Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : NujävlarskanifåsepåfanDela
  1. Hej. - Och hej, Yvonne.

  2. Det skulle ha blivit ett väldigt
    "Nujävlarskanifåsepåfan"-

  3. -om Liv Strömquist hade fått samtala
    med Yvonne.

  4. Men ni kan vara lugna för-

  5. -att det blir lite
    nujävlarskanifåsepåfan ändå.

  6. Vi ska göra vårt bästa.

  7. Yvonne är historiker och det är
    för hennes bok vi sitter här.

  8. Jag är litteraturvetare.
    När jag som litteraturvetare-

  9. -läste den här egohistorien-

  10. -så tänkte jag
    att det här är precis den roman-

  11. -som Yvonne Hirdman
    genom hela självbiografin säger-

  12. -att hon ville skriva.

  13. Då tänker jag förstås på språket.

  14. Det är ett friskt, omedelbart-

  15. -och respektlöst tilltal.

  16. Respektlöst inte minst mot dig själv,
    skulle jag vilja säga...

  17. Om man tittar på...

  18. Det är hopknutet med vissa
    nyckelbegrepp och teman.

  19. Det är en välkomponerad
    och sammanhängande bok.

  20. Jag läste den i en bokcirkel-

  21. -och aldrig har den bokcirkeln fått
    så många egna minnen väckta.

  22. Den här invävningen
    i tiden och historien-

  23. -gjorde att man såg sig själv
    som en varelse i tiden.

  24. Då undrar jag...

  25. Du har skapat genrebegreppet
    "egohistoria".

  26. Vad tänkte du då?

  27. Ja... - Hallå. Jag är rörd,
    jag vill bara säga det.

  28. Jag sa till Birgitta: "Nu kan man
    dö." Det blir en fin nekrolog.

  29. Jag tänkte inte alls på det
    förrän boken var färdigskriven.

  30. Jag visste att det är
    ett lite fegt sätt av mig-

  31. -att slippa hamna i ett fack.

  32. Jag tror
    att en av ledtrådarna i mitt liv-

  33. -är att inte bli "fackad"
    och inställd i en grupp.

  34. Att vara infackad som kvinna-

  35. -har varit begränsande
    och beklämmande.

  36. Memoarer är det ju inte.

  37. Jag fortsatte med den metod
    och på det sätt som jag hade börjat-

  38. -med boken om Alva Myrdal.

  39. Det är ett förfärligt genusdrama
    mellan henne och Gunnar.

  40. Det är som en trilogi. Först har vi
    Alva Myrdal och genusordningen-

  41. -och Gunnar
    som den feta manliga normen.

  42. Där drar jag in mig själv
    som tolk av breven-

  43. -där jag funderar och berättar om vad
    man kan tro och vad man inte vet.

  44. Sen fortsatte jag
    med en bok om min mor-

  45. -som var en reaktion på
    att jag kunde allt om Alva Myrdal-

  46. -inklusive
    när hon förlorade sin oskuld.

  47. Jag kunde nästan ingenting
    om min mamma som dog 1966.

  48. Då tänkte jag
    skriva historien runt mamma.

  49. Det blev med mamma och historien
    där jag själv var ett redskap.

  50. "Vad har vi för material?"
    Det är likadant med den här boken.

  51. Jag har ett fruktansvärt
    dåligt minne. Det är hemskt.

  52. Därför har jag varit beroende av-

  53. -det källmaterial som mitt klottrande
    och skrivande har inneburit.

  54. Och jag har aldrig slängt nåt
    av nån konstig anledning.

  55. T.o.m. dikterna är sparade.
    Jag undrar vad jag menade med det.

  56. Som om det vore nån skatt,
    men det är det inte...

  57. Jag har alltså byggt upp
    berättelsen om mig själv-

  58. -som om jag vore nån annan,
    vilket jag samtidigt inte kan göra.

  59. Men jag har försökt mig på-

  60. -ett slags objektivitet
    i förhållande till mig själv-

  61. -som jag hade utvecklat
    i förhållande till mamma.

  62. Det är verkligen en berättelse
    om jaget i historien.

  63. Årtal blir viktiga. Du är född 1946.

  64. Nej, 1943.

  65. Du är några år yngre än vad jag är.

  66. De första exemplen-

  67. -på hur du väver in jaget i historien
    är ganska tidigt.

  68. Redan efterkrigstiden 1946...

  69. ...och 50-talet,
    som jag fattar det...

  70. Båda de epokerna ledde fram till
    att du avskydde ordet "kvinna".

  71. Ja, det ligger nåt i det.
    Jag kan läsa för er.

  72. Det fanns en radioserie.
    Då fanns ingen tv, bara radio.

  73. Jag skriver kvinnohistoria
    med mig som objekt.

  74. Det gick en serie på radion-

  75. -med det fascinerande namnet
    "Att vara kvinna".

  76. Bara tänk er en serie som hette
    "Att vara man"...

  77. Det skulle möjligen vara nu då.

  78. Jag kan läsa lite för er
    om det inte tar för lång tid.

  79. "På radion 1948-1949
    sändes en serie på elva program"-

  80. -"under rubriken 'Att vara kvinna'."

  81. "Att vara kvinna... Am I that name?"

  82. "Jag har alltid avskytt
    ordet kvinna."

  83. "Det är fyllt av outtalade
    snuskigheter."

  84. "Det är ett ord som dryper av hona."

  85. "Dessa arma honor, så utmattade...
    Av vad?"

  86. "Det var det serien
    ville resonera kring"-

  87. -"och bistå med lösningar på."

  88. "Skulle det inte vara möjligt att
    finna någon gemensam nämnare"-

  89. -"för en del principiella
    kvinnoproblem?"

  90. "Främst för att råda bot på den
    känsla av otillräcklighet"-

  91. -"eller otillfredsställelse"-

  92. -"den allmänna olust och tristess"-

  93. -"som är så utbredd
    bland oss kvinnor"-

  94. -"av olika kategorier."

  95. "Vilken subversiv text.
    'Allmän olust och tristess'..."

  96. "Ord som stadsminister Erlander
    troligen aldrig hörde.

  97. "Han hade väl annat för sig"-

  98. -"än att lyssna på ett program
    som vände sig till kvinnor."

  99. "Tristess..."

  100. "Nog var det motsatsen
    till tidens inneord - 'trivsel'."

  101. "'Trivselvänligt',
    skrev kåsören Bang ironiskt."

  102. "Mellan tristess och trivsel
    - en kvinna i 50-talets Sverige."

  103. Bakgrunden
    till lyssnandet på radioprogrammet...

  104. Du lyfter fram...

  105. ...efterkrigstidens
    professionalisering av husmodern.

  106. På 50-talet
    var det snarare de dubbla rollerna.

  107. Lilla dräkten och förklädet...

  108. Kvinnor var i och för sig en klump.

  109. Underordning är
    att alltid klumpa ihop.

  110. Överordnad är differentierad...

  111. Män har högre löner för att det
    är så många olika skikt...

  112. -Var var jag?
    -50-talet...

  113. Just det. Det fanns egentligen bara
    en riktig kvinna på 50-talet.

  114. Det var husmodern.
    Inte modern, utan husmodern.

  115. När husmodern bestämde sig för
    att lönearbeta...

  116. ...för det var brist på arbetskraft
    och högkonjunktur...

  117. ...så kallades hon i statistiken...

  118. Jag förstår inte
    att alla inte reagerar som jag.

  119. Hon var "förvärvsarbetande husmor".
    Det är sant.

  120. Lösningar på kvinnodilemmat
    kom Alva Myrdal med.

  121. Viola Klein
    var lite mer pragmatisk på 50-talet.

  122. Lösningen bestod i
    att först är man människa.

  123. Man går i skolan, utbildar sig
    och jobbar lite.

  124. Sen blir man kvinna.
    Man gifter sig och skaffar barn-

  125. -och är hemma
    med barnen tills de börjar skolan.

  126. Vi tänker oss att de föder tre barn.
    Det blir en ganska lång tid.

  127. Efter det går man ut i arbetslivet
    igen och är en människa.

  128. Vilken frihet hade icke kvinnorna?

  129. De hade två roller att välja mellan:
    Att vara kvinna eller människa.

  130. Det är det här som den fantastiska
    Eva Moberg reagerar emot...

  131. ...i början på 60-talet...

  132. ...när hon skriver
    den fascinerande boken...

  133. ..."Kvinnor och människor".

  134. Jag tror den heter
    "Kvinnor och människor".

  135. 1960-1961...

  136. Hur förhåller du dig nu
    till ordet "kvinna"?

  137. Har du kommit över
    den där väl beskrivna avskyn?

  138. Ja. Men det är fortfarande
    ett problematiskt ord.

  139. Jag skulle inte vilja att min älskade
    Claes pekade på mig och sa:

  140. "Här har vi min kvinna."
    Då skulle det ta slut.

  141. Då skulle jag känna mig reducerad-

  142. -till ett slags rekvisita.

  143. Ordet är besvärligt. "Kvinna" går an-

  144. -men ordet "kvinnlighet"
    är ett bekymmersamt ord.

  145. Vad är det? En kvinnlig kvinna?

  146. Jag har fortfarande
    lite svårt med det.

  147. Det är våldtaget
    sen årtusenden tillbaka.

  148. Vi har inom feminism
    och kvinnoforskning försökt-

  149. -att fylla det här ordet
    med ett annat innehåll.

  150. Det är möjligt att vi långsamt lyckas
    men det är väldigt svårt.

  151. Att vara kvinna är att alltid-

  152. -vara kopplad till en man.

  153. Att vara man betyder inte att man
    alltid är kopplad till en kvinna.

  154. Det finns en spelplan av olika
    möjligheter om man är man.

  155. Det är det här som jag redan som ung
    insåg och avundades.

  156. Då fanns det en käftsmäll
    som man fick, om man gjorde det.

  157. Då var det penisavund. Jajemensan.

  158. För att bli riktig kvinna a la Freud
    så skulle man få penisen...

  159. De är ju så snuskiga.

  160. Man skulle få penisen
    genom att föda en gosse.

  161. Ja. En symbolisk penis
    blev det lilla gossebarnet...

  162. -Jo...
    -Ursäkta, jag blir upprörd.

  163. Om jag får representera årtalen
    här...

  164. ...så var det nog just kring 1975...

  165. ...som försöket att återerövra
    den positiva klangen i kvinna...

  166. ...och kvinnokultur-begreppet kom.
    Ungefär som "Black is beautiful"...

  167. ...så skulle "kvinna" och
    "kvinnokultur" återfå en värdighet.

  168. Ja, jag hade problem med det.
    Du var på den kvinnokulturella sidan.

  169. Man broderade kvinnomärket
    i korsstygn.

  170. Med näven...

  171. Där är jag mer försonad.

  172. Jag vet att jag blev kallad för...

  173. Man delades upp i likhetsfeminister
    och särartsfeminister.

  174. Likhetsfeminister motsvarar
    den stereotypa genusformen "kvinna"-

  175. -som är ett litet a. Jag har gjort
    en teoretisk grej om det.

  176. Om mannen är stora A så finns det
    två stereotypa kvinnligheter.

  177. Den ena är lilla a
    - den lilla mannen.

  178. Hon som står på EU:s toppmöten
    så här...

  179. Den andra är motsatsen,
    komplementet... Det är "kvinna".

  180. Det är så här...

  181. Antingen betonar man horan
    eller modern.

  182. Sen jag insåg det här har jag fattat
    hur underordningens fängelse-

  183. -ligger i de här tankestrukturerna.
    Där var jag då.

  184. Samtidigt så kallade vi oss för
    "Forum för kvinnliga forskare".

  185. Det är otänkbart nu när vi har
    queer- eller genusforskning.

  186. Om vi återvänder ett ögonblick-

  187. -till den förvärvsarbetande husmodern
    och dig själv.

  188. Du kom från en intellektuell familj.

  189. När man läser boken
    finns det nåt lite gåtfullt.

  190. På ett sätt
    var det uppenbarligen självklart-

  191. -att du skulle bli
    en intellektuell människa.

  192. Inte just en speciell kvinna...

  193. Samtidigt, rent privatpsykologiskt-

  194. -så skulle du vara duktig-

  195. -men ingen sa ett knyst
    när du var väldigt dålig i skolan.

  196. Jag var väldigt dålig i skolan.
    Jag var katastrofalt dålig i skolan.

  197. Hade vi inte flyttat
    från Stockholm till Malmberget-

  198. -så hade jag inte kommit in
    i realskolan från folkskolan.

  199. Jag förstår inte
    varför jag var så dålig i skolan.

  200. Okej, jag var lat.
    Det är klart jag var.

  201. Om man är lite begåvad
    borde man klara det ändå.

  202. Det är sant.

  203. Nåt jag kanske har underbetonat
    i boken som jag har tänkt på efteråt-

  204. -är mamma.

  205. Mamma var
    en förvärvsarbetande husmor.

  206. Mamma var tio år äldre än pappa.

  207. Det var mamma med sin cigarett.

  208. Det var mamma som var borta
    och kom hem från sina tolkresor-

  209. -och var så hes efter 60 cigaretter
    att hon knappt kunde prata.

  210. När hon svarade i telefon
    trodde de att det var herr Hirdman.

  211. Pappa var mer hemma med oss-

  212. -för han höll på att skriva
    en licensiatavhandling i tyska-

  213. -på prepositionen "med" - "mit".

  214. "Att komma gåendes med...svärd",
    till exempel...

  215. Eftersom han var väldigt noggrann
    och ordentlig-

  216. -så tog det tio år för honom.

  217. Samtidigt undervisade han
    på Borgarskolan.

  218. Mamma och pappa for iväg varje kväll-

  219. -och var lärare på Medborgarskolan,
    Borgarskolan och ABF.

  220. De bara lämnade oss.

  221. Det var "en svalkande likgiltighet"
    som pappa sa att man skulle ha-

  222. -i förhållandet till barn.

  223. "Kom ihåg det, Yvonne", sa han.

  224. "Man ska aldrig låsa dörren
    när barnen är ensamma hemma."

  225. För om det händer nåt så kan grannen
    komma in och ta ut dem.

  226. Det här är på Tunnlandsvägen.

  227. De försvann
    och vi låg i utdragssoffan.

  228. Det var min bror Sven-

  229. -min storasyster Eili som
    berättade sagor om bajspepparkakor-

  230. -och så jag.

  231. En gång kom vi på
    att vi skulle göra en liten brasa.

  232. Som tur var hade de glömt nåt
    och kom tillbaka.

  233. Uppenbarligen var det så...

  234. ...att för varje studiefiasko
    i skolan så sas inget hemma...

  235. -...men man anar nåt outtalat.
    -Det är alldeles riktigt.

  236. Det fanns en slags självklarhet
    att man skulle bli nånting.

  237. Det fanns två saker i min familj.
    Vi hade inga pengar-

  238. -men vi hade
    "det intellektuella kapitalet".

  239. Det var två saker man skulle kunna
    om man var en lyckad människa.

  240. Det ena var att kunna språk.

  241. Det andra var att skriva böcker.

  242. När du till slut disputerar-

  243. -och avhandlingen är klar-

  244. -då säger du
    att det är "boken till pappa".

  245. Var det ändå ytterst
    hans duktighetsförväntningar-

  246. -som låg som drivkraft hos dig?

  247. Jag vet faktiskt inte.

  248. När jag var 14
    fick jag oljefärger av honom.

  249. Ett riktigt staffli
    och riktiga oljefärger.

  250. När jag blev gravid... Jag tillhör
    generationen som blev med barn...

  251. ...och som tvångsfödde.

  252. Det blev väldigt bra resultat,
    men jag gjorde det.

  253. Då blev pappa väldigt besviken
    men han sa aldrig nånting.

  254. Det var mycket man inte sa
    i min familj.

  255. Han hade velat att jag skulle bli
    svensk mästarinna på 800 m.

  256. Det blev jag aldrig. Och när jag
    äntligen var klar med avhandlingen...

  257. ...så hamnade jag,
    vilket inte är ovanligt...

  258. ...i ett ångestfyllt tillstånd.

  259. De var hemskt och det fanns inget ord
    för det på 70-talet.

  260. "Panikångest"... Man fick tänka...

  261. Jag tänkte redan på den tiden:

  262. "Beror det på
    att jag har gått förbi pappa?"

  263. Han blev bara lic och jag är doktor.

  264. -Då är du ändå freudian.
    -Ja. Det är inte helt fel.

  265. Men pappa sa aldrig nånting om boken
    eller några andra böcker jag skrev.

  266. Han dog -99.

  267. Jag kommer ihåg en gång
    när jag hade varit på radio.

  268. Då sa han:

  269. "Du säger 'va'."
    "Va?" sa jag.

  270. Ändå kände jag det här...
    Jag kan tänka mig...

  271. ...att det är den patriarkala nicken,
    det underförstådda...

  272. ...som behövs.

  273. Om vi tar en annan fiktiv kvinna...

  274. Kristina Sandberg...

  275. Maj, ni vet... Fantastiskt trilogi.

  276. Hon har inte
    den klassbakgrund som jag har...

  277. ...och hon har inte den patriarkala
    nicken - tillåtelsen - från pappan.

  278. Anledningen till att jag över huvud
    taget skrev en avhandling-

  279. -var en annan nick från en annan man.

  280. Det var så. Så är det inte längre.

  281. Nu är det kvinnor som nickar.
    Men det var så då.

  282. En kvinna i regeringen,
    tio i riksdagen på 60-talet...

  283. Sven Ulric Palme sa till mig
    efter min trebetygsuppsats:

  284. "Har du tänkt på att fortsätta?"
    Och det hade jag ju inte.

  285. "Den magiska frågan"
    kallar Yvonne det.

  286. Den kommer igen,
    men jag minns inte exakt när.

  287. Den patriarkala nicken
    - välsignelsen - knuffen...

  288. Det var på ett sätt
    så som Yvonne säger.

  289. Men jag är dock äldre.

  290. För mig var nog drivkraften snarare-

  291. -alla dessa frustrerade och olyckliga
    hemmafruar jag såg.

  292. -Jag satte vad som helst hellre...
    -Det har du helt rätt i.

  293. Jag blev lite småskändad härom
    söndagen av Nina Björk-

  294. -som trodde att jag föraktade
    god mat, husligt arbete, omsorg-

  295. -blommor, katter, barn
    och veckade örngottsband.

  296. När det gäller veckade örngottsband
    kan jag hålla med Nina Björk-

  297. -men det andra
    kan hon stoppa nån annanstans.

  298. Det finns ingen motsättning så...

  299. Jag ville bara ha det sagt.

  300. -Ta ett stycke ur boken.
    -Ja, vad ska vi hitta på?

  301. Vi kan ju komma in på det här med...

  302. Det här var mer tänkt för
    att den unga generationen-

  303. -skulle veta hur det var
    på den tiden.

  304. Det handlar då om tonåren
    i Malmberget.

  305. Jag är 15 år.

  306. Det är kroppen, för kvinnor...
    Så tror jag det är fortfarande.

  307. Den är värre på ett sätt nu
    för en del unga flickor-

  308. -för att det är där man har sitt
    värde. Så var det även på 50-talet.

  309. Man hade kroppen som maktmedel.

  310. Man skulle vara så vacker så att de
    ramlade framför fötterna på en.

  311. Man kan kalla det "hormakten".
    Men så vacker var man aldrig.

  312. Och det fungerade inte så.

  313. "Underförstått var det den regeln
    man inte fick eller kunde rucka på"-

  314. -"för då skulle allt falla samman."

  315. "Det var dessa åtråvärda varelser
    som bestämde."

  316. "Hos en Hasse, en Björn, en Stig,
    en Leffe och allt vad de hette"-

  317. -"låg bestämmandemakten"-

  318. -"om det skulle kyssas eller dansas"-

  319. -"med eller utan dubbelsteg."

  320. "Det var vi som stod uppradade
    längs väggen på Nordan"-

  321. -"med färggranna klänningar
    med båtringning och holkärmar"-

  322. -"med smal midja och vippande kjolar
    över stärkta underkjolar"-

  323. -"eller underkjolar i skumgummi,
    som diskunderlägg med spets på."

  324. "Det var vi som skulle väljas."

  325. "Vår makt bestod i att vara
    så åtråvärd att de föll som käglor"-

  326. -"så att man fick dansa varenda dans
    med den man ville dansa med."

  327. "Det var vi som bevakade telefonen
    och inte vågade gå hemifrån"-

  328. -"om han som bestämde skulle ringa."

  329. "Inte undra på då att allt,
    precis allt"-

  330. -"hängde på hyn, håret, näsan,
    ögonen, brösten, midjan"-

  331. -"benen och munnen."

  332. Det här var en väldigt utlevande
    period i Malmberget-

  333. -som jag minns det.

  334. Då var du verkligen i farten
    med killar och så.

  335. Jag tänkte att vi ska hoppa till
    när du börjar möta-

  336. -mer aktiv kvinnokamp,
    om man säger så.

  337. Det är en lång historia du har.

  338. Du säger faktiskt nånstans...

  339. Det kom kring -64...

  340. ...då du går med barn och man.

  341. Då kommer den sexuella frigörelsen.

  342. Sen säger du att den sexuella
    frigörelsen kommer först...

  343. -...och sen den politiska.
    -Det är en hypotes.

  344. En annan hypotes
    gjorde mig väldigt intresserad.

  345. Det är som att du
    lite senare i förloppet-

  346. -vill framhålla
    vanliga rejäla reformer-

  347. -på bekostnad av en del
    utomparlamentarisk kamp.

  348. Något tyckte att du ville ställa
    Grupp 8 och Rödstrumpor-

  349. -i skuggan av daghemsreformer-

  350. -och denna hjältinna
    Maj-Britt Sandlund.

  351. På hösten 1913...

  352. ...när jag satt och geggade med mig
    själv och mina dagböcker...

  353. -2013...
    -2013...

  354. Ja, jag var inte klar.

  355. Då plockade jag upp ett projekt
    som jag en gång hade haft-

  356. -som handlade om svensk
    jämställdhetspolitik.

  357. Det är en bok som heter
    "Vad bör göras?"-

  358. -om jämställdhetspolitiken
    under 50 år.

  359. Då ser ju jag
    hur 60-talet är det här...

  360. Ordfronts förlag är livrädda
    för allt akademiskt-

  361. -så jag kunde inte skriva
    "det diskursiva decenniet"-

  362. -utan fick kalla det
    "det pratglada årtiondet".

  363. Det börjar med Eva Moberg.

  364. Då börjar man diskutera kvinnofrågan
    fast det hette inte det.

  365. Det är då ordet "könsroll"
    plockas upp från sociologin-

  366. -och blir ett begrepp
    som används överallt.

  367. Det är en diskussion som pågår
    överallt.

  368. Det är ett jättebra begrepp
    för det var ingens fel.

  369. Det var fel på rollen, manuskriptet.
    "Vi byter roller"...

  370. Det är under 60-talet...

  371. ...som alla de stora familjepolitiska
    reformerna förbereds.

  372. När Olof Palme på hösten 1972-

  373. -aviserar en delegation för
    jämställdhet mellan män och kvinnor-

  374. -så är det klart att tillblivelsen
    av Grupp 8-

  375. -spelar en viss roll men inte mycket.

  376. Det viktiga var låginkomstutredningen
    som visade de taskiga lönerna.

  377. Det var SAP
    med bl.a. Maj Britt Theorin-

  378. -som tog upp problemet med ojämlikhet
    mellan könen.

  379. Den fria aborten började komma då.

  380. Jag gjorde abort -72.
    Den var då nästan fri.

  381. Man hade två läkarintyg
    så det var på g.

  382. Daghemmen hade
    drivits länge av LO:s kvinnoråd.

  383. Jag vill lyfta fram
    de dolda kvinnorna från 50-talet.

  384. De här kvinnorna, ni vet, tanterna...

  385. På den tiden var man tant
    när man var 30.

  386. Det var ett av temana i radioserien.

  387. Problemet med att inte vara gift
    när man var 30...

  388. Det var Anna-Lisa Lagby, Ingeborg
    Jönsson. Ni känner inte till dem.

  389. Annika Baude. Va? Nej.
    De banade vägen-

  390. -och på 70-talet
    får man alla de reformerna.

  391. Feminismen föds både utanför
    och innanför parlamentet-

  392. -och det blir en lycklig blandning.

  393. Det jag upplever
    som din verkliga hemkomst-

  394. -när det gäller
    nåt slags förändringskamp-

  395. -är ändå dessa forum.

  396. "Gräv där du står".
    Universitetet, forskningen...

  397. Det är att erövra sig
    rätten att bli människa.

  398. Just på universitetet...

  399. ...som gör anspråk på
    "att säga som det är"...

  400. Det var ju det.

  401. Sen tar man reda på
    "Varför är det på detta viset?"

  402. "Varför har vi ojämlikheten?"

  403. "Varför är bara tre procent
    professorer?" som det var då...

  404. "Vad betyder det här? Vilken roll
    spelar underordningen av kvinnor"-

  405. -"i historien, i politiken,
    i kulturen och i ekonomin?"

  406. Då kan jag tänka mig en anledning
    till att jag var så dålig i skolan.

  407. Det var som om det inte angick mig.

  408. I och med forum och
    kvinnoforskningen, som det hette-

  409. -så blev allting
    någonting som angick mig.

  410. Då öppnade sig världen, på ett sätt.

  411. Då var vi ett "vi".

  412. Det var väldigt betydelsefullt
    att det var ett "vi", en grupp.

  413. Även om vi bråkade och talade skit,
    så som man gör i alla grupper-

  414. -så var vi ändå ett "vi".
    Det märktes inte minst-

  415. -när jag sökte professuren
    i kvinnohistoria här i Göteborg.

  416. Det var inget jag ville ha-

  417. -men "viet" krävde
    att jag skulle söka tjänsten.

  418. "Viet" skulle visa att vi hade
    kompetens. Jag hade inget val.

  419. Det fanns två ben här.
    Det ena var att hela miljön-

  420. -skulle bli öppnare för kvinnor
    och kvinnligt tänkande.

  421. Det andra var:
    "Vad är det kvinnliga perspektivet?"

  422. Ja. Jag vågade inte säga nåt
    men du talade.

  423. Det var på Djurö våren 1979.

  424. Vi satt förtvivlat och funderade på
    "Vad är kvinnligt perspektiv?"

  425. Det jag tänkte snabbt hoppa till är-

  426. -det här "viet".
    Den första allvarliga splittringen-

  427. -var frågan om likhet eller särart.

  428. Det var
    vid ett väldigt konkret tillfälle-

  429. -på ett kvinnouniversitet
    uppe i Umeå-

  430. -där några talare
    kraftfullt lanserade-

  431. -begreppsparet likhet-särart
    som analysinstrument.

  432. Är vi människor lika eller finns det
    en särart och en kvinnlig natur?

  433. Du har blivit kallad
    "likhetsstalinist".

  434. Där tycks du ändå fortfarande vara...

  435. -...ganska entydig.
    -Jag ska berätta hur det var.

  436. Jag höll på med den
    socialdemokratiska kvinnorörelsen.

  437. Jag hade sett olika kvinnorörelser
    så det var min utgångspunkt.

  438. Rent strategiskt blev de aldrig
    belönade för sin särart.

  439. Jag satt i ett seminarierum.
    Det var kallt och grått i Umeå.

  440. Louise Waldén höll på att skriva
    om symaskinens historia.

  441. Hon var en gammal SKV:are.
    Never mind.

  442. Då ställde sig Louise upp
    och gick till svarta tavlan...

  443. ...och ritade en stor ring.

  444. Nej, först gjorde hon ett streck
    och sa: "Så här tänker män."

  445. Sen gjorde hon en ring och sa:
    "Så här tänker vi."

  446. Då...

  447. Då brast det hos mig.

  448. Hur blyg och svettig jag än var
    så reste jag mig upp och sa:

  449. "Jag tänker inte i ring
    tillsammans med andra kvinnor."

  450. "Jag tänker så här."
    Det har nog med det att göra.

  451. Det kallades
    "den cerebrala likheten"-

  452. -av doktor Bejerot på 60-talet.

  453. Jag vill betona
    den mänskliga likheten.

  454. Jag vill inte tro att män och kvinnor
    är så fundamentalt annorlunda-

  455. -att vi inte kan förstå varandra.

  456. Hela skönlitteraturen
    är ju oftast skriven av män-

  457. -som jag har identifierat mig med
    till 100 %.

  458. Jag har varit Sandemose.

  459. Jag skulle ju önska
    att det vore tvärtom-

  460. -att Sandemose kunde vara jag-

  461. -men det har jag svårt att tro
    om den misogyne mannen.

  462. Det är där drömmen om frihet finns
    för mig.

  463. Jag förnekar inte att vi har bröst
    och kan föda barn.

  464. Vi löste dilemmat
    genom att tala om situationer-

  465. -som var gemensamma för kvinnor-

  466. -som skapade erfarenheter
    som vi delade.

  467. Där har du barnafödandet
    och underordningen som situation.

  468. Där känner man en gemenskap.
    Så vill jag se på det.

  469. Det tycker jag löser dilemmat.

  470. Precis. Och då kan man ha två-tre
    bollar i luften samtidigt.

  471. Men vi måste också in mera i nuet.

  472. Jag undrar vad som hände
    i Tammerfors 1993.

  473. Då är vi inne i en ny era
    av kvinnoforskning och kvinnokamp.

  474. Ja. Det var kanske korkat av mig
    att inte sluta medan jag var ung.

  475. Det här är min svaghet
    och min styrka.

  476. Jag är bra på synteser när det gäller
    historia och det här är ett försök-

  477. -men det är ju korkat.

  478. Herbert Tingsten
    skrev fem volymer om sitt liv.

  479. Då hade man haft att göra,
    men nu har jag sabbat allt.

  480. Jag gör ett slags tillbakablick.

  481. Nå. Men hur är det nu?

  482. På 90-talet, och det kan jag se
    i det politiska materialet-

  483. -blir våld mot kvinnor
    den stora frågan-

  484. -både i kvinnorörelsen, i forskningen
    och i politiken.

  485. På 60-talet och 70-talet...

  486. ...så var inte det nån fråga
    för kvinnorörelsen.

  487. Det är det som är så intressant.
    Det existerade inte.

  488. De tog bort ett kapitel
    ur en amerikansk bok-

  489. -om våld mot kvinnor
    och självförsvar.

  490. I översättningen tog man bort det.
    "Det behövs inte i Sverige."

  491. Det visste inte jag.

  492. Våldtäktsutredningen kom i slutet
    på 70-talet och ROKS bildas.

  493. Men det fanns inte i mainstream.

  494. Men på 90-talet hade det ramlat iväg.
    I Tammerfors-

  495. -står sociologen
    och religionsforskaren Eva Lundgren-

  496. -och talar för oss kvinnohistoriker-

  497. -på ett språk
    som vi tyckte kändes fjärran.

  498. Språket inom humaniora
    behöver inte vara märkvärdigt.

  499. Man behöver inte säga "fenomenologi",
    "ontologi", "intertextualitet"-

  500. -och "intersektionalism", som man
    hela tiden måste översätta i huvudet.

  501. Då talade hon om en regulativ nivå-

  502. -där det handlade om
    jämlikhet mellan könen-

  503. -men sen fanns det
    en konstitutiv nivå.

  504. Där förstod man-

  505. -att det handlade om våldtäkten som
    grunden för kvinnors underordning.

  506. Ett slags biologisering av män...
    Den är jag inte heller med på.

  507. Jag fick väldigt ont i huvudet där.
    Det var väldigt mycket, dels det här-

  508. -och sen om
    den sociala konstruktionen.

  509. Det var social konstruktion
    hela tiden.

  510. När jag skulle sammanfatta
    försökte jag säga-

  511. -att föda barn
    är ingen social konstruktion.

  512. Riterna kring barnafödandet
    är en social konstruktion.

  513. Att man hänger upp moderkakan
    på hustaket-

  514. -om det är en pojke, i karelska
    Finland, är en social konstruktion.

  515. Men att dö
    är ingen social konstruktion.

  516. Att låta män begravs först om man har
    ett manligt och ett kvinnligt lik-

  517. -är en social konstruktion.

  518. Men det var som
    att tala till tonåringar.

  519. Yvonne Hirdman har skapat
    begreppet "genusordning"-

  520. -och det kom nästan-

  521. -att ersättas av "könsmaktsordning"
    i den här vändningen.

  522. "Könsmaktsordning" kom som
    en reaktion mot "genusordning".

  523. Det är en positionering. Akademin
    är en enda stor arena för makt.

  524. Jag tycker inte om begreppet.

  525. Makt på svenska ligger våldet nära.

  526. Kön...

  527. Genus är ett sätt att få avstånd
    till ordet "kön".

  528. Javisst. Nu är vår tid ute.
    Jag tackar dig så hemskt mycket.

  529. Och jag dig...

  530. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nujävlarskanifåsepåfan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Egoism i litteraturen, Kvinnor, Litteraturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Arvet

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Bokstavstrogen läsare eller inte?

Hur ska man egentligen läsa bibeln? Är den 2000 år gamla texten ens läsbar för dagens unga läsare? Vi möter en komiker och en kyrkoherde som ger sin syn på saken. Komikern Marika Carlsson är uppvuxen i Pingströrelsen. När hon i tonåren blev kär i en tjej bröt hon med kyrkan eftersom de fördömde homosexualitet. Hon skriver nu manus till en föreställning som handlar om hennes uppväxt och läser bibeln från pärm till pärm under arbetets gång. Louise Linder är kyrkoherde i Florida och ger sin syn på bibeln som läsupplevelse och berättar hur hon förhåller sig till olika tolkningar av texten. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.