Titta

UR Samtiden - Gör plats för barn och unga

UR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Om UR Samtiden - Gör plats för barn och unga

På uppdrag av regeringen har Boverket och Movium tagit fram en nationell vägledning för planering, utformning och förvaltning av barns och ungas utemiljöer, med särskilt fokus på skolgårdar och förskolegårdar. Här får vi höra från olika talare inom detta område. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Till första programmet

UR Samtiden - Gör plats för barn och unga : Barnens landskapDela
  1. Jag ska presentera nästa talare:
    Helle Nebelong från Köpenhamn.

  2. Helle blev känd när hon
    på en annan konferens sa:

  3. "Trappor är farliga för barn. Det
    är samma avstånd mellan stegen."

  4. "Då kan de inte röra sig i naturen."
    Det blev väldigt uppmärksammat.

  5. Du är landskapsarkitekt,
    designer och föreläsare-

  6. -med hela världen som arbetsfält. Och
    du har gjort mycket fint i Danmark.

  7. Nu ska vi se hur man kan jobba med
    miljö för barn och unga. Välkommen.

  8. Det här är en fantastisk konferens,
    och jag är glad för era nya riktlinjer.

  9. Nu ser jag bara fram emot att få höra
    hur de ska implementeras.

  10. Vi har hört många bra upplägg i dag,
    men även chockerande upplägg-

  11. -som inte alltid följer visionerna.

  12. Stockholm är ett exempel på hur ut-
    vecklingen skiljer sig från visionerna.

  13. Men här inne är vi ju många människor
    som känner samma sak.

  14. I stället för att sitta på konferenser
    borde vi stå på barrikaderna-

  15. -för det här gäller alla våra barn
    och våra barns framtid.

  16. Jag börjar också
    med några barndomsminnen.

  17. Jag är så gammal
    att min barndom går i svartvitt.

  18. Jag växte upp i en mycket trygg miljö,
    i en förort till Köpenhamn.

  19. Vi hade nog världens minsta sandlåda.

  20. Men jag hade en underbar uppväxt.

  21. Jag gick inte på förskola,
    utan mamma var hemma med oss.

  22. Så jag vet inte av egen erfarenhet
    hur det är att gå på förskola.

  23. När jag blev lite större var det
    traktens hemliga trädgård som gällde.

  24. Där sammanstrålade traktens barn,
    och det var färg, liv-

  25. -spänning och aldrig några vuxna.

  26. Och det betydde
    att man ibland kom hem och grät-

  27. -med skrubbade knän.
    Men vi lärde oss otroligt mycket.

  28. När jag var 8-10 år
    bodde jag på Färöarna, i Torshavn.

  29. Och en av de roligaste lekplatserna
    var klipporna nere vid havet.

  30. Vi sprang runt på klipporna och var
    tvungna att ta oss tillbaka till land-

  31. -innan tidvattnet vände. Det var inga
    vuxna som visste att vi lekte där nere.

  32. Jag reser runt i världen och föreläser.

  33. Och jag har alltid med en världskarta
    för att visa var lilla Danmark ligger.

  34. Om man försöker att markera
    Danmark med en liten prick-

  35. -täcker man hela landet.

  36. Men som tur är är vi kända i världen,
    även på barnområdet.

  37. Vi är väldigt kända för Lego
    och för Kompans lekredskap.

  38. Men vi är ännu mer kända för "skrot-
    lekplatsen","the junk playground"-

  39. -som uppfanns i Danmark 1943-

  40. -och som vi är världsberömda för.

  41. Skrotlekplatsen står som en ikon
    över barns rätt till fri lek.

  42. Och IPA,
    The International Play Association-

  43. -grundades i Danmark år 1961.

  44. Här är skrotlekplatsens grundare,
    landskapsarkitekten C. Th. Sørensen.

  45. Han la märke till att barn aldrig
    lekte på de vanliga lekplatserna.

  46. De lekte hellre bredvid lekplatserna
    eller på de s.k. bygglekplatserna.

  47. Som Peter sa: Man lekte med det
    lösa byggmaterialet på byggplatserna.

  48. Det var jätteroligt
    och mycket kreativare.

  49. Danska bygglekplatser har förändrats
    sen 1943-

  50. -då barnen fick lov att bygga torn som
    blev femton meter höga eller mer-

  51. -utan några som helst fallskydd.

  52. Det är inte längre tillåtet.

  53. Men det hände sällan några olyckor.

  54. Barn var kanske försiktigare när de
    var tvungna att ta vara på sig själva.

  55. Jag hoppas att ni förstår min danska.
    Annars får ni titta på bilderna.

  56. Bygglekplatserna finns fortfarande,
    men kallas alltså inte skrotlekplatser.

  57. På engelska
    heter de "adventure playgrounds".

  58. I Tyskland heter det "Robinson
    Spielplatz", men idén är densamma.

  59. Nämligen att barn ska få leka med
    elementen jord, eld, luft och vatten.

  60. De får använda kniv.
    De ska använda farliga saker-

  61. -så att de lär sig
    att handskas säkert med dem-

  62. -och att vara försiktiga.

  63. Jag vill nämna de bemannade
    lekplatserna i Köpenhamn, 24 stycken-

  64. -som är inriktade på barn
    från noll till sexton år.

  65. De är gratis, de är öppna dagtid-

  66. -och man kan komma dit
    utan vuxet sällskap.

  67. Förutom barn under sex år.

  68. 2012 hade vi besök av arkitekten
    Tanya Vincent från Australien.

  69. Hon har skrivit en rapport
    om de här lekplatserna.

  70. Om ni vill läsa den kan ni googla
    Tanya Vincent och Copenhagen.

  71. Då hittar ni hennes rapport,
    som jag verkligen rekommenderar.

  72. Köpenhamns bemannade lekplatser
    varierar i storlek och utformning.

  73. De har olika inriktningar:
    trafik, interaktivitet, djur, konst-

  74. -natur, odling, och så vidare.

  75. De här lekplatserna har
    faktiskt precis firat 75-årsjubileum.

  76. Och man har byggt en ny bemannad
    lekplats för första gången på länge.

  77. Det är väldigt glädjande.

  78. Men det är svårt att vara barn-

  79. -och växa upp
    i storstadens hårda miljö.

  80. Det är trafik, hårda material överallt
    och faror bakom vartenda hörn.

  81. Barn är ju små mjuka, formbara väsen
    som behöver trygghet.

  82. Över femtio procent
    av jordens befolkning bor i storstäder.

  83. Siffran beräknas stiga till 75 % 2050.

  84. För hundra år sen bodde
    bara tio procent i städer-

  85. -så det har skett en stor utveckling
    och förändring i vårt sätt att leva.

  86. Barn vistas inte utomhus av flera olika
    skäl. Det saknas platser att vara på-

  87. -t.ex. natur eller lekplatser.

  88. De tillbringar mycket tid
    framför dator och tv.

  89. Det är för mycket trafik,
    och de har plikter som t.ex. läxor.

  90. Och dessutom föräldrarnas behov av
    att övervaka barnen-

  91. -och rädslan för "stranger danger",
    som vi får höra mer om i morgon.

  92. Alltså rädslan för
    att ens barn ska försvinna.

  93. Ju urbanare vi blir och ju mer tid
    vi tillbringar framför våra skärmar-

  94. -desto viktigare är det
    att vi har tillgång till naturen-

  95. -och tid att vistas i den.

  96. Forskningen visar att det är
    grundläggande för en god hälsa.

  97. Jag hänvisar till det amerikanska
    forskarparet Kaplan och Kaplan-

  98. -som länge har studerat människors
    förhållande till naturen.

  99. En av deras teorier går ut på att
    vi har två typer av uppmärksamhet.

  100. Den ena är den målinriktade,"directed
    attention", som kräver mycket energi.

  101. Den använder vi många timmar
    dagligen medan vi löser uppgifter-

  102. -samtidigt som vi ofta blir störda.

  103. Fortsätter vi på det viset riskerar vi
    att bryta ihop psykiskt av pressen.

  104. Då behöver vi komma ut
    i gröna omgivningar.

  105. Vi talar om "rekreativa omgivningar",
    eftersom vi blir hela människor igen-

  106. -när vi får komma ut och
    använda vår "unvoluntary attention".

  107. Det är den spontana uppmärksamhet
    som gör att vi på promenad vid sjön-

  108. -lägger märke till vinden i träden
    eller hur solen silas genom bladen.

  109. Vår uppmärksamhet fångas av här
    och nu och av naturens små under.

  110. Grönska är bra för ögonen. Det skrev
    H.C. Andersen redan för 200 år sen-

  111. -i "Den fula ankungen".

  112. Och i dag vet vi att grönska är bra för
    själen och för vår sammantagna hälsa.

  113. Det ska barn få uppleva från början.

  114. Vi har alla fått uppleva det här
    i vår barndom.

  115. Vi fick vara utomhus
    och uppleva naturen.

  116. Dagens stadsbarn växer upp med bl.a.
    konstgräs och får inte uppleva detta.

  117. Så det är de vuxnas ansvar att se till
    att barnen får uppleva naturen.

  118. Det tar lång tid att upptäcka naturen.

  119. Mycket lång tid, om man själv
    ska få upptäcka vad det handlar om.

  120. Barn ska få lov till det. Vi får
    inte avmystifiera allting på förhand.

  121. De måste få tid på sig
    att själva uppleva naturen.

  122. Utemiljöer är viktiga för barns fysiska
    och sociala lek, utveckling och lärande.

  123. Tar vi en stimulerande utemiljö
    på allvar?

  124. Man måste göra plats för barn
    och unga och även ge dem tid.

  125. Bagaget som barn får med sig från
    barndomen präglar deras vuxna liv.

  126. Vi blir själva nostalgiska
    av våra barndomsminnen.

  127. Kommer barn som växer upp i stan
    att känna som vi? Det vet vi inte.

  128. Jag lovade att visa exempel på hur
    man skapar naturliga miljöer i stan.

  129. Första exemplet är från Köpenhamn.

  130. Det är en förskola med fyrtiofem barn
    mellan noll och tre år.

  131. Lekplatsen är bara
    200 kvadratmeter.

  132. Det är faktiskt mindre
    än sex kvadratmeter per barn.

  133. År 2006 såg lekplatsen ut så här.

  134. Det var gummi och asfalt på marken.

  135. Det fanns en prefabricerad lekbåt.

  136. Och solen låg på, så det blev
    otroligt varmt när solen sken.

  137. Men personalen ville ändra på det.
    Barnen skulle inte växa upp...

  138. Även om det är mitt inne
    i Köpenhamn-

  139. -med trafik och stadsmiljö överallt,
    ville de skapa en grön oas för barnen.

  140. Jag var inte involverad. Personalen
    och permakulturgruppen gjorde den.

  141. De tog bort all beläggning,
    fyllde på med jord-

  142. -och skapade olika terränger och
    planterade växter som skuggade.

  143. På deras hemsida står det:

  144. "Vi bor i stan
    och barnen ser mest asfalt."

  145. "Vi ville låta dem uppleva naturen,
    för vi kan inte göra skogsutflykter."

  146. Barnen upplever mycket natur på den
    här minimala gården inne i stan.

  147. Så det handlar inte alltid om arealen.

  148. Det handlar lika mycket om innehåll
    och om hur man tar vara på utemiljön.

  149. Och kanske på att personalen
    är intresserad av utemiljön.

  150. Den här lekplatsen har jag formgett.

  151. Jag var anställd vid Köpenhamns stad
    och skulle formge den här lekplatsen.

  152. Här samsas 170 barn
    på tusen kvadratmeter.

  153. Även det ger knappt
    sex kvadratmeter per barn.

  154. Men vi har lyckats skapa en grön oas
    med hjälp av naturliga material.

  155. Inte gräs, för det överlever inte där,
    men stenmaterial, buskar och växter-

  156. -som är tåliga.

  157. Till vänster ser ni hur den såg ut: en
    sliten lekplats från 70- eller 80-tal.

  158. Den var uppdelad i en övre del
    för barn mellan noll och tre år-

  159. -och en nedre del för äldre barn.

  160. Jag tog bort staketet-

  161. -och skapade en terrasserad
    trappanläggning som förband delarna.

  162. Lekplatsen förändras med årstiderna.

  163. Det finns kråkbär och kryddörter-

  164. -och buskar som blommar på våren
    och som barnen kan klättra i-

  165. -lavendel, pilar-

  166. -och den här vattentrappan,
    som är väldigt populär.

  167. Barnen leker i vattnet.
    Man tar ut brandslangen-

  168. -och låter vattnet rinna nedför
    trapporna och fylla den lilla dammen.

  169. Barnen leker där hela dagen.

  170. Dammen töms varje eftermiddag.

  171. Och den här lekplatsen är öppen
    för människorna som bor i området.

  172. De får använda lekplatsen
    på helgerna, och det gör de också.

  173. Så det går att skapa oaser i stan. Det
    behövs inget gummi eller konstgräs.

  174. Även om det tyvärr är en utveckling vi
    ser i många av de nordiska länderna.

  175. Så här ser det ut på vintern.
    Glada barn.

  176. Jag fick frågan hur man kan mäta
    vad den här miljön betyder för barnen.

  177. Och jag sa att det räcker att se
    glädjen i deras ögon när de leker ute.

  178. Jag beklagar att det är lite ljust.

  179. Det finns mycket på den här lilla
    lekplatsen, t.ex. en stor bollplan.

  180. Och så vattnet och olika lekstugor.

  181. Men förutom rutschkanan
    finns det inga lekredskap.

  182. Och barnen kunde följa
    byggprocessen från fönstren.

  183. De satt med näsorna pressade
    mot rutan och tittade på.

  184. När de äntligen fick komma ut
    visste de inte hur de skulle leka.

  185. Det fanns inga gungor eller lek-
    redskap, så de stod bara och tittade.

  186. Men nu fick de använda sin fantasi.

  187. Man kunde springa där och klättra upp
    där och göra en massa olika saker.

  188. Lekplatsen är inte standardiserad
    utan asymmetrisk.

  189. Så barnen får använda
    sitt kinestetiska sinne-

  190. -och bedöma avstånd och testa
    hur man kan använda kroppen.

  191. "Hur tar jag mig dit utan att ramla?"

  192. Barnen lär sig att använda sina
    kroppar och att vara försiktiga.

  193. Och personalen säger
    att sen man fick den här lekplatsen-

  194. -går det åt färre plåster. Det
    händer inte lika många olyckor längre.

  195. Och barnen blir mer sociala när de
    slipper konkurrera om gungor m.m.

  196. Det sociala samspelet blir bättre.

  197. Jag är stolt över att lekplatsen
    kallas "an icon of natural play"-

  198. -i en bok
    av amerikanskan Susan Solomon.

  199. Boken heter "The Science of Play".

  200. "How to build playgrounds that
    enhance children's development."

  201. Oj! Ibland är det knepigt
    att leka på den här lekplatsen.

  202. Men då lär man sig att hantera risker.

  203. Det är roligt
    att läsa i era nya riktlinjer-

  204. -att man rekommenderar trädklättring.

  205. Jag har ofta upplevt vilken
    enorm dragningskraft träd har på barn.

  206. Så fort de kan gå vill de klättra i
    träd. Det är nog en medfödd instinkt.

  207. Så det är bra att man rekommenderar
    det. Det borde kanske lagstadgas.

  208. Trots det förbjuder vi ofta barnen
    att klättra.

  209. Det är farligt att klättra i träd. Vi
    vill att de leker på en trygg lekplats.

  210. Jag har en engelsk kollega som har
    myntat begreppet "KFC-lekplatser".

  211. K står för "kit", inventarier-

  212. -F för "fence", staket,
    och C för "carpet", markbeläggning.

  213. Namnet är förstås inspirerat
    av snabbmatskedjan.

  214. Det är alltså en sorts "fast play",
    som inte ger barnen nån näring.

  215. Barnen får ingen näring av
    att leka på en sån här lekplats.

  216. Det är eftermiddag, så jag ska
    försöka pigga upp er med nåt kul.

  217. Det är en skämtteckning.

  218. "Vi överbeskyddar våra barn
    på lekplatserna. Storebror ser dig!"

  219. Pojken säger:
    "Kan vi inte gå och leka i skogen?

  220. Och flickan svarar: "Är du inte klok?
    Mamma ser mig på mobilappen."

  221. Nu kom visst Tim Gill in. Du kommer
    att prata om just det i morgon.

  222. Jag har även några skräckexempel
    på en trist utveckling.

  223. Den måste vi vända på - nämligen att
    täcka gårdarna med gummimatta.

  224. Det här är en förskola på Fyn.

  225. Föräldrarna tyckte inte om att barnen
    kom hem med smutsiga kläder.

  226. Dagens föräldrar kanske är så
    upptagna att de inte hinner tvätta.

  227. Eller så klär de barnen i märkeskläder.

  228. Men med gummitäckt gård
    blir barnen inte smutsiga.

  229. Här är en förskola i Köpenhamn-

  230. -där arkitekten har valt
    att måla fasaden knallröd.

  231. Hela fasaden är knallröd
    och lekredskapen likaså.

  232. Och så är det konstgräs på ena sidan
    och konstgräs och sten på den andra.

  233. Och så är det lite stål
    men ingen natur.

  234. Det är värdelöst och ingenting
    vi borde erbjuda våra barn.

  235. Man har en mycket vuxen attityd
    till barn.

  236. Allt som är riktat till barn ska vara
    färgglatt, trendigt, kul och tryggt.

  237. Det är helt fel attityd, och man
    har inget som helst barnperspektiv.

  238. Jag har ett skräckexempel från Norge.
    Vi ska ju inte ha nån norrman här-

  239. -så jag valde ett norskt exempel, men
    det finns svenska och danska också.

  240. Det här är Margarinfabrikken i Oslo,
    en vacker industribyggnad-

  241. -som lagts ner-

  242. -och byggts om och moderniserats till
    en enorm och prestigefylld förskola-

  243. -för fem hundra barn
    mellan noll och sex år.

  244. De ska tillbringa hela dagen här och
    i det nybyggda huset i bakgrunden.

  245. De har den här enorma lekplatsen
    indelad i små rum.

  246. Det är gummibeläggning,
    asfalt och trädäck.

  247. Och där ska barnen
    tillbringa hela dagen.

  248. Det förvånar mig, för det här
    känns inte det minsta norskt.

  249. Problemet är-

  250. -att byggnaden fick ett innovationspris
    i arkitektur 2011-

  251. -vilket innebär att lekplatsen blev
    blåstämplad som "best practice".

  252. Sånt älskar ju folk
    att åka och titta på.

  253. Men det här är ju "worst practice".

  254. Det här ser ut som en ökenvandring.
    Det är ofattbart i ett land som Norge.

  255. Landskapsarkitekten bakom det här
    hade faktiskt öken som tema.

  256. Och stad. Som om det
    inte redan finns det utanför.

  257. Det är samma lekplats på taket. Jag
    har visat den på en konferens i Norge.

  258. En kvinna nästan började gråta.
    Hon hade arbetat där-

  259. -och berättade att när småbarnen
    gick ut här på vintern när det var is-

  260. -så var det helt förfärligt.

  261. Hur ska barn få uppleva naturen
    i en sån gummimiljö?

  262. Hur ska de få uppleva detta med
    att hitta smultron och plocka dem?

  263. Hur ska de få uppleva solens ljusspel
    och hösten?

  264. Alla löv som faller om hösten
    har ju så mycket att berätta-

  265. -och ger upphov till lek.

  266. Och varför har en norsk lekplats inget
    berg där små barn kan lära sig-

  267. -hur man klättrar utan att slå sig?

  268. Hur ska de lära sig att färdas i naturen
    om de omges av gummi?

  269. Var ska de gräva och bli smutsiga och
    komma i kontakt med olika bakterier-

  270. -som stärker deras immunförsvar?
    Hur ska de uppleva allt det här?

  271. Cecil berättade i förmiddags
    om den aktuella forskningen-

  272. -som visar hur viktigt det är att
    barn har tillgång till en skogsdunge.

  273. Hur viktigt det är för deras lek.
    Varför ger man dem inte chansen då?

  274. När vi bilade hit upp stannade vi
    på en rastplats utanför Jönköping.

  275. Jag tittade på landskapet och tänkte
    att det är alla svenska barns rätt-

  276. -att ha sån här svensk natur
    på lekplatsen-

  277. -både på förskolan och i skolan
    och både i stan och på landet.

  278. Det borde de ha. Varför inte ge dem
    ett träd att klättra i och som skuggar?

  279. Det är helt otroligt. Men om man
    involverar barn i stadsplaneringen-

  280. -och frågar vad de önskar sig,
    får man alltid underbara teckningar.

  281. Det här är en teckning från millennie-
    skiftet vid bygget av en ny stadsdel.

  282. Barnen fick teckna sina visioner
    för stadsdelen.

  283. Första pris gick till åttaåriga Anna-

  284. -som målade stadsbebyggelse, natur,
    vatten och en massa grönska-

  285. -och en sån där glad sol
    som barn alltid ritar.

  286. Det är en sån optimistisk
    och positiv syn på tillvaron.

  287. En annan flicka skrev
    om tunnelbanebygget:

  288. "Det ska finnas
    ett stort gammalt ihåligt träd"-

  289. -"som är ingången till stationen."

  290. Vilken stadsplanerare hade tänkt
    på det?

  291. Fråga barnen! Här är drömparken.

  292. Här är andra visioner.

  293. Det här är en skolgård
    som jag har formgett-

  294. -där barnen önskade sig
    grönare utemiljöer.

  295. De fick fruktträd och en blomsteräng.

  296. Det här anlades i höstas,
    så det har inte kommit upp än.

  297. Och paviljonger och trampoliner.

  298. Så vi fick in alltihop
    på den här ytan.

  299. Det är vad barn ritar.
    De vill helst ha träd att klättra i.

  300. Skolan hade gamla träd
    som var fulla av ungar.

  301. Varenda unge satt uppe i träden.

  302. Eller gick balansgång.
    De var jätteduktiga.

  303. De hade kunnat tävla
    med cirkusartister.

  304. Jag har även skrivit en vägledning
    åt en kommun norr om Köpenhamn.

  305. "Vägledning för inrättande av
    utomhusytor i kommunens förskolor."

  306. Vi hade en bra diskussion.

  307. De var ytterst medvetna om att de inte
    ville ha standardiserade lekredskap-

  308. -för de visste hur ointressanta de är
    för barnen.

  309. Så de ville ha mycket mer natur och
    samma indelning som vi sett i dag-

  310. -med en trygg miljö nära huset och
    sen en allt vildare miljö längre bort.

  311. Så den här vägledningen har jag följt
    under arbetet med två lekplatser.

  312. Det här är en förskola
    som heter Skovstjernen.

  313. De hade turen
    att få en helt ny förskola uppförd-

  314. -på en stor tomt
    i ett gammalt arboretum.

  315. Alltså en stor trädplantering.

  316. Det fanns femtio träd på tomten och
    det var ett terrängfall på sju meter.

  317. Och det fanns inga pengar
    att skapa utemiljö för.

  318. Byggföretaget
    hade grävt bort all jord-

  319. -och spritt ut den,
    så det gick inte att få nåt att växa.

  320. Det är en väldigt stor yta-

  321. -med gräsmatta nära själva huset.

  322. Och där ser ni alla träd
    som redan stod där.

  323. Man tog bort en del sly-

  324. -men grundtanken var att göra en
    grusväg som löpte runt hela gården.

  325. Tanken var att barnen
    skulle lämna vägen-

  326. -och hitta nya lekområden vid sidan av
    den. Och det var just vad som skedde.

  327. På en föräldradag byggde man en
    tarzanbana av olika naturmaterial.

  328. Men för övrigt hittade barnen egna
    vrår, som i den taggiga rosenbusken.

  329. Men barnen kryper in. Och det
    kommer garanterat inga vuxna dit.

  330. Och så har de en massa löst material
    att leka med.

  331. Och när föräldrarna hämtar sina barn
    får de själva leta reda på dem.

  332. Det är en stor gård
    och barnen kan verkligen försvinna.

  333. Vilket de gör också. Och så har
    man bollplaner och en massa natur.

  334. Vi har skapat ett fåtal rum
    med hjälp av flätade videgrenar.

  335. Vid husväggen har man rabatter-

  336. -där man kan plocka färska örter
    att använda i matlagningen.

  337. Man hade spritt ut tung lerjord, så
    det enda som trivs är vilda blommor.

  338. Det är roligt att se att barn tycker så
    mycket om att plocka vilda blommor.

  339. Det här är en annan förskola
    i samma kommun.

  340. Här går barn mellan noll och tre år
    och mellan tre och sex år.

  341. De hade traditionella lekredskap
    och en sandlåda.

  342. Och så hade de två gamla äppelträd.
    Förskolan heter Abildgården.

  343. Kommunen ville fälla de två träden-

  344. -men personalen tyckte om dem
    och ville inte att de skulle fällas.

  345. De ville skapa
    ett mer estetiskt område-

  346. -för att främja estetiska upplevelser
    och lek i otraditionell miljö.

  347. Här är de gamla äppelträden
    som barnen älskar att klättra i.

  348. Det är minst tre barn där i trädet.

  349. De fick nåt de kunde gå balansgång
    på och bänkar runt träden m.m.

  350. Personalen har studerat
    hur barnen leker på området.

  351. De har fått en fin konvex spiral.

  352. De går på den
    och de sopar den med kvastar.

  353. Och när höstlöven faller i den
    blir den en helt ny, färgrik upplevelse.

  354. Liksom en positiv och en negativ.
    Och det samlas även vatten i spiralen.

  355. Och så har de små trädgårdar
    som barnen fick plantera och vattna-

  356. -och ha roligt med.

  357. Den här skolan är ett av mina
    äldre projekt i Köpenhamn stad.

  358. Jag kom ut till en typisk skolgård
    med asfalt så långt ögat nådde.

  359. Som landskapsarkitekt
    försöker jag hitta olika spår.

  360. Finns det nåt jag
    kan jobba vidare med?

  361. Jag såg mig omkring
    och upptäckte ett gammalt granitlejon.

  362. Det var en gammal dricksfontän
    som inte fungerade längre-

  363. -men det var ett väldigt fint lejon.

  364. Och det står mitt på gården, så
    när man går fram till skolporten-

  365. -så passerar man lejonet.

  366. Skolinspektören sa att det skulle bort.

  367. Men jag sa att det var det enda som
    skulle vara kvar. Det var gårdens själ.

  368. Så vi skapade
    en grönskande skolgård.

  369. En massa träd som barnen
    planterade. Varje klass planterade ett.

  370. Det finns olika strukturer
    där barnen kan sitta-

  371. -springa runt och leka.
    De leker i skuggan.

  372. Det blev en helt annan skolgård.
    Och lejonet står där i mitten.

  373. När vi började bygga kom det några
    småpojkar och frågade var det var.

  374. "Ingen fara, det står där."
    Då blev de glada.

  375. Och det är faktiskt så att när
    barnen kommer in på skolgården-

  376. -så säger de god morgon
    och kramar lejonet.

  377. Eftersom det saknas lekredskap
    uppfinner de egna lekar-

  378. -och egna regler.

  379. I den här leken är det nåt man får göra
    och nåt man inte får-

  380. -och om man gör si eller så,
    så åker man ut.

  381. De utvecklar leken
    och det stimulerar deras fantasi.

  382. Köpenhamn stad har nu sjösatt
    projektet Amager Fælled Skole.

  383. Visionen är att ha en skog på skol-
    gården, så att skolan omges av skog.

  384. Det är en gammal asfalterad gård,
    men nu vill man anlägga en stor skog-

  385. -och samtidigt skapa en öppen plats
    för kvarterets människor.

  386. Jag hoppas att det inte går som
    i Stockholm. Bilder är ju en sak.

  387. Men det är ett pågående projekt,
    och man lyckas säkert.

  388. Det blir... Det här blir ett exempel
    "best practice", om det lyckas.

  389. Den ska stå färdig i höst, så det
    kan nog vara värt ett studiebesök.

  390. Jag ska avsluta med ett exempel-

  391. -som inte har med förskola och skola
    att göra, men jag nämner det ändå.

  392. Det är ett bra exempel på
    att alla platser är unika-

  393. -vare sig det är en förskola i stan
    eller en skolgård på landet.

  394. Alla platser har sin egen särprägel,
    och det är det man ska arbeta med.

  395. Jag fick i uppdrag att formge en
    lekplats på Kronborg slott i Helsingör.

  396. Det är ju inte vilken plats som helst.
    Slottet finns med på världsarvslistan.

  397. Där kan man förstås inte
    använda prefabricerade lekredskap.

  398. Så jag funderade på
    vad som utmärkte Kronborg slott.

  399. Slottsförvaltningen
    hade gjort en undersökning-

  400. -och frågat hundratusentals människor
    vad som utmärkte Kronborg.

  401. Och det var fyra saker:
    Kronborg som fästning-

  402. -som Frederik II:s renässansslott-

  403. -som skådeplats för "Hamlet"-

  404. -och som den plats där Holger Danske
    sitter nere i kasematterna.

  405. Dessa fyra myter utmärkte Kronborg,
    så dem ville jag arbeta vidare med.

  406. Dessutom skulle man förmedla
    slottets historia till de små barnen.

  407. Lekplatsen skulle ligga på en bastion
    med fruktträd.

  408. Jag fick lov att hämta sandsten från
    Kronborgs fasad i kasematterna-

  409. -och använda dem på lekplatsen.

  410. Jag anlade en sandlåda-

  411. -med samma form som Kronborg:
    kvadratisk med ett torn i varje hörn.

  412. Kanterna består
    av de gamla stenarna.

  413. Och eftersom det har varit en fästning
    hämtade jag svart sand från Island.

  414. I stället för sandlåda
    blev det en låda med svartkrut.

  415. Det var inte så miljövänligt
    att hämta sand från Island-

  416. -men nu blev det så.

  417. Så här ser den lilla lekplatsen ut.

  418. Det schackrutiga mönstret
    refererar till den stora riddarsalen-

  419. -med dess svartvita golv.

  420. Man kan gå in genom ingången
    i vänstra hörnet, följa stenormen-

  421. -fortsätta på de röda plattorna,
    gå runt mellan väggarna-

  422. -och avsluta med att gå balansgång.
    Här är några foton.

  423. Jag har kombinerat gamla material
    med nya, gedigna-

  424. -vackra, estetiska material.

  425. Det står olika gamla stenar
    lite här och där.

  426. Barnen får själva hitta på vilka de är.

  427. Det kan vara en farbror eller en faster,
    eller kungen som bodde på slottet-

  428. -eller drottningen eller Hamlet.

  429. Den lilla runda stenen kanske är
    Holger Danske. Barnen får fantisera.

  430. Och om man vill vara pedagogisk-

  431. -kan man få barnen att måla sina
    namn med hjälp av signalflaggor.

  432. Signalflaggorna sitter
    på de här styltstolparna.

  433. Och det syftar förstås på Kronborgs
    läge vid inloppet till Öresund.

  434. Ni ska få en övning
    som ni kan göra när ni har tid och lust.

  435. I arbetet med utemiljön
    kan man använda sina sinnen.

  436. Se er omkring. Blunda och
    lyssna på vilka ljud som dominerar.

  437. Är det behagliga ljud? Är det ljudet av
    trafik? Hur kan man skapa goda ljud?

  438. Är det nåt som doftar eller luktar illa?
    Hur kan man skapa goda dofter?

  439. Finns det nåt man kan äta
    eller röra vid?

  440. Vilket visuellt uttryck
    är det som dominerar?

  441. Vad kan man röra vid
    och hur känns det?

  442. Det är en övning man kan göra för att
    ta reda på vilka sinnesintryck man får-

  443. -och vad man kan göra annorlunda.

  444. Nu är vi tillbaka hos barnen som ska
    ha tid och lov att undersöka sin värld.

  445. Om man ska få en så här gul näsa-

  446. -måste man stoppa den
    ända ner i maskrosorna.

  447. Det ska man få göra
    även om man bor i stan.

  448. Tack så mycket
    och glöm inte att lukta på blommorna.

  449. Översättning: Ewa Rohde
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barnens landskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Helle Nebelong har tidigare påstått att vanliga trappor är farliga för barn. Detta eftersom det är exakt samma avstånd i stegen, vilket gör att barnen inte kan röra sig i naturen. Som landskapsarkitekt i Köpenhamn har Helle Nebelong designat flera lekplatser. Här berättar hon hur det ser ut runt om i världen och vad skillnaderna är jämfört med Skandinavien och Sverige. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Arkitektur, Lekplatser, Stadsplanekonst, Utemiljö, Utomhuslekar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Välkomna till Sundbyberg

Sundbyberg är en kommun med ett livligt nattliv och många mindre lägenheter. Hur gör kommunen för att få invånarna att stanna kvar även när de bildar familj? Jonas Nygren, socialdemokratiskt kommunalråd i Sundbybergs stad, berättar. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

En god bebyggd miljö för barn och unga

Sofie Adolfsson Jörby, enhetschef på Boverket, diskuterar i sin föreläsning uppdraget att möta urbaniseringen när allt fler väljer att bosätta sig i storstäderna. Det sägs ofta att en tät stad är resurseffektiv och hållbar, men hur påverkar det barns utemiljöer? Inspelat i Aktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Utemiljöns betydelse för barns och ungas hälsa och välbefinnande

Under de senaste trettio åren har rapporteringen av 15-åriga flickors hälsoproblem fördubblats. Hur är detta kopplat till barns utemiljöer? Greta Smedje, sakkunnig från Folkhälsomyndigheten, berättar om hur utemiljön påverkar barns och ungas hälsa. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Landskapsforskning som främjar lek och lärande

Att det är bra att vara ute och röra på sig är en god allmänkännedom. Men vilka faktorer är det som påverkar en bra utemiljö, och vad är rekommendationerna? Cecil Konijnendijk van den Bosch, prefekt på Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid SLU, berättar om den forskning som bedrivs inom detta område. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

De nationella riktlinjernas roll och möjligheter

Ulrika Åkerlund från Boverket och Petter Åkerblom från Movium berättar om arbetet med att ta fram en vägledning för barn och ungas utemiljö. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Utemiljöns betydelse i skolans värld

Lars-Åke Bäckman, undervisningsråd från Skolverket, berättar om gårdsmiljön som resurs för ändamålsenlig verksamhet och ökad måluppfyllelse i skola, förskola och fritidshem. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Den nyttiga utevistelsen

Vad har närmiljön för betydelse för barns och ungas lek, lärande och välmående? Docent Cecilia Boldemann talar i sin föreläsning om barns fysiska aktivitet och menar bland annat att alla barn behöver 5 000 steg per dag. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Konkurrensen om marken

Bostadsbrist har lett till att flera nyproducerade bostadsområden dyker upp runt om landets storstäder. Men det finns stora brister i barns och ungas miljöer i dessa alltför tätbebyggda områden. Maria Engström och Emelie Brunge, landskapsarkitekter vid Nyréns arkitektkontor, berättar här om konsekvenserna för barn och unga i huvudstadens planeringsproblematik. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Planera friyta för barn och unga

Anna Sohlberg, enhetschef på stadsbyggnadskontoret i Malmö stad, berättar om hur man hanterar den kommunala servicens markbehov. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Kommunala riktlinjer för skolgårdar och förskolegårdar

Barnens plats i staden, som i grunden är en plats skapad för vuxna, är inget nytt ämne. Maria Kylin, universitetslektor vid SLU, berättar här om synen på barns utemiljöer, skolor och förskolegårdar och de riktlinjer som finns. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Internationellt perspektiv på barns och ungas utemiljöer

Hur hanterar man barn och ungas utemiljöer i Sverige och andra europeiska länder? Ulrika Åkerlund och Petter Åkerlund, från Boverket respektive Movium, berättar här om trender och tendenser jorden runt. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Barnens landskap

Helle Nebelong har tidigare påstått att vanliga trappor är farliga för barn. Detta eftersom det är exakt samma avstånd i stegen, vilket gör att barnen inte kan röra sig i naturen. Som landskapsarkitekt i Köpenhamn har Helle Nebelong designat flera lekplatser. Här berättar hon hur det ser ut runt om i världen och vad skillnaderna är jämfört med Skandinavien och Sverige. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Irans kärnfrågor i utrikespolitiken

Hur styrs Iran och vilka är det egentligen som bestämmer? Är det en ledare eller en elit som bestämmer i vilken riktning landets utrikespolitik ska föras? Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och berättar om Irans styrelseskick, de olika maktcentren inom landet, samt vad landets kärnavtal med västländerna innebär. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.