Moser
    - en pojke från grannön Hareid.

  36. Nyfiken och vetgirig, precis som hon.

  37. Men att Edvard ska bli hennes kollega
    och pappa till deras två barn-

  38. -det är inget hon anar då, för det
    är inte kärlek vid första ögonkastet.

  39. Jag brukade aldrig prata med honom.

  40. Han var väldigt blyg. Nej, inte blyg.
    Han var bara inte särskilt pratsam.

  41. Jag pratade hellre med hans vänner.

  42. Först några år senare blir de vänner.

  43. De två öborna från kustregionen
    Sunnmøre möts på nytt i Oslo-

  44. -där de börjar studera psykologi.

  45. Tiden i Oslo var spännande.

  46. Särskilt eftersom det fanns så många
    människor som kunde bli mina vänner.

  47. Jag kunde studera de ämnen som
    intresserad mig. Det var himmelskt.

  48. Och tänk när man fick börja
    med specialinriktade studier.

  49. Det var så spännande.

  50. Och det är också i Oslo som deras
    studier får en tydlig inriktning.

  51. Min viktigaste frågeställning var vad
    som sker i hjärnan när vi lär oss saker.

  52. Hur lär sig ett djur att hitta till
    en plattform under vattnet så snabbt?

  53. Vi undersökte vilka delar av hjärnan
    som var viktiga i det sammanhanget.

  54. Vi upptäckte
    att det var en speciell del av...

  55. Den del av hjärnan
    som kallas hippocampus.

  56. Att två psykologistudenter studerar
    fysiska och kemiska processer-

  57. -är impopulärt i slutet av 80-talet.

  58. Redan första året, när vi precis hade
    kommit in på psykologutbildningen-

  59. -började vi gå till professorn och säga:

  60. "Vi måste få lära oss mer om hjärnan."

  61. På den tiden var sånt ovanligt bland
    psykologer, så vart skulle vi skickas?

  62. De sa åt oss
    att inte forska om hjärnan.

  63. Vi skulle hellre forska om de lagar
    som styr stimulus och respons.

  64. Hjärnan betraktades som en svart låda.

  65. När vi kom till medicinska fakulteten
    där lådan hade öppnats blev vi saliga.

  66. May-Britt och Edvard kommer i kontakt
    med hjärnforskaren John O'Keefe-

  67. -som länge har undersökt just den del
    av hjärnan som kallas hippocampus.

  68. Redan i början av 70-talet, när
    May-Britt och Edvard börjar skolan-

  69. -gör John O'Keefe en viktig upptäckt.

  70. När vi orienterar oss i en miljö tar
    vi gärna hjälp av s.k. landmärken.

  71. T.ex. en bro, en flod
    eller en byggnad.

  72. Nåt som är lätt att känna igen
    och specifikt för platsen där vi är.

  73. John O'Keefes experiment bevisar-

  74. -att det finns
    så kallade platsceller i hippocampus.

  75. De lagrar informationen om var vi är
    i förhållande till vår omgivning.

  76. Upprepade försök visar att när råttan
    passerar en specifik del av boxen-

  77. -så aktiveras samma platscell
    varje gång.

  78. I en studie
    med taxichaufförer i London-

  79. -ser man att platscellerna
    ökar i antal-

  80. -i takt med att förarna
    lär sig hitta.

  81. På 90-talet
    reser paret Moser till London-

  82. -för att lära sig O'Keefes teknik.

  83. En teknik de tar med sig
    när de flyttar till Trondheim.

  84. Vi sätter inte ekonomisk vinning främst.
    Forskningen är viktigast.

  85. Vi kom fram till
    att vi behövde ett labb.

  86. Vi fick tillgång till en lokal som vi
    kunde inreda och inrätta ett labb i.

  87. Vi kavlade upp armarna
    och fick labbet byggt väldigt snabbt.

  88. Fastän vi bara var två.

  89. I dag har hjärncentret
    drygt hundra anställda.

  90. Här finns tekniker, ingenjörer,
    veterinärer och forskare.

  91. Men det är uppenbart vilka som är
    institutets verkliga centralfigurer.

  92. Nu vill jag gärna
    visa er råttornas lyxhotell.

  93. Det finns ungefär dubbelt så många
    råttor som människor i labbet.

  94. Utan djuren hade det aldrig blivit
    nåt Nobelpris, och det vet May-Britt.

  95. Vi vill att forskarna
    ska knyta an ordentligt till djuren.

  96. Det gynnar både djur och forskare,
    och vi får fantastiska data.

  97. Alla tjänar på det,
    och vi behöver färre djur.

  98. Råttorna föds upp på institutet-

  99. -och när ungarna är 21 dagar gamla
    skils de från sin mamma.

  100. Du är så fin.

  101. Och några månader senare
    är det dags att börja arbeta.

  102. Råttan utforskar boxen, och forskarna
    kan följa färden i realtid.

  103. En kamera följer varje rörelse-

  104. -och oerhört tunna elektroder-

  105. -plockar upp de elektriska signalerna
    hos enskilda hjärnceller.

  106. Signalerna omvandlas
    till bild och ljud-

  107. -så att man t.o.m.
    kan höra cellerna aktiveras.

  108. Det är som att poppa popcorn i mikron.

  109. Först händer det inget. Sen poppar det
    en massa, för att sen sluta helt.

  110. Det är det vi lyssnar efter.
    Där har vi popcornljudet.

  111. Det betyder att råttan
    är i ett sånt här varmt område.

  112. Det är där popcorncellerna,
    eller gridcellerna, är aktiva.

  113. Det är under ett sånt här experiment
    det stora genombrottet kommer.

  114. Paret upptäcker att John O'Keefes
    platsceller bara är en pusselbit.

  115. En av flera komponenter
    i hjärnans gps.

  116. När vi var hos John O'Keefe forskade
    han fortfarande om hippocampus.

  117. Han hade hittat platscellerna, vars
    aktivitet vi lärde oss att registrera.

  118. Men den stora frågan var
    varifrån den information kom-

  119. -som platscellerna använde för att vara
    aktiva på en bestämd plats i rummet.

  120. Svaret på gåtan visar sig finnas
    i närheten av hippocampus.

  121. Närmare bestämt den del av hjärnan
    som kallas entorhinala cortex.

  122. Vi monterade elektroderna
    och släppte råttan.

  123. Sen upptäckte vi ett aktivt fält
    i boxen, precis som i platscellerna.

  124. Sen upptäckte vi ännu ett och ännu ett.

  125. Det som var väldigt spännande
    var att fälten såg så regelbundna ut.

  126. Vi såg på det regelbundna mönstret
    och undrade vad vi skulle döpa det till.

  127. Vi lekte namnleken ganska länge.

  128. Till slut kom vi fram till att gridcell,
    eller rutnätscell, var ett bra namn.

  129. Nej, så gör man inte, Fado.

  130. Inne i entorhinala cortex upptäcker
    man alltså en helt ny typ av celler.

  131. Så kallade gridceller,
    eller rutnätsceller.

  132. De hjälper också råttan
    att orientera sig.

  133. Men de aktiveras på flera ställen–

  134. –och bildar ett regelbundet mönster
    av sexkantiga figurer.

  135. Resultatet blir detsamma, oavsett
    vilken box och råtta man använder.

  136. Rutnätscellerna verkar inte
    reagera på specifika landmärken.

  137. I stället registrerar de regelbundet
    hastighet och avstånd.

  138. Det påminner om hur ett gps-system-

  139. -använder sig
    av satelliter och koordinater.

  140. Det stora dilemmat med platscellerna-

  141. -om man tänker på dem
    som en kognitiv karta-

  142. -är att om djurets miljö förändras,
    så förändras även cellerna.

  143. De slutar vara aktiva
    eller flyttar på sig.

  144. Då behövs det oerhört många kartor.

  145. Det geniala med rutnätscellerna
    är att de utgör en universell karta.

  146. De är aktiva var man än befinner sig.

  147. Det är ett så vackert ljud.

  148. -Det är det faktiskt.
    -Ja, så där låter ett Nobelpris.

  149. Ja, och så blev det ju.
    En förmiddag hösten 2014-

  150. -får May-Britt Moser telefonsamtalet
    från Nobelkommitténs ordförande.

  151. -Din make, Edvard, var är han nu?
    -Han sitter på flyget till München.

  152. Vi började fira med en gång. Vi drack
    champagne, och medierna dök upp.

  153. Alla samlades på femte våningen.

  154. Efter två timmar fick jag tag i Edvard.

  155. Jag pratar med Edvard nu.

  156. Nobelpriset må vara en sorts peak i
    paret Mosers framgångsrika karriär-

  157. -men det betyder inte att de har
    slagit sig till ro. Snarare tvärtom.

  158. Vi fortsatte
    att studera entorhinala cortex-

  159. -för att undersöka
    om det fanns andra sorters celler där.

  160. Då upptäckte vi att där fanns celler
    som fungerade som kompassceller.

  161. De reagerar på åt vilket håll djuret
    går, eller vartåt det vänder huvudet.

  162. Nobel i all ära, men det som
    driver May-Britt är inte priser-

  163. -utan vad forskningen kan leda till,
    som t.ex. bromsmediciner-

  164. -för en av
    våra vanligaste ålderssjukdomar.

  165. Gridceller är troligtvis de celler som
    dör när vi får Alzheimers sjukdom.

  166. Det första symtomet
    är att man inte hittar.

  167. Man förlorar lokalsinnet.

  168. Och kanske är det som driver henne
    mest nåt mer grundläggande än så.

  169. Den där nyfikenheten
    som aldrig stillas.

  170. Att veta hur världen fungerar,
    i stort och i smått.

  171. Att lägga det där pusslet
    som aldrig blir färdigt.

  172. Det allra viktigaste är att komma på
    vilken gåta det är man funderar över.

  173. Vad vill man ta reda på?

  174. Sen låter man sig ledas
    av sitt inre driv.

  175. Frågar man sig vad man ska göra för
    att få Nobelpriset så får man det inte.

  176. Men om man leds
    av sin inre nyfikenhet-

  177. -och får komma till ett utmärkt labb
    och lära sig de metoder och tankesätt-

  178. -som krävs för att utföra bra forskning-

  179. -så bör man kunna åstadkomma
    nånting riktigt bra.

  180. Översättning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

May-Britt Moser

Avsnitt 6 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

May-Britt och Edvard Moser fick Nobelpriset i medicin 2014. De hade upptäckt vilka celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan: vår inre kompass. Genom forskning på möss kunde paret Moser och deras team visa vilka delar av hjärnan som samarbetar och styr hur vi kan orientera oss i rummet. Deras upptäckt har stor betydelse för bland annat kampen mot Alzheimers sjukdom.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Celler, Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Biografi, Forskare, Hjärna, Medicin, Moser, May-Britt, 1963-, Nervsystemet, Neurologi, Nobelpris, Nobelpriset i fysiologi eller medicin, Nobelpristagare
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Vägen till Nobelpriset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Svante Arrhenius

Avsnitt 1 av 8

Svante Arrhenius fick Nobelpriset i kemi 1903. Han förenade kemi och fysik på ett banbrytande sätt. Genom sina experiment med salt i vatten och elektricitet kunde han visa hur och varför kemiska föreningar ändrar egenskaper när de löses upp i ett lösningsmedel. Svante Arrhenius har betytt mycket för både miljö- och läkemedelsforskning. Han var också den första forskaren som förutsåg växthuseffekten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Marie Curie

Avsnitt 2 av 8

Marie Curie tilldelades som första kvinna Nobelpriset i fysik 1903. Åtta år senare fick hon även Nobelpriset i kemi. Efter ett både snillrikt och tungt arbete hade hon lyckats hitta två nya grundämnen: polonium och radium. Radium kunde användas för att rädda liv i strålbehandling mot cancer, men det var också ett livsfarligt ämne eftersom man i början inte förstod hur farlig strålningen var. Marie Curie var också den som gav namn åt radioaktiviteten. Hon kom att bli en ikon som kvinna och forskare, en roll hon aldrig trivdes med.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Robert Wilson och Arno Penzias

Avsnitt 3 av 8

Robert Wilson och Arno Penzias fick Nobelpriset i fysik 1978. Deras upptäckter av mikrovågor bevisade teorin om big bang som nu blev den dominerande förklaringen till universums födelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Gertrude Elion

Avsnitt 4 av 8

Gertrude Elion fick Nobelpriset i medicin 1988 för att ha utvecklat läkemedel mot bland annat leukemi, herpes och malaria. Hennes upptäckter har också bidragit till att förenkla organtransplantationer. Gertrude Elion är ovanlig som Nobelpristagare eftersom hon inte hade någon högre akademisk utbildning och hela sitt liv arbetade på ett läkemedelsföretag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Niels Bohr

Avsnitt 5 av 8

När man trodde att man hade upptäckt allt inom den klassiska fysiken dök det upp en ung dansk forskare som bevisade motsatsen. Niels Bohrs atommodell som förklarade hur atomerna är uppbyggda slog ned som en bomb i forskarvärlden och öppnade för utvecklingen av kvantfysiken. Bohrs atommodell används än idag. Niels Bohr fick Nobelpriset i fysik 1922.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

May-Britt Moser

Avsnitt 6 av 8

May-Britt och Edvard Moser fick Nobelpriset i medicin 2014. De hade upptäckt vilka celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan: vår inre kompass. Genom forskning på möss kunde paret Moser och deras team visa vilka delar av hjärnan som samarbetar och styr hur vi kan orientera oss i rummet. Deras upptäckt har stor betydelse för bland annat kampen mot Alzheimers sjukdom.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Willard Libby

Avsnitt 7 av 8

Willard Libby fick Nobelpriset i kemi 1960 för upptäckten av kol-14-metoden. Hans upptäckt har revolutionerat kunskapen om vår historia och har kallats för naturvetenskapens gåva till humanvetenskapen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Shinya Yamanaka

Avsnitt 8 av 8

Shinya Yamanaka fick Nobelpriset i medicin 2012. Han har i sin banbrytande forskning lyckats utveckla stamceller från vanliga kroppsceller. Stamceller har två egenskaper som skiljer dem från andra celltyper. De kan dels genomgå ett obegränsat antal celldelningar, dels mogna till flera celltyper. Därför tror man att stamceller kommer att kunna bota många sjukdomar i framtiden. Shinya Yamanakas upptäckt är ett stort steg på vägen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta 100 frågor om sex

Hur vet en om en är homosexuell?

Psykologen och sexualupplysaren Reyhaneh Ahangaran svarar på frågan: "Hur vet jag om jag är homosexuell?"

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till snackar stress

Roller och status

Roller och status kan påverka oss på många olika sätt. Man kan till exempel må dåligt av att inte ha någon status eller så blir man stämplad som något man inte vill vara. Felicia berättar om en roll hon haft under skoltiden som påverkat henne. Psykiatriforskaren Emma Frans förklarar varför vi söker och strävar efter en roll i olika grupper, trots att det kan få oss att må dåligt. Vi ringer också upp PR-geniet Daniel Redgert, som syns överallt i sociala medier, och frågar hur han egentligen orkar.

Fråga oss