Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Flickor i barnlitteraturenDela
  1. Välkomna till detta seminarium
    här på Bokmässan.

  2. Jag heter Erik Titusson
    och är förläggare.

  3. Jag är jätteglad över att sitta här
    med Pija Lindenbaum och Anna Höglund.

  4. Vi ska prata om flickor
    i barnlitteraturen.

  5. Närmare bestämt två flickor -
    era flickor.

  6. Doris respektive Rosa.

  7. Vi kan väl börja med lite högläsning?

  8. Okej. Det är väl bra.

  9. Är inte det en bra början?
    Då får vi lära känna flickorna.

  10. "Han håller på med min cykel.
    Han som heter Egon."

  11. "Vi bor här, jag och mamma.
    Och Janne och den där killen."

  12. "Mamma vill åka,
    men jag är inte klar."

  13. "Med taket och en backe och ett stopp
    så att barnen inte ramlar i sjön."

  14. "'Kom med en gång', ropar mamma,
    fast jag bygger vägen."

  15. "'Doris, nu!' skriker hon."

  16. "Vi ska till Sylvio och Helen.
    Mamma säger att jag ska byta om."

  17. "Ta kalaskläder."

  18. "'Ja!'
    'Men de där kan du inte ha.'"

  19. "'Du skulle ju ha klänningen.'
    Då vill inte jag gå."

  20. "Jag ska få strössla
    om jag tar klänningen"-

  21. -"men sen får Egon också strössla."

  22. Illa.

  23. "Varför ska vi dit? Jag tänker stanna
    här tills kalaset är slut."

  24. "Janne säger att jag
    ska sluta fåna mig. Vad är det?"

  25. "Aldrig att de vågar gå ifrån mig.
    Fast nu går de med tårtan."

  26. "Har ingen nåt paket?
    Då är det inget riktigt kalas."

  27. "Sen vill jag ha tårta och går in.
    'Hon har knäppt snett', säger Egon."

  28. "Jag kanske vill ha koftan så här."

  29. "Men alla kollar och skrattar.
    Det finns ett barnbord."

  30. "Vi måste först äta macka.
    Då tar jag en och smörar."

  31. "Janne smörar Egons. Han är elva år."

  32. "När de pratat klart, åker vi hem."

  33. -Ja...
    -Är det slut nu?

  34. -Tack, Pija.
    -Fortsättning följer.

  35. Vem är Doris?
    Hur skulle du beskriva henne?

  36. Jag är inte så intresserad av Doris.

  37. Hon är ingen särskild.
    Hon var inte något viktigt barn.

  38. Just hon som barn var inte viktig.
    Hon var mer...

  39. Ett barn som blir utsatt
    för vuxnas kränkningar.

  40. Ett barn i en omgivning
    som är totalt tondöv.

  41. Hon är bara ett barn,
    som vilket som helst.

  42. Vad menar du med att du
    inte är intresserad av henne?

  43. Jag är intresserad
    av hennes hår och ilska.

  44. Ibland har jag haft
    en känsla för en person.

  45. "Hon är så melankolisk",
    eller "Han är så där...".

  46. Här har jag inte haft
    någon sådan stark känsla.

  47. Jag ville skildra ilskan
    och kampen mot oförståndet.

  48. -Och då har Doris varit en bra...
    -Doris har varit en...

  49. Hon har fått bära det på sina axlar.

  50. Vi ska hälsa på Rosa också.
    Anna Höglunds huvudperson-

  51. -i den nya boken "Att vara jag".
    Det är också en bilderbok.

  52. Men om "Doris drar"
    är för femåringar och uppåt...

  53. -...vem är då "Att vara jag" för?
    -Hur gammal Rosa är? Tretton?

  54. Så...kanske från elva och uppåt.

  55. Men det är svårt med åldrar.
    Det spelar inte så stor roll.

  56. Jag tycker att du ska läsa lite.

  57. Jag läser lite...

  58. ...i början.

  59. "Vad skrynklig den är.
    Jag är kanske missbildad."

  60. "Skulle en bebis kunna komma ut där?"

  61. "Det blir kanske större
    när man inte är oskuld."

  62. "'Oskuld' låter som 'oskyldig'. Är
    man skyldig när man har haft sex?"

  63. "Jag kommer aldrig att göra det.
    Vill inte ens tänka på det."

  64. "Hur kan man ens vilja det?
    Inte med en kille."

  65. "'Det förstår du sen',
    säger min storasyrra."

  66. "Inte troligt med tanke på
    vilka slemmon hon släpar hem."

  67. "Mina ska vara mer som Ville
    i så fall."

  68. "Om jag ska ha barn blir det med
    insprutning. Fast hångla vill jag."

  69. "Jag kan inte vänta tills jag
    får hångla - med Ville."

  70. "Fast jag vill hellre vara ihop
    med en tjej, eller vara bisexuell."

  71. "När jag går ut
    i syrrans högklackade stövlar"-

  72. -"och en tajt magtröja
    så kollar många killar."

  73. "Först känns det pirrigt och kul.
    Tänk om jag skulle möta Ville."

  74. "Tyvärr kollar gubbarna också"

  75. "Det är som att se sig själv
    genom nån annans ögon."

  76. "Sen blir jag arg för att min kropp
    inte känns som min."

  77. "Jag vill inte att gubbar ska titta."

  78. "Varför får jag inte klä mig som jag
    vill? Varför måste man vara rädd?"

  79. "Tänka på att vara försiktig
    och inte gå ensam om kvällen."

  80. "Varför ska man behöva höra
    äckliga saker?"

  81. "Vad är det som får vissa att tro att
    de kan bete som om tjejer är djur?"

  82. "Man undrar -
    när ska jaktsäsongen ta slut?"

  83. -Så börjar den.
    -Tack.

  84. På baksidan av boken står det: "Jag
    vill gå till botten med det här."

  85. -Vad vill du gå till botten med?
    -Känslan av skam, tror jag.

  86. Först förstod jag inte
    vad jag alltid dragit runt på-

  87. -precis som många tjejer gör.

  88. Det handlar om...

  89. Den egna kroppen
    och den egna sexualiteten.

  90. Hon vill veta om den kommer utifrån
    eller inifrån.

  91. Hon kommer väl fram till...
    Rosa är en väldigt...

  92. ...stabil person,
    inte alls som jag var.

  93. Hon är stabil
    och har kontakt med sitt inre.

  94. Hon kan verbalisera
    sina känslor och uttrycka sig-

  95. -på ett sätt som jag inte kunde.

  96. Hon tar reda på mycket.
    Hon googlar, läser, lyssnar-

  97. -och snappar upp saker.
    Med lite hjälp av mig.

  98. Hon kommer fram till att det kommer
    utifrån, men det kommer in i henne.

  99. Ja. Hon internaliserar känslan.

  100. Det är det som händer när man inte
    kan se sig själv med sina egna ögon.

  101. Det är något som jag tror fortfarande
    är typiskt för flickor, tyvärr.

  102. Det här var en bok som jag...
    Jag har hållit på med den i tio år.

  103. Jag har aldrig känt
    att jag måste göra en bok tidigare.

  104. Det har varit lustbetonat,
    men nu kände jag ett tvång.

  105. -Först var det en serie.
    -För tio år sen?

  106. Jag ville göra "Det andra könet"
    för småflickor.

  107. Sen blev det nåt helt annat.
    Idén finns kvar i några seriesidor-

  108. -som Rosa ritar.

  109. Sen skrev jag den, och till slut
    så blev det bilder till.

  110. Du jobbar
    med en form av bilderböcker-

  111. -där jag har känslan av
    att bilden kommer först i processen.

  112. -Ja.
    -Kan du beskriva tillvägagångssättet?

  113. Tillvägagångssättet är...

  114. ...att jag har lite svårt att...

  115. Precis som Rosa
    så vill jag förstå hur saker funkar.

  116. Jag vill ha enkla lösningar,
    men såna finns inte.

  117. Då måste man gå djupare,
    till ett omedvetet plan.

  118. Då är bilden en jättebra hjälp.
    Jag har ett tema-

  119. -men jag använder bilden
    för att komma åt någonting.

  120. Så där.

  121. Rosa ger ju uttryck för
    en känsla av maktlöshet...

  122. ...i den här boken.

  123. Det gör ju också Doris.

  124. Varifrån kommer
    Doris känsla av maktlöshet?

  125. -Håller du med om det?
    -Att hon känner sig maktlös?

  126. Jo, men så är det absolut.

  127. -Barndomens signum.
    -Exakt. "Barndomens signum".

  128. Det är precis så jag tänker.

  129. Jag kommer inte ihåg
    så många händelser från barndomen-

  130. -men jag kommer ihåg den känslan.
    Det är synonymt med att vara barn.

  131. Det är att vara maktlös.
    Det är så inpräntat i mig.

  132. Så...det är inte så konstigt-

  133. -att jag ville göra den här boken.

  134. Jag kommer ihåg det så väl.

  135. Vad är det du minns när du säger
    att du kommer ihåg känslan??

  136. Ja... Kraften i det.

  137. Att jag skrek till min pappa:

  138. "Döda mig, då!"
    Då var jag pytteliten.

  139. Det betydde inte
    att han skulle slå mig.

  140. Jag kände det som om jag nästan höll
    på att gå i bitar av frustration.

  141. Det kan ju ha berott på vad som
    helst. Som med Doris i boken.

  142. Hon blir avbruten
    i det hon har tänkt sig att göra.

  143. Det säger någonting om kraften
    i det jag kände att jag skrek så där.

  144. Det var på blodigt allvar.
    Nu är det en rolig anekdot-

  145. -i vår familj.

  146. Fast då var det på blodigt allvar.

  147. -Tycker du att det är roligt nu?
    -Nej.

  148. Jag tycker väldigt synd om Lill-Pija.

  149. Det är lite läskigt
    att hon kände så.

  150. Jag riktade också ilskan inåt-

  151. -vilket jag tror
    är vanligare bland flickor.

  152. Pojkar kan visa ilska utåt,
    men tjejer vänder den inåt.

  153. Jag började med
    att dunka huvudet i väggen.

  154. Sen gick jag över till
    att fajtas med pappa.

  155. Det var då jag skrek så där.

  156. Men jag har verkligen käbblat
    med min pappa.

  157. Jag fick någon sorts kraft av det,
    så jag har inte slutat.

  158. Jag blir som fem år igen
    tillsammans med min pappa.

  159. Jag skriker och bråkar.

  160. -Men Doris...
    -Hon skriker inte och bråkar.

  161. Det tänkte jag på
    när jag gick igenom boken.

  162. Hon är inte ett sånt där barn som
    skriker och lägger sig på golvet.

  163. Hon gör inte alls så.
    Hon kniper ihop jättehårt.

  164. Sen så exploderar det,
    och så drar hon.

  165. Då drar hon... Och håret växer ut.

  166. Vi ser på bilden ovanför oss-

  167. -att håret har börjat växa.

  168. Vad betyder håret?
    Hur tänker du kring håret i boken?

  169. Början till den här boken var att jag
    ville skildra ilska genom håret-

  170. -och den kraft och det motstånd
    som finns i håret.

  171. I stället för att se ett långt,
    böljande hår som feminint och vänt-

  172. -så ville jag visa att det går att
    använda det på det här sättet också.

  173. -Nästan som ett vapen.
    -Ja. Det har varit mycket hår.

  174. Under min uppväxt
    har håret betytt väldigt många saker-

  175. -på olika sätt.

  176. En del har kanske hört
    den här historien.

  177. Jag hade en fröken
    som klippte av mig håret.

  178. "Du är inte fin i långt hår", sa hon.

  179. -Helt apropå ingenting?
    -Ja. Så det här är en skön hämnd.

  180. Jag gillar
    när hon sliter av sig rosetterna.

  181. -Ja, det gör hon.
    -Hon går och håller i dem.

  182. -Är det några gamla ballonger?
    -Nämen, det är ju rosetterna.

  183. Jag hade också jättehåriga ben när
    jag var liten, även om det gick över.

  184. Jag kunde aldrig hänga med och bada,
    för jag hade så håriga ben.

  185. Det är mycket hår i mitt liv.

  186. Där är du ju inne på
    en känsla av skam.

  187. Ja, det var ju skämmigt
    med håriga ben.

  188. Och Rosas känsla av skam,
    hur hanterar hon den?

  189. Hur hanterar hon den...
    Rosa är en sån som blir arg.

  190. Hon måste ju försvara
    sin storasyster.

  191. Hon vägrar skämmas.

  192. Det är hennes grej.
    Det är utgångspunkten i boken.

  193. Jag önskar
    att jag hade varit mer som Rosa.

  194. Det tänkte jag på när du sa
    att Doris faktiskt har ord.

  195. Det hade ju inte du när du var liten.

  196. -Att jag inte...?
    -Hon kan verbalisera vad hon vill.

  197. Det gör ju Rosa också.

  198. Rosa börjar teckna de här serierna
    för att förstå sin omvärld.

  199. Så det här skapandet...
    Precis som Doris drar-

  200. -så "drar" hon till skapandet
    och använder fantasin.

  201. -Stämmer det? Hanterar hon det så?
    -Ja.

  202. Men jag upplever inte att hon är arg
    och utåtagerande.

  203. -Gör du inte?
    -Jag har läst på ett annat sätt.

  204. Hon försöker ju slåss
    med syrrans stora kille.

  205. Just det. Okej.

  206. Men annars tänker jag att hon
    är en tänkare och lite introvert.

  207. Det kan man väl vara på många sätt.
    Hon är både och.

  208. Om jag hade blivit född senare
    hade jag nog blivit en kicker.

  209. Jag var rasande under de åren,
    utan att riktigt veta varför.

  210. Den här ilskan som Doris
    och Rosa känner...

  211. Kan man säga att flickors ilska
    skiljer sig från pojkars?

  212. Den är kanske lite mer förbjuden.

  213. Mindre tillåten.

  214. Det är fortfarande lite jobbigare
    med förbannade tjejer.

  215. Men min bok hade mycket väl kunnat
    handla om en pojke i stället.

  216. Det här är inte en "könad" vrede.

  217. Det är bara ett förorättat barn.

  218. Det är inte knutet till hennes kön.

  219. Många gånger är det noga uttänkt
    om det går att ändra kön-

  220. -eller om det går att byta
    ursprungsland på en person.

  221. Jag prövar ofta det. Men här skulle
    det kunna ha varit hur som helst.

  222. -Det är ett barn.
    -En bild av ett barn.

  223. Du var inne på
    hur flickors ilska tas emot.

  224. Tas den emot
    på ett annat sätt än pojkars?

  225. Ja, det tänker jag - generellt sett.

  226. Men sen beror det på vad man
    har för sorts miljö hemma-

  227. -och vilkens sorts familj
    man kommer från.

  228. Det känns gammalmodigt att säga
    att killar har större tillåtelse-

  229. -att vara ilskna.
    Jag vet inte om det är så.

  230. Men jag tror att det är så.

  231. Rosa skulle inte kunna vara kille.

  232. Det är ju en annan fas i livet
    att vara tretton-

  233. -och känna den här ambivalensen
    inför att bli stor.

  234. Att bli stor innebär på så många sätt
    en könsidentitet.

  235. Rosa vill ju vara sig själv,
    varken tjej eller kille.

  236. Nu är ju inte könsidentiteten hennes
    grej. Hon vill vara tjej-

  237. -men hon vill inte bli definierad
    utifrån det i första hand.

  238. Hon vill inte ha kjol, till exempel.

  239. Det är nog en omedveten reaktion
    mot att det är nåt-

  240. -som inte känns riktigt...som hon
    inte vill identifiera sig med.

  241. Det är inte det att hon inte vet
    om hon är tjej eller kille.

  242. Så var det när jag gick i skolan
    på 60- och 70-talet.

  243. Då var det mycket mer bestämt
    hur tjejer skulle vara.

  244. Tyvärr har det kommit tillbaka.

  245. Men på 70-talet var det väl
    annorlunda? Det var mer utjämnat-

  246. -än vad det är nu.
    Eller var det mer utseendet?

  247. När jag började skolan på 60-talet
    skulle man vara söt-

  248. -och ha puffärmar och rosett.

  249. -Det tycker jag har kommit tillbaka.
    -Hur då?

  250. Med kläder och stil och så.

  251. -Det är så åtskilt.
    -Det är väldigt könat nu.

  252. I min ursprungsfamilj
    var allt som stod för femininitet-

  253. -och såna saker som rosetter -
    väldigt illa ansett.

  254. Jag tänkte på det där med att
    "utbildas" till flicka.

  255. Jag har haft en annan utbildning.

  256. Jag blev förvägrad en massa saker.

  257. Hos oss skulle man vara rejäl.

  258. Man skulle ha gummistövlar och ta i.

  259. -Funkade det?
    -Jättedåligt. De är så besvikna.

  260. Jag blev ändå liksom...

  261. Ja...jag blev inte rejäl
    eller nån som stod på sig.

  262. Jag lyssnade på vad killarna tyckte-

  263. -och brydde mig om
    vad andra tyckte.

  264. Men de försökte göra mig till
    en annan sorts...

  265. Jag tror inte att familjen...

  266. -Det är annat.
    -Den påverkar ganska lite.

  267. Det är klart att den påverkar,
    men inte lika mycket som allt annat.

  268. Inte minst numera.
    Vi hade ju inte ens tv.

  269. Det var verkligen en annan tid.

  270. En utgångspunkt för "Att vara jag"
    har ju varit-

  271. -Simone de Beauvoir,
    som du också citerar i boken.

  272. "Man föds inte till kvinna,
    man blir det."

  273. -Håller du med om det?
    -Om jag tycker det själv?

  274. Ja, det tycker jag.

  275. Hon vägrar ju det.

  276. Hon håller på att undersöka det.

  277. Hon vill ta reda på hur det började.

  278. "Så funkar det - från ax till limpa."

  279. Här ser vi
    hur hon börjar teckna sina serier.

  280. Jag tänker på citatet.
    I det ligger nån sorts fostran.

  281. Rosa tittar på sin storasyster
    och på hur hon är.

  282. Hon tittar på sin mamma
    och på sina tjejkompisar.

  283. Hon trevar efter vad det innebär att
    bli kvinna. Hittar hon något svar?

  284. Det är ju en enorm ambivalens.

  285. Hon vill förstå-

  286. -varför syrran tänker så knäppt och
    varför mamman är så självuppoffrande.

  287. Det är därför som hon gör
    den här stora detektivinsatsen.

  288. För att försöka förstå varför. Hon
    vill vara flicka, men på sitt sätt.

  289. Det är så otroligt komplext,
    så hon letar i det där.

  290. Hon håller på och håller på.
    Jag önskar att det fanns enkla svar.

  291. Att man kunde säga:
    "Så här ska vi göra."

  292. Föräldrarna i boken...

  293. För mig är de lite som Mina och Kåge.

  294. De var unga på sjuttiotalet
    och tror att de är jämställda.

  295. Särskilt pappan är jättejämställd.

  296. Han hämtar barnen på dagis-

  297. -och har gjort så mycket,
    men det är en annan generation.

  298. Föräldrarna är så fint skildrade.

  299. "Jag har jobbat jättemycket", säger
    han, och står och dricker kaffe.

  300. -Han äter sylt direkt ur burken.
    -Det gjorde min pappa.

  301. -Vem gör så?
    -Pappa gjorde alltid det.

  302. -Vad sa ni då?
    -Det var så det var.

  303. "Kan jag få lite?"
    Och fick ni inget.

  304. Det var hans fredagsmys.

  305. Det avslöjas i små detaljer.
    Plötsligt frågar pappan:

  306. "Har jag några kalsonger?"

  307. Då blir mamman galen. "Är du seriös?
    Frågar du mig om dina kalsonger?"

  308. Vad drar Rosa för slutsats?
    Vill hon bli som sin mor?

  309. Rosa är tretton,
    så de är såklart jättejobbiga.

  310. Hon bara suckar.

  311. I "Doris drar" är familje-
    konstellationen lite annorlunda.

  312. Man förstår redan i öppningsmeningen
    som du läste-

  313. -att det här är en nybildad familj.

  314. Det är så snyggt gjort.
    "Vi bor här, mamma och jag."

  315. "Och Janne och den där killen."
    Man förstår att något har hänt.

  316. Hur ser du
    på den familjekonstellationen?

  317. -På just den?
    -I "Doris drar".

  318. De är en nybildad familj.
    Det var något som växte fram.

  319. Från början var inte det självklart,
    men under arbetets gång kändes det-

  320. -allt klarare att det var så.

  321. När jag började med bilderna tänkte
    jag att de nog hade flyttat nyligen.

  322. Jag lade in
    tavlor som inte är upphängda.

  323. Det står en målarpyts någonstans
    och det finns flyttlådor.

  324. De har inte bott där så länge,
    men de har bott där ett tag.

  325. Doris har lärt känna
    killen i kebabbaren.

  326. Hon gillar att bo där,
    men kanske inte sina nya familj.

  327. Men hon har mycket att fixa med
    på tomten.

  328. Hon har skaffat sig en egen värld.

  329. Det finns också en berättelse
    i boken...

  330. Dina böcker
    är så mångbottnade.

  331. En av de berättelserna är hur...

  332. ...hur familjen fungerar.
    Doris får ju...

  333. Man ser i bild hur Doris mamma är så
    upptagen av att skapa en familj-

  334. -att hon ger Doris lika mycket
    uppmärksamhet som den här Egon.

  335. -Medan pappan...
    -Är helt fokuserad på sin son.

  336. Där ligger det också...

  337. ...ett frö till Doris frustration.

  338. Från att ha fått
    en persons totala uppmärksamhet-

  339. -får hon plötsligt
    en halv persons uppmärksamhet.

  340. Sen är det också så att...

  341. Jag tror att hon känner sig väldigt
    osynlig, precis som du säger.

  342. Den här mamman är inte...

  343. Hon är en bra mamma,
    som inte går i svaromål och bråkar.

  344. Hon låter saker glida i väg.

  345. Men det är ju frustrerande som barn.

  346. -Man är så arg, och så...
    -Men de ber om förlåtelse.

  347. -Det går bra på slutet.
    -Det gör de aldrig i verkligheten.

  348. Det är det som är bra med böcker.
    Man kan göra om.

  349. Det ska få vara lite lyckligt
    i slutet.

  350. Jag vill ge barnen hopp.

  351. Det ska inte kännas hopplöst.

  352. När de ber om förlåtelse på slutet...
    Det kanske är en märklig fråga.

  353. Händer på riktigt
    eller bara i Doris fantasi?

  354. Den frågan har du aldrig ställt
    till mig tidigare. Jaha...

  355. Det är så överdrivet: "Förlåt!"

  356. Det kanske är så
    att det sker i hennes huvud.

  357. Drömmen om
    att nån kommer och säger förlåt.

  358. Vi som gör barnböcker gör om
    verkligheten som den borde ha varit.

  359. -Vi är i tröstbranschen.
    -"Tröstbranschen"...

  360. Jag tänker på osynliggörandet.
    Det finns en scen-

  361. -där Doris viskar till sin mamma:

  362. "Jäkla dig." Men på bilden ser man
    hur mamman skrattar bort det.

  363. Ja.

  364. -Det är väl provocerande?
    -Otroligt.

  365. När jag började jobba med boken
    frågade jag runt bland kompisar-

  366. -om de mindes när de hade blivit
    illa behandlade av sina föräldrar.

  367. Så det finns lite spår
    av mina vänners upplevelser i boken.

  368. Finns det spår
    av dina egna upplevelser?

  369. Nej.

  370. Bara en allmän känsla,
    ingen specifik händelse.

  371. -Det är mer på känsloplanet?
    -Ja.

  372. I din bok...

  373. Du tackar Isadora,
    som är din dotter.

  374. Hur pass involverad
    har hon varit i boken?

  375. Väldigt involverad.
    Hon har haft mycket synpunkter.

  376. Inte minst språkliga, faktiskt.

  377. -Jaha. Hur då, till exempel?
    -Det heter "push-up nivå tre".

  378. Ibland tänkte jag:
    "Hur vet Anna det där?"

  379. -Hon är fjorton.
    -Ja, men du. Men då förstår jag.

  380. Jag har verkligen
    anledning att tacka henne.

  381. -Berätta vad "nivå tre" är.
    -Det är kuddarna.

  382. Man kan ha olika nivåer
    på "push-upen".

  383. Det finns olika stora kuddar.

  384. Men det var oskönt,
    så hon ska sluta med det.

  385. Hon har anslutit sig till en rörelse
    som heter "Free the nipples".

  386. -Finns den?
    -Ja, den finns på riktigt.

  387. -Jag var tvungen att kolla upp det.
    -Det är som "Släng behån".

  388. -Fast lite tuffare.
    -Lite mer aggressivt.

  389. -Just det.
    -Lite mer på engelska.

  390. Men...jag tänker på Rosas storasyster
    som är några år äldre.

  391. Hon har ju killar.

  392. Om Rosa är en sån som ifrågasätter
    och vill förstå-

  393. -så verkar hennes syster
    inte göra det alls.

  394. Du menar varför?
    Jag har också funderat på det.

  395. I boken har de olika mammor.
    Det är en sak.

  396. Men det hade inte jag och min syster.

  397. Nej. Jag vet inte.

  398. Hon får väl en bekräftelse
    av de här blickarna-

  399. -och av uppskattningen, och väljer
    att blunda för det obehagliga.

  400. Hon har kanske inte riktigt
    lika bra självkänsla som Rosa.

  401. Hon är lite svagare på det sättet.

  402. Det ordnar sig för henne,
    men det kommer att ta längre tid.

  403. Jag tänkte att det kunde vara en
    åldersfråga, eftersom Rosa är yngre.

  404. Men du menar att Rosa
    aldrig kan bli som systern?

  405. Jag tror inte det.

  406. Nej.

  407. Just för att hon
    har sett sin storasyster-

  408. -och tycker att det är helt uppåt
    väggarna med de knäppa pojkvännerna.

  409. Fast ibland hjälper inte det.
    Man gör likadant.

  410. Hon kommer inte att bli det på samma
    sätt. Hon kanske gör andra dumheter-

  411. -och tokiga val, men...

  412. Jag har avsiktligt gjort henne
    till en balanserad-

  413. -och väldigt smart tjej, med en bra
    balans mellan känsla och intellekt.

  414. Hon har alla förutsättningar,
    men det är ändå svårt.

  415. Jag tänker på ilskan som hon känner
    gentemot storasysterns killar-

  416. -som hon verkligen blir rosenrasande
    på och helt ohämmat skäller ut.

  417. En av dem kallar syrran för "hora".

  418. Alla tjejer är horor och så där.

  419. Och det reagerar Rosa på.
    Hon blir jättearg.

  420. Men killen brottar ner henne.
    Hon är väldigt verbal-

  421. -och uttrycker
    varför man inte ska säga så.

  422. Hon säger:
    "Du vet inte vad det betyder."

  423. "Det betyder att en kvinna
    har barn utanför äktenskapet."

  424. Då säger han:
    "Du tror att du är så smart."

  425. Och så blir hon nerbrottad.

  426. -Det är jätteotäckt.
    -Ja, det är det.

  427. Det är väldigt otäckt.
    Hon inser hur svag hon är.

  428. Jag höll på med det mycket i tonåren.

  429. Att bråka med de värsta puckona.
    Det funkar ju inte.

  430. Det inser hon
    redan efter dem första dusten.

  431. Jag höll på mycket mer
    och fick mycket stryk av killar-

  432. -för att jag var sån.

  433. Hon tänker att det måste finnas andra
    sätt - och så gör hon sin serie.

  434. Jag tänker på den här ilskan. Måste
    flickor vara arga för att klara sig?

  435. Jag tror att alla måste vara det.

  436. Det är ju en naturlig reaktion
    på orättvisor.

  437. Helen Mirren gav en intervju,
    som var jättehäftig läsning-

  438. -i samband med att hon fyllde
    sjuttio. De frågade henne:

  439. "Vad skulle du säga
    till ditt yngre jag?"

  440. Då sa hon: "I wish I had said
    'fuck off' more often".

  441. Det var det enda.
    Då tänkte jag på Rosa.

  442. -"Man up, sister."
    -Precis. Att man måste lära sig det.

  443. Och att det är viktigt just
    i tretton- och fjortonårsåldern.

  444. Ja.

  445. Mot slutet av boken
    får Rosa sin första mens.

  446. Det är en stor sak,
    något som hon har tänkt mycket på-

  447. -och som hon har haft mardrömmar om.

  448. Hur tänkte du
    när du närmade dig det ämnet?

  449. När jag hittade formen-

  450. -så skulle boken handla om
    det sista året av enorm ambivalens-

  451. -turbulens och känslighet
    innan man kommer in i puberteten-

  452. -och får mens.

  453. Ja...

  454. Men så blev jag så glad,
    för då kom Liv Strömquists bok...

  455. "Livets frukt" heter den, va?

  456. Då hade jag inte kommit så långt.

  457. "Vad skönt. Då kan hon få göra det."

  458. "Hon får göra det.
    Det här är så jobbigt."

  459. "Men hon kan inte bära allt.
    Jag gör det på mitt sätt."

  460. Det är roligt att se att det ligger
    i det kollektivt undermedvetna-

  461. -att om män hade haft mens så hade
    det varit världens heligaste grej.

  462. Oj, vad vi hade pratat mycket om det.

  463. -Men det kommer.
    -Det har hänt nåt i höst.

  464. Inte bara med din bok,
    utan också på teaterscenen.

  465. Stockholms stadsteater
    har gjort en mensföreställning.

  466. -Det har blött upp något...
    -Det är ett gammalt tabu.

  467. Kvinnokroppen är ett jättestort
    och jättegammalt tabu.

  468. Allt som rör kvinnlighet
    har setts som farligt-

  469. -och läskigt.

  470. Är det här en "tröstebok"?

  471. Ja. Allting som...

  472. Om man kan sätta ord på saker...

  473. Det kanske är en tröstebok
    till mitt 13-åriga jag.

  474. Om man kan sätta ord på saker
    för att kunna se det tydligare-

  475. -så är det väl en tröst.

  476. Doris hår börjar ju växa
    helt okontrollerat i boken-

  477. -när hon bestämmer sig för att dra.
    Det blir ett vapen - och ett skydd-

  478. -när hon har ramlat ner i diket.

  479. Vad får henne att kliva upp ur diket?

  480. -Där når ju boken sin botten.
    -Ja, där finns det en vändpunkt.

  481. Hon inser
    att Egon skulle låna hennes cykel-

  482. -om hon dör där nere i diket.
    Då blir hon stark-

  483. -och så tar hon sig upp
    med hårets hjälp.

  484. Det är tanken
    på att Egon snor cykeln-

  485. -som gör det värt
    att springa tillbaka.

  486. Sen börjar hon få sympati för
    sin mamma när hon sitter i diket.

  487. Hon tänker att mamman
    nog är bra ledsen nu-

  488. -och åker runt och letar.

  489. Men så var de inte. Ingen har märkt
    att hon har varit borta.

  490. Det är ju en klassik grej. En sån
    rymning har väl kanske alla gjort.

  491. En som går helt obemärkt förbi.

  492. -Det är så jävla tråkigt.
    -Alla misslyckade rymningar...

  493. Men den här är inte helt misslyckad.
    Hon skäller ut dem efter noter.

  494. Då blir det ändå för mycket.

  495. Då riktar hon sin ilska
    direkt mot dem.

  496. -Du har inte den bilden här?
    -Jag ska se.

  497. Den kanske kommer sen.
    Det här är precis efter.

  498. Det är när hon har kommit hem
    och de har bett om förlåtelse.

  499. I versaler har de bett om förlåtelse.

  500. "Förlåt att vi tvingade dig
    att ha den fjompiga klänningen."

  501. -Men...
    -Men håret kommer att vara långt.

  502. -Ingen talar om att klippa henne.
    -Det tänkte jag också på.

  503. Nu är det ju jättebra
    att hon har sitt hår.

  504. Det ska hon inte ta bort.

  505. På den sista bilden
    har hon två stora rullar.

  506. Hon slurpar ihop det
    när hon inte behöver det.

  507. Då kan hon släppa ut det
    när hon behöver hjälp.

  508. Det är som en kompetens
    som hon har tillägnat sig.

  509. Här ser vi henne
    med det långa håret.

  510. De plockar kvistar ut håret.

  511. Man drar med sig mycket in
    när man har så långt hår.

  512. -Det händer mig ofta.
    -Jag tappar så mycket hår numera.

  513. Det är kanske därför jag ritar hår.

  514. Som kompensation. Jag är så orolig
    för att jag ska bli flintskallig.

  515. Det är inte så farligt
    som det verkar.

  516. Till vänster i bilden
    ser vi Egon.

  517. Styvbrorsan.

  518. Han är hela tiden närvarande,
    men har inte en enda replik.

  519. Till och med när alla ropar förlåt
    konstaterar Doris att:

  520. "Egon ropar ingenting, tror jag."

  521. Han är mest inne i sig själv.

  522. Han har ingen pejl på omgivningen.

  523. Han är inne i sig själv.
    Många pojkar tenderar ju-

  524. -att leva ett rikt inre liv,
    men de är inga sociala genier.

  525. Fast det finns ju motsatsen också.

  526. Han är ganska inåtvänd just nu-

  527. -och sysslar med något spel.

  528. Han bryr sig väl inte om nåt.
    Och hans farsa servar ju honom.

  529. Precis. Men hans namn...

  530. -Det säger en del.
    -Egon.

  531. -Det var inte av en händelse.
    -Det var det jag tänkte.

  532. En fin sak i den här bilden
    är att Janne...

  533. Här har det hänt nåt med hans roll.
    Från att ha varit fokuserad på Egon-

  534. -så sitter Egon nu
    i en liten saccosäck-

  535. -medan Janne faktiskt är närvarande.

  536. Den är också en liten tröstebok.

  537. -Han har lärt sig nåt.
    -Ja, eller så är det en fantasi.

  538. Eller så är det som Doris vill ha
    det. Men han är ju inte ond.

  539. Och hon
    får behålla sitt långa, långa hår.

  540. Där har vi scenen
    där hon får sitt raseriutbrott.

  541. Kan du berätta om
    hur du arbetar med färg?

  542. Här ändrar hela rummet,
    Doris och Doris hår färg.

  543. Det är nog bara att färgen
    stämmer med den där känslan.

  544. Den är stämningsskapande.
    Jag har ju bytt mycket...

  545. Genom hela boken
    byter jag ofta färgskala.

  546. Framför allt när on går i väg.

  547. Det är dova färger i hemmet,
    men när hon ger sig av-

  548. -blir det väldigt kraftiga färger.
    "Illiga" färger.

  549. Det tar hon med sig tillbaka.

  550. Det är fantasins kraft på nåt sätt.
    Kan man läsa det så?

  551. Ja, hon tycker att det är snyggare
    med såna färger.

  552. När hon får färgsätta sin fantasi
    så blir det så där.

  553. Då blir det ceriserosa, en jätteful
    färg. Men Doris tycker om den.

  554. Ni jobbar med humor som verktyg.

  555. När man pratar om din bok
    framstår den som ganska tung.

  556. Men den har också...

  557. De här serierna
    är fantastiskt roliga.

  558. Det är en sida hos Rosa
    som jag tycker är så...

  559. Vad ska man säga...tröstingivande.

  560. Hon har en kraft.
    Man blir inte orolig för henne.

  561. Nej, jag är inte orolig för Rosa.
    Hon har mycket humor.

  562. Det är väl så
    att utan humor blir det...

  563. Då gnisslar det väldigt
    och ibland skär det sig helt.

  564. Det går inte.
    Det blir outhärdligt.

  565. Det blir outhärdligt utan humor.
    Jag vill tacka er-

  566. -för att ni
    berättade om "Doris drar"-

  567. -och "Att vara jag".

  568. Tack till er.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Flickor i barnlitteraturen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Flickor i litteraturen, Litteraturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Livet, konsten och kärleken enligt Patti Smith

Samtal mellan artisten och författaren Patti Smith och ärkebiskop emeritus K. G. Hammar om Dag Hammarskjöld. De har ett gemensamt intresse för hans författarskap och samtalar här om det, livet och litteraturen. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Svenska kyrkan och Brombergs förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Bokstavstrogen läsare eller inte?

Hur ska man egentligen läsa bibeln? Är den 2000 år gamla texten ens läsbar för dagens unga läsare? Vi möter en komiker och en kyrkoherde som ger sin syn på saken. Komikern Marika Carlsson är uppvuxen i Pingströrelsen. När hon i tonåren blev kär i en tjej bröt hon med kyrkan eftersom de fördömde homosexualitet. Hon skriver nu manus till en föreställning som handlar om hennes uppväxt och läser bibeln från pärm till pärm under arbetets gång. Louise Linder är kyrkoherde i Florida och ger sin syn på bibeln som läsupplevelse och berättar hur hon förhåller sig till olika tolkningar av texten. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.