Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Höstlov blir läslovDela
  1. Välkommen till seminariet
    "Höstlov blir läslov".

  2. Jag heter Elisabet Reslegård
    och är ordförande för Läsrörelsen-

  3. -och för nätverket Läslov.

  4. Det är
    ett brett läsfrämjande samarbete-

  5. -genom Läsrörelsen
    med många olika aktörer.

  6. Elevorganisationer,
    bokförlag, bibliotek, bokhandel-

  7. -idrottsföreningar,
    fackliga organisationer-

  8. -kulturinstitutioner och företag. Det
    är ett stort, växande nätverk.

  9. Nu är vi uppe i 69 medlemmar.

  10. Svenska elever
    har två lov varje år.

  11. Det ena heter sportlov,
    men hette från början kokslov.

  12. Det var på 40-talet
    då man behövde spara energi.

  13. Det andra lovet heter höstlov.

  14. Men det hette från början potatislov-

  15. -för i stort sett alla elever
    behövdes hemma i jordbruket.

  16. Det ligger långt tillbaka i tiden.
    Och i nätverket Läslov-

  17. -tycker vi att det är dags att
    anpassa sig till en modern tid-

  18. -och att detta förvandlas
    från höstlov till läslov.

  19. Men med lusten till läsandet
    i centrum.

  20. För det är ett lov vi pratar om. Vi
    är mycket glada-

  21. -att kultur- och demokratiminister
    Alice Bah Kuhnke-

  22. -och utbildningsminister Gustav
    Fridolin kommer att vara med här.

  23. Men nu är det så att vi inte
    har den järnväg som vi hade förr.

  24. Så det tar lite tid,
    men de är på väg.

  25. Och de vill verkligen delta
    i detta.

  26. Och vi är väldigt glada
    över att få veta-

  27. -vad regeringen tycker
    om läsningens betydelse.

  28. Men nu vill jag hälsa dagens
    moderator, Åsa Sandell, välkommen.

  29. Litteraturvetare och före detta
    proffsboxare. Välkommen.

  30. Tack så mycket.

  31. Tack och välkomna. Cassi Stankovic
    skulle ha varit här-

  32. -men hon
    har tyvärr fått förhinder.

  33. Men här sitter Katti Hoflin,
    stadsbibliotekarie i Stockholm.

  34. -Visst är det svårt att säga.
    -Ja, jag borde ha tränat på det.

  35. Och Johan Unenge,
    f.d. läsambassadör, nu läscoach-

  36. -och även språkrör
    för satsningen Läsning och idrott.

  37. -Ja, det kan man säga.
    -Eller? Nåt sånt.

  38. Och... Ja, men är det så-

  39. -att barn och unga
    läser mindre än förr?

  40. Är det problematiskt? Du har ju
    jobbat med det här i flera år.

  41. När jag fick det här uppdraget
    som läsambassadör 2011-

  42. -såg samhällsdebatten
    inte riktigt ut som nu.

  43. Att de läste mindre var orsaken till
    att de inrättade uppdraget.

  44. Och jag var provocerande: "Spelar det
    nån roll? Det är nya tider."

  45. Nu, fyra år senare,
    är det läsplattor överallt.

  46. Debutåldern för internet
    är två år.

  47. Alla vet
    att vi läser mindre än förr.

  48. Och de här PISA-resultaten
    kan man trötta ut varandra med.

  49. Allt visar på en fortsatt nedgång. Vi
    är under alla genomsnitt.

  50. Vi läser mindre. Det finns en
    undersökning jag brukar vifta med-

  51. -som säger att ca tio procent är
    riktigt intresserade av att läsa.

  52. På frågan "Vill du läsa böcker
    och tidningar på din fritid?"-

  53. -är det nu ungefär fjorton procent
    som svarar ja-

  54. -av killar
    i åldern nio till tretton år.

  55. Tjejer läser också mindre än förr.

  56. Jag tror att vi är överens om
    att det är ett problem.

  57. Det skapar en klyfta i samhället.
    Språket blir olika.

  58. Man känner att man är utestängd
    och på fel sida om klyftan-

  59. -och det blir ett samhällsproblem. Så
    det är ett demokratiproblem.

  60. Men det köps mer barnböcker
    i Sverige.

  61. Alltså, en ökning på 25 procent
    i försäljning.

  62. Men jag tror inte att det gäller alla
    socioekonomiska grupper.

  63. En grupp
    har fått upp ögonen för det här-

  64. -och börjat köpa böcker
    och inte bara dataspel.

  65. Men det är nog inte ett tecken
    på att barn i allmänhet läser mer.

  66. Är de yngre barnen lättare
    på nåt sätt?

  67. Är vi mer fokuserade på läsning
    hos yngre barn?

  68. Det är ju lättare
    att styra ett yngre barn.

  69. Man bestämmer att man kryper ner och
    läser. Det finns en styrning.

  70. Om man som förälder tror att det
    är viktigt så prioriterar man det.

  71. När barnet börjar gå in i sin egen
    informations- eller spelbubbla-

  72. -och har sina kompisar
    på digitala medier-

  73. -är det svårt
    att springa efter med en bok.

  74. "Läs en bok! Det är viktigt,
    för det är bra för dig!"

  75. Undersökningarna
    visar det som Johan säger-

  76. -men samtidigt så läses det ju
    väldigt mycket annat.

  77. Språkutvecklingen när man spelar är
    ju på en fantastisk nivå.

  78. Man utvecklar ett gemensamt språk
    ganska snabbt-

  79. -för att man
    har en "task to achieve".

  80. Det får man inte bortse från. Där
    pågår en väldig språkutveckling.

  81. Sen är det viktigt
    att man har ett helt liv-

  82. -och kan interagera socialt och
    inte bara går in i spelvärlden.

  83. Men där pågår också
    mycket läsning och skrivande.

  84. Det finns kanske en kollision
    mellan en gammal förälder som jag-

  85. -och en yngre generation.

  86. För mig är böcker fortfarande hårda
    pärmar och...

  87. Föräldrar och lärare kanske inte
    har tillräckligt mycket kunskap-

  88. -om att man
    kan läsa på andra sätt?

  89. Det är som du säger -
    det är så olika.

  90. Den bildade medelklassen
    har det i ryggraden.

  91. Självklart ska man läsa böcker-

  92. -och det är fint om mitt barn
    går in i bokslukaråldern.

  93. Händer inte det, är det röd flagg.
    För andra kan det vara annorlunda.

  94. I bibblan där jag jobbar nu har vi
    satsat mycket på en lässatsning.

  95. Den ger resultat. Vi märker
    att om vi riktar in oss på...

  96. Vi har satsat mot förskolan
    och nio- till tolvåringar.

  97. På fritiden -
    eftermiddagsbiblioteket.

  98. Då går lånen upp väldigt mycket och
    det blir en medvetenhet.

  99. Så inom biblioteken
    måste man välja bort nåt annat-

  100. -för att verkligen
    satsa på det här.

  101. Resurserna är begränsade.
    Men satsar vi medvetet-

  102. -så märker vi på statistiken
    att folk lånar mer småbarnsböcker-

  103. -och att fler kommer och vill
    utveckla sitt eget skrivande.

  104. Hur är vägarna in?
    Hur väcker man läslust?

  105. Det första och bästa är att man
    inte överger den här traditionen-

  106. -att man läser högt. Godnattsagan.

  107. Det finns nån siffra
    som har figurerat...

  108. För tio år sen läste 75 procent
    av föräldrarna för sina barn-

  109. -varje kväll. Nu är det
    nästan en halvering-

  110. -av dem som påstår att de gör det.

  111. Det är en tydlig nergång.

  112. Det handlar
    kanske om en lite taskig insikt-

  113. -i hur mycket det betyder,
    utöver att det är mysigt.

  114. Det är kanske frestande -
    det är min egen teori-

  115. -med andra saker som lockar.

  116. Du kan somna
    med spelet på läsplattan-

  117. -medan jag fortsätter
    med mitt sociala liv.

  118. Det är en farlig lockelse
    som finns i nya medier.

  119. Men är det så skadligt för ett barn
    att titta på film i stället?

  120. Det finns en koppling...
    Det är också ett sånt där faktum.

  121. Om man växer upp i en familj
    med lästradition, läsvana-

  122. -där orden och diskussionen finns,
    kanske en morgontidning-

  123. -så har barnen med sig 17 000 ord-

  124. -in i förskoleklassen,
    i sexårsverksamheten.

  125. Men om man bara får plattan
    eller kollar på tv-

  126. -så är det under hälften.

  127. Det blir knepigt att utjämna
    skillnaden när det är så olika.

  128. Spela spel, men läs boken också.

  129. Det här med att läsa högt
    för sitt barn-

  130. -det är ju även att man ses.

  131. Man reflekterar
    över nåt i berättelsen.

  132. I pauserna kan man berätta
    hur man har det själv.

  133. Det är ju det där mötet
    som är så otroligt viktigt.

  134. Och om vuxna själv
    tycker det är spännande-

  135. -att läsa och uppleva
    den här följetongen tillsammans-

  136. -så påverkar det enormt mycket.

  137. Men om vuxna tycker
    att det här är roligare-

  138. -så ser barnet att det
    är prioriterat och viktigt.

  139. Blir det lätt antingen eller, precis
    som med sport?

  140. Antingen läser man eller inte?

  141. Att det inte finns mellanting?
    Antingen satsar man...

  142. Just att satsa på läsning,
    som ska vara en rolig grej...

  143. -Det är svårt att tävla.
    -"Jag satsar på att se på tv."

  144. Ingen behöver be nån att göra det.
    Läsning är ändå underhållning.

  145. Fakta och underhållning.
    Det måste vara kul.

  146. Så allt som går ut på
    att det är viktigt...

  147. Jag har varit
    på en massa författarbesök-

  148. -där rektorn stolt säger att
    det författaren gör är "viktigt".

  149. Säg inte att det är viktigt
    och nyttigt. Det är ju lust.

  150. Det är det vi är ute efter.
    Det måste bygga på lust.

  151. Det här som sker automatiskt,
    i skymundan, vill vi åt.

  152. Men det får inte börja
    med "viktigt".

  153. Jag tänker också
    på TioTretton-biblioteket.

  154. Vi gjorde ett pressmeddelande:
    "Äntligen ett bibliotek"-

  155. -"också för dig som hatar böcker."
    Media undrade vad vi menade.

  156. Det finns ju de
    som tror att de hatar böcker.

  157. Den här platsen
    är kanske särskilt för dem.

  158. Det intressanta är ju
    att liksom försöka hitta knappen.

  159. "Vad är det som du går i gång på?"
    "Jag vill göra en film."

  160. Då måste man hitta på
    en berättelse, en storyline.

  161. Man kanske måste läsa några böcker
    för att få inspiration.

  162. Vill du bli musiker eller skriva
    låtar? Skrivande kommer in i allt.

  163. Det är roligare
    att strunta i vägen dit-

  164. -och fundera över din drivkraft. De
    läser ju som galningar där.

  165. Att titta på
    vad man är intresserad av.

  166. -Det finns alltid böcker...
    -Böckerna är bara en del.

  167. Jag struntar i om du läser böcker-

  168. -men jag är intresserad
    av vad du brinner för.

  169. Och att barnen får vara med
    och bestämma och utforma saker.

  170. Att på riktigt få makt över sitt eget
    bibliotek, sin egen plats-

  171. -så man känner att "jag lägger mig
    och sover en stund."

  172. Är det då man kan övervinna
    att det är tråkigt?

  173. Du drar paralleller till fotboll, där
    föräldrar hejar på sina barn.

  174. "Det är jobbigt ibland,
    men ska du bli nåt så..."

  175. Det finns motstånd som man kan
    ta sig över om man verkligen...

  176. Det är komplext. Dels
    är det föräldrarnas engagemang.

  177. Vi ska vara där
    och läsa med våra barn-

  178. -och visa
    att stunden är värd nånting.

  179. Men man ska också säga
    att man vill läsa i fred.

  180. Exponera sina barn för läsning. "Jag
    läser, jag har inte tid."

  181. Det är nästan att föredra.
    Jag såg en gubbe... En pappa.

  182. Han stod i hipster-gettot och puttade
    på en ettåring på gunga-

  183. -samtidigt
    som han swipade med tummen.

  184. Då vill man gå fram och säga:
    "Nu missar du fem år."

  185. Har du aldrig gjort det?
    Det har jag gjort.

  186. Jag hade gjort det
    om jag hade haft möjlighet.

  187. Ingången till läsning är att läsa för
    dina barn och att läsa själv.

  188. Men ett bibliotek
    med ett stort utbud-

  189. -funkar bättre
    än ett med ett litet utbud.

  190. Jag fick just en siffra från...

  191. Om det var Österbotten...
    Eller Västerbotten.

  192. Lånesiffrorna
    är otroligt mycket högre där.

  193. Det kan delvis handla
    om vilka alternativ som finns-

  194. -men de har satsat
    på ett stort utbud.

  195. Då blir det inte 450 personer
    före dig i lånekön.

  196. Satsar man på bibliotek
    så får det effekt.

  197. Om man satsar på utbud, men också
    prioriterar sina resurser.

  198. Skulle ett läslov handla om det? Nu
    finns ju Läsrörelsen.

  199. Men vad ska man göra på läslovet?

  200. Vad ska det innehålla?
    Vad är grejen?

  201. Grejen, som jag har fått den
    formulerad för mig-

  202. -är dels
    att bredda begreppet läsning-

  203. -för att inte hamna i "Jag älskar
    doften av dammiga böcker."

  204. Många är väldigt stolta över det.

  205. Vad är läsning?
    Jo, ett berättande.

  206. Vad är vi ute efter? Språk.
    Att vi ska kunna förstå varandra.

  207. Med den utgångspunkten
    kan man skriva hiphoptexter-

  208. -eller hitta på intriger
    till dataspel.

  209. Tanken är att en vecka där många
    inte har haft nåt att göra-

  210. -utan ljugit ihop att de har gjort
    nåt kul medan andra rest bort-

  211. -ska bli en vecka
    full av roligheter.

  212. Det kan vara att man släcker ner på
    biblioteket och kör läsnatt-

  213. -eller gör sånt
    som redan i dag görs på höstlovet.

  214. Om vi myntar begreppet "läslov"-

  215. -så skulle det hjälpa. Det symboliska
    värdet i ett läslov.

  216. "Vad då läslov?"
    Då kan vi förklara.

  217. Vi måste ha en konflikt,
    för vi är så himla överens.

  218. -Och nu kommer de!
    -Där kommer konflikten!

  219. -Hej! Välkommen.
    -Hej.

  220. -Vi ber om ursäkt.
    -Ni är så välkomna.

  221. -Jag vill bara säga...
    -Det är som "Skavlan".

  222. Vi tänkte att vi
    kunde bli ministrar om det knep.

  223. -Skönt att inte få en anmärkning.
    -Vi är frimodiga.

  224. Vad jag vill säga är att när det
    gäller andra konstnärliga uttryck-

  225. -som dans, teater, musik och
    bildkonst, så är det nåt fritt.

  226. Med skrivande och läsning är det en
    risk att det blir mer plikt.

  227. "Det här är bra för dig."
    Det blir inte-

  228. -att man kastar sig ut
    i konstens underbara värld.

  229. Berättelser är också en del
    av ett konstnärligt uttryck.

  230. Så en risk med läslov kan ju vara-

  231. -att det kopplas till läroplanen-

  232. -och att det blir ytterligare nåt som
    ska följas upp, nåt nyttigt.

  233. Det är inte dina existentiella
    berättelser som vi kommer åt-

  234. -utan nåt som främjar ditt språk-

  235. -och gör dig
    till en bättre medborgare.

  236. -Alltså, nu...
    -Vill du prata?

  237. Jag försöker få i gång en debatt.

  238. Båda lärarfacken är ju med.

  239. Och båda har lovat att inte utnyttja
    det här till sin fördel.

  240. Det här är ett lov.
    Man ska inte säga:

  241. "Här är böckerna ni ska läsa
    under läslovet."

  242. I så fall har lärarna
    missbrukat det.

  243. De ska skörda frukterna två år
    senare, när de sätter betyg.

  244. Det är det som gör
    idén med läslov-

  245. -och kanske begreppet läslov
    så attraktivt.

  246. Vi talar faktiskt om läsningen och
    lusten. När vi talar om sportlov-

  247. -är det ju inte en plikt för alla att
    sporta och röra på sig-

  248. -för att vi vet att det är bra.

  249. Sportlovet finns ju där som ett
    tillfälle att göra nåt lustfyllt.

  250. Det är ju det vi måste
    få in i tanken om läsning.

  251. Det är inte bara
    att man ska och måste-

  252. -utan också att det är nåt som alla
    barn faktiskt ska få älska.

  253. Det finns spännande forskning om
    lusten. En intressant del i det-

  254. -är att lust
    har kapacitet att bryta klass.

  255. Om du har en grupp där vi vet
    att det är en ökad ojämlikhet-

  256. -som vi har
    i det svenska skolsystemet-

  257. -så presterar de olika beroende på
    hur många böcker de har hemma.

  258. Om du väcker lusten, så
    bryter det klassförutsättningarna.

  259. Då syns de socioekonomiska
    skillnaderna inte i resultaten.

  260. Lusten kan göra detta, så varje
    initiativ för att väcka lusten-

  261. -är i sig extremt bra
    för resultaten. Det hänger ihop.

  262. Nu kanske vi säger nåt
    ni redan har sagt-

  263. -men det kräver ju också mod.

  264. Att våga betona lusten
    kan låta enkelt.

  265. Jag träffar ju lärare, elever
    och bibliotekspersonal-

  266. -som betonar just lust. Att det inte
    ska vara nyttighetstänkandet-

  267. -som vi så lätt sätter på kultur.

  268. Det får också bara vara lust,
    för att vi vet att det är viktigt.

  269. En viktig grej är
    att det får finnas olika skikt.

  270. Om man möter en tvättäkta författare
    så kan den berätta-

  271. -att det är ett förbannat svårt jobb
    ibland. Man får skrivkramp.

  272. Men man kommer över tröskeln.

  273. Jag försöker låta barn
    träffa konstnärer.

  274. Om man vill bli kändis
    eller popartist-

  275. -så krävs det massor av övning.

  276. Man behöver få en kontakt
    och se vad som gör...

  277. Ibland ska man ju göra nåt tråkigt
    för att nå det intressanta.

  278. Det är viktigt
    att alla lär sig det.

  279. Särskilt i den tid vi lever i
    där det ska gå snabbt.

  280. Till slut är alla på en yta, bara.

  281. Vi funderade på att kalla det
    för "lustlov".

  282. I går var jag i Södertälje kommun och
    tog del av deras verksamhet.

  283. Södertälje har varit en
    av projektkommunerna i Bokstart.

  284. Då också kopplat till lust
    och vad läslovet kan bidra till:

  285. Att vi vuxna, som är en viktig
    bärande faktor för barns läsande-

  286. -också blir påminda
    om lusten i läsandet.

  287. Att det finns nåt att ta avstamp i
    när vi ska överföra lusten-

  288. -och kanske väcka lusten inom oss.
    Jag tror på att "våga lusta".

  289. "Våga lusta." Där har vi det. Men det
    finns nåt lite frireligiöst-

  290. -över det här
    att det är så himla roligt.

  291. Alla skeptiker, ungarna som tror att
    böcker inte är för dem-

  292. -måste man lura in via t.ex.
    att vi ska hitta på ett dataspel.

  293. Plötsligt sitter man där
    och går bakvägen in i skapandet.

  294. Eller blanda in andra konstarter. Det
    vet jag bibliotek som gör-

  295. -och får in barnen
    i nåt som börjar med rollspel...

  296. -...och slutar med läsande.
    -Vuxna missar ofta en sak.

  297. Nämligen att be barn om hjälp. "Vi
    på biblioteket behöver din hjälp."

  298. "Ni som går i trean. Vi behöver hjälp
    med att marknadsföra oss."

  299. Att man ger barn möjligheten
    att hjälpa till.

  300. Då får man i gång nåt:
    "Jag är viktig, de lyssnar."

  301. -Det blir nåt aktivt.
    -Ja. Inte "Det är bra för dig."

  302. Utan man kan säga: "Jag vill att du
    hjälper mig att berätta nåt."

  303. Finurlighet.
    Man behöver många perspektiv.

  304. Grunden är att biblioteket
    finns där och är nära.

  305. Det är det som gör skolbiblioteken
    till en så fantastisk arena.

  306. Om vi nu pratar om kombinationen och
    balansen mellan lust och krav-

  307. -eller hur lärlusten
    och prestationen hänger ihop...

  308. Jag är ju orolig både för
    avrustningen av skolbiblioteken-

  309. -och också för det som hände-

  310. -sen vi skrev in att alla skolor
    skulle ha bibliotek.

  311. Det blev en juridisk strid-

  312. -om vad ett bibliotek är
    och hur många bokhyllor som krävs.

  313. Egentligen
    handlar det ju om kompetensen.

  314. Det behövs flera kompetenser på en
    skola. Lärarens kunskapsuppdrag-

  315. -men också bibliotekarien,
    som ofta driver det lustfyllda.

  316. "Läs den här boken för att jag
    tror att den passar för dig."

  317. Många av oss har ju det minnet-

  318. -snarare än det här kravminnet.

  319. Och en annan sak, apropå mod.

  320. Skolbiblioteket kan också
    vara vägen in i folkbiblioteket.

  321. Att förstå att läsning kan
    vara farligt. Det förändrar dig.

  322. Får man en väg in i folkbiblio-
    teket, så tar den aldrig slut.

  323. Där finns sekretess. Du
    kan fördjupa dig i hemliga böcker.

  324. Skolbiblioteken
    måste ha ett utbud-

  325. -där det finns litteratur som möter
    det som pågår på en skola.

  326. Det var ju nåt bibliotek där det
    fanns en bok där man hånglade-

  327. -och man tog bort den,
    för det hade upprört en förälder.

  328. Men jag tycker att man
    ska visa ett mänskligt liv.

  329. Det är bra att barnen i skolan
    får även det som är provocerande.

  330. Det finns ett internet
    där 89 procent är porr-

  331. -och så tar man bort en bok
    om hångel i skolbiblioteket.

  332. -Cykloperna.
    -Det är även en del av läroplanen.

  333. Eller hur, utbildningsministern? Vi
    ska fostras också i demokrati.

  334. Om vi då censurerar skolbiblioteken-

  335. -från böcker med andra perspektiv-

  336. -så skär vi av en viktig del
    av våra barns utveckling.

  337. -Du har läst läroplanen.
    -Är det en viktig fråga?

  338. Med barns och ungdomars språk och
    läsning. Är det en demokratifråga?

  339. Absolut. Det var en av mina ingångar
    till det här seminariet.

  340. En av de viktigaste sakerna-

  341. -som gör att det
    är så allvarligt med läsandet-

  342. -och att vi måste lägga kraft
    på det-

  343. -det är ju att det är
    en demokratifråga. Det handlar om-

  344. -att ge de unga möjlighet att
    ta del av ett aktivt samhällsliv.

  345. Att kunna engagera sig,
    att kunna kritiskt granska texter.

  346. Det är oerhört avgörande. Det
    är egentligen det största skälet.

  347. Det finns inga gränser för hur mycket
    kraft vi kan lägga på det.

  348. I skolan når man alla barn.
    Det är det fina med skolan.

  349. Om det finns
    riktiga bibliotekarier där-

  350. -så är de utbildade, källkritiska-

  351. -och duktiga på att navigera
    i komplex information.

  352. Just det
    som barn och unga behöver mest-

  353. -för att förstå om det ligger
    nån agenda bakom ett budskap.

  354. Den här diskussionen om hur många
    bokhyllor ett bibliotek är-

  355. -har blivit så fel. Då har man
    placerat biblioteken i en kontext-

  356. -som lätt uppfattas som utdaterad när
    alla har en Ipad-

  357. -och det
    är den vanligaste bokhyllan.

  358. Det du beskriver
    bevisar att det är tvärtom.

  359. Vi har aldrig haft så stort behov av
    att kunna granska kritiskt-

  360. -och att kunna
    söka och sortera information.

  361. Bibliotekariens roll är större
    än nånsin tidigare i historien.

  362. Den polarisering som har skett-

  363. -där många får all sin information
    från väldigt begränsade källor-

  364. -och lever hela sitt kommunikativa
    liv innanför de ramarna-

  365. -och inte möter andra isolerade
    verkligheter - den är ett faktum.

  366. Därför är kompetensen viktig-

  367. -hos dem som guidar våra barn
    in i böckernas värld.

  368. Jag hade en älskad bokbuss
    som kom till min by mitt i skogen.

  369. Även om mina föräldrar
    var akademiker-

  370. -och öppnade dörrar
    till en kulturell bildning-

  371. -så såg jag att den var begränsad när
    bokbussen kom.

  372. Personalen visade annan litteratur
    som ifrågasatte mina föräldrars.

  373. Vad hade jag varit utan den?
    Jättekonstig.

  374. -Fantastiskt.
    -Nu blev jag helt normal.

  375. Du blev miljöpartist.

  376. Läslovet... Är det en bra idé, då?

  377. Det känns som om ni tycker det.

  378. Höstlovet borde omstöpas
    till ett läslov.

  379. Alice berättade på vägen hit-

  380. -när vi satt och övade
    vår zenbuddism-

  381. -vilket man behöver mer och mer av
    på tåget...

  382. Du berättade om bibliotekarier du
    mött som laddar upp för läslovet.

  383. Det sker organiskt, på samma sätt som
    sportlovet fungerade-

  384. -och fortfarande fungerar,
    med såväl sport-

  385. -som andra uttryck
    som är kopplade till sportlovet.

  386. Ingen blir förvånad över att jag inte
    var den sportigaste killen.

  387. Sportlovsbion
    var min stora sportlovsupplevelse.

  388. Hur man kopplar
    kulturella uttryck-

  389. -till skolans läsårsplanering-

  390. -det är en av de
    viktiga utvecklingarna av loven.

  391. Vi har lämnat potatislovstiden
    och skurlovstiden...

  392. -...i det samhälle vi lever i.
    -Vad ska man då göra på läslovet?

  393. Det finns så många idéer. Jag träffar
    ju många bibliotekarier-

  394. -som nu verkligen bullar upp.
    I Södertälje berättade de-

  395. -om frön till idéer
    på vad man kan göra.

  396. Allt från
    att blanda olika konstarter-

  397. -till författarbesök. På alla sätt
    använda hela paletten-

  398. -för att locka till läsande.

  399. Det finns inga begränsningar
    i vad som kan göras.

  400. -Du säger det som vi skulle säga.
    -"Vad tänker regeringen göra?"

  401. Det finns nåt symboliskt
    i läslovet.

  402. Det är viktigt, men man
    begränsar det inte till böcker.

  403. Om sport inte är begränsat
    till sport-

  404. -så kan vi ju ha läslovsfotboll.
    Läs medan du spelar.

  405. -Det täcker in det från två håll.
    -Ni säger att det är viktigt...

  406. ...på statlig, nationell nivå.

  407. Och alla bibliotek
    jobbar redan mycket på loven.

  408. Då kommer alla
    som inte kan åka nånstans-

  409. -så det är viktigt
    med spännande verksamhet.

  410. Kraften i läslovet
    är att det är så många aktörer.

  411. Förlag, författare, skola -
    så man får mer kraft i det.

  412. I stället för att bara biblioteket
    gör fantastiska grejer.

  413. Vi kan inte ta för givet
    att det rullar på.

  414. Nu har många höga ambitioner.

  415. Men vi ska också
    försöka rikta oss mot vuxna.

  416. Det känner jag ett ansvar för. Vikten
    av att vi som förebilder-

  417. -också lyfter läslovet.

  418. Att vi tar in det i intervjuer
    och har en massiv marknadsföring.

  419. Det är inte bara ungarna
    som ska läsa.

  420. För vi vet hur viktigt de vuxnas
    läsande är för barns läsande.

  421. -Usch, vad jobbigt.
    -Nej, det blir härligt.

  422. Det handlar inte om att skicka
    i väg ungarna till biblioteket.

  423. -Det kanske kan vara en...
    -...familjegrej.

  424. Man vill bara göra samma sak som
    föräldrarna till en viss gräns.

  425. -Hur menar du då?
    -Det får bli ett annat seminarium.

  426. Man vill att barnen säger:
    "Vi kan inte hänga med."

  427. "Vi vill gå på läslovsfestivalen,
    för det är sånt drag där."

  428. Den biten vill man ha
    till en viss åldersgrupp-

  429. -medan en annan grupp rullar
    i fingerfärg. De ska få sin pryl.

  430. Jobbar man med sex till arton år så
    har man tio målgrupper-

  431. -med olika budskap
    och olika attraktionskraft.

  432. Det är sofistikerat, det här.

  433. Samtidigt vill man
    ha en stor manifestation för alla.

  434. Och så finns det en massa
    "best practice".

  435. Jag får ju resa och träffa
    otroligt engagerade människor-

  436. -som har genomfört projekt
    som har permanentats-

  437. -så att man lyckas nå
    just dem man vill nå.

  438. Det gjorts vissa försök för unga som
    inte har fallit väl ut-

  439. -men de goda försöken
    måste vi sprida vidare...

  440. -...så att vi manifesterar dem.
    -En vitbok.

  441. -Eller hur. Best practice.
    -Bra.

  442. Ni hade redan börjat,
    men vi började när vi kom in...

  443. Man ska ju akta sig-

  444. -för att det blir kravställandet som
    blir kärnan i det här lovet.

  445. Vi måste sprida de här idéerna-

  446. -så att det händer utifrån både
    vuxenvärlden och barnens lust.

  447. Det är det som gör att det lyckas. Vi
    har haft många olika initiativ-

  448. -som blossar upp
    som ett tomtebloss-

  449. -och sen bara försvinner. Den
    organiska framväxten är styrkan.

  450. Nu hör jag dig säga att det blir en
    långsiktig satsning på läsning-

  451. -och den kommer
    med ett hållbart tänk. Härligt!

  452. Det är vägen.
    Det är så oerhört viktigt.

  453. Det är väldigt lätt
    att argumentera för.

  454. De svenska PISA-resultaten-

  455. -är en måttstock som är bra
    på att mäta det den ska mäta.

  456. När man gjorde djupstudier
    av det, som OECD gjorde-

  457. -kunde man konstatera
    att läsförståelsen-

  458. -gav den största delförklaringen till
    svenska elevers problem-

  459. -även i matematik
    och naturvetenskap.

  460. Då är det lätt att argumentera
    i en regering-

  461. -för olika satsningar som gör
    att läsförståelsen får växa.

  462. Och att då visa på vad läslusten
    betyder för läsförståelsen...

  463. -...är inte heller så svårt.
    -Regeringen har höga ambitioner.

  464. Det ska vi prata om på en
    presskonferens, klockan...ett.

  465. -Spännande.
    -Nån gång under dagen i alla fall.

  466. Sportlovet
    kräver ingen förklaring-

  467. -för alla förstår att det
    är nyttigt att röra på sig.

  468. Här finns samma överbyggnad.
    Den måste gå att hålla liv i.

  469. Det svåra är att hålla isär tråkbiten
    och lustbiten.

  470. Fast en sak vill jag lägga in.

  471. För mig, som varit tävlingsmänniska
    hela mitt liv-

  472. -var tävlingar och prestationer nåt
    lustfyllt. Vi är alla olika.

  473. Jag hade älskat ett lov där man
    skulle läsa så mycket som möjligt.

  474. Och att man kanske
    fick en stjärna.

  475. Då hade jag gått i gång extra.
    Det kan ju väcka tävlingslusten.

  476. Du nämnde tio målgrupper, men det
    finns också hundra olika knappar.

  477. Behöver man nåt svårt,
    en utmaning-

  478. -eller behöver man få börja med
    att tanka närhet med författaren?

  479. Så det är oerhört viktigt.

  480. Det känns ju
    som att vi har ett läslov.

  481. Vi har ju det.

  482. Det är det häftiga, och det var
    historien bakom sportlovet också.

  483. Det finns inte ett enda statligt
    dokument kvar om sportlovet.

  484. Det finns inga regleringar
    i Sverige av när vi har lov.

  485. De sker när de sker av tradition-

  486. -och sen bygger man på
    traditionerna.

  487. Det är det som jag vill säga
    att vi gör-

  488. -men det är ju faktiskt nåt
    ni gör.

  489. Ni ser till
    att det här blir verklighet.

  490. Om vi kan haka i
    de statliga initiativ-

  491. -som finns för läsning och
    läsfrämjande, som t.ex. Bokstart-

  492. -mot en verksamhet där det här blir
    en högtid under året-

  493. -då vet vi att kraften
    blir så mycket större.

  494. Johan, du känner inte att du behöver
    en regeringsdeklaration?

  495. -Du känner den!
    -Och jag ser vittnena!

  496. Det finns så mycket bra
    med det här.

  497. Man snackar nästan sönder det
    om man säger mer.

  498. Det är historiskt. Episkt,
    som man säger om man är femton.

  499. Vi måste ha lite grus i dojan
    också.

  500. Jag tänker på de barn
    där det är ett större mörker-

  501. -eller där det inte finns nån bok
    eller där man har det knepisch.

  502. Det är viktigt
    att också nå föräldrar-

  503. -och få dem att fatta att det här gör
    ditt barns liv större.

  504. Inte bara ditt eget, utan också ditt
    barns. Så många står utanför-

  505. -och det är ju en stor risk.

  506. Vi måste vara finurliga
    gentemot barnen-

  507. -men man måste också få föräldrar
    att... Hur man nu gör det.

  508. -Det påverkar mycket.
    -Jag vet från där jag växte upp...

  509. ...att biblioteket var en plats dit
    man sökte sig.

  510. Den blev en oas
    där inga krav ställdes.

  511. Om man då kunde hitta på
    nånting kul, dessutom-

  512. -så har det börjat redan där
    för barnens del.

  513. -Jag oroar mig för föräldrarna.
    -Finns det aktiviteter för vuxna?

  514. Ska inte du berätta mer om Bokstart?
    Där är väl en ingång-

  515. -att man möter föräldrarna
    där de är?

  516. -Ni hade kanske pratat om det?
    -Nej, inte här.

  517. Man möter föräldrarna
    både där de är-

  518. -och med rena hembesök,
    om de vill.

  519. Man talar om vikten av läsning,
    guidar in i läsningen-

  520. -och ger böcker som är lämpliga
    för barnets ålder-

  521. -och där familjen står.
    Det har fallit väldigt väl ut.

  522. Södertälje
    är en av projektkommunerna-

  523. -och vi utökar satsningen
    via Kulturrådet.

  524. Vi reviderar den efter hand-

  525. -men resultaten visar
    att det är ett bra sätt-

  526. -att nå föräldrarna och väcka deras
    lust och förståelse.

  527. Alla kanske inte har lusten-

  528. -även om folk
    vill få en att känna den.

  529. Men då kanske man ändå
    främjar sitt barns läsande-

  530. -för att man förstår att det
    är viktigt för barnets framtid.

  531. Det kan man redan nu
    se resultat av.

  532. En nyckel har väl också varit
    att koppla in hälsoverksamheter.

  533. Vid tillfällen
    där man möter föräldrar-

  534. -i samtal
    om vad som är bra för barnet.

  535. Det är svårare att värja sig
    om både skola och BVC säger det.

  536. -Och så knackar nån på dörren.
    -Det kallar jag en massiv signal.

  537. -"Vad försöker ni säga?"
    -Jag har också frågat det.

  538. Har ni upplevt att folk
    tycker att det är påträngande?

  539. Det går ju inte alls till så.
    Det handlar inte om nån bokpolis.

  540. Tvärtom har det upplevts
    som oerhört positivt.

  541. Familjerna har upplevt det
    som ett stort engagemang.

  542. "Kommer ni till oss? Vad trevligt!
    Ska vi fika?"

  543. Det har gjorts
    med en genomtänkt pedagogik.

  544. Vi får tacka
    den fantastiska panelen.

  545. Gustav Fridolin, Alice Bah Kuhnke,
    Johan Unenge, Katti Hoflin.

  546. Det blev väl
    ett strålande incitament.

  547. -Märklig upplevelse!
    -Ja, eller hur!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Höstlov blir läslov

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Ämnen:
Svenska > Läsning
Ämnesord:
Böcker och läsning, Litteratursociologi, Litteraturvetenskap, Läsfrämjande verksamhet, Läsning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Arvet

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Kärlekens språk

Vi försöker ta reda på hur kärlek gestaltas i texter. Rapparen och Grammis-vinnaren Erik Lundin berättar i sina låtar om sitt liv, sin uppväxt och kärleken till förorten. Svenskar är flitiga på att nätdejta, men det är viktigt med en bra presentation för att du ska hitta den stora kärleken. Att flörta är en hel vetenskap och ibland kan det behövas hjälp av ett proffs. Vår reporter Lovisa Haag träffar dejtingcoachen Viktor Sander och får lära sig vad man kan göra och vad man absolut inte ska göra. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.