Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Fula, skitiga och elakaDela
  1. Hej! Välkomna!
    Kul att så många är här.

  2. Jag heter Andres.
    Det är inte så viktigt.

  3. Den viktiga sitter bredvid mig.

  4. Och...

  5. Hur många här har läst
    Paula Hawkins bok "Girl on train"?

  6. Hälften, typ. Bra.

  7. Jag bara undrade,
    före samtalets gång-

  8. -så att vi inte gör några spoilers.
    Men...

  9. Mina damer och herrar...

  10. Låt oss ge henne
    en stor, varm applåd!

  11. Direkt från Brixton, eller?

  12. -Här är Paula Hawkins!
    -Hejsan!

  13. -Trevligt att ha dig i Sverige.
    -Tack.

  14. Du har varit här i några dagar.
    Hur har det varit?

  15. Trevligt. Jag har inte haft så mycket
    tid, men har gått runt lite i Göteborg.

  16. Jag var i Haga och shoppade
    och har haft jättetrevligt, tack.

  17. Det är svårt att veta var vi ska börja.
    Ska vi börja med boken? Nej.

  18. För att vara författare
    har du en intressant bakgrund.

  19. -Du är född i Zimbabwe.
    -Ja, jag bodde där tills jag var 17 år.

  20. -Varför det?
    -Mina föräldrar bodde - och bor - där.

  21. Mamma är född i Sydafrika.

  22. Funkar den här?
    Pappa är född i England-

  23. -men flyttade till Afrika som barn.
    Pappa är akademiker-

  24. -och undervisar vid universitetet där.
    Så jag växte upp där. När jag var 17-

  25. -flyttade mina föräldrar till London
    i några år och tog med mig - motvilligt.

  26. Jag ville inte flytta. Sen började jag
    på universitetet i London och blev kvar.

  27. Så ser min bakgrund ut. Jag blev
    journalist och sen började jag skriva.

  28. -Du var väl ekonomisk journalist?
    -Ja, men det var mest av en slump.

  29. -Ingen vill bli ekonomisk journalist.
    -Men du ville skriva?

  30. -Ja.
    -Tidigt? Vad var det som utlöste det?

  31. Som barn gillade jag skapande
    skrivande mest, att hitta på historier.

  32. Pappa kände många journalister-

  33. -och utrikeskorrespondenter i Afrika
    som berättade spännande historier-

  34. -om att de blivit beskjutna och
    kidnappade. Det lät glamouröst!

  35. Det var vad jag ville göra, men skrev
    om skatter och pensioner i stället.

  36. -Var det tråkigt?
    -Det var mycket jag gillade.

  37. När man skriver om pengar skriver
    man om folks liv och deras ekonomi.

  38. Och det finns många intriger i stan,
    men det var inget för mig.

  39. Jag var inte så bra på det.
    Men jag höll på länge, i 15 år.

  40. Men det var aldrig nåt kall
    eller mitt drömjobb.

  41. Skönlitteraturen fanns i bakgrunden.
    Jag har alltid velat skriva en bok.

  42. Men jag hade inget självförtroende.

  43. Jag började på romaner
    som jag aldrig visade för nån.

  44. Som Snobben?
    "Det var en mörk, ensam kväll..."

  45. Jag har många inledningar på böcker
    som ligger på hårddiskar och skräpar.

  46. Det dröjde innan jag vågade
    skriva skönlitteratur.

  47. Skrev du många böcker
    under pseudonym?

  48. Fyra romaner,
    under pseudonymen Amy Silver.

  49. De är vad man i England kallar
    för "chick lit".

  50. Jag vet inte
    om ni har nåt liknande uttryck?

  51. De var lite konstiga.
    Den första var ett beställningsjobb-

  52. -om en kvinna som mist jobbet under
    krisen och måste få det att gå ihop.

  53. Det skulle vara en romantisk komedi.
    Det var inte riktigt min stil...

  54. Men den blev hyfsad och de bad mig
    fortsätta, så det blev fyra romaner.

  55. Några sålde bra.
    Den sista sjönk spårlöst.

  56. Sen kändes det löjligt.
    Jag tjänade inget-

  57. -och det kändes inte rätt.

  58. Böckerna blev allt mörkare,
    och allt värre saker hände alla.

  59. -Det är väl inte vitsen med "chick lit"?
    -Nej.

  60. Det finns många "chick lit"-böcker,
    t.ex. Jojo Moyes böcker-

  61. -om dystra saker som är jättebra-

  62. -så man får inte vara för nedlåtande,
    men det var inte min grej.

  63. Jag kände att jag måste gå tillbaka till
    journalistiken, vilket jag inte ville-

  64. -eller satsa på skrivandet på riktigt-

  65. -vilket jag alltid har velat
    ägna mig åt.

  66. Så...

  67. ...hur fick du självförtroende
    att skriva "Kvinnan på tåget"?

  68. Jag hade tränat på
    att skriva skönlitteratur-

  69. -och hade en stöttande agent som jag
    diskuterat ett antal thrilleridéer med.

  70. Hon gillade karaktären Rachel.

  71. Vi kallade henne "fylletjejen".

  72. Hon sa att jag måste göra nåt
    med den karaktären.

  73. Vi diskuterade idén
    att nån ser nåt från ett tåg.

  74. Så jag satte "fylletjejen" på tåget
    och det funkade. Det kändes rätt direkt.

  75. Jag kände att jag klarade det. Jag hade
    byggt upp självförtroendet gradvis.

  76. När jag började skriva om Rachel
    kände jag att det skulle bli nåt bättre.

  77. Omgivningen i boken...

  78. Förorten...

  79. Den skildras som nåt... Jag vet inte...

  80. Det är mycket som döljs i förorten.

  81. Ja, förorten är en dyster plats.

  82. Här finns en massa människor
    som lever vanliga liv.

  83. Man kan inte låta bli att tänka att
    där finns mörka, otäcka hemligheter.

  84. Många har väl inte det, men det måste
    finnas nåt mer än detta tomma yttre.

  85. Ett sånt liv kan kännas klaustrofobiskt.
    Det ville jag återskapa.

  86. Människor som iakttar och dömer
    varandra på ett gammaldags sätt.

  87. Som att kika på grannen
    bakom gardinen, den känslan.

  88. Som jag har sagt tidigare
    gillar jag Hitchcock.

  89. Allt ser normalt ut,
    men under ytan är allt ruttet.

  90. Hitchcock är en bra jämförelse-

  91. -men har du gjort mycket research?
    Har du alltid gillat thrillers?

  92. Jag läste Agatha Christie som barn.
    Det var min introduktion till deckare.

  93. Annars är jag inget stort fan
    av polisromaner.

  94. Men jag gillar
    mer psykologiska thrillers.

  95. Jag vet inte om man kan kalla det brott-

  96. -men folk som Zoë Heller eller Harriet
    Lane som skriver om vanligt folk-

  97. -där det vilar en hotfull, spänd,
    paranoid stämning över allt.

  98. Man vet aldrig
    om nåt hemskt ska hända.

  99. Såna berättelser är fängslande,
    sånt som kan hända vem som helst.

  100. Men så händer det nåt extremt
    mitt upp i allt.

  101. Det är också nåt
    med Rachel Watson som är...

  102. Hon är väl 32 i boken?

  103. -Kanske det...
    -Drygt 30.

  104. Huvudpersonen i boken är...

  105. ...fullfjädrad alkoholist.

  106. Ja, det är hon.

  107. Det är ganska ovanligt-

  108. -för nån som är huvudperson
    i en deckare, och som...

  109. Åh nej! Jag avslöjar slutet. Det ska jag
    inte. Men hon är bokens huvudperson.

  110. Ja, deckare är fulla av alkoholister.

  111. Kommissarien är alltid alkoholist.
    En äldre, underfundig-

  112. -men charmig
    alkoholist - och man, exakt.

  113. I verkligheten är alkoholism inte alls
    charmigt när man tittare närmare.

  114. Så jag ville skriva om en kvinna
    som tidigare fungerat väl-

  115. -men kanske druckit lite för mycket vin
    varje kväll, och så urartar allt.

  116. Hon vill ha barn, kan inte få det,
    blir deprimerad, mannen går-

  117. -och hon blir helt förstörd
    och glider in i alkoholmissbruk.

  118. Det otäcka är
    att jag känner och har sett folk-

  119. -som lätt skulle kunna hamna där.

  120. De fungerar väl, men går en sak fel
    kan de glida ner i avgrunden.

  121. Så är det i Rachels fall.
    Det är grymt. Det är hemskt.

  122. I boken är hon på botten och uppför sig
    hemskt. Hon är totalt omdömeslös.

  123. Hennes självkänsla också, delvis för att
    hon inte minns vad hon gjort eller sagt.

  124. Hon kan inte bedöma sitt beteende.
    Det är intressant.

  125. Och ingen kan lita på henne,
    vilket gör det väldigt Hitchcock-aktigt.

  126. Och att hon inte litar på sig själv.

  127. Folk brukar undra
    om de håller på att bli galna.

  128. Såg de verkligen det de såg?
    Såna saker.

  129. Du hade skapat Rachel
    innan du hade hittat på själva storyn?

  130. Ja.

  131. Jag vet inte när jag fick tågidén. Den
    hade funnits länge, men inte tagit form.

  132. Det var en bra idé till en thriller,
    att man ser nåt när tåget åker förbi.

  133. Men Rachel var redan skapad
    innan jag började skriva boken.

  134. Boken börjar med...

  135. ...att Rachels liv har fallit i bitar.
    Hon öppnar såna där hemska burkar-

  136. -med gin och tonic,
    som turligt nog inte finns i Sverige.

  137. Tidigt på morgonen
    låtsas hon gå till jobbet.

  138. Annars förlorar hon sin lägenhet.
    Men hon jobbar inte-

  139. -utan åker in till London,
    där hon egentligen inte gör nånting.

  140. Men hon börjar titta in
    genom ett visst fönster...

  141. ...från tåget varje morgon och tror att
    paret som bor där har ett perfekt liv.

  142. Och jag kan verkligen
    relatera till det där.

  143. Det är så man gör när man pendlar.

  144. Man dricker inte nödvändigtvis
    gin och tonic...

  145. Men om man sitter på övervåningen
    på en dubbeldäckare i London...

  146. De finns inte i Stockholm. Det börjar
    bli mörkt och man är på väg hem.

  147. Då kan man titta in i folks hus!
    På ett tåg tidigt på morgonen också.

  148. Så jag kan verkligen förstå
    det där beteendet.

  149. När jag flyttade till London
    tog jag jämt-

  150. -en t-bana som går ovan jord. Den gick
    jämt sönder. En bit av District line.

  151. Den går mellan lägenhetshus
    och viktorianska hus.

  152. Där satt man i tio minuter. Tåget stod
    still, man såg in i vardagsrum och kök-

  153. -och väntade på att nåt skulle hända.
    Det gjorde det aldrig.

  154. Men vad skulle man göra
    om man såg nåt?

  155. Vilken sorts vittne skulle man bli?
    Det var så idén föddes.

  156. -Hitchcock igen.
    -Ja, "Fönstret åt gården", exakt.

  157. Det här är så universellt.
    Kanske inte exakt så här-

  158. -men den där voyeuristiska impulsen
    att se in i ett hus där det lyser-

  159. -eller se vad killen i bilen bredvid gör
    i bilkön-

  160. -det tror jag
    att alla kan identifiera sig med.

  161. Ja.

  162. Ursäkta.

  163. Det är...

  164. -Det är en väldigt brittisk bok.
    -Ja.

  165. Och ganska ofta...

  166. I synnerhet deckare
    ska ju översättas till många språk-

  167. -och förhoppningsvis bli bästsäljare.

  168. Och den här är ganska ordentligt
    baserad på ett väldigt brittiskt liv.

  169. -Tycker jag...
    -Ja.

  170. Men den går konstigt nog hem i USA,
    vilket kom som en chock.

  171. Men den är väldigt brittisk.

  172. Miljön och livsstilen är som du sa
    väldigt brittiska-

  173. -men mycket hos karaktären-

  174. -och den voyeuristiska impulsen
    kan man ta till sig.

  175. Och brittisk kultur är ju bekant
    för de flesta européer och amerikaner.

  176. Det är igenkännbart.
    Många amerikaner är anglofober.

  177. De gillar att se engelsmän bli fulla
    och uppföra sig illa.

  178. Så ja, för mig känns den
    otroligt engelsk.

  179. Därför är jag förvånad över
    att den går så bra utomlands.

  180. För mig speglar den-

  181. -det brittiska samhället också.
    Med...

  182. ...huvudpersonen som är arbetslös-

  183. -kvinna, ganska ung och full.

  184. Och hon går igenom problem
    i en miljö som...

  185. Jag nämnde det tidigare
    när vi åt lunch...

  186. ...att Storbritannien tidigare var...

  187. Om man skulle skapa en karikatyr
    av en britt-

  188. -var det fram till för 15-20 år sen
    en snobbig Oscar Wilde-person-

  189. -eller som Hugh Grant
    i hans tidiga 90-talsfilmer.

  190. Så såg en typisk britt ut.

  191. Nu är det mer Wayne Rooney-

  192. -och fulla fotbollshuliganer
    på semester på Ibiza.

  193. -Ja, det också.
    -Bilden har förändrats.

  194. Ja, den gamla bilden av Storbritannien-

  195. -som man såg i "Downtown Abbey"-

  196. -och Agatha Christies böcker
    var en konstlad bild.

  197. Ett litet brottstycke
    av brittiskt liv möjligtvis.

  198. Men det är bra att deckare ser det
    brittiska samhället mer som det är.

  199. Inte bara alkoholismen, utan också
    kvinnosynen, som jag tar upp i boken.

  200. Att kvinnor döms utifrån de val de gör-

  201. -som mammor, om de jobbar eller inte.

  202. Vi tittar mycket på våld i hemmen,
    som berör många länder-

  203. -men ibland sopas en viss form av
    övergrepp i hemmen lite under mattan.

  204. Det är ett mycket mer intressant sätt
    att skriva om brott på.

  205. Att se hur det påverkar folk.
    Det gäller alla böcker.

  206. Att se på samhället man lever i. Jag
    påstår inte att världen jag skildrar-

  207. -fångar hela samhället.
    De är typisk medelklass.

  208. Men på ett osäkert sätt.
    Man förlorar lätt jobbet.

  209. De lever inte ett bekvämt medelklassliv.
    Det är många som lever så i dag.

  210. Som svensk-

  211. -är det svårt att definiera
    det brittiska klassystemet.

  212. Det är mer flytande i dag.
    Men det finns en lägre medelklass-

  213. -som inte har råd att skicka sina barn
    till de bästa skolorna längre-

  214. -eller bo i de finaste delarna av London
    längre för att London är löjligt dyrt-

  215. -och helt och hållet ägs
    av folk som bor utomlands.

  216. Så de lever i en osäker värld.

  217. Har du själv bott i förorten?

  218. Nej, om inte Brixton räknas som
    en förort, men det gör det inte.

  219. Nej, jag har aldrig bott i förorten.
    Dit flyttar man när man får barn-

  220. -eller vill bilda familj. Där har man
    större chans att hitta bra skolor.

  221. Barnen får växa upp
    i en finare, grönare miljö.

  222. Det är intressant...

  223. När man är ung vill man bo i stan.
    Det vill ju de flesta unga.

  224. Sen när man kommer upp i
    30-årsåldern börjar man tänka: "Nej."

  225. Oavsett om man har barn tänker man:

  226. "Jag vill vara nära skog och vatten"
    eller nåt.

  227. Och så lämnar man stan.
    Men efter några månader inser man-

  228. -att det är lika stressigt och
    klaustrofobiskt som mitt i en storstad.

  229. Ännu mer. Man lär känna grannarna
    och blir igenkänd.

  230. I en storstad är det lätt att försvinna,
    om man vill vara osynlig.

  231. Det är nog vad Rachel vill.
    Hon vill inte bli sedd-

  232. -för hon skäms så över sig själv.
    Hon åker till stan för att försvinna-

  233. -så att ingen ser henne.
    Det kan man inte...

  234. Jo, på vissa ställen,
    men i en liten by blir man synlig.

  235. I förorten märks det mer
    vad man gör och hur man uppför sig.

  236. I storstan smälter man in i mängden.

  237. I synnerhet om man är
    det enda fyllot i byn...

  238. Hur gör man research om sånt?

  239. När hon får blackouter och inte minns
    vad hon har gjort, det läste jag om-

  240. -i en bok av Oliver Sacks. Det var inte
    alkohol- utan drogrelaterat.

  241. En kille mördade sin flickvän när han
    var påverkad av PCP och mindes inget.

  242. Fascinerande idé: att göra
    nåt hemskt utan att minnas det.

  243. Då känner man sig ju inte ansvarig,
    om man inte minns själva handlingen.

  244. Så jag tänkte på det
    och läste om alkoholblackouter.

  245. Folk gör alla möjliga saker, kör till en
    ny stad, och minns inget dagen därpå.

  246. Så jag gjorde mycket research om det.

  247. Själva drickkulturen finns ju runt oss
    överallt i England. Alla dricker.

  248. Alla känner nån med alkoholproblem.

  249. De flesta av oss
    har haft många måndagsmornar-

  250. -när man inte minns
    hur man kom hem.

  251. Hemska mornar
    när man vaknar och kollar mobilen-

  252. -för att se om man ringde sitt ex
    tre på morgonen. Såna saker.

  253. Många - inte alla - känner igen det.

  254. Det är ett modernt problem. Jag rös
    några gånger när jag läste boken.

  255. När man inser
    att man måste kolla sin mejl...

  256. Vad skrev jag egentligen klockan 01.45
    på morgonen i söndags?

  257. Aj, aj...

  258. Ja. Jag tror att de flesta
    har upplevt det nån gång.

  259. Datorer eller mejlprogram
    borde ha nån sorts lås.

  260. De har ju pratat om det
    när det gäller mobiler: ett alkolås-

  261. -så att de inte funkar längre
    efter 75 cl öl...

  262. Och...

  263. Vad...

  264. Jag vill prata om slutet av boken,
    men det vore inte snällt.

  265. Låt oss i stället gå tillbaka. Vad hände
    med dig när boken blev en framgång?

  266. Jag har haft fullt upp hela året.
    Men det är lustigt.

  267. Livet har inte förändrats,
    förutom att jag har fullt upp.

  268. Jag bor kvar på samma ställe, gör
    samma saker, träffar samma vänner.

  269. På många sätt är mitt liv detsamma,
    men jag reser mer-

  270. -måste prata med journalister
    och göra såna här otäcka saker...

  271. Nej, rent allmänt... När jag började
    skriva boken var jag ganska pank.

  272. -Det är jag inte nu, vilket är trevligt.
    -Vad bra!

  273. Men jag har inte gått ut och köpt bilar
    eller såna saker än. Kanske nästa år...

  274. -Du shoppade bara i Haga i Göteborg.
    -Ja, jag har shoppat ganska mycket.

  275. Du har ju kämpat ganska hårt-

  276. -för att kunna göra det du vill.

  277. Kände du nånsin:
    "Nej, nu ger jag upp!"

  278. Ja, när jag hade skrivit sista
    Amy Silver-boken, som gick så dåligt.

  279. Då mådde jag väldigt dåligt och tänkte:
    "Jag måste hitta ett riktigt jobb."

  280. "Jag kan inte fortsätta så här."

  281. Men min agent uppmuntrande mig
    att försöka.

  282. Men många gånger var jag desperat
    och mådde hemskt.

  283. Ur ett författarperspektiv är det nog
    nyttigt att ha misslyckats totalt-

  284. -innan man lyckas. Nu vet jag att det
    inte händer ofta, kanske aldrig igen.

  285. Njut så länge det varar, för nästa år
    kanske jag inte säljer nåt längre.

  286. Det är bra
    att se båda sidor av saken.

  287. -Var det kul att skriva boken?
    -Ja, vissa delar var kul att skriva.

  288. Andra var hemska.

  289. Man måste kedja fast sig
    vid skrivbordet för att klara det.

  290. Så är det att skriva.
    Ibland går det bra-

  291. -och ibland sitter man vid skrivbordet
    och snyftar för att det är så hemskt.

  292. Det här måste vi bara ta upp!

  293. Det här är nog
    alla romanförfattares dröm i Europa.

  294. -Boken ska filmas i USA.
    -Ja, Dreamworks har köpt den.

  295. De ska börja filma den i november.

  296. Emily Blunt ska spela Rachel.

  297. En svensk skådespelerska,
    Rebecca Ferguson, ska spela Anna.

  298. Och de pratar om Chris Evans
    och Jared Leto-

  299. -men det är inte klart än,
    så vem vet?

  300. Otroligt! Men filmen
    kommer att utspela sig i USA.

  301. Ja, i New York. Man pendlar in till
    Manhattan, så det är inte i London.

  302. Attans!

  303. Jag säger bara så för att jag nog...

  304. ...vill se de där små bruna
    viktorianska radhusen.

  305. -Ja...
    -Men jag har dem ju i boken.

  306. Det är svårt att säga. De tyckte
    att det gick att ändra. Vi får väl se...

  307. Jag är inte inblandad i processen.

  308. Kommer vi att få träffa Rachel igen?

  309. Inte inom kort,
    men det är inte uteslutet.

  310. Jag skriver inte på nån uppföljare. Jag
    kanske återvänder till henne senare.

  311. Undrar vad som skulle hända om hon
    och Anna stötte på varann om tio år...

  312. Så kanske...

  313. -Vad jobbar du med nu?
    -En ny thriller.

  314. Den utspelar sig
    i en fiktiv stad i norra England-

  315. -och handlar om en systerrelation.

  316. Det är som sagt en fiktiv plats-

  317. -men med ett mörkt, tragiskt förflutet.

  318. Jag hoppas att det blir en sorts rysare
    som är otäck och mörk. Det är tanken.

  319. Men jag har bara kommit halvvägs,
    så vi får se.

  320. Vad är det som gör att du dras
    till det mörka, till mörkret?

  321. Du sa ju att även Amy Silvers
    "chick lit"-böcker blev för mörka.

  322. Ja, det är konstigt.
    Jag har levt ett gott liv-

  323. -och har ingen anledning
    att vara olycklig.

  324. Men tragedi lockar mig mer.

  325. Tragedi är enklare än komedi.

  326. Alla kan inte vara roliga.
    Alla kan skriva hemska saker.

  327. Nej.

  328. Det jag tycker är lockande är
    att man kan ta en vanlig person...

  329. Ofta läser man i tidningen om folk
    som gör hemska saker mot varandra.

  330. De har levt ett normalt liv. Så jag
    föreställer mig hur de hamnade där.

  331. Vad fick den här vanliga personen
    att göra de här hemska sakerna?

  332. Psykologin bakom, hur man
    bryter ihop, hur relationer bryts ner.

  333. Allt sånt tycker jag är fascinerande.

  334. Rachel mår ju uselt-

  335. -och befinner sig verkligen
    i ett riktigt helvete.

  336. Har du några vänner-

  337. -som har blivit arga på dig
    för att du har stulit nåt?

  338. -Nej.
    -Är alla snälla?

  339. Man kanske tar små bitar från folks liv-

  340. -men inget som går att känna igen.

  341. Det som till exempel gör henne
    deprimerad är att hon inte kan få barn.

  342. Jag känner folk som har kämpat med
    det och det har varit en stor sorg.

  343. En del kanske har känt igen det, men
    jag har inte skrivit om nån av dem.

  344. Ingen blev alkoholist
    eller var besatt av sin ex-man.

  345. Alla författare plockar lite
    från folks liv-

  346. -och förvränger det förhoppningsvis
    tillräckligt.

  347. Det är en smutsig, mörk
    och hemsk mordhistoria-

  348. -och det handlar också
    om alkoholism...

  349. Men det här att hon inte kan få barn...

  350. När hon förklarar det i boken
    och säger:

  351. "Efter en stund blev det en trivial
    middagskonversation bland vänner."

  352. "Nåt att prata om
    runt bordet på puben."

  353. Det blev allas angelägenhet
    på ett allmänt sätt.

  354. Det var en av de otäckaste sakerna
    i boken.

  355. Trivialiseringen av nåt
    som var en katastrof för henne.

  356. Ja, hennes exempel är ju extremt-

  357. -men alla beslut förknippade med
    moderskap - om man ska ha barn-

  358. -hur många, om man ska
    jobba - är otroligt personliga beslut-

  359. -men behandlas som offentlig
    egendom. Jag vet inte hur det är här.

  360. I Storbritannien tjatas det jämt om det
    i tidningarna:

  361. "Skaffa inte barn för tidigt eller
    för sent, skaffa inte fler än två."

  362. "Du är självisk om du inte skaffar
    barn." Man tjatar ständigt på kvinnor.

  363. Alla känner att de har rätt att
    tala om vad man ska göra eller inte.

  364. Det blir offentligt, fast ingen annan
    har med det att göra.

  365. I Rachels fall säger de bara:
    "Stackars Rachel."

  366. Det är det värsta!
    Det är väldigt nedlåtande.

  367. Det behandlas inte som en sorg,
    vilket det säkert känns som.

  368. Har man förlorat ett barn säger ingen:
    "Vad synd. Nu pratar vi om nåt annat."

  369. Så känns det nog ibland för folk
    som vill, men inte kan, få barn.

  370. Ser du det som en feministbok?

  371. Ja, för att jag är det,
    men alla gör inte det.

  372. Vissa tycker att kvinnorna är
    för fokuserade på hemmet.

  373. En del ser det som antifeministiskt.
    Två har mist jobbet-

  374. -och en har fått barn, så ingen jobbar.
    Det är en speciell tid i livet.

  375. Så de är fokuserade på det. För mig är
    det feministiskt med kvinnor, deras val-

  376. -och hur kvinnor ibland internaliserar
    de kvinnofientliga dömanden-

  377. -som alla de här kvinnorna gör.

  378. Rachel ser Anna
    som en äktenskapskrossare.

  379. Anna ser Rachel som besatt.
    De kommer med dömanden-

  380. -som internaliserats
    från en vidare kultur.

  381. Men i boken ser man hur det här
    med tiden förändras och avtar.

  382. Så jag hoppas det.
    För mig är det en feministbok.

  383. Men jag vet att inte alla ser det så.

  384. -Huvudsaken är att du gör det.
    -Ja, för mig är det det.

  385. -Saknar du journalistiken nån gång?
    -Inte direkt.

  386. Nej, det är inte roligt att vara
    tidningsjournalist i England längre.

  387. Jag vet inte hur det är här.
    Jag jobbade för The Times.

  388. Det har inte varit nån lycklig tid
    för Murdochs press.

  389. Så jag saknar det inte.

  390. -Hur ligger vi till tidsmässigt?
    -38.

  391. Vad trevligt! Lysande!

  392. Många som kommer hit
    till Bokmässan i Göteborg-

  393. -skulle nog vilja skriva böcker.

  394. Många här, inklusive jag själv,
    skulle vilja göra det-

  395. -men har inte uthålligheten eller...

  396. -De kanske inte har nåt att skriva om.
    -Det har alla. Uthålligheten är svårare.

  397. Det är därför man måste hitta nån
    vars åsikter man litar på-

  398. -och som kan se
    med en ny blick på arbetet-

  399. -och samtidigt kan piska på en.
    Är man inte oerhört engagerad-

  400. -eller har turen att få ett kontrakt med
    en deadline och pengar som väntar-

  401. -är det svårt när man börjar tänka:
    "Varför gör jag det här?"

  402. "Kommer nån att läsa det?
    Kommer det nånsin att ges ut?"

  403. Det är oerhört svårt. Därför hjälper det
    om man har - inte för många-

  404. -men minst en person till
    som är engagerad i det.

  405. En agent är fantastiskt bra,
    men är inte lätt att hitta.

  406. I mitt fall var det min agent
    som vägledde mig.

  407. Det kan vara en vän,
    en lärare eller nån annan.

  408. Därför är skrivargrupper givande.
    Man kanske inte lär sig nåt-

  409. -men det ger disciplin och hjälper en
    att ta sig igenom det och dela med sig.

  410. Det är väldigt viktigt.

  411. Jag tänkte mer på...

  412. Jag nämnde...

  413. ...att boken är så brittisk.
    Men det är också...

  414. Den påminner mig väldigt mycket
    om Sverige också.

  415. För att...

  416. Jag växte upp i en förort
    utanför Stockholm.

  417. Jag var tvungen att ta ett tråkigt tåg
    varje dag in till stan.

  418. Men jag bodde i London några år,
    så jag kan relatera till det.

  419. Folk ägnar verkligen mycket tid åt-

  420. -att pendla med tåg och bussar.

  421. London har blivit väldigt utsträckt.
    Det tar aldrig slut.

  422. I synnerhet om man flyger till London
    tänker man: "Var börjar det?"

  423. "Var slutar det?"
    Det är en väldigt lämplig miljö-

  424. -för man hittar alla typer av liv
    inom den där världen.

  425. Ja, speciellt när man pendlar.

  426. En massa olika människor
    blir sammanfösta-

  427. -på en väldigt begränsad yta.

  428. Och man ses varje dag,
    om man tar samma tåg.

  429. Man börjar känna igen folk
    och ansikten.

  430. Det känns som om man känner dem,
    fast det kan vara vem som helst.

  431. Det skapas en konstig relation
    till medresenärerna.

  432. -I England pratar man aldrig med dem.
    -Nej, nej.

  433. Men man känner
    en konstig samhörighet.

  434. Och det utgör en riktig grogrund.
    Tåg är som upplagda för brott.

  435. Det är en gynnsam miljö
    för slumpmässiga möten-

  436. -och konstiga saker som händer.

  437. När du satt där på District line...
    Du använde säkert den erfarenheten.

  438. Ja, absolut.

  439. Ja, det var när jag hade flyttat
    till England-

  440. -och var väldigt ensam.
    Jag kände ingen.

  441. -Hur gammal var du då?
    -17. Det var länge sen...

  442. Man vill så gärna lära känna nån
    när man är så ensam.

  443. Rachels karaktär
    bygger mycket på det.

  444. Den här längtan efter att få lära känna
    nån, även om hon fantiserar för fullt-

  445. -och hittar på saker.

  446. Många i storstäder längtar säkert efter
    att få lära känna sina medmänniskor.

  447. De är omgivna av människor,
    men är samtidigt helt isolerade.

  448. Jag tror...

  449. Jag vill bara veta
    vilka dina favoritböcker är.

  450. -Oj! Det är nog...
    -Tänk inte för mycket.

  451. Min favoritförfattare är Kate Atkinson.

  452. Jag älskar hennes deckare om
    Jackson Brodie. De är väldigt kluriga.

  453. -Och Pat Barker.
    -Vem då?

  454. -Pat Barker.
    -Ja, förlåt!

  455. Och jag gillar Cormac McCarthy.
    Vem mer?

  456. Jag har en ganska blandad smak.
    Vem mer? Alan Hollinghurst.

  457. Ja, lite av varje.

  458. Cormac McCarthy
    är väl bra inspiration?

  459. Ja, han är en fantastisk författare!

  460. Med tio ord säger han
    vad jag skulle säga med 50.

  461. Han är mästare på att komprimera.
    Lysande! Enastående!

  462. Antingen har man det eller inte.
    Han är helt enkelt ett geni!

  463. -Tack så mycket...
    -Tack.

  464. ...för att du ville prata med mig
    och oss.

  465. -Och tack ska ni ha för att ni lyssnade!
    -Tack.

  466. Översättning: Lotta Rossi
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fula, skitiga och elaka

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Kvinnolitteratur, Kvinnor i litteraturen, Litteraturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Hbtq i ungdomsboken

Samtal mellan författarna Sara Lövestam och Sebastian Lönnlöv om homosexuella karaktärer i ungdomsböcker. Behöver det vara någon skillnad mellan homosexuella och heterosexuella karaktärer? Här diskuteras bland annat att fiktiva karaktärer kan fungera som förebilder. Moderator: Erik Titusson. Inspelat på Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget och BTJ Förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Politikerspråk

Politiken har sitt eget språk och sin egen retorik. Men varför är det så många som har svårt att hänga med i det som politiker säger? Är det inte de folkvaldas skyldighet att uttrycka sig både i tal och skrift så att medborgarna förstår? Sveriges yngsta minister någonsin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic, svarar. Vi följer med till ett möte med lokalpolitiker i Angered och försöker hänga med i vad som sägs. Marcus Oscarsson, politisk kommentator på TV4, berättar hur han lyckas förklara de mest komplicerade politiska händelserna så att folk faktiskt förstår. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.