Titta

Det handlar om dig - teckenspråkstolkat

Det handlar om dig - teckenspråkstolkat

Om Det handlar om dig - teckenspråkstolkat

Vilka roller finns i en mobbningssituation och hur kan individer som var och en är schyssta göra fruktansvärda saker mot andra när de är i grupp? Mobbning handlar inte bara om den som mobbar och den som blir utsatt. Alla som står bredvid och ser men inget gör har också en del i det som sker. Utan publik, ingen mobbning. Vi får träffa mobbade och före detta mobbade som berättar om tiden då de utsattes och vilka konsekvenser mobbningen har fått för deras liv. Vi får också träffa före detta mobbare som berättar om vad de utsatt andra för och hur det kändes. Ledande mobbningsexperter från Sverige, Finland och USA förklarar mobbningens mekanismer på ett vetenskapligt sätt.

Till första programmet

Det handlar om dig - teckenspråkstolkat : UtfrysningDela
  1. Har du tänkt på hur det känns att
    bli mobbad? Tänkt tanken fullt ut?

  2. Att bli retad och slagen,
    eller värre:

  3. Att vara helt utesluten. Ensam.
    Du kanske tänker:

  4. "Om jag inte mobbar eller blir
    mobbad, vad angår det då mig?"

  5. "Det är inte mitt ansvar."
    Men vems ansvar är det, då?

  6. -Ska jag ta en?
    -Jag brukar ta två, men ta gärna en.

  7. -Gärna. Vilken ska jag ta?
    -Den lilla.

  8. Det passar mig perfekt.

  9. -Vad heter den lilla?
    -Grace, heter den.

  10. Det här är Malin.
    I somras gick hon ut gymnasiet-

  11. -med det var inte som för de flesta.

  12. Hon var liksom inte
    en del av flocken.

  13. Varför är hästar så härliga?

  14. Efter en jobbig dag i skolan
    är det så skönt att bara...

  15. Man tänker på annat.

  16. Men om du jämför med att vara med
    människor - vilken är skillnaden?

  17. Hästar lyssnar bra.
    Djur är goda lyssnare.

  18. Människor har lätt förutfattade
    meningar och placerar in i grupper.

  19. Med djur är det inte på samma sätt-

  20. -även om de lever i flock
    och en är högst i rang.

  21. Det är aldrig så
    att de lämnar nån utanför.

  22. Det var tur att Malin hade sina
    hästar, för i skolan hade hon ingen.

  23. Tystnaden var värst.

  24. Att man vänder ryggen till
    och bryr sig inte så mycket.

  25. Om man är borta från skolan länge
    frågar ingen var personen är.

  26. Det var i de här fåtöljerna
    och i den här entrén-

  27. -som jag hängde på rasterna
    för att fördriva tiden.

  28. Satt ofta och skrev på uppgifter
    för att...

  29. ...inte känna mig så ensam
    som jag faktiskt var.

  30. Den här tystheten,
    vad gör man åt den?

  31. Ja, vad gör man?
    Jag har varit mobbad så länge.

  32. Mamma och jag har bollat idéer på
    hur vi lösa min utsatthet.

  33. Det var en period på två månader-

  34. -då jag verkligen försökte
    ta mig in i klassens olika grupper.

  35. Ta mig in i klassen överhuvudtaget.
    Försökte hänga med i samtal.

  36. Hälsa, vara aktiv. Prata i matsalen.
    "Får jag sitta här?"

  37. -Hur gick det?
    -Inte så bra.

  38. -Hur reagerade de på det?
    -De tänkte nog: "Var kom hon ifrån?"

  39. En osynlig tjej
    som plötsligt kliver fram.

  40. De kanske skrämdes av
    att jag försökte så mycket.

  41. Jag kanske uppfattades som lite "på".

  42. Men de drog sig undan mer efter det.

  43. Malin var utfryst under nästan
    hela skoltiden. Folk hälsade inte.

  44. Man satt inte med henne i matsalen.
    Hon gick alltid själv på rasterna.

  45. Hon var en sån som man inte riktigt
    brydde sig om. Inte ens på studenten.

  46. Man äter studentfrukost och dricker
    champagne innan man springer ut.

  47. Men klassen jag gick i hade inte ens
    bjudit mig på studentfrukosten.

  48. Ofta åker klassen tillsammans
    på samma flak.

  49. Det är sällan folk åker ensamma på
    släp som man hyr på nån bensinmack.

  50. -Klassrum.
    -Ja.

  51. Det här måste vara den svåraste typen
    av grej att peka på.

  52. Det finns inget...
    De gör inget specifikt.

  53. -De säger inget.
    -Ja.

  54. -Det verkar så knepigt.
    -Ja.

  55. Relationell mobbning, utfrysning-

  56. -är den form
    som är svårast att upptäcka.

  57. Andra kanske inte ser den som
    mobbning. Det är som en gråzon.

  58. Redan små barn tänker: "Jag har rätt
    att bestämma mina kompisar".

  59. Då finns risken
    att nån inte blir vald.

  60. Nån som systematiskt hamnar utanför.
    Det är relationell mobbning.

  61. Det kan vara svårt att identifiera
    mobbning även för vuxna-

  62. -för det kanske inte var
    en stor sak som hände.

  63. Mobbning är ofta en process
    som består av små saker.

  64. En person säger en elak kommentar,
    en ger en hemsk blick.

  65. Det är som ett pussel
    där alla bidrar med en bit.

  66. Först när man sätter ihop bitarna
    får man en klar bild-

  67. -av hur hemsk situationen är.

  68. Men om man bara ser bitarna,
    verkar det inte så allvarligt.

  69. För er vetskap: I Sverige mobbas
    63 000 unga i skolan...

  70. ...varje vecka. Sug på den.

  71. Varje dag i skolan
    fick jag höra att jag var ful.

  72. Framför allt
    att mina glasögon var fula.

  73. Jag blev kallad "glasögonorm".

  74. Jag kände
    att varenda gång nån sa nåt till mig-

  75. -handlade det om att nedvärdera mig.

  76. Att jag var ful enligt dem
    på olika sätt.

  77. Jag var väldigt kort och vägde inte
    mycket. Kanske 1,60 och vägde 29 kg.

  78. "Pinne" kallade de mig för.
    Jag blev en slagpåse för alla andra.

  79. Jag blev uthängd från andra våningen
    en gång.

  80. Inne i skolan var det
    som en balkong på övre våningen.

  81. Tio stycken tog tag i mig-

  82. -och hängde mig från midjan över
    stenräcket med fyra, fem meter ner.

  83. Tänk om de hade tappat mig.

  84. Satte jag mig bredvid nån
    var det alltid nån som flyttade sig.

  85. Då undrade man
    om man hade gjort nånting.

  86. Men det sa de inte.

  87. De mobbade mig
    för att jag skelar med ena ögat.

  88. De kollade: "Ser han nåt nu?"

  89. En sa: "Som du ser ut, Elias, så
    kommer du aldrig att hitta kärleken."

  90. Alla fattar ju en hierarki.

  91. Alla fattar vem som är på topp
    och vem som inte är det.

  92. Om det finns nån på toppen
    måste det finnas nån på botten.

  93. Malin kallades inte "ful". Hon var
    bara en sån som ingen ville vara med.

  94. Folk tyckte nog inte speciellt illa
    om henne. De tyckte nog ingenting.

  95. Det är det som är svårt:
    När det blir en tyst överenskommelse-

  96. -att det är okej
    att en person är helt ensam.

  97. För Malin blev det så jobbigt-

  98. -att hon i slutet av gymnasiet
    var hemma tre-fyra dagar i veckan.

  99. Linda. Vart ska vi?

  100. Jag tänkte att vi skulle gå ditåt.

  101. Det här är Linda. Hon var en av dem
    som gick i Malins klass på gymnasiet.

  102. Taco-tallrik eller kaffe?
    En kaffe får det bli.

  103. På Malin känns det som att hon har
    känt sig utfrusen länge. Mobbad.

  104. Hon menar att det har varit så
    i stort sett jämt.

  105. Jag kan inte säga:
    "Hon har inte varit mobbad."

  106. Om hon har känt så,
    så kan jag inte säga emot.

  107. Malin var inte så ofta i skolan.
    Då bildas det automatiskt grupper.

  108. Att hon inte var i skolan
    var för att hon kände sig utanför.

  109. Det är inte som om
    frös ut sig själv, men...

  110. Hon satte sig inte med oss
    utan på andra sidan rummet.

  111. Hon ville inte följa med och käka.

  112. Det blev jättedumt.
    Då kände vi: "Vi låter henne vara."

  113. Då blev det så.
    Därifrån blev det som det blev.

  114. Alla gick inte ifrån samtidigt.
    Förstår du?

  115. Alla satte sig inte
    på andra sidan klassrummet.

  116. När du berättar
    att de inte har upplevt det så...

  117. Även om jag förstår det, känns det
    som om det är nåt med mig som är fel-

  118. -även om jag själv inte heller är...

  119. Fast jag vet att det inte är så. Det
    blir en känsla som sköljer över en.

  120. -Som finns där.
    -Vilken känsla sköljer över dig?

  121. Av att min upplevelse
    inte existerar egentligen.

  122. Jag har fattat
    att de har...känt på det sättet.

  123. Att de har haft det perspektivet.
    Jag har känt det på mig, men...

  124. Det gör det inte lättare för dig.

  125. I efterhand kan man tänka:
    "Vi kanske kunde ha gjort så."

  126. Men samtidigt:
    att hon valde att stanna hemma...

  127. Vi hade ju ett eget liv
    och egna problem.

  128. Vi kan inte släppa allt och...

  129. Det är lite svårt med ansvaret.

  130. Ja. Vi har nog alla tänkt så.

  131. Man har sitt eget liv,
    det är svårt med ansvaret.

  132. Linda och hennes klasskompisar
    är nog just precis som vi andra.

  133. Men att tillhöra en grupp kan ibland
    göra en till nån man inte vill vara.

  134. Vad är det som gör att en grupp
    kan bete sig på det sättet?

  135. Grupptryck är en stark faktor
    och även behovet av tillhörighet.

  136. Man vågar inte umgås med den utsatte-

  137. -av rädsla för
    att bli socialt smittad.

  138. Man är rädd för att bli associerad
    med den personen inför de andra.

  139. De är inte bara att de inte såg.
    Nåt mer måste ligga bakom.

  140. -Nåt mer konkret. Förstår du?
    -Absolut.

  141. I forskningsstudier kan man se
    hur mobbning kan användas-

  142. -just för att positionera sig
    i en klass.

  143. I en klass identifierar
    eleverna lätt-

  144. -vilka som har hög,
    mellan och låg status.

  145. Där kan mobbning användas
    för hierarkin.

  146. Mobbning används för att skapa status
    och markera kompisskap.

  147. Vilka hamnar innanför och utanför?

  148. Att man tydligt stänger ute personen.
    Man snackar skit om den.

  149. Då känner de som gör det
    en slags gemenskap i att göra det.

  150. Olika mekanismer gör
    att man kan göra andra illa-

  151. -utan att man känner dåligt samvete
    för det.

  152. I det här fallet späds det
    personliga ansvaret ut i gruppen.

  153. "Varför ska just jag ta ansvar
    för den här klasskamraten?"

  154. Ännu en mekanism i sammanhanget
    är det som kallas dehumanisering.

  155. Det innebär att man betraktar
    den som är utsatt-

  156. -som mindre värd
    och lägre stående.

  157. Får man den bilden så är man
    inte lika benägen att känna empati-

  158. -och förstå att den har lika mycket
    tankar, behov och hopp som vi.

  159. De anser man är på ett visst sätt
    och därför mobbas man.

  160. I mitt fall ansåg kanske mobbarna-

  161. -att jag var tyst och ensam,
    och att det var mitt ansvar.

  162. Mobbningen handlar i hög grad
    om att göra den utsatte-

  163. -till udda, konstig.
    En som inte passar in.

  164. Det får den utsatte
    gång på gång höra.

  165. Om man får höra att man är annorlunda
    på ett sätt som de anser negativt-

  166. -det är inte önskvärt,
    det är värdelöst-

  167. -är det stor risk att man börjar tro
    på de beskrivningarna av sig själv.

  168. Man bygger in det i sin självbild.

  169. Mobbarnas negativa bild av mig
    blir gradvis min egen bild.

  170. Dessa processer drabbar inte bara
    barn och ungdom.

  171. Det kan också inträffa bland vuxna
    och bland lärare.

  172. Man har en elev som är
    lite tystlåten.

  173. Det uppfattas som en konsekvens
    av att hon är som hon är-

  174. -och ser inte att hon utsätts för
    utfrysning. Ansvaret läggs på henne.

  175. "Du måste närma dig kamraterna."
    Det är inte okej.

  176. Lärarna har ett tyngre ansvar
    att gripa in i hela klassen.

  177. Hej, Rebecca. Musse.

  178. Det här är Rebecca.

  179. Hon blev så utfryst i skolan att hon
    slutade prata men fick ingen hjälp.

  180. Då fick familjen nog
    och anmälde skolan.

  181. -Ska vi ta spårvagnen?
    -Ja.

  182. -Vilket håll ska vi åt?
    -Mot stan.

  183. -Kan vi ta den här?
    -Ja.

  184. Rebeccas fall handlade mest
    om utfrysning-

  185. -och många barn berättade
    att man utsattes för utfrysning.

  186. Därför var det viktigt
    att få det prövat.

  187. För jag såg att man mådde lika dåligt
    av utfrysning som av att bli slagen.

  188. Man mådde kanske ännu sämre av
    att bli utesluten ur gruppen.

  189. Det var viktigt att en domstol sa
    att det är kränkande behandling.

  190. Det var min storebror som sa
    till mamma att jag mådde dåligt.

  191. Han såg att jag jämt satt ensam och
    att de var elaka mot mig i skolan.

  192. Mamma och pappa hade varit där
    flera gånger med kuratorn-

  193. -och de lovade att de
    skulle hjälpa mig om jag var utanför.

  194. Ändå går de bara förbi mig
    i korridoren.

  195. En dag ringde skolsystern till mamma
    och sa:

  196. "Vi anmäler dig för att du inte
    skickar Rebecca till skolan."

  197. Då sa mamma: "Jag vägrar skicka i väg
    min dotter till psykisk misshandel."

  198. "Hon mår jättedåligt när hon är där.
    Ni bryr er inte ändå."

  199. Så de försökte få dit dig på grund
    av skolplikten trots din situation?

  200. Ja. Då ringde mamma själv polisen
    och sa hur det var.

  201. Polisen sa att han hade gjort
    likadant om det var hans dotter.

  202. -Men ni tog det till domstol.
    -Ja.

  203. Vi kom upp i rätten,
    men lärarna blånekade till allt.

  204. Att vi ens hade pratat med dem.

  205. -Ljög de om att inte det hade hänt?
    -Ja.

  206. -Okej, och vad hände sen?
    -Då hände det inte så mycket.

  207. Efter några månader
    kom vi upp i hovrätten.

  208. -Där vi står.
    -Ja, hovrätten.

  209. Skolan blånekade fortfarande.

  210. Det fanns en tydlig skiljelinje-

  211. -mellan Rebeccas och skolans
    uppfattning om hur det låg till.

  212. Man ville förklara den utfrysning
    hon utsattes för-

  213. -med att hon hade problem
    i sitt sociala samspel.

  214. Det präglade rättegången senare
    också, de invändningar som gjordes-

  215. -att problemet inte låg i omgivningen
    utan hos Rebecca.

  216. Vi fick en prövning i tingsrätten och
    blev rätt sågade med det vi påstod.

  217. Sen klagade vi på domen och fick det
    prövat, och hovrätten kom fram till-

  218. -att allt Rebecca berättade om var
    kränkningar enligt lagstiftningen.

  219. Även den utfrysning
    som hon hade varit utsatt för.

  220. -Hur har domen påverkat dig?
    -Den har gjort mig starkare.

  221. Och den har gjort att jag
    försöker berätta hur jag känner-

  222. -i stället för att vara tyst.

  223. Jag försöker säga hur jag mår och
    inte sitta tyst som jag gjorde förr.

  224. -Känner du att folk lyssnar?
    -Ja, många lyssnar på mig nu.

  225. Det är bra.

  226. Det en av de viktigaste domarna.

  227. Den är tydlig med vad som är
    kränkningar och att man måste agera.

  228. Det krävs inte att familj eller elev
    har gjort en anmälan till skolan-

  229. -utan man ska agera på det man ser.

  230. Ser man att ett barn är ensamt,
    så måste man agera.

  231. Vad kan man säga om det? Att skolorna
    måste tänka på hur de ska sköta det.

  232. -Annars åker de dit. Det blir dyrt.
    -Ja, det kan bli väldigt dyrt.

  233. -Kom, vi går och tar en kaffe.
    -Ja.

  234. -Dricker du kaffe?
    -Nej.

  235. -Du får dricka nåt annat.
    -Ja.

  236. Okej. Då vet vi att det skolan gör
    spelar roll, och att de måste agera.

  237. Men skolan är inte hela lösningen.

  238. Det handlar om dem som går i skolan.
    Med andra ord handlar det om dig.

  239. Jag vill
    att du funderar över det här:

  240. Har du nån som alltid går ensam
    i din skola?

  241. Som du själv på nåt sätt väljer
    att inte se. Glöm då inte bort:

  242. Även om man skulle vara avvikande-

  243. -så legitimerar det aldrig
    eller är en ursäkt för mobbning.

  244. Det kan aldrig vara den utsattes
    ansvar att mobbningen ska sluta.

  245. När min lillasyster ser ensamma
    personer, säger hon till mig:

  246. "Jag frågade om hon ville vara
    med oss, men hon svarade inte."

  247. Jag har förklarat
    att för det första är personen rädd.

  248. Den är inte van vid hjälp
    eller vid att nån pratar med den.

  249. För det andra: Fortsätt fråga.
    Fortsätt bara fråga.

  250. Det hade varit annorlunda
    om vi verkligen hade fått svar på-

  251. -att hon var hemma och var ledsen.
    Som klass hade vi behövt...veta:

  252. "Ni kan väl tänka efter lite?"

  253. Vi snöade in oss i våra egna liv.

  254. Så dumt att allt kommer i efterhand-

  255. -för det är nog många som inte vet
    att det var så illa för henne.

  256. Ja... Det är...

  257. Det är superdumt att det kommer fram
    nu, tre månader efter studenten.

  258. Gymnasietiden ska ju vara
    den roligaste tiden-

  259. -så det är synd
    att det inte har varit så för alla.

  260. Textning: Veronika Haraldson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utfrysning

Avsnitt 2 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att lägga skulden på offret är en vanlig mekanism när det gäller mobbning. Professor Robert Thornberg berättar om utfrysning som kallas relationell mobbning. Programledare Musse Hasselvall träffar Malin som är utfryst i sin gymnasieklass och är mitt i studentperioden. De pratar om hur svårt det är att komma åt den här typen av mobbning eftersom den inte är så uppseendeväckande. Professor Christina Salmivalli beskriver att många små händelser tillsammans är det som utgör mobbning. Det handlar inte om en enskild fruktansvärd händelse. Vi träffar också Rebecca som blev så utfryst på sin skola att hon slutade prata. Skolpersonalen hade lovat att hjälpa henne, men gjorde inte det. Rebeccas föräldrar fick nog och kontaktade Barn- och elevombudet.

Ämnen:
Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Mobbning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Samhällsvetenskap, Skolans socialpsykologi, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Det handlar om dig - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om dig - teckenspråkstolkat

Jag är en mobbare

Avsnitt 1 av 4

Vi träffar den före detta Paradise Hotel-deltagaren Cimon som berättar om varför han mobbade under flera år och vad som egentligen låg bakom. Mattias mobbades under hela högstadiet och det tog tio år för honom att komma igen. Vi träffar också Claes, pappa till Måns som tog sitt liv vid 13 års ålder på grund av mobbning. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet, förklarar de olika rollerna i en mobbningssituation. Christina Salmivalli, professor i psykologi vid universitetet i Åbo, berättar om varför man mobbar.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om dig - teckenspråkstolkat

Utfrysning

Avsnitt 2 av 4

Att lägga skulden på offret är en vanlig mekanism när det gäller mobbning. Professor Robert Thornberg berättar om utfrysning som kallas relationell mobbning. Programledare Musse Hasselvall träffar Malin som är utfryst i sin gymnasieklass och är mitt i studentperioden. De pratar om hur svårt det är att komma åt den här typen av mobbning eftersom den inte är så uppseendeväckande. Professor Christina Salmivalli beskriver att många små händelser tillsammans är det som utgör mobbning. Det handlar inte om en enskild fruktansvärd händelse. Vi träffar också Rebecca som blev så utfryst på sin skola att hon slutade prata. Skolpersonalen hade lovat att hjälpa henne, men gjorde inte det. Rebeccas föräldrar fick nog och kontaktade Barn- och elevombudet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om dig - teckenspråkstolkat

Mobbningens guldålder är nu

Avsnitt 3 av 4

Programledare Musse Hasselvall träffar Alicia som under flera års tid fått höra elaka och kränkande kommentarer. De flesta och grövsta påhoppen har skett på nätet. Alicia träffar juristen Johanna Bardon som berättar att det är samma regler som gäller på nätet som i verkliga livet. Marwa har också blivit mobbad på nätet. Hon fick mängder av elaka kommentarer på sin blogg och övervägde att ta sitt liv när det var som värst. Till slut började hon skriva om mobbningen på bloggen och fick mängder av svar från andra med samma upplevelser. Hon svarade och hjälpte dem och det räddade henne. Forskare Robert Thornberg, Patricia Agatston och Ann Frisén berättar om varför det är lättare att kränka på nätet än annars.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet handlar om dig - teckenspråkstolkat

Musse gör upp med sitt förflutna

Avsnitt 4 av 4

Programledare Musse Hasselvall mobbade när han gick i skolan och tänker nu göra upp med sitt förflutna. Han frös ut och gjorde sig lustig på andras bekostnad, men blev sällan konfronterad. Nu åker han tillbaka till sin gamla skola och möter några av dem han utsatte. För professor Christina Salmivalli berättar Musse att han tagit med sitt mobbarbeteende i vuxenlivet. En vän och före detta programledarkollega bekräftar att Musse gärna gör sig lustig på andras bekostnad. Vi får också följa med till en skola i Esbo i Finland där en antimobbningsmetod som kallas Kiva-metoden praktiseras.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta PK-mannen - syntolkat

Ska jag säga hen eller den?

Musse Hasselvall drabbas av normkritisk utmattning och börjar tycka att det är svårt att göra rätt hela tiden. Inför en intervju med en transperson blir han nervös och söker stöd hos sin kompis Isabelle som jobbar med transfrågor på RFSL. Musse hälsar på hos Robin Aronsson som är transkille. De pratar om känslan att vara född i fel kropp och att det behövs fler positiva skildringar av transpersoner. Sexualupplysaren Zafire Vrba förklarar begreppen binär, cis och transsexuell. Vi besöker dessutom The Cis-office där alla är extremt fixerade vid att visa sin könstillhörighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Alla mina förövare

Min kropp

På högstadiet blev Emma kallad skolans madrass. Hon fick nedsättande ord slängda efter sig och fick smällar på rumpan. Varför tar sig många killar friheten att tafsa på tjejer och kommentera hur de ser ut? Precis som många andra påverkades Mariana av kroppsideal och kämpade länge med kroppskomplex. När hon började med roller derby förändrades allt.