Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Skräckens psykologiDela
  1. Hej och välkomna ska ni vara till
    seminariet om skräckens psykologi.

  2. Ni har hamnat helt rätt - Bokmässans
    bästa seminarium. Grattis, alla!

  3. Jag heter Jenny Jägerfeld, psykolog.
    Med mig har jag-

  4. -tre fantastiska skräckförfattare.

  5. Mats Strandberg,
    som nu följer upp Engelsforstrilogin-

  6. -"Cirkeln", "Eld" och "Nyckeln",
    som skrevs med Sara Bergmark Elfgren-

  7. -med en skräckroman som utspelar sig
    ombord på en Finlandsfärja.

  8. Vi följer passagerare och personal
    under en 12 timmar lång mardrömsresa-

  9. -för på båten finns nåt ondskefullt.

  10. Vi får följa den ensamma kvinnan,
    killen som ska fria till sin pojkvän-

  11. -kusinerna som tycks ha växt isär
    och den avdankade schlagerstjärnan-

  12. -som måste sjunga sin gamla hit
    om och om igen.

  13. En av mina personliga favoriter
    i galleriet.

  14. Vi har också Jenny Milewski, som
    följer upp debuten "Skalpelldansen"-

  15. -med romanen "Yuko",
    som handlar om Malin-

  16. -som flyttar till en korridor
    på Ryds Allé i Linköping.

  17. Malin är supernöjd, för hennes
    första egna bostad har ett badkar.

  18. Vi har också ett badkar
    på John Ajvides boks framsida.

  19. Men hennes korridorskamrater beter
    sig underligt och undanhåller nåt.

  20. Den japanska utbytesstudenten Yuko
    tog sitt liv i just det badkaret.

  21. Det här är inte en "spoiler". Eller?

  22. Men det finns ett spöke, Yuko,
    som gör allas liv till ett helvete.

  23. Vi har John Ajvide Lindqvist, som
    har skrämt slag på oss ända sen 2004-

  24. -med "Låt den rätte komma in".
    Han har skrivit mycket sen dess.

  25. Nu är John aktuell med "Rörelsen",
    som handlar om hans namne, John-

  26. -som flyttar in på Luntmakargatan,
    vägg i vägg med Brunkebergstunneln.

  27. Den unge John är ganska ensam
    och vill försörja sig som trollkarl.

  28. Han får konstiga telefonsamtal,
    och hans grannar beter sig märkligt.

  29. Det finns nåt i tvättstugans duschrum
    som tar oss till en annan plats.

  30. Det här är andra delen i en trilogi
    som du påbörjade med "Himmelsstrand".

  31. Hur stor roll spelar den
    fysiska eller geografiska platsen...

  32. ...för en skräckroman?
    - Mats, du har en Finlandsfärja.

  33. Jag blev så himla glad
    när jag kom på det, för jag tänkte-

  34. -att problemet med skräck är:
    Stick därifrån eller ring polisen.

  35. Här går ingetdera, de är fast
    och kan inte ringa efter hjälp.

  36. Det är praktiskt
    när man skriver skräck.

  37. Och arenan fylls med olika människor,
    både personal och passagerare.

  38. -Just det.
    -Så jag hade kul med min färja.

  39. En utmaning med en färja är att
    allt ser likadant ut. Var det svårt?

  40. Jag tänkte: "Vad skönt att skriva
    om en färja - en plats, 12 timmar."

  41. "Det här blir jätteenkelt." Sen insåg
    jag att det är en plats, 12 timmar.

  42. "Hur får jag lite...?" Men man har ju
    dygnets skiftningar och olika...

  43. -En del har lyxiga hytter.
    -Ja, det är tydliga klasskillnader.

  44. Så det gick att använda. Och sen
    var det kul att se bakom kulisserna-

  45. -på personalutrymmen
    och uppe på bryggan.

  46. -Ja, som man aldrig annars får se.
    -Exakt.

  47. Vad säger du, Jenny.
    Hur viktig var platsen?

  48. Just inom skräckgenren
    så kommer skräcken från platsen.

  49. Om man ska vara lite djup så tror jag
    att vi evolutionärt är-

  50. -väldigt bra på att bedöma platser
    och se om de är trygga eller inte.

  51. Det utnyttjar man
    som skräckförfattare.

  52. Vi leker med platser
    som kodas som läskiga eller inte.

  53. Hur karaktärerna interagerar där-

  54. -från det klassiska tonårsgänget
    som går ner i den läskiga källaren...

  55. -"Oj! Lampan funkar inte. Konstigt."
    -"Vi delar på oss och löser det."

  56. "Kan inte du leta efter en lampa,
    så stannar jag?" och läsaren tänker:

  57. -"Nej, nej, det är ju läskigt."
    -"Har ni inte sett skräckfilm?"

  58. Och man kan också använda
    helt trygga platser-

  59. -och sen låta ondskan...
    Som en färja eller en campingplats-

  60. -eller ett mexitegelhus
    byggt på 70-talet.

  61. "Yuko" är en "haunted house"-historia
    som jag medvetet har lagt-

  62. -inte i det gotiska
    tinnar-och-torn-huset-

  63. -som är läskigt,
    utan i en väldigt vardaglig...

  64. -Och så slapp du mobiltelefoner.
    -Ja, jag lade det på 90-talet.

  65. -Gud, vad skönt! Är det så man gör?
    -Det isolerar...

  66. Isoleringen är ju jätteviktig
    i skräck, som du gör med färjan-

  67. -eller genom att ta bort allting.

  68. Att ta bort mobiler
    och förmågan att Googla-

  69. -är sätt att isolera dem,
    så miljön är jätteviktig.

  70. Du har ju Brunkebergstunneln
    och bostaden på Luntmakargatan-

  71. -precis bredvid min terapimottagning.
    Jag undrar hur det påverkar fälten.

  72. Men i "Himmelsstrand" har du fältet
    som sträcker sig mot oändligheten.

  73. Jätteotäckt är det.
    Kan du säga nånting om det?

  74. Nästan alla mina tidigare berättelser
    har varit platsspecifika.

  75. Blackeberg, "Låt den rätte komma in".
    Jag har varit beroende-

  76. -av platsens smak, doft, känsla
    för att skriva berättelserna.

  77. Och hur människor upplever platsen
    är ett sätt att berätta hur de mår-

  78. -hur det ser ut i huvudet
    och hur de själva upplever miljön.

  79. Då är det nödvändigt för mig
    att känna till platsen väl.

  80. För att det ska bli kul
    så är det ett räcke där med rost-

  81. -som börjar krypa åt själen,
    plötsligt.

  82. Det var helt naturvidrigt för mig
    med "Himmelsstrand"-

  83. -just för att det inte finns nånting,
    samtidigt som det var utgångspunkten.

  84. Jag visste att det var
    fem husvagnar med människor-

  85. -som skulle flyttas
    till ett övernaturligt ställe.

  86. Jag hade varianter
    på leröknar och skit.

  87. När jag kom på att det var
    kortklippt gräs insåg jag...

  88. -...att jag ville skriva boken.
    -Det är "creepy". Och solskenet.

  89. Solen finns inte,
    men det är ändå ljust.

  90. Jag brukar säga "beckettskt ljus",
    han hade också det.

  91. Det finns ett ljus
    som bara finns där, utan källa.

  92. När jag läste "Himmelsstrand"...
    Jag har läst Sartre fyra poäng.

  93. -Fyra poäng?
    -Ja, det är mer än många har läst.

  94. Jo, men då är ju helvetet de andra.

  95. Helvetet är de andra som befinner sig
    i rummet i "Inför lyckta dörrar".

  96. Så helvetet
    blir de andra i sällskapet.

  97. Jag har faktiskt en referens
    till det i "Färjan".

  98. -Just det citat känns applicerbart.
    -Ja, verkligen! Absolut.

  99. När ni själva läser skräck, vad vill
    ni ha? Vad fyller det för funktion?

  100. -Oj, stor fråga.
    -Jag fattar.

  101. -Nu ska vi analysera.
    -Ni får gärna lägga er ner.

  102. När jag växte upp
    och började läsa böcker på 80-talet-

  103. -så var barn- och ungdomslitteratur
    i den mån det fanns-

  104. -väldigt realistisk, diskbänks,
    och ganska tung.

  105. Det var "Ensam i stan",
    "Puss" och "Kram".

  106. "Ilse" handlade om
    en flicka som blev blind.

  107. Cynthia Voigts "Den långa vägen hem"
    med barnen som lämnas i en bil-

  108. -och måste leva på frityrringar
    kommer jag ihåg.

  109. "Doughnuts" var det, men
    på svenska var det "frityrringar".

  110. Virginia Andrews-böckerna
    var lite samma tema.

  111. Fast de var lite mer fantasifulla.

  112. När jag ganska tidigt tittade...

  113. Hemma hade vi
    Edgar Allan Poe och Stephen King.

  114. Det jag var ute efter
    var dels det mörka otäcka-

  115. -men också
    att vad som helst kunde hända.

  116. Det var så mycket
    utöver det vardagliga.

  117. Både barn-tv och -böcker var
    så fokuserade på det som var nära.

  118. Realistiskt skulle det vara.

  119. Då var det
    som om en annan värld öppnade sig-

  120. -plus att den världen var laddad -
    Stephen King förbjöds i skolan-

  121. -och vi hade videovåldsdebatten.
    Det gjorde det mer...

  122. Videovåldsdebatten är underbar.
    Efter den var väl de flesta...

  123. Det var att allt kunde hända i de här
    böckerna, det fanns inga gränser.

  124. Och att vuxenvärlden var läskig,
    även utan skräcken.

  125. Man fick titta in bakom gardinerna
    och se de vuxnas läskiga drifter.

  126. Du har sagt att skräck betyder tröst
    för dig. Hur menar du då?

  127. På flera olika sätt. Jag var väldigt
    fast i 80-talets slasherfilmer.

  128. Jag älskade verkligen
    "Fredagen den 13:e" och "Halloween".

  129. Jag har tänkt på det som vuxen,
    att jag kanske tilltalades mycket-

  130. -av att det var outsidern
    som klarade sig-

  131. -för allt annat på 80-talet handlade
    om att vara snygg eller populär.

  132. Alla actionhjältar var muskelberg,
    och alla tonårskomedier handlade om-

  133. -nördiga killar som på olika sätt
    skulle haffa den snygga tjejen.

  134. I skräckfilmerna hjälpte det inte
    att vara snygg, utan det var...

  135. Tvärtom, han med
    den avklippta T-shirten rök först.

  136. -Det var så himla härligt.
    -Och det var inte bra att få ligga.

  137. Så på så sätt var det tröstande.

  138. Och skräck kan göra att man får
    en fysisk katharsis om det är bra.

  139. Man får en adrenalinrusch-

  140. -som om man nästan
    har klarat av nåt farligt.

  141. Plus momentet av att...

  142. ...ens egna problem krymper jämfört
    med kannibalclownerna och allt det.

  143. -Förkylningen är inte längre jobbig.
    -Det är ju inga inavlade motorsågs...

  144. -Vad säger du, John?
    -Jag har funderat på vad jag sökte...

  145. ...eller vad jag fann i det
    när jag var tolv-tretton år.

  146. Jag hade det besvärligt i skolan
    med människor som plågade mig.

  147. Min första skräckberättelse
    var "Hämnaren ur det förgångna".

  148. Den handlar om en indianhövding som
    har dött men återföds som ett foster.

  149. Han föds, löper amok och dödar folk
    på sjukhuset på läskiga sätt.

  150. Jag trodde inte på det, men det var
    som en beskrivning av verkligheten.

  151. Hur det...
    Fast på ett överjävligare plan.

  152. Men samtidigt som "så här är livet".

  153. Det motsvarade min upplevelse
    av verkligheten på något vis.

  154. Som en parallell verklighet
    som talade till min själ.

  155. I vuxen ålder
    gillar jag Clive Barker-

  156. -därför att han en väldig förmåga
    att sätta en stämning.

  157. Jag känner: "Det här blir jävligt."
    Ofta gör han det ännu jävligare.

  158. -Det tycker jag är tjusigt.
    -Jag förstår.

  159. Du sa att det symboliserar nånting.

  160. Jag funderar på om det handlar om
    att iscensätta våra inre rädslor.

  161. Att man hittar symboler för de väsen
    som förekommer i skräckromaner.

  162. En manifestation av våra rädslor,
    vi kan lägga dem i det där.

  163. -Eller...?
    -Ja, det tror jag.

  164. Du sa att man får perspektiv
    och det alltid är värre-

  165. -samtidigt, paradoxalt nog, tror jag
    att skräckhistorier ger oss trygghet.

  166. Samtidigt som vad som helst kan hända
    med olika monster-

  167. -så är skräckhistorier
    väldigt regelstyrda.

  168. Möter man en vampyr kan man visa upp
    ett kors eller en vitlök.

  169. Troll spricker i solen och så.

  170. Det finns tydliga orsak-verkan...
    Är man barnvakt i början-

  171. -så ryker man först i en slasherfilm.
    Var inte det så är du "safe".

  172. Det motsvaras inte av verkligheten.
    Här funkar det inte så.

  173. Du kan ju vara jätteduktig och träna
    och ändå bli sjuk i cancer i morgon.

  174. Om du är
    hos din alkoholiserade pappa-

  175. -så kan han spöa skiten ur dig,
    och inga vitlökar hjälper.

  176. Jag tror att skräckhistorier skapar
    ordning i det som vi är rädda för.

  177. -Även i historier...
    -Att det ger en känsla av kontroll.

  178. Jag har tittat
    på seriemördare på film.

  179. De är ju alltid genier
    med en tydlig agenda.

  180. "Jag dödar enligt de 7 dödssynderna.
    1, 2, 3, 4, 5, 6, 7."

  181. "Jag tar diabetiker och odlar svamp
    på dem", som i "Hannibal".

  182. -De har tid att göra fiffiga grejer.
    -Ja, de planerar.

  183. Jag har varit intresserad av riktiga
    seriemördare, och de är inte såna.

  184. Försök hitta en riktig seriemördare
    som iscensätter scener ur filmer.

  185. Det finns inte. Verkliga historier
    är mycket mer kaosartade.

  186. Ett dramaturgiskt skäl. Då kan man
    försöka se vilka som odlar svamp.

  187. -Det blir en dramaturgisk...
    -Jag tycker inte om tråkiga regler.

  188. -Jag har ganska svårt för det.
    -Det är tråkigt, men jag tror...

  189. ...att vi gillar ordning,
    och det blir en bättre historia.

  190. -Du tycker klyschorna är tråkiga?
    -Ja.

  191. Jag har ofta ganska mycket problem
    med oskulden och korsen.

  192. Det krävs en kristen världsbild
    för att kunna köpa skräckpremisserna.

  193. Men det har vi försökt komma ifrån
    i våra historier.

  194. Det är ju det
    som iscensätts igen och igen-

  195. -så det kanske fyller
    nåt slags funktion-

  196. -i det här förutsägbara
    och i reglerna.

  197. Inför "Yuko" har jag tittat mycket
    på japansk och asiatisk skräck-

  198. -som fungerar på ett helt annat sätt.

  199. Det är oerhört frustrerande i början.
    "Så här ska det inte vara."

  200. Man försöker innan en film tänka:
    "Jag ska inte se den som konstig."

  201. Men det gör man, för vi är så invanda
    i hur skräckhistorier är uppbyggda.

  202. -Just det.
    -De följer andra regler.

  203. Man ska inte förringa... Det jag
    gillar med skräck och eftersträvar-

  204. -är monstren på den andra sidan-

  205. -som en gestaltning, om man får vara
    pretentiös, av existentiell ångest.

  206. Det formlösa som upplevs som ett
    dunkelt hot från tillvarons väsen-

  207. -materialiseras i form av nånting
    som kanske inte går att bekämpa-

  208. -men som nånting konkret,
    som en varelse, en entitet-

  209. -snarare än bara
    det här klibbiga formlösa.

  210. Du har ju det klibbiga formlösa
    i det här...

  211. -Vad sa du?
    -Det finns nåt formlöst i badkaret...

  212. ...som finns på Luntmakargatan.
    Kan du berätta lite om det?

  213. Ja, utan att förstöra berättelsen.
    Badkaret med det här slajmet i-

  214. -som har samma konsistens
    som det som man hade i burkar...

  215. Det ligger i badkaret
    och är nåt slags port samtidigt-

  216. -som gör att de som offrar blod
    kan kontakta den andra världen.

  217. Där kan deras önskningar
    gå i uppfyllelse-

  218. -och de får leva som sina sanna
    gestalter, vilka de innerst inne är.

  219. Den varelse de kanske inte ens vet
    eller önskar att de bär inuti sig-

  220. -blir de på den här andra platsen,
    och de får leva ut den.

  221. -Det är vad slajmet gör.
    -Just det.

  222. Det är det som är spännande,
    för där måste du ikläda dig...

  223. Huvudpersonen i den här andra världen
    ikläder sig rollen som monstret.

  224. Det får du också göra när du skriver-

  225. -utifrån dina, vad ska vi säga,
    monsters perspektiv - inifrån dem.

  226. Hur är det att ikläda sig den rollen?
    Vad måste man vara i kontakt med då?

  227. Förstörelselusta och aggressivitet?

  228. Det beror väl på historien. Det är
    svårt att prata utan att "spoila"!

  229. Just i den här boken
    handlade det mycket om...

  230. Det handlar om att monstren tycker
    att de förtjänar ett bättre rykte.

  231. De vill lyftas upp från
    det de har blivit i populärkulturen.

  232. Det är en drivkraft, jag tycker om
    att förstå monstren i skräck.

  233. Jag och Sara gjorde dem inte onda.
    De skulle tycka att de gör rätt...

  234. -...eller har rätt att göra så.
    -Annars blir det platt.

  235. Jag älskar också det formlösa hotet,
    men här ville jag veta drivkraften-

  236. -och det var obehagligt lätt
    att sätta sig in i dem.

  237. Alla har ju sina... Det finns ju
    ingen massmördare som agerar så-

  238. -och det finns ingen som säger:
    "Åh, vad jag är ond. Mohaha!"

  239. Vad jag försöker göra och det
    jag gillar med Clive Barker är-

  240. -att monstren är monster för att
    de har en intellektuell anledning-

  241. -och kan förklara varför
    de har valt rollen som monster.

  242. Det finns en förklaring,
    det inte bara är så.

  243. Det är rätt ballt.
    Det försöker jag också göra.

  244. De som begår fasansfulla saker
    måste göra det utifrån en anledning.

  245. "Jag tycker att det är rätt",
    eller "Jag kan inte göra annorlunda."

  246. Det är då det blir intressant, inte
    när monster hoppar fram ur buskar.

  247. Nej, just det. När det kommer till
    folk som dödar andra-

  248. -mördare, helt enkelt.
    Så kallade mördare.

  249. "What we call 'mördare'."
    Nej, men...

  250. Det finns folk som dödar andra
    för pengar eller i affekt eller så.

  251. Men om folk mördar av andra skäl-

  252. -då har jag läst att man själv har
    en enorm dödsskräck.

  253. Man har en sån rädsla
    och känner sig skör, liten och svag-

  254. -och då blir dödandet ett sätt
    att hantera sin egen litenhet.

  255. Vad tänker ni om det?

  256. Är det det ni gör
    när ni ikläder er...

  257. ...monsterrollen, eller?
    Jag menar inte att jämföra er med...

  258. Jag insåg nu att det framstod
    som om de var mördare.

  259. Leif GW Persson hade nog inte haft
    några problem med den frågan.

  260. För mig så är det så här.
    Att ikläda sig monsterrollen-

  261. -och skriva de perspektiven
    är väldigt mycket baserat på lust.

  262. Det är ju jätteroligt, för det
    som driver mig som författare-

  263. -är att få den ynnesten
    att gå in i folk-

  264. -och tänka inifrån dem
    hur de skulle reagera.

  265. Det är mitt sätt att reagera.
    Jag läser nåt konstigt i Aftonbladet:

  266. "42-årig man
    körde sin 3-åring i tvättmaskinen."

  267. Min första tanke är: "Jag vill
    skriva honom och hur han tänkte."

  268. Att skriva monster är ett sätt
    att utforska sidor av sig själv-

  269. -för en stund i säkerhet.

  270. I "Skalpelldansen" har jag skrivit
    utifrån en hemsk seriemördare.

  271. När man skriver det
    är det ren lust i det.

  272. Det är en utmaning i att allt
    som jag tycker är vidrigt som Jenny-

  273. -tycker ju han är roligt.

  274. Efteråt kan det kännas hemskt
    att jag gick in i rollen med lust-

  275. -men det handlar ju om
    att vidga sina egna gränser.

  276. Det är samma sak att skriva
    som att läsa sånt.

  277. Jag läste "American Psycho" när jag
    var 25 och gick på universitetet.

  278. Jag kommer ihåg att jag läste den
    mellan två lektioner.

  279. I "American Psycho" finns detaljerade
    sexscener blandat med ultravåld.

  280. Jag läste den
    och blev rädd för mig själv-

  281. -för att man blir upphetsad
    samtidigt som det är fruktansvärt.

  282. För ett ögonblick
    kände man sig som Patrick Bateman-

  283. -och det öppnade
    nån annan dörr i en själv.

  284. Författare vill öppna andra dörrar-

  285. -sen kan man gå tillbaka
    till sig själv igen.

  286. Jag har funderat på hur sex och
    skräck är förknippade med varandra.

  287. Det finns ju en faktor i skräck
    som är släkt med sexualiteten.

  288. Det kittlande i
    att utsätta sig för nåt skrämmande-

  289. -och en kontrollförlust liksom i sex.

  290. Och man har sett att båda sakerna
    ger en påverkan på nervsystemet.

  291. Reaktionen är direkt och kroppslig.
    Vad tänker ni om det?

  292. Det finns en filmvetare som pratar
    om "body genres", kroppsgenrer.

  293. Porr, melodrama och skräck är såna,
    för de framkallar en fysisk reaktion.

  294. -Melodrama, varför är det...?
    -Man vill framkalla tårar.

  295. -Ja, det fysiska.
    -Det ska gå rakt på reptilhjärnan.

  296. -Just det, precis.
    -Så det är definitivt en likhet.

  297. -Du beskriver nästan Lars von Trier.
    -Ja, hans karriär.

  298. Alla de tre.

  299. Eftersom det är så känner jag
    som skräckkonsument att det blir-

  300. -som en drog,
    och allt annat blir lite lamt.

  301. Det som man inte får kroppskicken av.

  302. -Så sex är tråkigt nu?
    -Det var inte så jag menade.

  303. Men jag kan läsa en "vanlig" bok
    och känna att det är jättebra-

  304. -men det saknas nåt - den där kicken.

  305. Det driver en också som författare,
    att man vill framkalla den.

  306. Men ingen av oss
    skriver väl så mycket sex?

  307. -Nej, inte jättemycket.
    -Vad sa du?

  308. -Ingen av oss skriver mycket sex.
    -Nej, men det finns ju.

  309. -Många skräckförfattare är dåliga...
    -Stephen King är ju känd för det.

  310. Dean Koontz skriver
    melodramatiska kärlekshistorier-

  311. -som är Mitt Livs Novelliga.

  312. -Vad har han haft för sex?
    -Man tycker synd om hans fru...

  313. ...när man läser sexbeskrivningarna,
    för ibland går det inte ihop.

  314. Men det
    handlar väl mycket om kroppen.

  315. Jag fascineras av kroppens förfall,
    min mamma var ju jättesjuk...

  316. -...så det har känts nära för mig.
    -Just det.

  317. Så min skräck
    är nog ganska fysisk ofta.

  318. En sak
    om den frågan och den förra också.

  319. Vad jag tycker om och vad jag själv
    försöker komma åt att skriva om-

  320. -är hur människan blir monster
    i sin strävan att transcendera-

  321. -i sin längtan att fly villkoren,
    bli nånting mer-

  322. -än detta ömkliga skal
    som vi släpar runt på.

  323. Att komma utanför och ibland
    betala ett högt pris för det.

  324. Sex är ju också
    ett slags fysisk förnimmelse-

  325. -av att komma utanför sig själv,
    att bryta våra trista villkor.

  326. I mina berättelser blir folk monster-

  327. -långsamt
    för att de vill komma ur sig själva.

  328. Där har vi ju Clive Barker,
    som skrev "The Hellbound Heart".

  329. Där har vi mannen
    som har haft så mycket sex-

  330. -att han är känslomässigt avtrubbad
    och söker den ultimata njutningen-

  331. -och kallar åt sig de här demonerna
    som ska visa honom det.

  332. -Och han får ju vad han ber om.
    -Den berättelsen har påverkat ämnet.

  333. Det här att man tror...
    Jag säger det i "Rörelsen".

  334. Vi tror att vi vet vad vi vill ha,
    men det är nåt helt annat.

  335. När han ska få sin optimala njutning
    så handlar det egentligen om smärta.

  336. -Och man blir konstigt lockad av det.
    -Ja, han är suggestiv, gamle Clive.

  337. Kan inte jag få säga
    en grej jag har tänkt på?

  338. Jag tycker
    att det är så himla roligt.

  339. Jag fick lära mig att seriemördare
    ofta älskar ordvitsar.

  340. -Ordvitsar, ja!
    -Varför?

  341. Jag älskar ordvitsar själv.

  342. Mördarreferensen
    var inte så konstig ändå.

  343. Eftersom de flesta seriemördare är
    sociopater eller psykopater...?

  344. Socio... Ja, fråga inte mig.

  345. -De kan inte känna igen sig i andra.
    -Ja, psykopater.

  346. Humor bygger på igenkänning
    och att leva sig in i andras känslor.

  347. Men ordvitsar är rent intellektuella,
    så dem fattar de!

  348. -Så här i Göteborg är det...
    -I Göteborg finns många seriemördare.

  349. Vi kanske ska skriva "Mässan"
    tillsammans?

  350. -Vi gör det!
    -Jätteroligt.

  351. Göteborgare är alltid på hugget. Jag
    var förkyld och hade en nysattack.

  352. Det första taxichauffören sa var
    "Tål du inte Göteborg, eller?"

  353. -Och han var seriemördare?
    -Nej, det var ju ingen ordvits.

  354. Jag kanske är inne fel spår,
    men jag har tänkt...

  355. Jag är en uttalad mindfulness...
    Inte hatare, det är ett starkt ord.

  356. Jag har svårt för det, men vad jag
    gillar med skräck och sex-

  357. -är att då är man
    helt närvarande i nuet.

  358. Man tänker inte på i går
    eller i morgon, utan man är i nuet.

  359. -Finns det en sån funktion i att...
    -Absolut! Det handlar om just det.

  360. Att man blir uppslukad
    av en skräckhistoria.

  361. Om man jämför med annan
    spänningslitteratur, som deckare...

  362. När jag läser en deckare
    vill jag veta vem som är mördaren.

  363. Det är vägen till slutet som är...

  364. Men med en riktigt bra skräckroman
    är man ju i varje ögonblick-

  365. -och följer karaktärerna nära,
    och därför hänger de kvar också.

  366. Jag kan läsa deckare
    utan att komma ihåg dem-

  367. -medan med skräckromaner
    kan man minnas enskilda scener.

  368. Man vill inte bara vidare
    för att få veta vem mördaren är.

  369. Känner ni så
    även fast ni nu skriver skräck-

  370. -eller går jobbhjärnan i gång
    och börjar analysera nu?

  371. -Inte om det är riktigt bra.
    -Jag har nog jobbhjärnan.

  372. Om jag inte kan sova ser jag på film,
    för då kan jag prata med filmen.

  373. "Bra, bra." "Det där såg jag inte."
    "Snälla, varför gör du så där?"

  374. "Det här kunde du ha skrivit bättre."
    De lyssnar inte på mig.

  375. -Jo, så det är lite jobbhjärna.
    -Har det förstört njutningen lite?

  376. Det är problemet när man jobbar med
    det man älskar - det blir ens jobb.

  377. Men att gilla skräck är lite
    som att vada i ett hav av bajs...

  378. -...för att hitta guldkornen.
    -Man blev glad när "It Follows" kom.

  379. -Nåt helt eget och bra!
    -Fast jag gillade ju inte den.

  380. -Inte? Vi tar det sen.
    -Det var en bortkastad chans.

  381. -Den var så bortkastad.
    -Men det var en ny idé, alltid nåt.

  382. Hur sadistiska är ni, då?
    Hur roligt är det att skrämma andra?

  383. -Jättekul.
    -Ja, jättekul.

  384. Jag brukade smyga på yngre barn
    i kvarteret och skrämma dem.

  385. Du skrämde ju mig
    i går vid frukosten.

  386. Han ville lägga ut det på Instagram,
    så lite sadistisk är han allt.

  387. För mig handlar det jättemycket om
    att få vara okontrollerad.

  388. Att bara gå vidare. I min vanliga
    vardag jobbar jag på reklambyrå-

  389. -i den här "business"-världen,
    och det är de här ramarna vi har.

  390. När jag skriver skräck tänker jag:
    "Kan det bli lite äckligare? Ja."

  391. "Kan det bli värre?" Det är kärnan
    i en bra skräckberättelse-

  392. -att det blir värre, trots att man
    inte ens tror att det kan bli det.

  393. Och såna författare...

  394. Just det här att man går utanför.
    Nån som gör så är Chuck Palahniuk.

  395. Man är inte säker,
    för det kan gå hur illa som helst.

  396. -Poolscenen i "Haunted".
    -Ja. "Nej, det kan inte vara så här."

  397. "Jo, det är så." Det blir bara värre.

  398. Det blir inte värre
    än poolscenen i "Haunted".

  399. -Hur är den?
    -Folk har svimmat av att läsa den...

  400. -...och det verkar helt rimligt.
    -Nej, vi ska inte berätta det.

  401. -Det börjar med onani i en pool.
    -Vad sa du?

  402. -Det börjar med onani i en pool.
    -Sen blir det värre.

  403. Det skulle jag kunna tänka mig
    att läsa.

  404. Det är härligt med skräck
    att man skalar bort...

  405. Jag tycker det är kul att det
    på en färja inte spelar nån roll-

  406. -hur rik eller populär man är,
    utan man skalar ner allting.

  407. Därför är det så psykologiskt kul.

  408. Vad händer när man tar bort
    en massa identitetsmarkörer?

  409. Jag har ju ett tryggt svenssonliv.
    Jag vet inte-

  410. -hur jag skulle reagera i såna här
    situationer. Det är väldigt kul.

  411. Det är utmaningen med skräck:
    Hur hittar man trovärdighet?

  412. Att hitta på monster är inget svårt.

  413. Men hur ska karaktärerna reagera
    på ett trovärdigt sätt-

  414. -när det händer saker som man själv
    lyckligtvis aldrig har varit med om?

  415. Det ska bli dels trovärdigt
    men också funka med historien.

  416. Alla kan inte ligga i fosterställning
    direkt, då blir det en dålig bok-

  417. -utan de måste vara
    djärva ibland och rädda ibland.

  418. Det är en jätteutmaning.

  419. Vi har pratat om det tidigare, men
    skräck är ett bra litterärt verktyg-

  420. -då folk ställs inför situationer
    som det inte finns mallar för.

  421. Det har inte hänt grannen,
    det har aldrig hänt någon.

  422. Man måste agera utifrån sig själv,
    det finns ingen mall för agerandet.

  423. På så vis kan man skildra människor.

  424. Ja, och människors copingmekanismer.
    Hur fungerar folk?

  425. Börjar man problemlösa
    eller fryser man i stunden?

  426. Det var så fint i "Himmelsstrand"
    där det inte finns nåt distraherande.

  427. De är på den här platsen
    och gör smarta grejer.

  428. De försöker lösa det.
    De ligger före mig som läsare.

  429. Bra. Så att det inte var:
    "Det borde du ha tänkt på tidigare!"

  430. "Varför gjorde du inte si eller så?"

  431. Vi plockar ner det ännu mer: Vilka
    element krävs i en skräckberättelse?

  432. För mig som inte har skrivit skräck,
    hur åstadkommer man det här?

  433. Jag brukar tänka,
    och Stephen King också-

  434. -på tre olika sätt:
    "horror", "terror" och "disgust".

  435. Jag brukar tänka
    att det är tre olika ställen.

  436. Man kan jobba med skräcken
    som sitter här, hoppa-till-skräcken-

  437. -som tyvärr dåliga skräckfilmer
    helt förlitar sig på.

  438. Katten som hoppar ut, dörren
    som slår igen. Den är rent fysisk.

  439. Sen har du äckelskräcken.

  440. Det finns en genre för det också,
    "Hostel"-skräcken. Det är obehaget.

  441. Sen har du i-huvudet-skräcken,
    som är:

  442. "Tänk om det där skulle hända mig.
    Hur kunde det bli så där?"

  443. Som författare
    är man på ett sätt mer begränsad.

  444. Det är svårt med hoppa-till-skräcken.

  445. Man får börja
    med nåt läskigt på en ny sida.

  446. Men ni skriver ju
    alla tre sorterna i era böcker.

  447. Jag skriver bara en.
    Min skräck är inte så kuslig.

  448. Min är mer action och spänning
    och "splattigt".

  449. Blir man inte räddare
    när man skriver kusligt?

  450. Det måste påverka
    en själv mycket mer.

  451. -Den frågan får man ofta.
    -Jag blev ju inte rädd när jag skrev.

  452. När kvinnan och barnet går ombord
    som man är lite osäker på-

  453. -så kände man: "Det här kan gå illa."
    Det är lite kusligt.

  454. Fast det är inte det här eteriska,
    att nån kanske är bakom ryggen på en.

  455. Det har ju ni. - "Yuko" är ju så.
    Hon är "creepy".

  456. Den skiljer sig från din första bok.

  457. -Den första är mer splatter.
    -Min första bok är hemsk.

  458. Och den här är nog mer läskig.

  459. Hon jobbar ju... Jag tror inte
    på spöken, men de är läskiga-

  460. -och särskilt japanska spöken,
    för de jobbar med små saker.

  461. Det är inte zombier som hoppar fram.
    Hon lägger ett hårstrå i smörasken.

  462. -Ganska sofistikerat.
    -Det är äckligt ändå.

  463. Det som är tricket
    med att skriva sån skräck-

  464. -är ju just att portionera ut det
    hela tiden mot karaktärerna.

  465. De blir lite räddare,
    men de får inte bli för rädda-

  466. -för då kommer de inte
    att agera på det sätt man vill-

  467. -eller utsätta sig för mer saker.

  468. Men just när jag skrev "Yuko"-

  469. -så blev jag inte av skrivandet rädd,
    men jag märkte hur man blir rädd.

  470. Jag började tolka naturliga saker
    på ett annat sätt.

  471. Jag hade böcker om spöken
    som jag trodde låg på ett ställe-

  472. -men så hittade jag en på sängen.

  473. Jag vet att jag är jättedisträ
    och lägger saker på konstiga ställen-

  474. -men jag började tolka saker,
    och det är så skräck fungerar.

  475. När vi väl kommer i det läget
    börjar vi lägga märke till saker-

  476. -som du sa med rost,
    eller vad det nu kan vara.

  477. Det är så skräcken funkar.

  478. Det enskilt viktigaste verktyget är
    att lyckas skapa en sån stämning-

  479. -så att läsaren hela tiden känner att
    det kommer att gå illa när som helst-

  480. -och man sitter och fasar för
    när det börjar gå illa för personen.

  481. -Den darrningen är nog viktig.
    -Ja.

  482. Just det. En sak, du nämnde
    det här med håret i smörasken-

  483. -och i alla era tre böcker så är
    det läskiga kopplat till det fysiska.

  484. I "Färjan" ramlar monstrens...
    Får jag säga det här, eller?

  485. Man kan råka bli ett monster,
    och då ramlar tänderna ut.

  486. Det är väldigt tydligt beskrivet,
    så jag kände ett oerhört obehag.

  487. -Och du har det här håret.
    -En klassisk mardröm, tänderna.

  488. Ja, det är ju en mardröm
    som folk har återkommande.

  489. Och i din bok finns en tillbakablick
    till den unge John-

  490. -där han träffar ett barn
    i skogen i en koja.

  491. Den här lille pojken,
    alla hans ben är lite felläkta-

  492. -och det kommer ut nånting svart
    ur hans näsa.

  493. Det är oerhört obehagligt.
    Handlar det om att ta nånting...

  494. Varför blir det här så läskigt
    för folk att läsa om?

  495. Det handlar väl om att en vardags-
    situation plötsligt blir obegriplig.

  496. Det är väl det som... När som helst
    kan det vänta runt nästa hörn.

  497. Nånting som får saker
    att börja rulla.

  498. Och kanske saker
    som är lite läskiga i vardagen.

  499. Alla har väl drömt
    om att tänder blir lite lösa.

  500. I "Yuko" är det ju en badkarsscen
    med hår som flyter omkring.

  501. Vi har väl alla varit med om
    att hår fastnar på en.

  502. Skräckförfattare tar den otäckheten
    och så vrider man upp den.

  503. Det är inte ett hår,
    utan hår överallt-

  504. -eller alla tänder ramlar ur.

  505. Det blir läskigt när man tar nåt
    man kan identifiera sig med-

  506. -och så drar man det
    så långt man bara kan.

  507. Eller gör en GB-clown
    till världens läskigaste grej.

  508. Det här svarta
    som kommer ut ur pojkens näsa...

  509. Jag tror att viktiga moment av fasa-

  510. -är när man framställer världen
    som en tunn fernissa-

  511. -och när djupen i små detaljer
    tränger ut och drar sig tillbaka-

  512. -med en momentan förnimmelse
    av att det finns ett djup bakom allt.

  513. -Då blir det...
    -Och det är mänskligt.

  514. Jag hörde nån säga:
    "Tänk bara på kristendomen."

  515. Vi har en bild av himmelriket,
    livet bland molnen. Det räcker.

  516. Men helvetet har det frossats
    så otroligt mycket i.

  517. Demoner och system över hur det är
    och hur många barn de äter.

  518. -Jag tror att vi har det i oss.
    -Det är en intressantare plats.

  519. Ja. Vi ska börja avrunda,
    men jag har en sista fråga.

  520. Det finns en vän
    till mig som är sexolog.

  521. Hon påstår att om vi stöter på
    en sexuell upplevelse i ung ålder-

  522. -men inte för tidigt, så får den stor
    betydelse för våra tändningsmönster.

  523. Så ser man "Fäbodjäntan"
    när man är i trettonårsåldern...

  524. ...då står man i falukorvsdisken sen.

  525. Är det samma sak med skräck? Har ni
    nån signifikant barndomsupplevelse-

  526. -där ni blev riktigt jävla tokrädda
    som har betydelse för vad ni gillar?

  527. -Jag vet precis.
    -Jag också.

  528. -Börja ni, så får John tänka.
    -Zelda i "Jurtjyrkogården".

  529. Systern som ligger
    och har ryggmärgs...cancer?

  530. Hon är i alla fall förvriden
    och står för mammans dåliga samvete.

  531. Hon tror att Zelda kommer att spöka
    för henne för att hon har överlevt.

  532. För mig var det
    rädslan för kroppens förfall.

  533. Jag förstår. Vad intressant. - Jenny?

  534. Jag såg "Fåglarna" för tidigt
    och har haft fågelfobi sen dess.

  535. Jag har jättesvårt för fåglar.
    Om det fanns innan vet jag inte.

  536. Jag har försökt bearbeta det
    genom att se om "Fåglarna"-

  537. -och tänka: "Det är dåliga effekter,
    så det känns säkert inte likadant."

  538. Det gick inte alls.
    Det var lika otäckt nu-

  539. -för det är ju
    en sån effektivt berättad historia.

  540. Sen tänkte jag titta
    på extramaterialet-

  541. -för att se hur den är gjord.
    Då blir det ju inte läskigt.

  542. Då får man se hur de sydde fast
    vettskrämda fiskmåsar i kläderna...

  543. -...i den där barnkalasscenen.
    -Det låter ännu läskigare!

  544. Han gjorde det på riktigt.
    De sydde fast fiskmåsarnas klor.

  545. -"A lot of animals were harmed..."
    -"...and humans."

  546. -Lättare med datorer.
    -Jag har inget originellt.

  547. Jag såg "Cannibal Ferox" när jag var
    tolv, och den plågade mig i åratal.

  548. Nyligen såg jag "Cannibal Holocaust",
    som är en riktigt bra film.

  549. Den trodde jag att det var, men icke.
    Helt ointressant, jag släpper det.

  550. Men det var en obehaglig scen
    med kannibalen och en tjej...

  551. -...som jag helst inte hade sett.
    -Det låter oerhört obehagligt.

  552. Tack, John, Jenny och Mats,
    för ett jättespännande samtal!

  553. De kommer att signera där ute.
    Tack för att ni kom!

  554. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skräckens psykologi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Psykologen och författaren Jenny Jägerfeld samtalar med några av den svenska litteraturens skräck- och splatterspecialister om tjusningen med att skrämma sina läsare. Medverkande är författarna Mats Strandberg, John Ajvide Lindqvist och Jenny Milewski. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Ordfront förlag och Styxx Fantasy.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Deckare, Litteraturvetenskap, Skräck, Skräckromaner
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Intellektuellt liv under diktaturen

Nobelpristagaren Herta Müller i samtal med förläggaren Svante Weyler. En rumänsk filosof sa en gång att för ett intellektuellt liv är dåliga omständigheter bra och bra omständigheter dåliga. Men kan man fungera normalt i en så onormal omgivning som en diktatur? Är intellektuellt liv överhuvudtaget möjligt i en diktatur och, om ja, till vilket pris? I tider av förtryck ställs också frågan om de intellektuella har ett ansvar. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Rumänska kulturinstitutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Jami - ortens bästa poet

16-årige Jami Faltin bestämmer sig för att tävla om titeln Ortens bästa poet 2017. Inför tävlingen skriver han två dikter, de två första dikterna han någonsin skrivit. Dikterna kommer ta honom längre än han kunnat ana. Tidigare har Jami gjort musik. Hur kom det sig att han började skriva posei och varför har han fortsatt?