Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Läsundervisning och lustläsningDela
  1. Välkomna till Göteborg och Bokmässan-

  2. -och till seminariet
    om läsundervisning och lustläsning.

  3. Jag heter Daniel Sjölin.
    Jag ska presentera våra gäster strax.

  4. Det här med läsning, hör ni.
    Jag konstaterar:

  5. Det finns bokbussar och bokbåtar-

  6. -tvättstugebibliotek,
    omklädningsrumsbibliotek-

  7. -bokcirklar, rum för barn,
    läsbubblor, pappaläsning-

  8. -godnattsagor från fängelset,
    Stockholm och Göteborg läser-

  9. -hela Halland läser och Umeåregionen.

  10. Författarbesök, bokklubbar,
    idrottsidoler som läser-

  11. -sagostunder, högläsning, bokskatter
    och hembesök.

  12. Det ska väl vara själva ---
    om inte ungarna tindrar av läslust.

  13. De här framgångsrika aktiviteterna
    som samhället gör-

  14. -för att motverka sjunkande läsning
    och främja läslust-

  15. -läser man om
    i Kulturrådets forskningsöversikt:

  16. "Med läsning som mål",
    författad av Jonas Andersson.

  17. Där sitter du! Filosofie doktor
    i litteraturvetenskap.

  18. Den kan rentav, kan jag säga
    till er som jobbar i skolan-

  19. -användas som ett uppslagsverk
    över olika framgångsrika strategier.

  20. Vi har med oss Michael Tengberg
    och Christina Olin-Scheller.

  21. Ni forskar båda två i pedagogiskt
    arbete vid Karlstad universitet.

  22. Ni är medförfattare och redaktörer
    till den här boken:

  23. "Svensk forskning
    om läsning och läsundervisning".

  24. Det är en sammanställning
    av olika forskares projekt.

  25. -Välkomna!
    -Tack.

  26. Vi ska fråga oss vad som får unga
    att vilja läsa. Hur tolkar de texter?

  27. Hur ser de själva på sin läsning?
    Vilka faktorer påverkar?

  28. Vilken betydelse har föräldrarna?
    Vad kan läraren göra?

  29. Jag tänkte
    att vi börjar på gymnasiet-

  30. -för att sen leta oss bakåt
    i åldrarna.

  31. Om vi tittar på stickprov som görs.

  32. Hur är det med gymnasieelever
    och deras läsvanor?

  33. Varför läser de som de läser?
    Och vad läser de?

  34. Läser man annorlunda i dag
    än för 10-15 år sen? - Christina?

  35. Svenska medierådet
    gör studier varje år-

  36. -och kartlägger ungas läsande
    och läsvanor i olika media.

  37. De visar i sin senaste studie att...

  38. ...unga i gymnasieåldern har minskat
    sin läsning av böcker i det formatet-

  39. -berättelser i bokformatet,
    ganska drastiskt.

  40. Det betyder ju inte att de omger sig
    med mindre berättelser-

  41. -men boken som sådan har minskat.

  42. Deras inställning, då?
    Tycker de att böcker är trista?

  43. Vad tycker de själva
    att det beror på?

  44. Jag tror inte
    att många har frågat den frågan.

  45. -Det är lite märkligt.
    -När man pratar med unga...

  46. ...om deras fiktionsanvändande...

  47. ...är de oerhört positiva till att
    omge sig med berättelser och fiktion.

  48. Det betyder mycket för dem.

  49. En av studierna visar att det
    finns en tendens att man läser mer...

  50. Vi vuxna läser nog också mer
    med motivet att koppla av-

  51. -av eskapistiska skäl,
    mer än tidigare.

  52. Stämmer det?
    Det finns olika skäl till att läsa.

  53. Man kan utmana drömmar,
    eller bara vilja bli underhållen.

  54. Det är svårt att svara på.
    Om du får frågan själv-

  55. -kanske du i ett stycke tycker
    att du läser för att det är roligt-

  56. -men å andra sidan händer det mycket
    när man möter fiktion.

  57. Man har ett starkt identitetsskapande
    i relation till karaktärer-

  58. -som också innebär ett lärande.
    Det kanske man inte ser.

  59. Det är svårt att svara
    att det är det som sker.

  60. I vårt nyhetssamhälle bombarderas vi
    av sanna dramatiska berättelser.

  61. I ena stunden är det ett knivrån, i
    nästa en rysk björn som far i luften.

  62. Det baseras på medielogikens
    överdramatiserade kontext.

  63. Kan det påverka när det kommer
    till fiktion, och behovet av fiktion?

  64. Gränserna har blivit upplösta
    mellan fiktion och fakta-

  65. -och "faktion",
    en hybrid mellan fakta och fiktion.

  66. Som ung läsare,
    och även som lite äldre-

  67. -är det svårt att dra de gränserna.

  68. Om man då inte har ett kritiskt
    förhållningssätt till det man läser-

  69. -blir det svårt att tolka texterna i
    relation till verklighet eller inte.

  70. Eller vad de gör med mig,
    och vad de betyder för mig.

  71. Michael Tengberg, i boken
    finns en studie som ni har redigerat-

  72. -där man utsatte en stackars klass
    för ett test.

  73. Man lät dem läsa ett stycke ur
    Karl Ove Knausgårds roman "Min kamp"-

  74. -och delade upp klassen. Till hälften
    ljög man och sa att det är sant-

  75. -och till de andra ljög man
    och sa att det är helt påhittat.

  76. Det handlade om
    hur han skulle starta ett band.

  77. Man undersökte
    om deras inställning skilde sig åt-

  78. -beroende på
    om de visste att det var sant.

  79. Hittade man nånting?
    Fick man sina teorier bekräftade?

  80. Nej, om jag minns rätt var det
    ingen skillnad på hur de såg på det-

  81. -beroende på vilken av grupperna
    som de tillhörde.

  82. Det var kanske ingen lögn att säga
    att det var självbiografi och roman.

  83. Författaren
    menar att båda delarna är sanning.

  84. Det är ju ett intressant experiment.

  85. Vi vet att det finns...

  86. Det intressanta med studien
    var att ungdomarna menade-

  87. -att de skulle bli mer berörda
    om de visste att det var sant.

  88. De sa generellt att om det är sant
    så blir de mer berörda.

  89. Så var det inte i det här fallet. Nu
    vet jag inte om just det stycket...

  90. -...är så berörande över huvud taget.
    -Nej, det var nån elev som skrev...

  91. ...att det inte spelar roll
    för alldagliga texter.

  92. Det är mer dramatiska saker
    som man vill ska vara på riktigt.

  93. Jag fick intrycket
    när jag läste boken-

  94. -att unga inte har fått en
    negativ inställning till litteratur-

  95. -utan att man vill läsa böcker,
    men man har inte tid.

  96. Man prioriterar det inte.

  97. Då kommer frågan om lust.
    Prioriteringar handlar väl om lust.

  98. Ska man som lärare
    klappa katten medhårs-

  99. -och byta ut Sapfo mot fantasy,
    om några då tindrar av läslust?

  100. Eller finns det andra metoder?

  101. Man ska nog akta sig för
    att bara byta ut Sapfo mot fantasy.

  102. Men det kanske handlar mer
    om lärarens engagemang-

  103. -i de texter som man plockar in.

  104. Och förmågan att levandegöra dem,
    sätta in dem i ett sammanhang...

  105. ...snarare än att hitta texter
    som man tror ska funka...

  106. ...med vilken klass som helst,
    eller i alla sammanhang.

  107. -Vad säger ni andra?
    -En återkommande sak...

  108. ...i forskning
    kring vad som skapar läsmotivation...

  109. ...är elevens upplevda relevans
    av det lästa för det egna livet.

  110. Sen är frågan hur det ska tolkas.
    Det behöver inte vara narcissism-

  111. -utan en skicklig lärare kan göra...

  112. Det borde inte vara svårt att göra
    Sapfo relevant för det egna livet.

  113. Det är vad man gör med texter,
    snarare än vilka man väljer.

  114. Sapfo syns i veckotidningar.
    Hon uppfann lögnen-

  115. -om den passionerade kärleken
    som vi i västvärlden har.

  116. I andra kulturer anser man
    att kärlek börjar som en glöd-

  117. -och sen mot slutet av livet
    blir den till en stor eld.

  118. Det är Sapfo som har hittat
    på det där. Ursäkta utvikningen.

  119. Det finns två intressanta rapporter.

  120. Vi söker det enkla, men den ena
    tar upp lärospel, alltså datorspel.

  121. Hårddraget: Korsa undervisningen
    mer med avatarer och sånt.

  122. Att gå framåt med tekniken.
    Hur ser landet ut där? Vad säger ni?

  123. Tekniken i klassrummet ser otroligt
    olika ut från skola till skola.

  124. Framför allt ser det olika ut vad
    man gör med den teknik som man har.

  125. Om jag ser
    på ungas läsande utanför skolan-

  126. -så använder de mycket
    berättelser i olika medier-

  127. -där det digitala
    är en del av det hela.

  128. Och kroppslighet, som en av artikel-
    författarna i vår bok tar upp.

  129. Och kombinerar liksom ett berättande-

  130. -som gör att jag får syn på mig själv
    i relation till andra-

  131. -och också i relation till min kropp.
    Där har skolan mycket att fundera på.

  132. Vad är det här med kroppen?
    Vad gör kroppen i klassrummet?

  133. Om man tittar på läsande och små barn
    så använder vi mycket kroppslighet-

  134. -i relation till läsaktiviteter.

  135. På dagis, men också hemma
    när man läser med sina småbarn.

  136. Allt eftersom barnen blir äldre,
    blir vi mer och mer fasta i en bänk.

  137. Vi ska inte vara så utagerande,
    eller göra så mycket med kroppen-

  138. -utan vara mer intellektuella.
    Det är en stor miss.

  139. Man behöver tänka mycket mer på att
    ta med många sinnen. Då skapas lust.

  140. Litteraturen uppstod ju
    i sången och dansen och rytmen.

  141. Frågan är om Sapfo
    såg sina egna texter i skrift.

  142. Du menar att vi missar olika vägar
    in till lusten genom att vi har-

  143. -"hubotifierat" litteraturen?
    "Avkroppslifierat" den.

  144. Jag tror att det är det
    ungdomarna utanför skolan upplever.

  145. Där finns berättelserna
    i ett socialt sammanhang.

  146. Man umgås och relaterar till varandra
    i relation till det berättande-

  147. -och i relation till kroppen.

  148. Begreppet lust noterar jag när jag
    läser på. Det är ett fint begrepp-

  149. -men det används lite svajigt.
    Jag är själv brydd. Vad är det?

  150. Det smyger in och ut i läroplaner och
    styrdokument, och ibland i fotnoter.

  151. Nån rapportförfattare
    ifrågasätter begreppet.

  152. Många skolors slogan
    är "lust för lärande".

  153. Han menar
    att människan har lust att förstå.

  154. Lust för bara lärande är svårare.
    Förståelsen är det som lockar.

  155. Lärandet är ett verktyg för det. Vårt
    förhållande till lust är yrvaket.

  156. Eller har ni forskare vetat vad det
    handlar om hela tiden? Vad är lust?

  157. Lust kan väl enklast beskrivas
    som en längtan eller strävan efter...

  158. ...att uppnå tillfredställelse.

  159. Man kan skilja på läslust
    och lustläsning.

  160. Man bör hålla isär de sakerna.
    Läslust som en lust att vilja läsa-

  161. -ett vardagligt uttryck
    för läsmotivation.

  162. Det talas också om lustläsning.
    På engelska "reading for pleasure"-

  163. -som då säger nåt
    om målet med läsningen.

  164. Jag driver en käpphäst som går ut på
    att man ska förhålla sig avvaktande-

  165. -till lustläsning i läsfrämjande
    sammanhang just därför att man...

  166. Om lust är målet för läsningen,
    står vi inför konkurrerande hobbyer-

  167. -som kan skänka mer lust än läsning.

  168. Det är nåt vi bokmalar bortser från.

  169. -Läsmotivation, är det bättre?
    -Just det.

  170. Om vi tar det ordet...

  171. Det faktum att man självmant
    läser en bok ibland.

  172. Om man ska vara konkret,
    du har tittat på forskningen...

  173. Vilka fördelar har forskningen sett
    kan komma för ett barn-

  174. -som får läsmotivation från skolan
    att själv vilja läsa på fritiden?

  175. Det är... Fördelarna
    med så kallad friläsning är många.

  176. De är välbelagda.

  177. Det är ett utökat vokabulär,
    bättre grammatik och skrivförmåga.

  178. Att friläsning
    ger mängder av fördelar-

  179. -råder det inget tvivel om. Frågan
    är hur man får igång motivationen.

  180. Forskare har sammanställt faktorer
    som skapar läsmotivation.

  181. Det är litteraturens
    upplevda relevans för det egna livet-

  182. -tillgång till större läsmaterial,
    generöst med tid.

  183. Men också möjligheten till
    social interaktion kring det lästa.

  184. Det finns några till såna faktorer.

  185. Om vi ska... Du skriver till och med
    i din rapport...

  186. Du nämner att barn med läslust kan
    bryta klassmönster och könsroller.

  187. Allt är inte testat
    i kärnfysiklaboratoriet i Cern-

  188. -men de indikationerna finns.

  189. Det verkar vara ett kraftfullt
    verktyg. Men då undrar jag:

  190. Michael Tengborg, om vi ska låta barn
    få med sig läslust-

  191. -hur långt ner i åldrarna ska man gå?
    Var börjar man?

  192. Det finns väl ingen gräns.
    Det kan jag inte tänka mig.

  193. Det beror ju på
    till vem man ska ge det här rådet.

  194. Jag tänker mig att de
    som spelar den allra största rollen-

  195. -är inte lärarna.
    Föräldrarna spelar viktigaste rollen-

  196. -för att socialisera in barn
    i en värld-

  197. -där läsning
    betraktas som nåt naturligt-

  198. -och nånting
    som bidrar till en rikedom i livet.

  199. Det kanske vi behöver
    nån föräldrautbildning för.

  200. Tyvärr läser vi mycket mindre
    för våra barn i dag än för 30 år sen.

  201. Själv var jag bokhatare som liten.

  202. Jag hatade böcker
    på samma sätt som jag hatade dockor.

  203. Det hade med könsroller att göra.
    Jag ville helt enkelt bli pojke.

  204. Utan att komma in på mig,
    kan man förstå av er forskning-

  205. -att det handlar mycket om attityder,
    identiteter, förebilder och roller.

  206. Hur viktigt är det?
    Du talar om föräldrautbildning.

  207. Vad säger ni andra?

  208. Vi vet att den läsning
    som sker under de första åren-

  209. -har oerhört stor betydelse för
    inte bara såna saker som-

  210. -om elever kommer att känna läslust
    när de är större-

  211. -utan också för deras förmåga
    att ta sig igenom skolan-

  212. -på ett någorlunda
    framgångsrikt sätt.

  213. Det är kopplat till
    att man har med sig ett språk tidigt-

  214. -från förskolan och första skolåret.

  215. -Jag kan hoppa in där. - Förlåt.
    -Kör du.

  216. Just om förebilder.

  217. Det finns undersökningar
    om vilka som är viktigast-

  218. -för ungas läsning och läsvanor.

  219. Det är föräldrar,
    följt av kompisar och lärare.

  220. Föräldrar har en oerhörd betydelse
    vad gäller läsning.

  221. Man har också funnit belägg
    för genus-stereotyp-hypotesen-

  222. -som går ut på att mödrar
    i högre grad påverkar döttrar-

  223. -och fäder söner vad gäller läsning.
    Det finns goda argument-

  224. -att verka för att det finns
    manliga läsande förebilder i hemmen.

  225. Om vi lämnar föräldrarna
    ett ögonblick.

  226. Jag tänker på sagostunden med barn.

  227. Då hamnar man i förskolan.
    Där används sagostunden.

  228. Jag förstår att det som förordas
    är aktiv läsning-

  229. -i stället för passiv läsvila. Det
    kommer en av studierna fram till.

  230. Vad är skillnaden?

  231. Då tänker jag,
    också apropå fri läsning-

  232. -att den läsning och de aktiviteter
    i relation till böcker som görs-

  233. -inom förskolan och skolan, är nåt
    annat än det man gör på fritiden.

  234. Vi glider i diskussionen mellan
    läsfrämjande aktiviteter på fritiden-

  235. -och det som ska göras i skolan.
    Fri läsning tänker jag mig-

  236. -är en väldigt viktig sak
    i de läsfrämjande åtgärderna.

  237. Men i skolans rum, där man måste
    försöka kompensera de här sakerna-

  238. -som handlar om sociokulturella
    faktorer och ekonomisk bakgrund-

  239. -så måste man ju också försöka...

  240. ...visa barn
    vad läsning är som aktivitet.

  241. Hur läser man?
    Det är det som är aktiv läsvila.

  242. Att man inte bara använder läsning
    som ett organisatorisk hjälpmedel-

  243. -för att barnen ska vila
    eller lugna ner sig-

  244. -utan visar att "så här läser man".

  245. Där kan skola och förskola
    fungera kompensatoriskt-

  246. -i relation till de sakerna
    som man har med sig in i skolan.

  247. Samtidigt finns det mycket, om
    man tittar på läsning utanför skolan-

  248. -vad gäller läsmotivation, som
    man kan ta till sig av inom skolan.

  249. Och tvärtom. Det läsfrämjande
    som pågår utanför skolan-

  250. -och skolans arbete
    måste närma sig varandra.

  251. Jag tror det finns en poäng
    i att inte överdriva skillnaderna.

  252. Och också komma ihåg att bibliotek
    och skola delvis har samma uppdrag.

  253. Du nämnde tidigare olika faktorer
    som påverkar läslusten positivt.

  254. Du nämnde urval, och hur man socialt
    interagerar kring böcker.

  255. Du har också jämfört den här
    forskningen med hur Skolverket...

  256. De har undersökt
    hur undervisningen bedrivs.

  257. Du har jämfört vad forskningen säger
    med hur det ser ut i svensk skola.

  258. Jag ställde upp de här punkterna
    för läsmotivation.

  259. Det ska sägas att det inte
    är produkten av en enskild forskare-

  260. -utan en sammanställning av forskning
    kring läsmotivation i punktform.

  261. De ställer jag mot ordagranna citat-

  262. -ur sammanfattningen
    av Skolverkets undersökning.

  263. Man kan konstatera att det
    forskningen säger om läsmotivation-

  264. -och hur det ser ut i skolan, står
    i strid med vartannat på varje punkt.

  265. Jag har gjort en tabell,
    som man kan läsa av.

  266. Det där är liksom... Ja.

  267. Skolverkets sammanställning
    är baserat på olika studier-

  268. -som har gjorts tidigare.

  269. Nåt som är ett problem är
    att vi egentligen vet ganska lite-

  270. -om hur läsundervisningen
    bedrivs i skolan.

  271. Det har inte gjorts några
    större studier av hur det går till.

  272. Det skulle vi behöva mer kunskap om.

  273. Sen kan man... Många av oss
    som har varit inne i många klassrum-

  274. -känner till en hel del.
    Men just hur det ser ut i stort-

  275. -och vilka mönster som är generella
    över landet har vi dålig kunskap om.

  276. Visst. Jag är noga med att poängtera
    att det är enligt kunskapsöversikten-

  277. -som bygger på
    ett hundratal avhandlingar.

  278. Ja,
    frågan är hur det egentligen ser ut.

  279. Det kan man göra flera undersökningar
    på, på olika sätt.

  280. Vi har småskaliga studier,
    där man nära följer läraren-

  281. -för att förstå varför de motiverar
    textval på det sätt de gör-

  282. -och hur de entusiasmerar eleverna.

  283. Vi har inte de större övergripande
    bilderna av hur det ser ut.

  284. Vilka metoder och texter som används.

  285. Vilka sätt att motivera
    och skapa lust som används.

  286. Vi ska också komma ihåg
    att vara lärare i läsning-

  287. -det är inget enkelt uppdrag. Läsning
    som aktivitet är oerhört komplext.

  288. Ska det också läras och formas
    i en grupp med 25-30 personer-

  289. -ställer det väldigt stora krav
    på det sammanhanget-

  290. -och den person som ska göra det.
    I det här förändrade medielandskapet-

  291. -blir utmaningarna ännu större.
    Här måste vi faktiskt hjälpas åt.

  292. Läraren måste få hjälp
    med att få syn på saker.

  293. Fortbildning
    och nya kunskaper kring detta.

  294. Där vill jag flika in
    att det gärna blir så-

  295. -att när man söker orsaken
    till sjunkande läsförståelse-

  296. -fokuserar man på en punkt i taget.
    Det blir letande efter syndabockar.

  297. Det duger inte
    att skylla allting på skolan.

  298. Visst, det är... Det finns en mängd
    orsaker man måste ta i beaktande.

  299. Precis som du säger,
    ett nytt medielandskap och så vidare.

  300. Forskare talar ändå om begrepp
    som "readicide" apropå ett samhälle.

  301. Det vill säga mord på läslusten,
    en direkt skadlig verksamhet.

  302. Vad är det för nåt?

  303. Det är en debattör
    som har ett väldigt fokus på skolan-

  304. -och menar
    att det har skett ett systematiskt...

  305. Det är en amerikansk gymnasielärare
    som har skrivit "Readicide".

  306. Det är ett mord på läslusten-

  307. -som beror på ett överdrivet fokus
    på mätresultat.

  308. Men också ett åsidosättande
    av elevernas fritidsläsning.

  309. -Vad tror ni?
    -Jag ska tillägga att han menar...

  310. ...att det kommer nya generationer
    av alliterata.

  311. Personer som kan läsa,
    men sällan gör det.

  312. Man blir inte bra om man inte tränar.
    - Vad säger ni andra?

  313. Hela new public management-tänkandet
    som nu är socialiserat i skolan-

  314. -där man lätt ska kunna mäta saker...

  315. Man tillsätter en åtgärd, som mäts.
    Man gör det långt ner i åldrarna.

  316. Det skapar ett inlärningsklimat
    som blir kortsiktigt-

  317. -och bygger på att mycket tid
    går åt till att mäta.

  318. Tid som då tas från ett lärande.

  319. Åtminstone om mätmetoderna är sådana
    att de inte ger goda chanser-

  320. -till att gå vidare med resultaten.
    Det är ett jätteproblem.

  321. Inte bara i relation till läsning,
    utan till hela skolsystemet.

  322. Du nämner... Du tänker
    på en rapportförfattare här.

  323. En medförfattare menar
    att när det kommer till läroplanen...

  324. Jag tror att det är en han.

  325. Han menar att vi har en läroplan
    och styrdokument som har förändrats.

  326. Han talar om ett dilemma:
    Kraven på mätbara läsfärdigheter-

  327. -står i motsättning till svenska
    som ett ämne med utrymme-

  328. -för kritiskt förhållningsätt
    till texter.

  329. "Litteraturläsning riskerar
    att bli nåt administrativt"-

  330. -"och inte nåt som påverkar
    elevens föreställningar."

  331. "För lärare som älskar litteratur
    blir det instängt." Håller ni med?

  332. Det är en reaktion, i och för sig
    en ganska sund reaktion-

  333. -på den här ivern
    som har kommit under de senaste åren-

  334. -att försöka bota bristen
    på läsförmåga med ett antal verktyg.

  335. Lässtrategier är ett av dem.
    Det är en hon, Annette Ewald-

  336. -som har skrivit artikeln.

  337. Det finns en risk här
    att vi hamnar i en situation-

  338. -där den sjunkande läsförmågan-

  339. -plus att vi har blivit allt mer
    influerade av internationella tester-

  340. -som ges på och utformas på ett sätt
    som vi inte har gjort i Sverige...

  341. Vi har inte sett såna tester, i
    alla fall inte sen 50- och 60-talen.

  342. Det kan leda till
    att vi för att råda bot på detta-

  343. -sönderdelar läsförmågan i små bitar.

  344. Det tillsammans med en kursplan
    som har fokuserat på måluppfyllelse-

  345. -det vill säga att man bryter ner
    kunskap i mål som ska uppnås-

  346. -gör att detta att se läsning
    som en del av ett identitetsbildande-

  347. -och ett växande och
    en del av ett samhällssammanhang...

  348. -De går stick i stäv med varandra.
    -Vad säger ni andra?

  349. I den allmänna retoriken om skolan-

  350. -och talet om läsning, tar man
    ifrån lärarna deras förtroende-

  351. -att kunna göra det på egen hand.
    Det är otroligt olyckligt.

  352. Lärarna behöver ha mycket kunskap,
    men också ett förtroende-

  353. -från skolledning, makthavare
    och föräldrar.

  354. "Det som jag gör, gör jag
    på det bästa sätt som vi vet."

  355. -Jonas, vill du säga nåt?
    -Nej, jag bara instämmer.

  356. Rackandet på skolan är olyckligt.

  357. Samtidigt kan det ha fog för sig
    också. Men visst.

  358. När jag lyssnar på er,
    får jag en konspirationstanke.

  359. Jag är ju författare, inte forskare.
    Men alltså...

  360. Hur ska jag uttrycka mig?
    Jag försöker fånga upp...

  361. I din studie...
    Eller det är ingen studie, Jonas.

  362. Du tittar på hur det ser ut
    i förskolor, och vi får indikationer-

  363. -på att det är bra med aktiv läsning.

  364. Barnen ska skriva texter till "Den
    lilla ekorren" och inte vara passiva.

  365. Det fanns en insikt om att man håller
    på med den tekniska sidan av språket.

  366. Bokstavslekar och att stå i rad. Det
    passar ungar som redan är språkliga.

  367. Det passar bäst innan lunch
    när alla blir trötta.

  368. Jag tänker på mina barn. Som förälder
    ger man sig själv dåligt samvete.

  369. Det är mycket sagoläsning
    för att de ska sova.

  370. Vi har nallar som rabblar alfabetet
    och sjunger sånger om bokstäver.

  371. De säger "jag älskar dig",
    som om vi inte kan det själva.

  372. Vi har redan från början
    läsning som en passivisering.

  373. Sen har vi den tekniska sidan
    som ska utvärderas.

  374. I förskolan får man också det. Det
    passiviserande, icke-socialiserande.

  375. Och så det tekniska.

  376. I skolan är det fokus på prov
    och läskunnighet.

  377. Man kanske förlorar
    synen på litteratur som berättelse.

  378. Sen undrar vi varför många vuxna
    läser mest för att koppla av?

  379. Har vi gjort läsning till både
    bedövningsmedel och sudokutävling?

  380. Jag håller med. Skillnaden mellan
    aktiv läsning och passiv läsvila-

  381. -är att å ena sidan integrera läsning
    i den dagliga verksamheten-

  382. -och att ha läsning som sömnmedel.

  383. Inget ont om godnattsagor, men
    det är synd om den som somnar först.

  384. Just det!

  385. -Vad säger Christina?
    -Jag tänker att...

  386. ...sammansmältningen av detta och
    det som ska bidra till läsutveckling-

  387. -och en läsarutveckling, är att
    det ska finnas en kompetent vuxen.

  388. Det är en förälder, förskollärare,
    lärare, fritidspersonal.

  389. De behöver kunna de här sakerna.
    De behöver kunna vad läsning är-

  390. -hur läsning går till
    och hur läsutveckling ser ut.

  391. Och de ska vara belästa själva!
    Det är nyckeln.

  392. Inte minst fritidspersonal.
    Varför har man inte...

  393. ...utnyttjat den resursen, om läsning
    hör hemma mellan fritid och skola?

  394. -Fråga Fridolin.
    -Jag får göra det.

  395. Hans företrädare ansåg att det var
    såna som höll koll på pingislistor.

  396. -Men...
    -Man får inte ivra för mycket.

  397. Det är jätteviktigt att texterna
    blir föremål för nån slags aktivitet-

  398. -men det är fint
    att somna till en god saga också.

  399. Ja, precis. Vi ska väl inte...

  400. Det här kapitlet i boken
    är ett exempel på en reaktion-

  401. -mot när berättelserna bara blir-

  402. -till nåt slags
    passiviserande verktyg.

  403. Egentligen är det inte...

  404. Det ska inte så mycket till för att
    göra texter till nåt meningsfullt-

  405. -och inte bara passiviserande.
    Varken i hem eller förskola.

  406. Det handlar om att ställa en fråga.
    Prata om det.

  407. Där kanske vi kommer tillbaka
    till din idé om en vuxenutbildning.

  408. Skillnaden vad gäller förskolan
    blir hur pass tydligt det blir-

  409. -att det ingår som aktivitet, och
    inte nåt vid sidan av. Där kan man...

  410. Det borde göras en inventering
    av hur det ser ut på förskolorna.

  411. De ansatser som har gjorts pekar på-

  412. -stora skillnader vad gäller tillgång
    till böcker och hur mycket man läser.

  413. Det rör sig om en lässtund
    på 2 till 45 minuter.

  414. Genom att göra läsning till en given
    del av aktiviteterna på förskolan-

  415. -blir det mer reglerat
    hur det går till.

  416. Det får dagen att gå
    om man använder en bok på andra sätt.

  417. Jag är ingen pedagog, men gör man
    olika saker kan man få dagen att gå.

  418. Då används kanske böcker för lite.
    Det kan verkligen...

  419. Man kan hitta på nästan vad som helst
    med böcker.

  420. Det görs i hög grad,
    men det är en dyster bild-

  421. -såtillvida
    att skillnaderna är enormt stora.

  422. Förskolor lyder inte under skollagen
    vad gäller tillgång till bibliotek.

  423. Det finns skäl att understryka vikten
    av tillgång till litteratur-

  424. -på alla förskolor.

  425. Det låter ändå på er som att...

  426. Vad ska jag säga? Ni talar om att
    vi inte har undersökt vissa saker.

  427. Det finns goda exempel,
    fantastiska saker görs varje dag.

  428. Men skillnaderna är enorma.
    Öbildningar har bildats i landet.

  429. Om vi ska försöka titta
    från ett nationellt perspektiv.

  430. Om vi som land
    försöker göra nåt brett-

  431. -så har jag ju gett er en uppgift
    i förväg i ett mejl i somras.

  432. Ni kan ta det på studs.

  433. Vi lägger pengar på stödåtgärder
    och läsfrämjande insatser.

  434. Som ofta blir tillfälliga insatser,
    som är bra.

  435. Om ni fick...
    Om jag gav er en miljard var.

  436. Vad skulle ni lägga pengarna på?

  437. Det är mest proportionerna
    jag är ute efter.

  438. Lägg dem på vad som helst.

  439. Bara ni inte lägger allt i Djursholm,
    där det behövs extra mycket.

  440. I ett nationellt perspektiv,
    vad skulle ni satsa på?

  441. -Michael Tengberg?
    -En miljard?

  442. -Tre tillsammans.
    -Måste jag dela den?

  443. Nej! Ni får varsin.

  444. Det är en bra fråga. Ofta har vi lösa
    idéer. "Man kan göra det och det."

  445. "Nu står pengarna där. Gör nåt."
    Bra fråga.

  446. Jag sa att du skulle få
    en detaljerad budget. Det ska du få.

  447. -Oj!
    -Skriv ner nu.

  448. Vi behöver ett nationellt centrum
    för läsning.

  449. Det har man i många länder,
    ett centrum med forskningsresurser.

  450. Det kostar 70 miljoner.

  451. En fokuserad satsning på kompetens-
    utveckling i läsundervisning.

  452. Jag säger fokuserad satsning, alla
    är inte det. Det kostar 250 miljoner.

  453. Sen behöver vi en nationell satsning
    på strategiska forskningsprogram-

  454. -som har fokus på läsundervisning.

  455. Som är större än de små projekt
    som vi håller på med. 80 miljoner.

  456. Vi behöver ekonomiskt stöd
    till speciallärare i skolor-

  457. -som bland annat har som uppgift
    att... De ska har redskap för att-

  458. -tidigt identifiera barn med läs-
    och skrivsvårigheter. 200 miljoner.

  459. Skolbibliotek till alla klassrum.
    200 miljoner.

  460. Sen har jag 200 miljoner över.
    Då tänker jag att-

  461. -vi på lång sikt skulle behöva
    en rejäl ökning av lärarlönerna.

  462. Men den måste ske gradvis.
    Vi kan inte...

  463. Det har inte önskvärd effekt
    om vi gör det över ett slag.

  464. -Den potten får 200 miljoner.
    -Wow!

  465. -Det kan du skicka till makthavaren.
    -Finns det nån makthavare här?

  466. Tack för det. - Vad säger ni andra?

  467. Jättebra förslag. Verkligen.
    Men jag har ju min egen miljard.

  468. Då tänker jag så här
    att ett otroligt stort problem-

  469. -i det svenska skolsamhället i dag
    är den segregering som pågår.

  470. Där skapar vi grupperingar av unga-

  471. -som inte finns med på kartan.

  472. Det systemet som bidrar till
    den segregeringen vill jag riva upp.

  473. Det är svindyrt.
    Det går många miljoner dit.

  474. De pengar som blir kvar satsar jag
    på att kompetensutveckla lärare.

  475. Rejält. Det är också så,
    vilket vi inte har nämnt-

  476. -att både läsforskningsfältet-

  477. -och det läsdidaktiska fältet
    är väldigt unga fält.

  478. Därför vet vi inte så mycket. Vi har
    inte hunnit beforska de här sakerna.

  479. Koppla forskningsresurser till det.

  480. Tack. Segregation,
    kompetensutveckling och forskning.

  481. -Jonas?
    -Min budget är inte lika ambitiös.

  482. Med risk för att bli impopulär ska
    jag säga att jag inte är säker på...

  483. Skälet till att jag inte
    lägger pengar på forskning-

  484. -är att jag tror att
    den forskning som finns bör läsas.

  485. I många fall är det så att det finns
    forskning kring mycket som bör...

  486. ...komma upp tydligare
    i samhällsdebatten.

  487. Hur som helst, missförstå mig inte.
    Det finns behov av forskning.

  488. Jag väljer att lägga... Eftersom vi
    har två skolrepresentanter här-

  489. -väljer jag
    att lägga rubbet på förskolan.

  490. Då tänker jag
    att det nu finns förskolor-

  491. -där det varken existerar böcker
    eller lässtunder över huvud taget.

  492. Sen finns det i Mölndal
    förskolor med litteraturprofil-

  493. -där man arbetar med litteratur och
    läsning i den dagliga verksamheten.

  494. Tänk om det såg ut så
    på samtliga förskolor.

  495. De pengarna borde räcka en bra bit.
    Också tillgången till litteratur.

  496. Det ska finnas bibliotek
    på varje förskola.

  497. Om det inte gör det, ska det finnas
    bokbussverksamhet och liknande.

  498. Det gör det inte i dag.

  499. Wow, tack för det.
    Det var rubbet på förskolan.

  500. Intressant det där om
    att ta hand om forskningen som finns.

  501. Vi har hållit på många år med att
    utveckla skolan. Pilotprojekt och så.

  502. Tar vi hand om det? Finns det nån
    instans som utvärderar vad som hände-

  503. -när man struntade i betyg?
    Finns det nåt sånt centrum?

  504. Lite skvättvis, men inget stort.

  505. Det visade du apropå läsfrämjande
    åtgärder. Det har satsat massor.

  506. En otroligt liten del är utvärderade.

  507. Det handlar också om att lärarnas
    arbetssituation har förändrats-

  508. -och blivit mer uppbunden
    till olika uppgifter.

  509. Bland annat dokumentation
    av olika slag, som gör-

  510. -att det blir svårare att hitta
    utrymme för kompetensutveckling.

  511. Vi har ganska ont om...

  512. Vi skulle behöva en infrastruktur
    för samarbete mellan forskare-

  513. -mellan olika läsfrämjande
    institutioner och skolan.

  514. Det utrymmet finns inte om lärare
    inte har tid för att delta i sånt.

  515. Som en del av arbetet.

  516. Vi måste avrunda. Vi hoppas att det
    sitter nån från nåt departement här-

  517. -som har lyssnat. Om inte annat,
    så har de kanske följt oss på tv.

  518. Vi har många konkreta förslag.
    Tack. - Jonas vill säga nåt!

  519. En sista fråga: Har vi gett
    varsin miljard till allt det här?

  520. -Ja.
    -Då känner jag mig lugn.

  521. Då tycker jag
    att vi har löst utmaningarna.

  522. -Tack så mycket!
    -Tack.

  523. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Läsundervisning och lustläsning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Läsförståelse, Läsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om kyrkan idag och co-teaching

Prästen Olle Carlsson har lyckats fylla sin kyrka med gudstjänstbesökare de senaste 15 åren. Här berättar han vad som krävs. Forskaren och läraren Felix Schultze har praktiserat co-teaching med eleven Julia Nilsson som hjälplärare. Natanael Derwinger intervjuar. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: UR.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Fartdåren från Öjebyn

Ungefär var femte elev hoppar av gymnasiet. Sjuttonåriga Riwer från Öjebyn utanför Piteå valde att avsluta sina studier. Det blev för mycket för honom och nu letar han efter något annat att göra. Samtidigt som hans kompisar är i skolan är han ute och åker moppe eller tittar på tv-serier. Men Riwer har större planer än så. I väntan på livet fyller han sin vardag med att mecka och drömma om sin EPA-traktor.