Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Millenniumsagan fortsätterDela
  1. Välkomna allihop till detta välbesökta
    seminarium med rubriken:

  2. "Millenniumsagan fortsätter." Jag kan
    avslöja från försnacket på scenen-

  3. -att Hans redan har frågat
    David Lagercrantz: "Hänger du ihop?"

  4. Det vill vi veta nu efter den här
    makalösa turnén du varit ute på.

  5. Men då säger jag genast nej.
    Jag hänger inte ihop alls.

  6. Det gör jag av rent taktiska skäl,
    eftersom jag förmodligen kommer-

  7. -att säga så mycket dumheter.
    Då vet ni att om jag gör det-

  8. -beror det på att jag inte hänger ihop.
    Så svaret är nej.

  9. Men jag kommer att anstränga mig
    för det är så trevligt att sitta här.

  10. Vi ska alltså tala här tillsammans-

  11. -om en bok som jag kanske inte ens
    behöver ge en introduktion.

  12. Det vore i så fall
    en av bokmässans mest överflödiga.

  13. Det är den här:
    "Det som inte dödar oss".

  14. Den fristående fjärde delen av Stieg
    Larsons ej obekanta Millennium-serie.

  15. Den som har skrivit den är du,
    David Lagercrantz. Välkommen hit.

  16. Välkommen också Cathrine Bakke Bolin-

  17. -redaktionschef
    på norska förlaget Gyldendal-

  18. -och även författare
    till ett antal barnböcker.

  19. Välkommen hit, Hans Rosenfeldt,
    som liksom jag har hamnat i de här...

  20. -...pepitarutiga små stolarna.
    -Den lite mindre stolen till mig.

  21. -Är det hierarkiskt på nåt sätt?
    -Det ligger i betraktarens öga.

  22. Du är här i egenskap av många saker-

  23. -men framför allt som författare
    och manusförfattare inte minst-

  24. -till tv-serien "Bron",
    vars tredje säsong har...

  25. -Tack alla.
    -Tv-serien "Bron"...

  26. ...vars tredje och nya säsong
    har premiär på SVT i morgon kväll.

  27. Lämpligt nog. "Bron" är ju också en av
    ingredienserna i den här genren-

  28. -som väcker allt större intresse
    internationellt: Nordic noir.

  29. En brittisk författare jag träffade såg
    rubriken i en svensk tidning.

  30. -Hon var helt besatt.
    -Var det inte nåt med Bob Dylan?

  31. Jo, han... Bob Dylan
    visar sig vara ett fan av "Bron".

  32. Så han ville ha med en musiksnutt
    om det var möjligt.

  33. -Det är så stort att man dör!
    -Och det var möjligt.

  34. Du har inte fått med Bob Dylan
    i din Millennium-bok?

  35. Jag är den generationen... Den
    äldre generationen gillade Bob Dylan.

  36. Bob är ju Gud! Jag minns skildringen
    från Patti Smith, när hon spelar-

  37. -och plötsligt märker att det är nån
    förändring i rummet. Nåt elektriskt.

  38. Det är nånting. Inget vet vad det är,
    men det är magiskt plötsligt.

  39. Då upptäcker nån: Bob är där.

  40. Om Bob vill vara med
    över huvud taget i "Bron"-

  41. -då tycker jag vi pratar om dig
    i stället. För det är stort.

  42. -Bob Dylan, för fan! Va?
    -Han är med. Avsnitt sju.

  43. Nu går vi över till ett annat ämne. Jag
    är jävl...mycket imponerad.

  44. "Bron" finns.
    Den handlar om Sverige och Danmark.

  45. Sen finns "Mammon", den norska serien
    som precis avslutats på SVT.

  46. Det var den min brittiska kollega
    var så nyfiken på-

  47. -vad svenskarna tyckte om. Sen finns
    förstås inte minst "Millennium".

  48. Det är den vi ska, åtminstone
    inledningsvis, uppehålla oss vid.

  49. Vad har den betytt
    för synen på Sverige?

  50. Det är frågeställningen
    vi tänkte försöka resonera kring här.

  51. Och för detta ändamål
    ska vi börja i Brasilien.

  52. Där hittade jag på en bokhandel
    en fascinerande parallellställning-

  53. -av två bokvolymer. Där stod
    en jättefin utgåva av Homeros-

  54. -"Iliaden och Odysséen"
    uppställd i en bokhandel.

  55. Bredvid den stod
    en lika ståtlig utgåva av-

  56. -Stieg Larssons Millennium-svit.

  57. Det ledde till en tanke,
    som blir den första frågan-

  58. -som jag förväntar mig
    att ni besvarar:

  59. Är "Millennium"
    Sveriges nya nationalepos?

  60. -Vem ska svara på den först?
    -Det bör väl lämpligen du göra.

  61. Jag svarade så självklart på
    om jag brutit ihop.

  62. Då svarade jag nej.
    Nu svarar jag självklart ja.

  63. Visserligen lite partisk i det hela, men
    vi kan säga så här i alla fall:

  64. Jag tycker nog
    att Lisbeth Salander är en av de-

  65. -största ikonerna som kommit fram
    under de senaste decennierna.

  66. Som har påverkat en stor del
    av kriminallitteraturen.

  67. -Har inte Saga vissa drag kanske...?
    -Det kan vi alltid diskutera.

  68. Jag menar inte att du har stulit nåt,
    inte ett ögonblick.

  69. Men nånting händer med Millennium-
    historien över huvud taget.

  70. Vi går ofta tillbaka några hundra år och
    tala om prinsessan i slottet-

  71. -som väntar på prinsen på den
    vita hästen som ska rädda henne.

  72. Lisbeth är så långt som möjligt
    från detta. Hon är nånting nytt.

  73. Hon har inte de vanliga dragen.
    Hon är en ikon som berör oss direkt.

  74. Hon är definitivt en del av vårt
    nya kulturarv. Det är det fina.

  75. På min pappas tid tjatade man
    ständigt sönder huvudet på mig med...

  76. Du vet, "Odysséen" och "Iliaden".

  77. I dag lever vi i en tid när det
    popkulturella och det gamla arvet-

  78. -med grekiska gudar
    och dramer flyter samman.

  79. Varför inte nu utnämna, eftersom vi har
    kulturredaktören för den mest-

  80. -inflytelserika tidningen här utnämna
    "Millennium" till det nya svenska...

  81. Vad sa du? Nationalepos. Jag tycker vi
    bestämmer det om det uppfyller-

  82. -de kriterier som ett nationalepos ska
    ha. Det vet inte jag.

  83. -Det får vi resonera vidare kring. -Jag
    vet inte riktigt...

  84. ...vad ett nationalepos måste innehålla.
    Finns det en checklista-

  85. -är det ganska lätt att se
    om "Millennium" stämmer in.

  86. Vad måste man uppfylla för att vara i
    närheten av att bli ett nationalepos?

  87. -Vad tycker du, Cathrine?
    -Jag vill också gärna se...

  88. ...checklistan för
    vad som definierar ett nationalepos.

  89. Jag tvivlar inte på att Millennium-
    trilogin och Stieg Larssons arbete-

  90. -har ikoniska dimensioner. Lisbeth
    Salander är en av karaktärerna-

  91. -som uppenbart befäster positionen
    i det här sammanhanget.

  92. Men det är också nåt med
    Stieg Larsson och trilogins närmande-

  93. -till det svenska samhället. Hans
    struktur, hur böckerna är uppbyggda.

  94. Han använder kriminalgenren
    för att belysa det han vill.

  95. Sättet han använder
    kriminalgenrens olika element-

  96. -och subgenrer under kriminalgenren,
    som den klassiska kriminalromanen.

  97. Han använder polisdeckarens
    och den politiska thrillerns element.

  98. Boken, eller böckerna,
    har episka dimensioner.

  99. En del av det här tänker jag att...
    Även om jag inte kan definiera-

  100. -den svenska litteraturen,
    så har den uppenbara kvalitéer.

  101. -Den kan bli norskt nationalepos.
    -Ja, det kan vi härmed säga.

  102. Det tror jag skulle kunna väcka en viss
    debatt i Norge. Ingen toppenidé.

  103. -Jag sa det som ett förslag.
    -Jag föreslår det när jag kommer hem.

  104. -Ska vi gå vidare i...?
    -Om man med det här nationaleposet...

  105. ...säger att det ska vara nåt som är
    välkänt för de flesta i nationen-

  106. -så checkar det verkligen in
    på Millennium-serien.

  107. Om man dessutom tänker att det kanske
    ska ge en ökad kunskap-

  108. -nyfikenhet eller en större förståelse
    för Sverige som land-

  109. -så tickar det in i den boxen också. Då
    är det väl ett nationalepos, då.

  110. Vem är jag att säga emot det, när...?

  111. Möjligtvis kan man säga...
    Samuel Beckett hade en gång en tanke:

  112. Allt som är sagt tre gånger, är sant. Så
    håller man på och berättar det...

  113. Det är ofta så saker blir epos.
    För att man börjar upprepa.

  114. En klassikers historia är ofta att man
    börjar kalla den en klassiker.

  115. Först säger en inflytelserik kritiker
    som Björn Wiman-

  116. -att det är en "instant classic",
    och vips är det en klassiker.

  117. Det är en lustig resa.
    Hur mycket slump är det-

  118. -att vissa böcker stannar kvar?
    Det är en annan debatt.

  119. Det är nånting hos de här böckerna som
    har stannat kvar hos oss.

  120. Jag tänker att fjärde delen i så fall är
    motsvarigheten till "Orestien".

  121. Det som kommer efter "Odysséen".
    Hemkomsten från trojanska kriget.

  122. -Du är Aiskylos, kan man säga.
    -Ja, jösses. Fortsätt! Har du mer?

  123. -Fortsätt i litteraturhistorien.
    -Allvarligt talat...

  124. -Absolut. Jag ska vara allvarlig.
    -Vad möter du för reaktioner...

  125. ...när du träffar läsare utomlands?

  126. David har precis kommit hem
    från en lanseringsturné i-

  127. -i stort sett varenda land i världen.
    Just det svenska...

  128. Är det ett ämne man talar om?

  129. Ja, man kan säga att läsare
    är nästan per definition snälla.

  130. När de kommer och lyssnar, är de snälla,
    välvilliga och har läst.

  131. Läsare är otroligt snälla och väldigt
    glada att de här är tillbaka.

  132. Det gläder mig mest, efter
    all debatt, att känslan av wow!

  133. De är tillbaka. Vi fick läsa om dem
    igen. Det var en saknad.

  134. De tillhörde oss och vårt kulturarv. Det
    har glatt mig mest.

  135. -Vad var frågan? Jag har brutit ihop.
    -Det ämne vi försöker tala om här.

  136. -Om jag var Aiskylos? Svaret var ja.
    -Ja, det uppfattade jag.

  137. Men ämnet det svenska. Är det aktuellt?
    Är läsarna medvetna om...?

  138. Det talas hela tiden om
    det svenska kriminalundret-

  139. -som jag försöker svara begåvat på, men
    aldrig riktigt lyckas.

  140. Vad det är som gör den svenska...
    Jag brukar säga att vad den gjorde-

  141. -den svenska kriminallitteraturen,
    att det fanns ett moraliskt patos-

  142. -som ligger under raderna
    hos Stieg Larsson hela tiden.

  143. Att man använde ett brott som strål-
    kastare på ett problem i samhället.

  144. Det är tillbaka från Sjöwall och Wahlöö.
    Det är en av anledningarna-

  145. -att den svenska
    kriminallitteraturen hade ett ärende.

  146. Jag brukar säga att noir-genren växte
    upp ur det gamla, trygga Sverige.

  147. När det inte fanns så mycket
    och vi började fantisera.

  148. Eskapismen blev just att drömma
    om det hotfulla samhället.

  149. Jag såg för inte så länge sen
    ett fascinerande litet reportage-

  150. -om en israelisk författare, som sa att
    det lilla som fanns av israelisk-

  151. -kriminallitteratur beskrev vardagen.
    Det var vardagsproblem.

  152. Kanske för att politiken var
    för nära. Man orkade inte med den.

  153. Kriminallitteraturen flydde
    in i vardagliga relationsproblem.

  154. Jag gissar att noir-genren
    kom från det trygga Sverige.

  155. Det var enklare
    att drömma sig till det horribla.

  156. Men samtidigt... Jag har kontakt
    med tittare och läsare från utlandet.

  157. Vad de fortfarande tycker att
    vi gör med vår kriminallitteratur-

  158. -fast vi kanske gjort det sen Sjöwall
    och Wahlöö, är att många utomlands-

  159. -har en bild av Sverige
    som ett idealiskt välfärdssamhälle.

  160. Som deckargenren är oerhört bra på att
    sticka hål på.

  161. De är lite fascinerade fortfarande att
    inte alla mår jättebra.

  162. Att de här hemska sakerna kan hända i
    Sverige. De har fortfarande en slags-

  163. -50-60-tals Bullerby-illusion
    av det här landet i norr.

  164. Kryddat med lite Vilgot Sjöman
    och fri sex och sånt, ja.

  165. Men fortfarande ett fantastiskt ställe
    att leva på. Sen har den här-

  166. -deckarboomen eller noir,
    eller vad man vill kalla den...

  167. Fascinationen att man får en annan bild
    av den man trodde Sverige var-

  168. -har varit genomgående,
    både med "Bron" och med våra böcker.

  169. Varför finns den uppfattningen kvar?
    Det är ju en bild som har skapats.

  170. Den tanken har vi i Norge också:
    om demokrati och likhet inför lagen.

  171. Det är en formidabel utgångspunkt
    för svensk kriminallitteratur.

  172. Den har tagits upp av författare som
    Sjöwall och Wahlöö, Henning Mankell-

  173. -Håkan Nesser, Åke Edwardson...
    Men ändå är fascinationen kvar.

  174. Det är nog också för att den här bilden
    hela tiden motverkas-

  175. -av de småländska bilderna av de
    småländska stugorna och älgskyltarna.

  176. Vi är duktiga på att exportera
    den biten av Sverige också.

  177. När vi går ut på turistnivå är vi
    fortfarande ett soligt, vackert-

  178. -exotiskt och gulligt litet land.
    Den bilden vi exporterar hela tiden-

  179. -av förståeliga skäl. Då blir det:
    "Jaha, det är nog fortfarande så."

  180. "Men det kommer fortfarande böcker
    som säger att det inte är det."

  181. Fascinationen kvarstår.

  182. Fascinationen är också att det är det
    verkligt lokala som är det globala.

  183. Skriver man en global bestseller ska man
    resa runt jorden på åtta timmar-

  184. -eller 80 dagar. I själva verket är det
    det lokala livet som knyter an.

  185. Ju närmare man är sitt grannskap, desto
    mer universell kan man bli.

  186. Ett annat aktuellt exempel är
    Karl Ove Knausgård från Norge-

  187. -som är precis det du säger, David. Han
    är hyperlokal, faktiskt.

  188. In i minsta detalj, och blir
    en global succé, inte minst i USA.

  189. Jag tror många blev förvånade...
    Lite snabbt om Knausgård.

  190. Ingen tänkte nog att det här var
    universella problem eller litteratur-

  191. -som skulle resa utanför
    de norska gränserna.

  192. Just för att den har det lokala,
    och förmågan-

  193. -att göra saker universella.
    "Det skulle kunna hända mig."

  194. Det tror jag mycket av den lokala
    kriminallitteraturen representerar.

  195. Den utsatthet man alltid upplever
    mot krafter som finns runt en.

  196. Knausgård sa också, måste jag lägga in
    eftersom jag trivialiserar allt...

  197. Det är inte bara en lysande författare,
    jag bugar inför honom-

  198. -men i "Babel" sa han att efter
    en författarturné så vill man bara-

  199. -lägga sig ner och dö. Det var
    klokt sagt. Det kände jag igen.

  200. Det var en av många sanningar
    han har sagt. Nu fortsätter vi.

  201. -Sitt kvar en halvtimme innan du dör.
    -Återigen, ursäkta mina dumheter.

  202. Jag tror det där... När man försöker
    konstruera en global hit...

  203. Det har, tror jag, sällan gått. Grunden
    i det lokala-

  204. -kanske t.o.m. rent personliga, är att
    det är det här vi vill berätta.

  205. Berättar man en intressant historia på
    ett bra sätt så vill fler lyssna-

  206. -än om man försöker räkna ut... "Om jag
    tar huvudpersonen till Marocko"-

  207. -"Ghana, Moskva och så slutar vi
    på Lofoten..." Nä, kanske inte.

  208. Det handlar också om den
    enskilda människan och empatin-

  209. -som förs fram
    i den lokala litteraturen.

  210. Den är man ofta intresserad av.
    Skulle man skriva globalt...

  211. Rättssystemen är olika runt om
    i världen, polisen fungerar olika.

  212. Det är väldigt svårt att göra
    nåt universellt på den nivån.

  213. Absolut. I går på TV4 framträdde David i
    ett inslag från New York-

  214. -strax innan han framträdde
    i "Skavlan".

  215. Däremellan hann jag träffa dig
    nere i hotellobbyn, så det var-

  216. -en något kluven upplevelse. I inslaget
    från New York intervjuades-

  217. -en amerikansk läsare,
    med anledning av debatten som var-

  218. -inför utgivningen
    av den fjärde boken.

  219. Om det var rätt eller fel
    att skriva en fortsättning-

  220. -på en annan författares verk.
    Hon förklarade rakt in i kameran-

  221. -att hon älskade Lisbeth Salander. Och
    så sa hon:

  222. "Så länge hon kicks ass,
    så är det okej."

  223. Hon tyckte att hon
    fortsatte att "kick ass"?

  224. Hon verkade ha den uppfattningen.

  225. Då är frågan: Vore Lisbeth Salander
    möjlig i nåt annat land än Sverige?

  226. Skulle hon ha kunnat uppstå
    i nåt annat land än Sverige?

  227. -Ska jag ta den?
    -Ja, varför inte?

  228. Jag skulle säga att Sverige hade bra
    förutsättningar för den här kvinnan-

  229. -som motsäger sig så mycket
    den traditionella kvinnliga bilden.

  230. Är Sverige bra på nåt, så är det ju ändå
    jämställdhet mellan könen.

  231. Där har vi också en tradition.
    Det händer redan nåt med Pippi.

  232. Efter Pippi är det inte konstigt att
    tjejer är starka. Men innan Pippi-

  233. -var det killarna som var starka.
    Tjejerna var kluriga och smarta.

  234. Jag tror vi har en tradition med just
    den här tjejen som vägrar att-

  235. -vara offer, helt enkelt. Som vägrar att
    knäckas och som slår tillbaka.

  236. Som man inte behöver alibisera med
    andra kvinnliga attribut, som man-

  237. -kanske behövt i ett annat land.
    Är en tjej tuff, så ska hon dessutom-

  238. -vara jättesnäll mot sina barn. Att man
    befriar henne från allt det där.

  239. Gör henne svår att anknyta, med
    relationer. Det är inte en slump.

  240. Det fanns en tradition.
    Jag kan se samband både med Pippi-

  241. -och det svenska samhället.
    Det är en del av anledningen-

  242. -till "Millennium"... Att det är ett
    nationalepos. Har vi bestämt det?

  243. Det är det engagemanget, det lidelse-
    fulla engagemanget för kvinnan.

  244. För kvinnan... Mot all form
    av förtryck mot kvinnan.

  245. Jag tror inte det var nån slump
    att hon uppstod här.

  246. Vi ska vara stolta över det.
    Fan, vad hon är bra, helt enkelt.

  247. Vi kommer att återkomma till henne
    gång på gång på gång.

  248. Hon är bättre än James Bond, en rätt
    tjatig figur som fortsätter hålla på.

  249. -Hon är bättre en de flesta.
    -Hade hon kunnat komma från Norge?

  250. Jag är lite osäker,
    men det kan hon nog.

  251. Därför att den här sortens
    kvinnogestalter helt klart-

  252. -skulle haft utrymme
    i norsk verklighet.

  253. Nu är det ju prosa,
    och det är innanför prosans ramar-

  254. -hon kan tillåta sig
    att vara den hon är.

  255. Men jag tvekar lite, för
    ett skäl till att hon är den hon är-

  256. -är för att det verkar finnas ett
    starkt auktoritetssystem i Sverige.

  257. Som tillåter henne att vara
    i kontrast eller spel mot krafter-

  258. -utanför henne själv. Som vi inte har
    i motsvarande grad i Norge.

  259. Jag tror det är nåt i den dynamiken
    som inte är helt jämförbart.

  260. -Vad säger du, Hans?
    -Jag håller med.

  261. Nu har vi återigen skapat en sanning.
    Jag tror att hon är väldigt skapad-

  262. -av det samhälle
    som är runt omkring oss.

  263. Det hon gör egentligen, revolt, hämnd,
    enorma hackerkunskaper-

  264. -det kan man sätta i andra världar.

  265. Men hennes drivkrafter, motiv
    och patos blir annorlunda-

  266. -beroende på var hon har växt upp
    nånstans. Jag har svårt att se...

  267. Jag kan tänka mig att en Lisbeth
    Salander i USA hade varit mer av-

  268. -en Nikita-karaktär. Kanske hade hon
    t.o.m. haft en CIA-bakgrund.

  269. De hade varit tvungna att göra
    henne...inte en sån naturkraft.

  270. Med förklaringar till varför hon
    kan det här och var hon lärt sig det.

  271. Jag tror verkligen att hon är en...

  272. Jag tror att hon hade haft svårt att
    skapas nån annanstans än i Sverige.

  273. Hon är på samma sätt en produkt
    av välfärdsstaten eller feminismen...

  274. Den officiella feministiska
    ideologin i Sverige-

  275. -som Mobergs utvandrare är produkter
    av den framväxande välfärdsstaten.

  276. -I vår kollektiva fantasi, alltså.
    -Det är nåt hon bryter mot också...

  277. ...som gör att hon slår igenom.
    Det slår mig nu...

  278. Man ska förbereda sina tankar och inte
    prata löst, men det slår mig-

  279. -i jämförelse med personer jag hållit på
    med, att när Zlatan får det här-

  280. -makalösa genombrottet, så är det som
    när Elvis började skaka på höften.

  281. Ingen har gjort så förut.
    Zlatan visar nåt vi har behov av.

  282. Varje idrottsman har tvingats av Jante
    och det svenska tona-ner-sig-

  283. -och säger "inte är jag vars",
    "jag åk" och "jag hade en bra dag".

  284. Så kommer Zlatan och säger
    att han ska köpa en Ferrari.

  285. Vi älskar honom, för vi har varit
    så nertryckta. Vi ska inte sticka ut.

  286. Plötsligt kommer en tjej som går över
    gränserna, litar inte på myndigheter-

  287. -utan har en misstro,
    och går över styr.

  288. I stället för att anmäla våldtäkts-
    mannen, tatuerar hon in "jävla..."-

  289. -vad hon nu skriver.
    Det hade vi ett behov av i Sverige.

  290. Vi har sett en dialektisk rörelse i hela
    vårt samhälle. Plötsligt dyker-

  291. -nåt upp som bryter, och samhället har
    ett otroligt behov av det.

  292. Hon slår igenom i Sverige för att
    hon går över gränsen. Hon är icke...

  293. Man vet inte riktigt ens
    om hon kämpar för det goda-

  294. -eller hämnas hon bara? Vi hade ett
    behov av henne, precis som Zlatan-

  295. -som också bara: "Wow, det är nytt! Vi
    kan vara så här också, i Sverige."

  296. Vi behöver inte vara mellanmjölk, eller
    vad det är Gardell brukar säga.

  297. Det ligger en tillfredsställelse
    i det, att på ett vis är hon-

  298. -det ultimata offret,
    med tanke på hennes uppväxt.

  299. Att hon tar saken i egna händer,
    att hon...

  300. Det hon gör, moraliskt och etiskt,
    går ju över alla gränser.

  301. Men till slut sitter hon där
    med myndighetsförklaringen-

  302. -och väskan full med pengar. Det
    är en tillfredsställande förvandling.

  303. Men vad jag kände, nu när vi
    lever i en kultur och Hollywood-

  304. -har sina superhjältar som de
    återkommer till. De kan vara trista-

  305. -med alla sina egenskaper.
    De skickar ut sina spindelnät och...

  306. Du dissar väl inte Spiderman,
    för då har vi problem, du och jag.

  307. -Vad har vi för problem?
    -Om du dissar Spiderman.

  308. -Den bästa seriefiguren nånsin.
    -Jag håller på och hyperhyllar honom.

  309. Som ett klassiskt middagstal
    så börjar jag med lite dissning-

  310. -för att kunna hylla... Men det
    var det jag skulle komma till.

  311. Vad är det superhjältarna gör? Det är
    att de har en fantastisk mytologi.

  312. Spiderman blir biten av en spindel eller
    om det är nåt radioaktivt.

  313. Batman har en lite Lisbeth-aktig bak-
    grund. Hans föräldrar blir mördade.

  314. Det förändrar honom.
    Han beslutar att hämnas-

  315. -och göra Gothman City
    till en bättre stad.

  316. Superman blir skickad som
    en slags Kristus-figur till jorden.

  317. Det är deras verkliga kapital,
    det är deras mytologi.

  318. Styrkan hos Lisbeth är inte bara hennes
    personlighet, utan mytologin-

  319. -av den ensamma tjejen,
    vars onda, onda pappa-

  320. -våldtar och misshandlar mamman.
    Hon förstår att nån skyddar pappan.

  321. Hon är tvungen att hämnas själv.

  322. I det beslutet, att ta saken...
    så skapas Lisbeth Salander.

  323. Hon har en mytologi,
    ett mytologiskt arv.

  324. De gestalter som har det, klassiskt, det
    är de vi vill återvända till.

  325. Gå tillbaka till och förstå. Vi ska
    inte förklara det. Då dödar vi det.

  326. Men vi ska ändå fortsätta att förstå.
    Hon har en fantastisk mytologi.

  327. Precis som Zlatan... Nu råkar han vara
    en verklig, men bra mytologi.

  328. Lisbeth, och Saga Norén... Vi gillar
    människor som agerar på ett sätt-

  329. -som vi själva ibland skulle önska att
    vi kunde göra en del av.

  330. Kanske inte gå helt all-Lisbeth,
    men ändå vara lite mer som Lisbeth.

  331. Vi gillar de här människorna
    som gör det där som vi skulle önska:

  332. "Jamen, jag skulle vara lite mer som".
    Det stämmer på Zlatan, Lisbeth-

  333. -och på Saga. De karaktärerna
    älskar vi att återvända till.

  334. Lisbeth är kanske drottningen av "jag
    önskar jag vore mer som"-karaktär.

  335. Du har skapat en sån karaktär.
    Saga Norén i "Bron".

  336. -Förlåt att jag försökte...
    -Nej, nej, det är lugnt.

  337. Om man tänker sig hur... Du berättade
    inför tredje säsongen att ni-

  338. -använder medvetet motsättningen
    mellan Danmark och Sverige.

  339. Att danskar tycker att svenskar
    är politiskt korrekta genusfascister.

  340. -I Sverige tycker vi danskar är...
    -Lite stenåldern.

  341. Hur medvetet använder man
    stereotyper och klichéer...

  342. -...när man skapar en karaktär?
    -I "Bron", om vi ska hoppa dit...

  343. ...så vinnlade vi oss i början om
    att inte göra nåt av-

  344. -att vi var två länder. Vi ägnade
    två säsonger åt att hitta likheter.

  345. Vi valde tidigt
    att alla våra karaktärer-

  346. -skulle förstå varandra.
    Inga språkförbistringar.

  347. Vi bryr oss inte om
    om vi är i Malmö eller Köpenhamn.

  348. Vi försökte bygga mer en region-

  349. -än ett slags förhöjt universum,
    som inte var verkligheten.

  350. Nu i tredje säsongen när vi tappade Kim
    Bodnia och hade möjlighet-

  351. -att få in lite nytt från Danmark...

  352. Vi började på serien 2006 och nu är det
    snart 2016. På de här tio åren...

  353. Jag tror inte det upplevs så mycket
    nere i Malmö och Köpenhamn-

  354. -men om man tittar från ett
    Stockholms-perspektiv, så tror jag-

  355. -att vi upplever nog att vi är mer olika
    nu, Sverige och Danmark 2015-

  356. -än vad vi gjorde 2006. Det har hänt
    rätt mycket på de tio åren.

  357. Det är inget bärande tema, men när vi
    fick möjlighet att få nya karaktärer-

  358. -så var det lite roligt att spela på
    just Sagas fördomar mot Danmark-

  359. -och danska fördomar mot Sverige.

  360. Vissa av dem är inte ens fördomar, höll
    jag på att säga.

  361. Det är inte så att vi har satt att...
    Jo, det är de, men...

  362. Nu blev det konstigt. Men
    i alla fall. Vissa av dem är ju...

  363. Det är ju faktiskt den uppfattningen
    folk har om våra respektive länder.

  364. Det är roligt att plocka in det,
    när vi nu har en dansk-svensk serie.

  365. "Bron" är sedd och populär i Sverige och
    i Danmark föreställer jag mig-

  366. -men är även, som "Millennium", en
    verkligt stor internationell succé.

  367. Formatet, berättelsen, har export- erats
    både till England och USA.

  368. Kan vi inte säga att vi kan ha två
    nationalepos? Vi tar "Bron" också.

  369. Kan inte de få vara med?

  370. Det måste komma
    en fjärde del innan vi kan...

  371. När ni skriver fyran, då...
    Stor kultur har många nationalepos.

  372. Det måste vara nån annan än Hans
    som skriver fjärde delen.

  373. Ja! Ja!

  374. -Äntligen. Äntligen.
    -Vi snackar om det sen.

  375. Jösses, nu gick jag i gång. Fan!

  376. Förläggarna ser bekymrade ut här.

  377. Nej, de tyckte de inte var en bra idé.
    Förlåt. Var var vi nånstans?

  378. Hur mycket tror du just det svenska
    betyder i karaktären Saga Norén?

  379. Är hon lika svensk
    som Lisbeth Salander?

  380. Nej, det tror jag inte att hon
    är egentligen. Grejen var att...

  381. Det blev så när vi skapade karaktär-
    erna. Vi skapade Martin först.

  382. Vi hade sett många medelålders
    vita män lösa brott i Sverige förut.

  383. De var oftast inbundna
    och känslomässigt handikappade.

  384. De hade inga relationer med ex-fruar och
    barn. De drack för mycket-

  385. -och lyssnade på jazz eller opera.
    I stället för att prata tittade de-

  386. -ut i mörkret medan pianomusik spelade
    i bakgrunden.

  387. Vi tyckte det var lite tråkigt. Varför
    inte skapa en manlig som har-

  388. -stor familj, pratar om känslor och
    visar bilder av barnen på mobilen?

  389. Som undrar vad kollegan gjorde i går
    kväll, för han tycker om småprat.

  390. Vi satte det på vår danske polis,
    som om man ska hårdra det-

  391. -hade lite mer
    generellt sett kvinnliga drag.

  392. Vad ska vi göra mot? Det blev Saga.

  393. Det enda vi hade på henne var att det är
    en kvinna utan social kompetens.

  394. Det är fortfarande det enda vi går på.
    Hon förstår inga sociala koder.

  395. Vi tänkte att det var skönt nytänk- ande
    med en maskulin man, Kim Bodnia-

  396. -som är lite mer känslosam och vek,
    med lite mer feminina drag-

  397. -och en mer traditionellt inbunden, som
    är lite mer manligt.

  398. Vi hade vänt härligt på det.

  399. Men det gick rätt in i fördomsfällan.

  400. "Jaha, den sköna, avslappnade dansken
    och den rigida svensken."

  401. "Det var ju ganska ooriginellt."
    Vi kunde inte vinna båda slagen-

  402. -och tyckte det var roligare
    att byta karaktärer på dem.

  403. Vi har gjort nån slags svensk stereotyp,
    tycker danskarna.

  404. -"Hon är ju svensk."
    -Typiskt svensk. Så är vi allihop.

  405. Saga är inte fullt så avvikande i
    Danmark. Hon är rätt svensk, liksom.

  406. Det kanske är Lisbeth, Zlatan
    och Saga-

  407. -som blir representanterna
    för det typiskt svenska.

  408. Det vore fint att förändra bilden
    av den tråkiga svensken.

  409. Jag trodde just därför
    att hon enklare skulle gå hem i-

  410. -kanske till och med i Nordeuropa, men
    definitivt i Europa.

  411. Men hon har visat sig,
    som Lisbeth Salander, att hon funkar-

  412. -oavsett kultur,
    oavsett språk och land.

  413. Alla är lika fascinerade
    och intresserade av Saga Norén.

  414. Det trodde jag inte. Jag trodde hon
    skulle vara en mer lokal företeelse.

  415. Men hon har, precis som Lisbeth,
    visat sig ha globala kvalitéer.

  416. Cathrine, en landsman till dig,
    Karl Ove Knausgård som vi talade om-

  417. -beskrev i våras i en uppmärksammad
    artikel Sverige som cyklopernas land.

  418. Apropå epos och grekiska tragedier och
    sånt.

  419. Håller ni med om det i Norge,
    apropå det Hans säger om Saga Norén?

  420. Är det så ni ser på svenskarna?
    Som tråkiga cykloper, och...?

  421. -Ja...
    -Nästa fråga.

  422. Nästa fråga. Nej, bilden är nog
    mer nyanserad än så.

  423. Men det är inga tvivel om att
    den norska litterära offentligheten-

  424. -ofta riktar blickarna mot Sverige.
    Vi är nog rätt självgoda i Norge-

  425. -när det gäller
    vårt eget lands litteratur, men...

  426. Jo, jag tror det kan vara...
    Hans uttalande kan absolut vara...

  427. Har inte ni samma uppfattning...?
    Är inte Norge och Danmark ihop där?

  428. Ni tycker att Sverige är hysteriskt när
    det gäller genus och etnicitet.

  429. En debattredaktör drev den tesen.
    Här var vi livrädda för minsta fel-

  430. -när det gällde att säga fel
    i genus- eller etnicitetsfrågor.

  431. Sverige har blivit, jämfört med Danmark,
    ett mer öppet samhälle-

  432. -vilket har diskuterats. Det har
    påverkat den svenska bilden av-

  433. -att Sverige är ett mer globalt samhälle
    än både Danmark och Norge-

  434. -som har stängt in sig på ett annat
    sätt. Det är en del av det patos-

  435. -som funnits i den svenska kriminal-
    litteraturen för det öppna samhället.

  436. Det kom framför allt från
    Stieg Larsson. Det var hans livsverk-

  437. -att kämpa mot rasism och intolerans.
    Där måste man säga att den matchen-

  438. -vinner Sverige ganska lätt
    över Danmark och Sverige, va?

  439. Jo, det är uppenbart.

  440. Norge har en helt annan
    kriminaltradition än den svenska.

  441. Det har att göra med samhället och
    kriminalförfattarna vi pratade om-

  442. -som Sjöwall och Wahlöö,
    Henning Mankell och Åke Edwardson-

  443. -som har en agenda. De använder
    kriminallitteraturen för att belysa-

  444. -samhällsfrågor man vill fokusera på.
    Vi har inte samma tradition i Norge.

  445. Där har man kanske varit
    mer inriktad på en bra handling-

  446. -bra struktur och intrig-

  447. -eller karaktärer
    som för en historia framåt.

  448. Men samhällsperspektivet
    har inte funnits i samma grad.

  449. Sjöwall och Wahlöö var det gamla
    Sverige, med klassfrågorna i fokus.

  450. Vad som höll på att hända, även om det
    inte finns så mycket som i-

  451. -Stieg Larssons livsverk,
    det är den brinnande kampen mot-

  452. -intoleransen, rasismen mot de som
    funnits i den svenska litteraturen.

  453. Solidariteten för den som kommer in.

  454. Det rättvisepatoset har betytt mycket
    som en kontrast mot den anglosaxiska-

  455. -litteraturen, som kunde vara briljant,
    men ändå fastnade i-

  456. -ett klassiskt mysteriedrama,
    underhållningsdrama.

  457. Om man ändå tror att Millennium-
    trilogin baseras på uppfattningen...

  458. Jag kastar ut påståendet... Den baseras
    på uppfattningen att Sverige-

  459. -i grunden är ett gott samhälle, och
    hotet mot samhället kommer utifrån.

  460. -Håller ni med?
    -Vem skulle påstå det?

  461. Jag påstår det. Så i grunden är de inte
    samhällskritiska romaner.

  462. De är i grunden bekräftande romaner, att
    Sverige är ett gott samhälle.

  463. I den klassiska romanen
    är hotet anomalin, som ordnas.

  464. Mitt i denna fantastiska välfärd finns
    några onda-

  465. -korrupta, fascistiska personer,
    som ordnas till.

  466. Så är kriminallitteraturen också.
    Den är terapeutisk.

  467. Den reder ut saker. Men annars så...

  468. Hotet utifrån är väl just nu
    det man inte ska säga-

  469. -för svensk kriminallitteratur
    fångar upp stämningar.

  470. I dag är det snarare så att hotet finns
    inom oss. Vår egen intolerans.

  471. Vår egen oförmåga att hantera det
    förändrade Sverige.

  472. Jag skulle snarare säga
    att hotet är vår egen inskränkthet-

  473. -mot den förändrade världen.

  474. Om kriminallitteraturen ska fortsätta
    stå för den moraliska brandfacklan-

  475. -så är det väl det den ska göra.
    Den ska visa att det stora hotet är-

  476. -den rädsla och inskränkthet som föds
    när världen förändras på det viset.

  477. Rent historiskt tror jag inte hotet har
    kommit utifrån så mycket.

  478. Vi har en lång tradition av att hotet
    kommer uppifrån. Myndighetspersoner.

  479. -Det var ju när SVT...
    -Eller Wallenberg-aktiga typer.

  480. När SVT Drama gjorde väldigt mycket
    thrillers på -80 och 90-talet-

  481. -så var det nästan uteslutande så
    att man fick fast småskurkarna.

  482. Men det var alltid nån där uppe
    på justitiedepartementet eller så-

  483. -som inte gick att komma åt, men var
    den som drog vinst av allt det här.

  484. Jag tycker nog att vi rent historiskt
    och fortfarande i viss mån, och även-

  485. -i Millennium-trilogin, så kommer hotet
    inte utifrån utan uppifrån.

  486. -Det har vi en lång tradition av.
    -Så där följer de ett etablerat spår?

  487. Ja, jag tycker att "Millennium"
    är ju också...

  488. Man har täckt över missgrepp,
    man har högt uppsatta vänner...

  489. -Absolut. Är det annorlunda i Norge?
    -Nej, jag tänker samma sak.

  490. Som jag ser på Millennium-trilogin
    så är det i princip två våldsmonopol-

  491. -som styr handlingen.

  492. Å ena sidan staten, eller
    maktapparaten, men även mannen.

  493. Det säger nåt om brottstatistiken
    och skevheten i den.

  494. Och hoten kommer inifrån
    på många sätt.

  495. Det har vi berört ganska lite, titeln på
    den första av Larssons böcker.

  496. "Män som hatar kvinnor".
    Det är lätt att glömma bort i dag-

  497. -hur radikal den titeln faktiskt är,
    inte minst utomlands.

  498. Det visar sig när man översätter
    de här böckerna att den försvinner.

  499. -På engelska får den då...
    -"The Girl with the Dragon Tattoo".

  500. "The Girl with the Dragon Tattoo".

  501. På spanska blev det
    "Män som inte älskar kvinnor".

  502. -Oj, då.
    -Vilket är något annorlunda.

  503. -Det låter som om de föredrar män.
    -Finns det en risk att det här...

  504. ...väldigt starka,
    feministiska patoset-

  505. -och det väldigt starka
    ställningstagandet mot mäns våld-

  506. -mot kvinnor, som är den grund-
    läggande drivkraften i romanserien...

  507. Finns det risk att det urvattnas-

  508. -när man fortsätter projektet
    som du har gjort?

  509. Ja, det finns risker för
    alla möjligheter. Jag har sagt-

  510. -sju miljoner gånger att när jag
    fick uppdraget var jag skräckslagen.

  511. Att jag inte skulle förvalta det,
    att jag skulle förflacka det.

  512. För mig var det uppenbart att jag skulle
    vara besatt, passionerad.

  513. Jag skulle dela hans värderingar.
    Vi har talat om vikten av-

  514. -ett tolerant samhälle, och att det
    skulle vara en feministisk roman.

  515. Det hoppas jag att jag har förvaltat,
    det raseri och det förtryck-

  516. -som sker både i smått och stort.

  517. Vi har våldet mot kvinnor, som är
    ett allvarligt samhällsproblem-

  518. -men också ett mindre våld,
    en diskriminering.

  519. Nu har jag dåligt samvete t.ex. att
    Cathrine... Nu vill jag fråga dig...

  520. Det finns ett ständigt...

  521. Det finns patriarkala strukturer
    som han var väldigt bra på att se-

  522. -som jag hoppas att jag förvaltar.

  523. Vattnar jag ur det, blir jag förtviv-
    lad. Det är det bärande hos honom.

  524. Det som borde vara bärande i svensk
    kriminallitteratur är en modern-

  525. -feministisk glöd som ska finnas där.
    Det är en del av den svenska-

  526. -framgången. Gud förbjude att jag
    vattnat ur det. Då går jag och skäms.

  527. Jag tror att det är bra.
    Jag tror att-

  528. -"Män som hatar kvinnor"
    är en fungerande titel i Sverige.

  529. Men om man ska...
    Det ser man på mycket som översätts.

  530. Man vet ju själv. I vissa kulturer
    skulle den boken vara direkt...

  531. Den lockar inte till läsning
    om den hette "Män som hatar kvinnor".

  532. Då döper man om den. Huvudsaken är
    att innehållet är detsamma i den.

  533. Vad den heter är mindre viktigt, bara
    folk tar den till sig och läser den.

  534. Är det så att "The Girl with the Dragon
    Tattoo" fångar folks intresse-

  535. -i ett land där "Män som hatar kvinnor"
    vore avtändande att läsa-

  536. -är det fantastiskt att de döper den
    till det. Då läser folk ändå.

  537. Texten är densamma.
    Så att titeln på den är...

  538. Det är säkert så att i... Den spanska
    omskrivningen var ju fantastisk.

  539. Det är ändå att "jo, det vill vi, fast
    inte riktigt".

  540. -Vad hade ni för titel?
    -En direktöversättning.

  541. "Menn som hater kvinner".
    Jag håller helt med dig-

  542. -förutsatt att man är uppmärksam
    på boken som följer efter titeln.

  543. Om man inte har det, är titeln ganska
    viktig. Det är ett tydligt uttalande-

  544. -och en så klar ingång till boken,
    att titeln faktiskt är ganska viktig.

  545. Vad blir titeln på nästa Millennium- bok
    som du ska skriva? Sista frågan.

  546. Som jag diplomatiskt säger att jag
    börjar bli frestad att skriva-

  547. -så kan jag avslöja titeln...
    Nej, det kan jag ju inte göra.

  548. Jag är väldigt frestad att skriva
    den boken. Jag har sagt att jag inte-

  549. -kommer att vara Stieg Larsson hela
    livet, utan jag kommer att skriva de-

  550. -närmaste sjutton delarna i "Bron".
    Tycker jag vi kommer överens om.

  551. -En och en halv säsong.
    -Var det det jag fick?

  552. Sjutton delar är
    en och en halv säsong.

  553. Okej. Jag kommer inte att vara
    Stieg Larsson i hela mitt liv-

  554. -men jag fortsätter
    kollidera mig med andra.

  555. Jag upptäckte att jag är en författare
    som gillar att gå in...

  556. -Håller tiden på att gå ut nu?
    -Nu är den ute.

  557. Tack för att ni lyssnade.
    - Tack David, Cathrine och Hans.

  558. Översättning: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Millenniumsagan fortsätter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stieg Larssons böcker om Blomkvist och Salander är utgivna i över 50 länder. Den första delen i Millenniumserien, "Män som hatar kvinnor", utkom 2005. Samtal med författaren David Lagercrantz, förläggaren Cathrine Bakke Bolin och Hans Rosenfeldt, författare och manusförfattare. Moderator: Björn Wiman. Inspelat den 26 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Deckare, Litteraturvetenskap, Skräck
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Mot nya mål

Den före detta idrottsprofilen i sjukamp Carolina Klüft berättar öppenhjärtigt om drivkrafter, motgångar, självkänsla och prestationsångest i boken "Livet är en sjukamp". Det är viktigare att ha roligt än att vinna ett OS-guld, menade Carolina Klüft när hon i mars 2008 avslutade en av tidernas främsta sjukampskarriärer. Istället valde hon att sadla om och satsa på längdhopp och tresteg. Intervjuare: Malcolm Dixelius. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Humor

Varför kommer de mest hängivna ordvitsarna från Göteborg? Vi träffar Henrik Kruusval som förutom att jobba på SVT är en av de mest drivande i att se till att Göteborg lever upp till sitt rykte som ledande ordvitsstad. En annan typ av humor är igenkänningshumorn. Om du är 80- eller 90-talist och har befunnit dig i storstadens nattliv kan du känna igen dig i serien Lilla Berlin. Vi träffar Ellen Ekman som är serietecknaren bakom denna humoristiska skildring av hipsterkulturen. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.