Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : I känslornas världDela
  1. Han var två meter lång.

  2. Han var 33 år och otroligt arg.

  3. Jag var hans mellanchef
    som hade talat om för honom-

  4. -att han inte skulle få till
    den förändring han ville ha.

  5. Han var otroligt arg.
    Det bara bubblade ilska ut ur munnen.

  6. Han hotade med olika saker,
    stampade fötterna.

  7. Och jag bara tittade på honom.

  8. Vad var det nu jag hade lärt mig
    om känslan arg?

  9. Just det.
    Arg ville ha till en förändring.

  10. Och han tror att han kan skrika sig
    till det, men så fungerar det inte.

  11. Han fortsätter
    att skrika och hota mig.

  12. Och jag tänker bara lugnt
    att snart ska jag berätta för honom-

  13. -vad känslan arg har för uppgift.

  14. Det är så skönt att ha nåt att tänka
    på när man möter nån som är så arg.

  15. Jag ska berätta för honom
    att arg har bara två vägar att gå.

  16. Om man blir arg på nåt,
    så kan man få till en förändring.

  17. Man lägger ut en strategi och
    ser till att det blir en förändring.

  18. Eller så får man göra det svåraste,
    acceptera att inte få en förändring.

  19. Det ska jag berätta för honom
    när han slutar att skrika.

  20. Vad skönt det är att ha nåt
    att tänka på när nån är arg.

  21. Välkomna till det här seminariet
    som ska handla om känslor.

  22. Nånting som vi alla
    vet väldigt mycket om.

  23. Vi har alla känt bubblande känslor
    av lycka och glädje-

  24. -och svåra känslor av sorg och ilska.

  25. Jag heter Ann Lagerström och
    ska guida er genom de 45 minuterna.

  26. Jag är glad att få presentera
    tre personer-

  27. -som har undersökt och skrivit
    väldigt mycket om känslor.

  28. Predrag Petrovic
    är hjärnforskare och psykiater-

  29. -och har nu kommit med en bok om
    hur man hanterar svåra känslor.

  30. Märta Tikkanen har skrivit om känslor
    på många olika sätt under lång tid.

  31. Inte minst i "Århundradets
    kärlekssaga" som kommer ut på nytt.

  32. Och Eva Funck
    som är populärvetenskapare-

  33. -och har skrivit en tv-serie
    och en bok om våra grundkänslor-

  34. -och hur man hanterar dem.

  35. Vi börjar från början.

  36. Vi tror att vi vet, men vad är
    känslor egentligen? Märta?

  37. Eftersom jag inte kan svara på det,
    så får vi prata oss fram till det.

  38. Men jag tänkte börja med en text
    ur "Århundradets kärlekssaga".

  39. I den finns mycket känslor,
    så jag kan tillämpa den ibland.

  40. -Den är välläst, ser jag.
    -Jo.

  41. Jag är vidskeplig och det här är det
    första exemplaret av första upplagan.

  42. Den har ingen bakpärm längre och
    frampärmen är också bättre begagnad.

  43. Men det är den jag har med mig.
    Den har min mans vackra teckning.

  44. Det här är den första texten där.

  45. "Först känns det skönt,
    rent svindlande, obegripligt skönt"-

  46. -"att det trots allt också
    finns de som ser bakom fasaden."

  47. "Som ser och vet och inser."

  48. "Men sedan blir allting
    bara ännu svårare."

  49. "Sedan kommer frågan:
    Varför går du inte?"

  50. "Otaliga gånger
    har jag varit på väg."

  51. "Om den här perioden inte är
    den sista, då går jag."

  52. "Om elakheterna går ut över barnen,
    då går jag."

  53. "Om han dessutom börjar ljuga,
    då går jag."

  54. "Och bär han någonsin hand på mig,
    då går jag."

  55. "När barnen inte längre orkar,
    då bara måste jag."

  56. "Och allting hände.
    Ändå gick jag inte."

  57. "Varför?"

  58. När jag ibland efter att
    ha läst texten får frågan varför-

  59. -brukar jag säga att den här boken
    är ju ett svar på det.

  60. Det kan jag möjligen utlägga-

  61. -men jag tänkte inte säga
    så mycket mer just nu-

  62. -därför att det som jag
    försökte fånga med texten är ju det-

  63. -att det svåra och det utmanande-

  64. -och det intressanta och viktiga
    med känslor är att de är motstridiga.

  65. Och att vi kanske inte ens själva
    alltid vet vad som ligger överst-

  66. -och hur det slutar. Vi börjar
    i en ände och slutar i en annan.

  67. Ibland blir det omöjligt att reda ut
    och ibland blir det bättre efteråt.

  68. Så här finns nog mycket att prata om.

  69. Jag gissar att många har läst
    "Århundradets kärlekssaga"-

  70. -men den handlar om din relation till
    författaren och konstnären Henrik-

  71. -och speglar på ett dramatiskt sätt
    ert liv tillsammans.

  72. Det kan man säga.
    Han dog för 31 år sedan.

  73. Men han är bra material fortfarande.

  74. Predrag, du forskar... Märta har
    upplevt känslor och skrivit känslor-

  75. -och du försöker dissekera ner dem
    och titta på dem med hjärnforskning.

  76. Ur din synvinkel, vad är känslor?

  77. Vi från forskningens sida
    har svårt att säga vad en känsla är.

  78. Vi har lättare att säga
    varför känslor kan vara bra-

  79. -och vad de har för effekt
    på vårt beteende.

  80. Och varför de är viktiga.

  81. Men när det gäller
    den subjektiva delen i en känsla-

  82. -vill jag påstå att forskningen
    ligger långt efter Märtas bok.

  83. Tack ska du ha.

  84. Men skönlitteraturen behöver inte
    förklara, den bara stjälper ut.

  85. Exakt. Den speglar ju känslor.

  86. Den använder en funktion vi har
    med känslorna-

  87. -vilket är att du kastar ut en känsla
    i rummet och nån tar emot den-

  88. -och känner det som du har kastat ut.

  89. Du använder dig av
    en inneboende radar som vi har.

  90. Dessutom blir jag av med nåt tryck
    i mig själv när jag fått ut det.

  91. -Ja, de är där i stället.
    -Ja, varsågod.

  92. Men man kan se på känslor
    ur en biologisk, kemisk synvinkel?

  93. -Det går att betrakta dem så också?
    -Ur biologisk synvinkel, definitivt.

  94. Känsloprocesser är ju...

  95. De kanske tillhör de viktigaste
    komponenterna som vi har-

  96. -som är viktiga för vår överlevnad.

  97. -Annars hade vi inte haft dem.
    -På vilket sätt då?

  98. Egentligen är det så att våra hjärna-

  99. -hela tiden måste tänka på
    två olika världar.

  100. Den ena är allt som omger oss.
    Vad som händer i rummet. Den yttre.

  101. Men så har vi den inre världen
    som är alla signaler från kroppen.

  102. Man kan säga att det är olika nätverk
    i hjärnan som har hand om världarna.

  103. Den inre världen
    med alla signaler från kroppen...

  104. Det är miljarder signaler som är
    viktiga för vår överlevnad.

  105. Signalerna berättar för oss om vi
    är hungriga, om nåt hotar kroppen.

  106. De har att göra med
    vår direkta överlevnad.

  107. Man tror att känslor har uppkommit
    under evolutionens lopp-

  108. -inom det här nätverket
    med den inre världen.

  109. Det är väldigt nära relaterat
    till våra kroppsliga signaler.

  110. -Och så har de sakta utvecklats?
    -Absolut.

  111. Troligen är det så
    att djur också har känsloupplevelser.

  112. Kanske inte på samma sätt som vi,
    men inte bara människor har det.

  113. Eva, du har ägnat flera år
    åt känslor.

  114. Det har blivit en tv-serie för barn
    och den här boken.

  115. Vad är känslor för dig
    efter de årens arbete?

  116. Känslor för mig
    är det man känner i kroppen-

  117. -efter att hjärnan
    har hört eller sett nåt.

  118. Sedan har varje känsla
    ett åtgärdspaket.

  119. Hjärnan ser till
    att vi känner i kroppen.

  120. Behöver vi vara arga ser hjärnan till
    att kroppen blir arg och spänd.

  121. Om den blir rädd,
    så ska den backa undan.

  122. Så känslor är hjärnans sätt
    att rädda oss från olika situationer-

  123. -och leda oss
    till de platserna vi mår bra på.

  124. Så känslor är det som har hänt
    i huvudet som sedan känns i kroppen.

  125. -Har arbetet med dem påverkat dig?
    -Absolut. Det är fantastiskt.

  126. Det är så roligt
    när jag känner en känsla.

  127. "Just det, det är den känslan som har
    den uppgiften. Okej, då gör jag det."

  128. -Du lyder, helt enkelt.
    -Ja. Det är så härligt.

  129. Om du dissekerar nåns känsla så,
    känns det som om du ställer dig över.

  130. Om du står där lugnt
    och dissekerar den där arga.

  131. Blir den inte fruktansvärt förbannad
    då när du teoretiserar?

  132. Nej, för arg har en uppgift
    och det är att få till en förändring.

  133. Då kan jag tala om
    att jag ska göra så och så.

  134. Då lägger jag ut en strategi och då
    behöver inte "arg" stå där och dunka.

  135. Den är självtriggande
    om man inte lyssnar på den.

  136. Men lägger jag ut strategin eller
    accepterar att affären är stängd...

  137. Jag kan slå sönder rutan, men
    måste acceptera att den är stängd.

  138. Eller lägga ut en strategi
    för att få till en förändring.

  139. Först kan man tycka
    att livet tappar sin magi-

  140. -när man vet vad känslorna ska göra.
    Men sedan går man förbi kunskapen-

  141. -och då händer nåt nytt.
    Sedan blir det magiskt igen.

  142. Så man behöver inte vara rädd för
    kunskap. Livet är fortsatt magiskt.

  143. Så du har fått
    nån form av konstruktiv distans?

  144. Ja. Det är lätt att hantera och
    spännande när jag vet vad som händer.

  145. Jag tar en känsla i taget.

  146. Det var fint att du sa
    att du känner i kroppen.

  147. Återigen är vi tillbaka
    vid närheten till det kroppsliga.

  148. Det är inte bara så att känslor
    bygger på liknande signaler-

  149. -utan man använder sig av kroppen
    för att känna också.

  150. Den ska få en att överleva. Att man
    hamnar i en grupp som ger en värme-

  151. -att man får mat och skyddar en.

  152. Det är kroppens uppgift att försöka
    få till det, så att jag överlever.

  153. Märta, när du skriver om känslor,
    är det så här tydligt då?

  154. Nej, absolut inte.

  155. Jag skriver upp alla klokheter
    för att förstå vad jag håller på med.

  156. Nej, så är det inte alls.

  157. Jag är ju så vansinnigt egocentrisk
    när jag skriver.

  158. Det är små cirklar, om jag har blivit
    förskräckligt sårad över nåt.

  159. När jag är riktigt sårad kan jag inte
    ens tala om varför jag är så ledsen.

  160. Det jag kan göra och alltid gjort,
    och som har lett till några böcker-

  161. -är att sätta mig ner och skriva.

  162. "Jag blev så vansinnigt ledsen.
    Han sa så, och jag så."

  163. När man petar så där med orden...
    Med orden närmar jag mig-

  164. -och försöker förstå med hjärnan.
    Det känns viktigt för mig.

  165. Då kanske man kommer en liten bit
    på väg och då blir det avklarat.

  166. Det är det som Eva talade om,
    att kroppen hjälper till.

  167. Om det nu då bara är handen
    och hjärnan som hjälper till.

  168. Men det blir ett slags analyserande.
    Då hjälper det en vidare.

  169. "Jag är sårad och ledsen, men då
    gör jag så här eller struntar i det."

  170. Det är väldigt intressant
    när man läser dina texter-

  171. -för samtidigt som du har
    mycket känslor är de knivskarpa.

  172. Det är mycket logik i det också.
    Du för fram saker med stor exakthet.

  173. Så du har både och.

  174. Det är intressant,
    för många kan känna starkt-

  175. -men att kanalisera känslorna
    genom ord är ytterligare ett steg.

  176. Det är ett steg som hjälper mycket.
    Det känns fantastiskt att höra-

  177. -för "Århundradets kärlekssaga" kom
    till på nätterna i min röda soffa-

  178. -när jag inte visste
    hur jag skulle klara mig vidare.

  179. "Hur ska jag lösa det här i morgon?
    Hur ska jag stå ut?"

  180. "Hur ska jag klara
    de motsatta känslorna?"

  181. "Den stora passionen för mannen
    som beter sig som en idiot mot oss?"

  182. "Jag kan förstå att han har sina
    skäl. Det är föräldrarna och kriget."

  183. Men det gör inte saken lättare.

  184. Det är mitt sätt
    att via ordet försöka komma vidare-

  185. -och det blir
    ett märkligt resultat av det.

  186. Det har hänt ofta att så fort jag
    lyckas komma lite åt det hållet-

  187. -där jag tror att de här känslorna
    sitter, har sitt ursprung-

  188. -och vart de leder, så har jag
    placerat dem lite utanför mig själv.

  189. Så att jag kan stå ut. Orden
    hjälper på nåt sätt till distans.

  190. -Det har klarat mig ofta.
    -Och gestaltningen.

  191. Visst, absolut.

  192. Det låter som om ni gör samma sak
    fast på olika sätt.

  193. Du tänker dig klar över känslorna,
    och Märta skriver sig klar.

  194. -Hur gör du?
    -Jag analyserar klart.

  195. -Forskaren! Gör du det?
    -Du går till labbet.

  196. Jo, jag går till labbet
    och mäter dem.

  197. Jag mäter min hjärnaktivitet
    i en magnetkamera.

  198. Du tittar vad du känner
    och ser hur kurvorna ser ut.

  199. Nej, men det finns otroligt många
    sätt att angripa känslor på.

  200. Just för att
    det är så viktigt för oss-

  201. -och samtidigt har vi så svårt
    att säga vad det är.

  202. Och hur vi ska handskas med dem.
    Vad vi ska ta oss till med känslorna.

  203. Det är viktigt.

  204. Predrag, du skriver om
    att känslor kan vara så olika.

  205. De kan ha intensitet och kan ha tid.
    Du har flera olika begrepp.

  206. Berätta om det.

  207. Först och främst är det återigen
    vilka känslor vi har.

  208. Man har länge trott
    att det finns ett antal grundkänslor.

  209. Det verkar som om
    ifall man åker till...

  210. Det finns allt färre såna ställen,
    men i nån djungel eller så-

  211. -möter man en grupp människor
    som aldrig träffat andra.

  212. Då kommer de att uttrycka
    exakt samma grundkänslor-

  213. -och känner igen samma grundkänslor.

  214. Det har Paul Ekman gjort
    i början av 70-talet.

  215. Så vi har de här grundkänslorna.

  216. Men det är inte så enkelt
    som att vi bara har dem...

  217. -En av dem är "glad" som på bilden.
    -Ja, glädje är en jätteviktig sån.

  218. De flesta av grundkänslorna
    signalerar vi med ansiktet-

  219. -så de är en viktig social signal.

  220. En kommunikation till en medmänniska.

  221. Känslor är inte bara vad vi känner
    utan vad vi kommunicerar.

  222. Sedan finns det troligen känslor
    som är mycket mer komplexa.

  223. Först kan känslor gå upp och ner.
    De följer en viss tidsskala.

  224. Ibland går snabbt upp och ner,
    ibland går det upp lite grann.

  225. Så vi följer hela tiden olika vågor.

  226. Det där var så intressant i din bok.

  227. Det kan gå väldigt fort. Man kan
    snabbt känna nåt, så går det ner.

  228. Eller man kan känna nåt
    som håller ett tag och sedan dalar.

  229. Du talar även om långa känslor.

  230. Det typiska är sorgearbete, som man
    brukar säga håller på i ett år.

  231. I början kan känslan vara
    väldigt intensiv-

  232. -sedan dalar den
    och följer med länge i bakgrunden.

  233. -Men det kan hålla på längre.
    -Ja.

  234. Men man brukar säga att det blir
    mycket mildare efter ett år.

  235. Sedan finns det naturligtvis
    stor variation mellan människor.

  236. Du skrev också
    att de kan ha olika intensitet.

  237. Man kan ha en svag känsla.
    "Nu blev jag lite irriterad."

  238. Eller väldigt arg,
    som din medarbetare blev.

  239. Det typiska är att läsa tidningen.
    Man skrattar lite och går vidare.

  240. Eller blir jättearg och går vidare.

  241. Det är korta liksom små hack.

  242. Det här med ansiktet är spännande.
    Man har sett att om man har botox...

  243. Eftersom ansiktet också jobbar
    med limbiska systemet.

  244. Man vill avskräcka
    och blir arg för att stoppa nåt.

  245. Det är första ansiktsuttrycket
    som ett spädbarn är rädd för.

  246. Då är det en fara.

  247. De som håller på med mycket botox
    har inte lika mycket starka känslor.

  248. Man har sett
    att vid depression hjälper botox.

  249. De håller inte på och jobbar
    med varandra, med känslorna.

  250. När det gäller avsmak och avsky...
    Usch, spya eller skit eller bajs.

  251. Man gör så här och hjärnan samarbetar
    med ansiktet och det blir värre.

  252. Tittar man på sjukvårdspersonal,
    så blir de neutrala.

  253. Då blir det inte lika äckligt.

  254. Beskriver du experimentet
    med att bita i en penna?

  255. -Har du med det i boken?
    -Nej.

  256. -Du behöver inte göra så.
    -Jo, det kan jag.

  257. Bit i den,
    så har du ett artificiellt leende.

  258. När man skattar hur glada folk är,
    så är de lite gladare med pennan.

  259. -Vi bör gå med pennor i munnen.
    -Det visar hur viktig kroppen är.

  260. Det kan vara ett förslag på vintern.
    När det är som värst i januari.

  261. Då skickar man ut ett mass-sms:

  262. "Sätt in pennan.
    Det är enda sättet att klara dagen."

  263. Du skriver om grundkänslorna,
    som glad.

  264. Det ni ser här uppe är
    illustrationerna till Evas bok "Åh!".

  265. De är gjorda av konstnären
    Sari Feldt Norgren.

  266. Det är hennes uppfattning om glad
    som vi ser.

  267. Men du talar också om sammansatta
    känslor. - Även du, Märta.

  268. Det är det jag tycker är mest
    intressant, med både kärlek och hat.

  269. Jag satt just
    och funderade på en sak.

  270. Man möter ju ibland människor
    som ler med munnen-

  271. -och så har de iskalla ögon.
    Det ger väldigt mycket obehag.

  272. Så det är nog ögonen som är
    det viktiga i vad vi förmedlar.

  273. Jag kommer ihåg
    en arbetskamrat som jag hade-

  274. -som var världens ljuvaste,
    mildaste och vackraste.

  275. En gång när nåt vansinnigt hade hänt
    steg hon upp från stolen-

  276. -gjorde så här och sa:
    "Nu blir jag verkligen arg."

  277. Va? Jag ville slänga vatten på henne.

  278. -Man kan ju inte låta på det sättet.
    -Jo, det kan man.

  279. Det var en missuppfattning från
    70-talet att man skulle skrika.

  280. Men det räcker med
    att få till förändring.

  281. -Men nog håller man tillbaka nåt?
    -Det behöver man inte.

  282. "Nu blir jag verkligen arg." Va?

  283. -Nog håller man tillbaka nåt, Eva?
    -Nej. Det är ett förhållningssätt.

  284. Det skulle bli
    ett intressant gräl mellan er.

  285. -Håll inte tillbaka!
    -När hon slutat ska jag berätta...

  286. -Då får jag en örfil.
    -Nej, då.

  287. Man fick aldrig höja handen
    i mitt barndomshem.

  288. Då tar jag en utmaning.

  289. I min barndomsfamilj sa min mamma
    inte ett ovänligt ord på 30 år-

  290. -om min pappa. Vi skar tänder,
    för det fanns väldigt mycket känslor.

  291. När mamma blev fruktansvärt sårad-

  292. -stängde hon dörrarna
    till deras gemensamma sovrum-

  293. -la sig på sängen
    och drog för gardinerna.

  294. Jag blev då alltid
    väldigt ångestfylld.

  295. När jag gick in,
    satt hon bara och nynnade.

  296. Jag frågade pappa vad som hade hänt.

  297. Då satt pappa och radade sina
    blyertspennor med tårar i ögonen.

  298. Han visste inte vad han skulle göra
    när hon blev sån. Jag sprang emellan.

  299. Jag var storasyster och min ångest
    blev stor av att de höll tillbaka.

  300. -Vad gör det med människor?
    -Det är ju förskräckligt.

  301. När din mamma blev arg som liten
    blev hon nog bemött med skam.

  302. Så hon trodde
    att det var en skam att bli arg.

  303. Hon hade lärt sig att dra sig undan.

  304. Det är problematiskt när man inte vet
    vad känslan arg ska göra.

  305. Den ska inte alls ha kappan skam över
    sig, utan ska få till en förändring.

  306. Precis som din mamma ville.
    Hon ville ha sitt skrivbord.

  307. Absolut. Och hon fick det. Min första
    lön gick till ett skrivbord åt henne.

  308. -Gjorde den?
    -Jag stod inte ut med det.

  309. Jag tyckte så synd om henne, och
    om pappa som gjorde allt han kunde.

  310. Och så var hon så ledsen
    och kunde inte säga det.

  311. Det ena är att känna
    och kunna uttrycka sina egna känslor.

  312. Det andra att kunna förstå
    och ta emot andras känslor.

  313. Vet man nåt om vad som händer
    när man inte får tydliga känslor?

  314. Det är klart
    att det är väldigt viktigt-

  315. -både att få känna
    och få ta emot känslor.

  316. Det är viktigt för utvecklingen
    och för att bli en trygg person.

  317. Det är nog viktigt även att få känna
    obehagliga känslor för att utvecklas.

  318. Du skriver att det inte är bra
    att alltid vara glad.

  319. -Nej, det är det inte.
    -Så tråkigt.

  320. Hela idén är att vi pendlar
    från ett slags neutralt stadium.

  321. Känslorna ska användas
    för att styra vårt beteende.

  322. En tråkig beskrivning, men det är
    den vetenskapliga idén bakom känslor.

  323. Så känslor har ett syfte.
    Att vi ska överleva-

  324. -att vi ska få barn
    och gå vidare på olika sätt.

  325. Sedan är det ju så...

  326. ...att känslor är så viktiga för oss.
    De är en stor del av livet-

  327. -samtidigt som vi har den tråkiga
    komponenten, att de ska styra oss.

  328. Jag ser dem som mina livskompisar.

  329. För varje känsla
    har en specifik uppgift-

  330. -med ett specifikt handlingsprogram.

  331. "Jaha, nu känner jag det.
    Vad ska göras där?"

  332. De är som kompisar och alla vill
    mig väl. Även ledsen vill mig väl.

  333. Den ska föra mig framåt
    och hitta en ny väg.

  334. Så alla är positiva.

  335. Det sättet som du har skrivit om
    bygger på affektionsteori.

  336. Det är en teori om
    hur känslor fungerar.

  337. Vi lever ju i en kultur
    där vi premierar-

  338. -att man ska vara glad, lycklig,
    framgångsrik och perfekt.

  339. Fixar man inte det själv
    får man köra botox.

  340. Då blir man garanterat okänslig.

  341. Det du talar om i din bok är mycket
    mer ett flöde, som även Märta har.

  342. Att flöda i känslorna,
    att inte fastna.

  343. Att inte ens fastna i att vara glad.

  344. Precis. Dessutom är det så...

  345. ...att vi forskare
    ofta förenklar för mycket.

  346. Det finns många modeller med känslor-

  347. -som går från väldigt lite intensitet
    till väldigt intensivt-

  348. -och sedan från oglad
    eller obehagligt till väldigt glad-

  349. -som en slags koordinat.
    Men det vet ju...

  350. Man brukar ofta tala om poeten Sapfo-

  351. -som beskrev bitterljuv. Var
    passar det in i koordinatsystemet?

  352. Det är både där och där samtidigt.

  353. Det är nog
    den komplexitetsnivån vi har.

  354. För de mer komplexa känslorna
    har vi inget exakt ansiktsuttryck.

  355. Man kan inte ha
    ett bitterljuvt ansikte.

  356. Det kan man väl ha i och för sig.

  357. -Lite snett.
    -Men du är inte bitterljuv just nu.

  358. Jag är så intresserad
    av just känslan glad-

  359. -eftersom jag alltid har lett
    och skrattat mycket.

  360. Redan som liten fick jag höra: "Du är
    så glad." Bara för att jag log.

  361. Men att le är ju bara
    för att bjuda in till vänskap.

  362. Vi har leendet för att säga:
    "Jag är lekfull och förlåtande."

  363. Man får vänner
    genom att bygga leendets bro.

  364. Skratt är ju bara
    för att stärka gruppen.

  365. Vi skrattar åt samma saker.

  366. Man kan vara glad fast man inte ler.

  367. Så det där: "Ja, vad glad..."
    Det sitter inte här.

  368. Det sitter i lugnet i platsen där jag
    mår bra. Så uppfattar jag glad.

  369. Men känslor
    i starka ögonblick i livet...

  370. När man får barn eller när nån dör
    är inte känslorna så enkla.

  371. "Vad lycklig du måste vara
    som fått barn."

  372. -Förvirrad.
    -Förvirrad är väl grundkänslan.

  373. Det är många känslor
    som rör sig på en gång.

  374. Du har beskrivit kärleken
    till din man, Henrik Tikkanen-

  375. -som en dubbel känsla, sammansatt.

  376. Jag tänkte på att det är både det ena
    och det andra när man får barn.

  377. Detsamma är det ju ofta
    när människor dör, tycker jag.

  378. Å ena sidan är det en stor sorg
    om det är nån som står en nära.

  379. Å andra sidan
    kan det vara en oerhörd lättnad-

  380. -för att det har varit så svårt
    och tungt. Hur ska man orka?

  381. Man vill inte lämna och gå,
    men hur ska man stå ut?

  382. Vad utsätter man sina barn för om det
    blir för tungt för dem att stanna?

  383. Nu går det in på mina egna saker-

  384. -men om man har flera barn.
    Jag har fyra.

  385. Då handlar mycket i det svåra
    äktenskapet om vad barnen kan klara.

  386. Jag var övertygad om
    att två av mina barn-

  387. -hade klarat att lämna sin pappa,
    men två hade inte klarat det.

  388. Jag var ganska klar över-

  389. -att åtminstone en av de två
    aldrig hade gått.

  390. Det hade blivit dubbelt så svårt
    för honom. Han hade nog dukat under.

  391. Han hade inte orkat och kunnat ensam.

  392. Där fanns hemskt många motstridiga
    känslor och avgöranden i det.

  393. Så kan det vara när det finns
    stora problem i familjen.

  394. Då kan det vara svårt
    att reda ut känslorna.

  395. Vart hör känslorna? Vad är det här?
    Det är sammansatt.

  396. -Därför satt jag med de här texterna.
    -Så för dig hjälpte skrivandet.

  397. När jag hittar ett ord
    har jag lättare att se-

  398. -vad jag känner, tycker och tänker
    och vart jag borde gå.

  399. Då skriver du
    både privat för dig själv-

  400. -och ibland blir vissa saker böcker.

  401. När du skriver andra saker där du vet
    att du är professionellt inriktad-

  402. -använder du dina känslor då också?

  403. Jo, det gör jag.
    Ett faktum jag märkt ofta-

  404. -är att jag skriver bäst
    när jag är som mest upprörd.

  405. Till exempel en olycklig kärlek.
    Det är viktigt att uppleva det också.

  406. Fast det är vedervärdigt just då.
    Men de känslor man har skrivit...

  407. På finska heter det "vereslihalla".
    "Veri" är blod och "liha" är kött.

  408. När man skriver
    så att sårytan är öppen och blöder.

  409. Det är de känslorna
    som på nåt sätt...

  410. När man försöker återge dem
    blir de mest talande-

  411. -mest gripande och drabbande
    också för andra.

  412. Om man lyckas hitta rätt. Det är
    svårt att skriva med blödande kött.

  413. -Hur är det för dig, Eva?
    -Får jag säga...

  414. Vad händer
    när jag drabbas av känslor?

  415. När det händer nåt
    går jag till facklitteratur.

  416. Du skriver ju om människor,
    Predrag...

  417. Du skriver om de som har starka
    känslor. Såna man möter som...

  418. Man försöker hänga med.

  419. Ibland har jag mött människor
    och blivit fullständigt lamslagen.

  420. All min energi, vad jag än gör...

  421. Barn och vuxna
    som kan ha väldigt starka känslor.

  422. Hur gör man när man möter de
    människorna? Hur förhåller man sig?

  423. Hur får man en människa
    med mycket starka känslor-

  424. -från glad till ledsen till arg...
    Det beskriver du ju.

  425. Ska jag vara neutral, lugnt vänta in
    eller ska jag bara gå?

  426. Det måste vara ditt val.

  427. Men hur kan man nå dem?

  428. Så här är det som vi ser det:
    Vi har alla känslor-

  429. -och en del har mer intensiva
    känslor, en del har mindre intensiva.

  430. En del är bra på att reglera
    sina känslosystem, andra inte.

  431. Skillnaden mellan olika individer
    följer nästan normalfördelningen.

  432. De flesta är nånstans mitt i.
    De är okej på att reglera känslor.

  433. Några är överdrivet bra,
    några är mycket sämre.

  434. Det är egentligen
    en del av vår personlighet.

  435. Vi kan träffa såna
    som verkar hur coola som helst-

  436. -och andra
    som är väldigt passionerade-

  437. -och uttrycker mycket känslor
    i allt de gör.

  438. Så länge det inte blir
    det vi kallar en funktionsbrist-

  439. -alltså att man inte
    klarar av jobb, relationer-

  440. -att man skadar sig själv...

  441. För att känslorna är så starka
    och svåra att hantera?

  442. Precis.
    Att det kan bli riktiga problem.

  443. Så länge det inte är så
    är det bara en personlighet.

  444. Vi har människor
    som är som du beskriver-

  445. -som kanske inte egentligen
    mår så dåligt av det.

  446. Jag tror att man bara får acceptera
    att vi är så olika.

  447. Sedan får man försöka förhålla sig
    till det på det sätt man kan.

  448. Blir det för mycket
    kanske man ska ses bara ibland.

  449. Men om man har en arbetskamrat
    som förstör allt med starka känslor?

  450. Det har nog alla träffat.

  451. "Vad gör han eller hon nu?
    Vi skulle ju göra det där."

  452. Men de är ofta
    en positiv kraft också.

  453. De är kreativa med jättestora idéer.
    De blir jätteglada och drar med alla.

  454. Och då bara vara lugn och invänta
    tills det har lugnat ner sig?

  455. Du har ju redan berättat
    om acceptans.

  456. När du själv har känslor
    kan du finna det i dig.

  457. Då får man använda sig av samma idé
    när man möter andra.

  458. När det har gungat färdig där uppe
    i huvudet kan man fortsätta.

  459. -Precis, när de har slutat bli arga.
    -Ja, då vet jag hur jag ska göra.

  460. När du skrev om känslor nu,
    var det också känslosamt?

  461. Ja. Det är ju så
    att alla känslor smittar.

  462. Om jag talar mycket
    och skriver om ledsen-

  463. -så hamnar jag i den känslan
    och blir där.

  464. Om jag håller på med kapitlet arg
    blir jag arg under tiden.

  465. Det behöver man nog bli
    för att hitta formen-

  466. -och exemplen för att beskriva det.

  467. Då blandas den yttre och inre världen
    som du talar om.

  468. Jag skriver om en sorg
    utanför mig själv-

  469. -och så kommer den in i mig själv,
    helt enkelt.

  470. Känslor har då med vår förståelse
    av oss själva och världen att göra-

  471. -och med relationer att göra.

  472. Hur ska vi hantera
    det där egentligen?

  473. Hur kan jag både ha mina känslor,
    vilja uttrycka dem-

  474. -och möta den andre på samma gång?

  475. Hur ska vi hantera
    att vi har så mycket känslor?

  476. -Det var tyst, då är inte jag det...
    -Vi har inget svar, tyvärr.

  477. Jag tror att det handlar om
    att acceptera sina känslor.

  478. -Att ha dem som kompisar.
    -Det är bra om man lyckas med det.

  479. Det lyckas kanske inte alla med.

  480. Men att åtminstone försöka acceptera
    dem, även obehagliga känslor.

  481. Om man vet vad de ska användas till,
    så kan de få göra det.

  482. Jag måste berätta om
    en liten association.

  483. En gång vid vårt frukostbord
    när alla mina fyra barn satt där-

  484. -sa jag att jag hade haft
    en sån fantastisk dröm och berättade.

  485. "Ja, ja", sa min son,
    "skriv en bok om det."

  486. Han var inte alls intresserad.
    "Skriv en bok."

  487. Det kan man göra med känslor. När man
    är olyckligt kär finns inget bättre.

  488. Man skriver en bok om det och läser
    den om fem år och tänker: "Oj, oj."

  489. Min familj får höra
    precis allt om hur känslor fungerar.

  490. De suckar och säger:
    "Vilket kapitel är det nu, då?"

  491. Så de är trötta åt andra hållet.

  492. Jag har också en berättelse om
    min tonårstjej som börjat gymnasiet.

  493. Hon hade kämpat de första veckorna
    för att hitta en grupp och kompisar.

  494. Vi hade ingen aning om hur hon
    hade kämpat för att hitta kompisar.

  495. En dag kommer hon hem
    och bara gråter.

  496. Hon har gett upp: "Jag får inga
    kompisar. De vill inte vara med mig."

  497. Då säger jag så här:
    "Åh, vad du har kämpat bra."

  498. "Du har verkligen försökt
    och nu blev du ledsen."

  499. "Ledsen vill alltid att man ska
    dra sig bakåt och hitta en ny väg."

  500. "Jag vet."

  501. "Det är bra att ledsen har kommit,
    då kommer du hitta en ny strategi."

  502. "Nu går jag
    och din pappa ut och handlar."

  503. "Var riktigt ledsen. Då kommer du att
    få en bra bild av hur du ska göra."

  504. Så vi lämnade henne.

  505. Man ska inte värdera ledsen
    som nåt fel. Det är jättebra.

  506. När vi kom tillbaka
    visste hon vad hon skulle göra.

  507. "Jag har kommit
    väldigt tidigt till skolan."

  508. Hon satt i klassrummet,
    men ingen kom in.

  509. Nu såg hon
    att hon skulle komma senare-

  510. -se var de sitter och gå dit
    och sätta mig. Hon var jätteglad.

  511. Hon gjorde det och sedan var det bra.
    Hon hittade en ny väg.

  512. Låt oss sluta där.
    Känn vad ni känner och skriv en bok.

  513. Tack så mycket.

  514. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

I känslornas värld

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Fysiologisk psykologi, Känslor, Psykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Jobba, sova, dö

Döden på arbetsplatsen

En plötslig förlust av en arbetskamrat får oss att agera olika. Vi möter brandmannen Mona som förlorade en kollega under en utryckning. Hon berättar om tiden efteråt och varför hon valde att byta jobb efter händelsen. För en del arbetsgrupper är döden en naturlig del av jobbet. Vi träffar barnmorskan Lina som berättar hur det är att förlösa ett barn som dött i magen, och varför just de föräldrarna har en speciell plats i hennes hjärta.