Titta

UR Samtiden - Readme 2015

UR Samtiden - Readme 2015

Om UR Samtiden - Readme 2015

Föreläsningar och samtal från Readme 2015, om läsandet och läsandets framtid. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Till första programmet

UR Samtiden - Readme 2015 : Serier i undervisningenDela
  1. Hur många här lärde sig att läsa
    med hjälp av serier?

  2. Hur många gick i en skola
    som använde serier i undervisningen?

  3. Det var inte så många händer
    som räcktes upp där.

  4. Det problematiska förhållningsättet
    till serier-

  5. -håller på att förändras i Sverige.

  6. Vi ska prata mer om det
    alldeles strax.

  7. Men först ska vi få en introduktion
    till hur man tecknar serier.

  8. Till vår hjälp har vi serietecknaren
    Jimmy Wallin. - Välkommen!

  9. Tack.

  10. Trevligt att vara här
    med en så fantastisk publik.

  11. Jag heter Jimmy Wallin och jobbar
    med tecknade serier på olika sätt.

  12. Att jag står här i dag
    ser jag som en enorm triumf.

  13. För jag hade
    ett traumatiskt barndomsminne 1986.

  14. För då besökte jag nämligen
    ett bibliotek för första gången.

  15. Det i sig är inte så tråkigt,
    för bibliotek är en fantastisk plats.

  16. Det borde vara det.

  17. Jag växte upp i det forna 80-talet,
    med två tv-kanaler-

  18. -barnprogram en timme om dagen-

  19. -vanligtvis en tjeckisk docka
    som skuttade runt.

  20. Man såg "Lilla sportspegeln" för
    tre minuter "Tom och Jerry" i slutet.

  21. Jag älskade bra berättelser-

  22. -och var en stor bokslukare
    från tidig ålder.

  23. Och det var de tecknade serierna
    som fick mig att börja läsa-

  24. -och dessutom gav mig lusten
    att skapa egna historier.

  25. Min första serie
    gjorde jag när jag var fyra år.

  26. Jag har fortfarande kvar den
    och förstår den inte alls.

  27. Men den handlar fortfarande
    om en blå fågel med turban-

  28. -som letar efter en nyckel.
    Det är det enda jag kan utröna.

  29. Men jag vet
    att jag jobbade hårt på den.

  30. 1986 var jag sex år gammal
    och gick i lekis.

  31. Och en dag skulle hela gruppen
    göra en utflykt-

  32. -till ett ställe
    som kallades biblioteket.

  33. Jag växte upp i en liten ort, och
    bibliotek hade jag bara sett på tv.

  34. Jag hade läst om det i "Bamse".

  35. Men jag hade aldrig varit
    på nåt ställe.

  36. Mina föräldrars bokhylla
    var inte mycket att hurra för.

  37. Min far hade en sån hög
    med "Bill och Ben"-pocketar-

  38. -och min mor hade varit med i
    en bokklubb för att fylla bokhyllan.

  39. De böckerna bläddrades inte i
    förrän jag var tio-

  40. -och försökte plöja "Gudfadern".
    Det gick inget vidare.

  41. Men 1986, vi ska till biblioteket.

  42. Jag är jättetaggad.
    Historier älskade jag.

  43. Då kom man till det här stället, med
    hyllmeter efter hyllmeter av böcker.

  44. I alla möjliga olika genrer.

  45. Det fanns böcker för vuxna och barn.
    Det fanns poesi och faktaböcker.

  46. Jag kunde lära mig allt om myrsloken
    genom att gå dit bort och låna boken.

  47. Men bäst av allt var att jag hittade
    den magiska serieavdelningen.

  48. Eller,
    jag hittade en plastback på golvet-

  49. -fylld av "Lucky Luke" och "Tintin"
    och sånt jag älskade.

  50. Sånt jag plöjde hemma. Och det fanns
    ju jättemycket jag inte läst.

  51. Så jag plockade på mig
    så mycket jag kunde bära.

  52. Och så gick jag bort till lånedisken.

  53. Stapplande,
    kånkande på bördan av seriealbum.

  54. Jag lade upp dem och viftade med
    mitt nylaminerade bibliotekskort.

  55. Men då blev jag gruvligt besviken.

  56. För bibliotekarien berättade att de
    hade vissa regler vad gäller serier.

  57. Till att börja skulle en förälder
    godkänna att man läste serier.

  58. Och för varje seriealbum
    måste man låna en "riktig" bok.

  59. En riktig bok
    kunde till exempel vara "Max balja"-

  60. -som är en förträfflig bok om du är
    två år. Tre år med, för den delen.

  61. Jag njuter av den än,
    även om jag känner-

  62. -att jag befinner mig
    i ett annat lässtadie i livet.

  63. Jämför textmängden i "Max balja"
    eller "Alfons Åberg"...

  64. Fantastiska böcker,
    men jämför dem med "Tintin i Tibet".

  65. Jag ser inte skillnaden mellan
    "riktiga" böcker och seriealbumen.

  66. Där och då startade jag
    en kamp mot bibliotekarien.

  67. Jag förde den i många år.

  68. Och för två år sen hade jag
    en utställning i min gamla hemort.

  69. Då kommer den här gamla...
    den här äldre damen...

  70. ...som hade förstört min dag 1986.

  71. Och hon minns mig så väl,
    för jag var så ofta på biblioteket.

  72. Och jag satt där
    och läste och läste och ritade.

  73. Och jag tänkte: "Tro fan att jag satt
    där. Jag fick ju inte låna skiten."

  74. Men det sa jag inte.
    Jag tackade för att hon kom-

  75. -och bjöd på salta pinnar.
    Som man bör göra.

  76. Därför ser jag det som en triumf
    när jag får prata så här.

  77. Jag besöker
    ganska många bibliotek och klasser.

  78. Det var inget jag trott
    jag skulle få göra då.

  79. Det hade varit totalt vansinne
    att hyra in en sexåring att prata.

  80. Men jag gillar
    hur utvecklingen har fortsatt.

  81. Serierna fick mig att börja läsa
    och upptäcka berättarglädjen.

  82. Jag läser ju andra böcker.

  83. Och jag slutade inte läsa serier
    när jag började läsa romaner.

  84. Jag läser väldigt mycket serier och
    är stolt över att jobba med serier.

  85. Är den här på?
    Det är den, då måste jag visa lite.

  86. En sak är jag extra stolt över.
    Jag får jobba med min barndomsidol.

  87. "Bamse". Jag skriver manus
    och får hitta på vad som händer.

  88. Det är som att jag får träffa
    mina lekkamrater från barndomen-

  89. -och lattja på nytt.
    Det är folk jag känner.

  90. Det här är andra delen i en spännande
    historia, "Ola Grävling försvinner".

  91. Här kommer han tillbaka,
    så omslaget sabbar ganska mycket där.

  92. Jag har fått höra
    att den är spännande.

  93. Dottern till en bibliotekarie
    jag känner var upprörd-

  94. -för att hon inte fick höra
    hur det gick för Ola.

  95. Så han bad att få lite förhandstips.
    Hon var så upprörd.

  96. Hon hade engagerat sig så
    i historien.

  97. Men man får vänta till nästa nummer.

  98. Jag är bara lite nyfiken. - Hej.

  99. Du måste ha världens bästa jobb.

  100. Vad är det du läser?

  101. "Pax"? Det är en kompis till mig
    som har ritat den. Det ska jag hälsa.

  102. Vet du vad?

  103. Du har för lite serier.

  104. Man kan läsa båda delar.

  105. Nåt som jag är väldigt engagerad i
    - förutom barns läsande-

  106. -är att lära andra att teckna serier.

  107. Jag håller workshops
    lite varstans runtom i landet.

  108. Jag besöker skolor
    även utanför Sverige.

  109. Längst upp där jag har varit
    är Skellefteå.

  110. Då satt jag på stadsbiblioteket
    och tecknade med barnen.

  111. Längst ner
    är en regnskog på Madagaskar-

  112. -där vi satt
    under palmerna ute i regnskogen-

  113. -och lärde oss att göra serier.

  114. Saken är ju den
    att inte alla är tecknare.

  115. Inte alla känner sig bekväma med det.

  116. Hur många tycker om att teckna?

  117. Jag vet att vi har yrkestecknare här.

  118. Hur många tycker det är svårt att
    teckna? Det blir inte som ni vill.

  119. Jag tycker också det kan vara svårt.

  120. Hästar, bilar och cyklar -
    vad ska man teckna sånt för.

  121. När jag är ute i skolor visar jag
    aldrig upp färdiga serier.

  122. Det gör jag efter workshopen.

  123. Det är som att vi
    skulle titta på en balettuppvisning-

  124. -och sen förväntas göra samma sak.
    Man ser det färdiga resultatet-

  125. -men inte alla år av övning innan.

  126. Därför
    brukar jag försöka börja enkelt.

  127. Ni fick såna här fina kladdblock.

  128. Anteckningsblock kallar ni det.
    Jag kallar det skissbok.

  129. Då ritade jag det här.

  130. Nu ska vi se...

  131. Kan ni se vad det här är? Ni som
    har mig på Facebook får inte svara.

  132. Det här skulle kunna vara tre
    studsbollar, tre såpbubblor-

  133. -tre planeter i rymden.
    Det kanske är science fiction.

  134. Men det är det inte. Det är
    ganska självklart när man ser det-

  135. -att det är
    en blodtörstig Tyrannosaurus-

  136. -fast i olika stadier
    av färdigställande.

  137. Jag försöker visa
    att man börjar enkelt.

  138. Man bygger inget hus
    genom att starta med skorstenspipan.

  139. Man måste ha en stadig grund
    innan man lägger taket.

  140. Nu ska vi ta ett exempel
    som jag har lånat från en kollega.

  141. Det kanske är så... Vi tar det sen.
    Jag ritar lite först.

  142. Så hoppas vi att det syns.

  143. Vad är det här?

  144. Ingen aning, eller hur?
    Men om jag gör så här-

  145. -förstår man genast
    att det är en tegelvägg.

  146. Här har vi
    en trottoar som går runtom.

  147. Är det åt rätt håll för er?
    Jag drar ner den lite.

  148. Sen gör vi så här.

  149. Jag försöker illustrera en aktuell
    händelse som ni säkert läst om.

  150. Här kommer en nummerplåt också.

  151. Är det nån
    som förstår vad som händer?

  152. 313. Det är ingen som nappar på det?

  153. Precis. Kalle Anka har ju bytt bil.

  154. Har ni inte läst det?!
    - Jag ska bara låna tidningen.

  155. Senaste numret. Han får en ny bil
    designad av en tolvåring i Sverige.

  156. Mycket stor nyhet. Han har tydligen
    varit med om en trafikolycka.

  157. Då tackar vi
    Jimmy Wallin så jättemycket.

  158. Med oss i publiken-

  159. -har vi Jonas Lidheimer
    och Charlotta Borelius från Egmont.

  160. Kan ni vifta? Där sitter ni.

  161. -Hej och välkomna till Readme.
    -Tack.

  162. Ni har hjälpt oss med vårt
    fina program till konferensen.

  163. Men ni har också en satsning som
    heter "Serier i undervisningen".

  164. -Vill ni berätta vad det är?
    -Absolut.

  165. Det här var ett testprojekt-

  166. -som vi drog i gång hösten 2012-

  167. -och som har vuxit fram
    under de senaste åren-

  168. -och håller på
    att bli en rejäl satsning.

  169. Kortfattat handlar det om att lyfta
    fram serier som pedagogiskt verktyg-

  170. -för att främja läslust
    och öka läsförståelse-

  171. -bland skolbarn och skolungdomar
    i landet.

  172. Och själva konceptet handlar om att
    vi tagit fram med hjälp av lärare-

  173. -olika lärarhandledningar-

  174. -framför allt
    med fokus på läsförståelse-

  175. -och kopplat det till olika serier
    för olika årskurser.

  176. Då körde ni först tester
    och bestämde er för att fortsätta.

  177. Vad är det
    serier i undervisningen ger?

  178. Nu har vi ingen lärare med,
    det hade varit det bästa-

  179. -men den respons vi har fått då
    har varit väldigt tydligt med-

  180. -att det är de pedagogiska vinsterna
    med serieformatet-

  181. -med bilderna som stöder texten.

  182. Men vi har också fått höra att det
    finns så många infallsvinklar-

  183. -om man jämför med böcker,
    exempelvis.

  184. Man kan jobba
    ämnesövergripande med serier-

  185. -och skapa intresse eller
    förmedla kunskap kring olika ämnen.

  186. Man kan jobba med karaktär och dialog
    och allt specifikt-

  187. -som är utmärkande för serieformatet.

  188. Man kan jobba med serieskapande,
    som Jimmy visade.

  189. Det är en ingång till läsförståelse-

  190. -och ett sätt
    att främja fantasi och skaparglädje.

  191. En sak som vi har fått i respons
    är att serier är inkluderande.

  192. Även språksvaga elever kommer med i
    diskussionerna på ett annat sätt.

  193. -Och det är ju positivt.
    -Man känner sig inkluderad...

  194. Alla elever är med i klassen.

  195. Om man utgår från en serie
    tar fler till sig innehållet.

  196. Vi har ju hört lite grann
    och strax höra mer om det.

  197. Vi har haft en lite tvär inställning
    till seriekonst i Sverige.

  198. Nu efter Pisa-

  199. -och vårt ras i skolresultaten-

  200. -har det lossnat lite
    för den här typen av projekt?

  201. Har det öppnats dörrar för serier
    som inte var öppna innan raset?

  202. Det finns definitivt
    en annan öppenhet-

  203. -för att testa nya vägar
    att få upp läslust och läsförståelse.

  204. Samtidigt tror jag - och
    den här bilden kommer alltid upp...

  205. Jag upplever när vi är i skolor att
    det inte finns ovilja kring serier-

  206. -men däremot brist på kunskap och
    erfarenhet kring att använda dem-

  207. -och där hoppas vi sänka tröskeln
    för skolor som är intresserade.

  208. Jag bytte bild.
    Här finns material på bilden.

  209. Kan ni berätta vad det är vi ser?

  210. Vi har tagit fram
    tre olika lärarhandledningar.

  211. Den allra nyaste
    är Bamses lärarhandledning-

  212. -som är arton lektionsplaneringar
    för årskurs 1-3.

  213. Och alla lektioner
    utgår från en serie-

  214. -och sen är uppgifter
    kopplade till serien.

  215. Det är ämnesövergripande för svenska,
    svenska som andraspråk, matte-

  216. -NO, bild, teknik, och så vidare.

  217. Om man går upp till mellanstadie-
    åldern är det "Kalle Anka"-

  218. -med ungefär samma upplägg,
    men framför allt i svenskämnet.

  219. Sen har vi "Walking Dead"
    för högstadiet.

  220. Sen är det här bara början.

  221. Vår ambition är
    att fylla på med handledningar-

  222. -och olika typer av serier.

  223. Hur många skolor är det
    som har hakat på det? Vet ni det?

  224. Oj. Det är ett antal hundra skolor
    runtom i landet som har...

  225. Vi ska poängtera
    att handledningarna är gratis-

  226. -och seriematerialet
    säljer vi till självkostnadspris-

  227. -för att minska tröskeln.

  228. Så ett antal hundra skolor är det,
    i alla fall.

  229. Och sen har vi testat ordentligt
    på 10-15 skolor för att få feedback.

  230. Märker ni av skepsis
    för att ni är en privat aktör?

  231. Ser man er som...

  232. "Nu säljer vi elevernas själar
    när vi släpper in er"-

  233. -eller håller det på att förändras?

  234. Det är klart att det kommer frågor-

  235. -och det ska ju komma när vi
    som förlag driver en sån fråga.

  236. Samtidigt märker man att när man
    tittar på handledningsmaterialet-

  237. -så förstår man
    att det är väl utvecklat-

  238. -och anpassat
    utifrån de senaste läroplanerna.

  239. Nej, ingen kritik som vi har märkt,
    men det är klart att man frågar.

  240. Om man sitter här som lärare
    och blir nyfiken-

  241. -hur går man till väga?

  242. Antingen kommer man ut efteråt och
    hugger tag i mig eller Charlotta...

  243. -Ni har en monter här ute.
    -Precis.

  244. ...eller så kan man gå in på vår
    hemsida, serieriundervisningen.se.

  245. Där finns
    en mängd information att ta del av-

  246. -både kring forskning
    och kring de här handledningarna.

  247. Om ni spår in i framtiden-

  248. -vad skulle er vision vara
    för de här projekten?

  249. Det är ganska nytt ändå.
    - Charlotta, vad ser du framför dig?

  250. Materialet som vi tagit fram är
    ett verktyg att lätt komma i gång.

  251. Ambitionen är att lärare ska se
    serier som välkomna i skolan-

  252. -och att man kan använda
    alla olika typer av serier.

  253. Inte bara dem som vi har tagit fram.
    Man kan utgå från vilka som helst.

  254. Just det. Tack så mycket.

  255. Hur kommer det sig egentligen
    att vi i Sverige-

  256. -har nedvärderat serier
    på det sättet som vi har gjort?

  257. Det är dags för en historisk
    tillbakablick av Fredrik Strömberg.

  258. Välkommen.
    Du är ordförande i Seriefrämjandet.

  259. Hej. Jag är författare och journalist
    och har jobbat med serier i 20 år-

  260. -och har sett hur vårt förhållnings-
    sätt till serier har förändrats.

  261. Men det är fortfarande så-

  262. -att det inte är enkelt att förhålla
    sig till serier inom pedagogiken.

  263. Nu fick jag precis höra att det
    kommit fram lärare här och sagt:

  264. "Det här är jättespännande men skulle
    aldrig vara okej i vår skola."

  265. 2015. Här. Nu.

  266. Det finns olika anledningar
    till varför det är så här.

  267. Min bild ska inte se ut så här,
    men det gör den.

  268. En anledning som jag brukar framhålla
    är att forskning pekar på-

  269. -att man kan dela in mänskligheten
    i ord- eller bildmänniskor.

  270. Det är naturligtvis en gråskala där.

  271. Men om man tittar på seriers
    förhållande till pedagogiken-

  272. -så kommer serietecknare
    från bildvärlden-

  273. -och pedagoger från ordvärlden,
    och de har svårt att förstå varandra.

  274. En annan anledning är att serier
    oftast har varit populärkultur-

  275. -och att vi har ett problematiskt
    förhållande till den.

  276. Nu har serier blivit mer finkultur
    de sista 10-20 åren-

  277. -men serier är fortfarande
    till största delen populärkultur-

  278. -och det har vi svårt
    att hantera inom pedagogiken.

  279. Nu fick jag min bild. Varför har vi
    då det problematiska förhållandet?

  280. Varför ägnade man sig åt bokbål
    i USA på 50-talet-

  281. -och brände serietidningar?

  282. Ni ser x antal tioåriga pojkar som
    ser väldigt bistra ut i bakgrunden.

  283. Det är alltså bokbål, 50-tal, USA,
    och serier var stora faran.

  284. Varför var de det? Det kan
    sammanfattas med "moralpanik".

  285. Det har gjorts mycket forskning
    kring moralpanik senaste tiden.

  286. Det drabbar mänskligheten
    med jämna mellanrum, tyvärr.

  287. Det handlar nästan alltid om
    ett nytt populärkulturellt fenomen.

  288. Nåt som de unga
    tycker är jättehäftigt-

  289. -och som de äldre förfasas över-

  290. -och ser som anledningen till
    att de inte förstår unga.

  291. Här är botemedlet
    för alla problem vi har.

  292. Nu ska vi ta bort det. Vi ska skydda
    ungdomarna och ställa allt tillrätta.

  293. Det har pågått och pågått, tyvärr.

  294. En favorit
    är 80-talets teatrala hårdrock.

  295. Om man gick på konserterna blev man
    per definition djävulsdyrkare.

  296. Tidningarna skrev så. Ägnade man sig
    åt rollspel begick man självmord.

  297. Det var en sanning
    på 80- och 90-talet.

  298. Min favorit
    är dock videovåldsdebatten.

  299. Den startades 1980 av
    ett inslag i SVT:s "Studio S"-

  300. -som visade inslag och pratade om
    den nya konstiga prylen-

  301. -videoapparaten, som hade kommit då.

  302. Man hade inte videoapparater hemma,
    utan hyrde både den och filmen.

  303. De kunde visa att ungdomar
    hyrde hemska våldsfilmer-

  304. -och det avtrubbade dem
    och gjorde dem till våldsverkare.

  305. Det kunde bevisas att i nån film
    var det nån som faktiskt hade dött.

  306. Det här skapade
    enorm debatt i Sverige.

  307. På en vecka krävde mer
    än trettio ledarartiklar censur.

  308. Inom ett år hade vi
    en ny censurlag bara för videofilmer.

  309. Hela debatten var enkelriktad på
    att det här skulle tas bort.

  310. Röster som påpekade filmernas
    konstnärliga kvalitéer tystades ner.

  311. Det är så moralpanik fungerar.

  312. Röster som försöker nyansera
    tystas ner eller ignoreras.

  313. När det gäller konstformen vi pratar
    om i dag skedde detta på 50-talet.

  314. Serier fick många epitet.
    Min favorit är "serieeländet".

  315. Visst är det fint? Det sas mycket,
    högt och ofta om serier.

  316. Moralpanik är ofta internationell,
    och så var det med serierna.

  317. Den kom från USA-

  318. -där psykologen Fredric Wertham
    skrev "Seduction of the Innocent".

  319. Han bevisade att serier
    gjorde läsarna till våldsverkare-

  320. -och lagda åt sexuella avvikelser,
    vilket då betydde homosexualitet.

  321. Det gjorde serieläsning,
    kunde han bevisa.

  322. Han bad ett par decennier senare
    om ursäkt offentligt-

  323. -och erkände att han bara hade
    intervjuat några få ungdomar-

  324. -som kom från ganska
    hemska förhållanden i Harlem i USA-

  325. -och nog hade andra sociokulturella
    fenomen som ställde till det.

  326. Men det hjälpte inte.
    Boken gick världen runt-

  327. -och skapade en väldigt
    enkelriktad debatt i västvärlden.

  328. I USA blev man rädda. Det var under
    McCarthyeran, en paranoid tid.

  329. Förläggare blev inkallade
    till senaten för förhör.

  330. De blev uthängda som pedofiler,
    spioner och nationsförrädare.

  331. Förlagen blev jätterädda
    och införde "Comics Code Authority"-

  332. -för att undvika en censurlag.

  333. Den instansen tog fram-

  334. -en 40-sidig instruktionsbok för
    förlagen som förbjöd i princip allt.

  335. Om du inte följde den
    fick du inte ha märket-

  336. -och då ville ingen återförsäljare
    ta i tidningarna.

  337. Den instansen förde tillbaka serierna
    tjugo år i konstnärlig utveckling.

  338. Det tog in på 70-80-talet
    innan serierna som konstform-

  339. -kunde börja göra
    intressanta saker i USA igen.

  340. Naturligtvis
    spred sig detta till Sverige.

  341. Det här är två böcker som kom 1954.

  342. Lorentz Larsons "Barn och serier" och
    och Bejerots "Barn–Serier–Samhälle".

  343. Den senare innehåller t.o.m.
    ett tack till Wertham.

  344. Det är en känd pedagog
    och en känd professor i sociologi.

  345. De fick stort inflytande.
    Läser man debatten-

  346. -är det underbart vad folk påstår.

  347. Jag har fusklapp här.
    Men lyssna på detta. Nils Bejerot:

  348. "Fråga är väl om inte serieraseriet
    hos många barn urartat till en last"-

  349. -"till nåt som skulle kunna betecknas
    som mental barnboksnarkomani:"

  350. "Vanemässig konsumtion
    av ett 'nervretande' medel"-

  351. -"som berusar för stunden men i
    det långa loppet förgiftar sinnet."

  352. Serieknark, är det han säger.
    Sånt här gick oemotsagt 1954.

  353. En annan favorit.
    Sven Lindner, förlagsman-

  354. -och stor kulturpersonlighet då,
    i Aftonbladet:

  355. "På intet annat sätt än
    genom sin äckliga skenhelighet"-

  356. -"skiljer sig dessa från vad som
    förekom i det nazistiska samhället."

  357. Ingen sa emot; alla höll med.

  358. Undersökningar visade
    att serier var god litteratur-

  359. -och hade samma eller bättre språk
    än ungdomslitteraturen.

  360. De som förde fram det förlöjligades
    och deras karriärer avbröts.

  361. Vi pratar om McCarthyeran, men vi
    hade ett liknande klimat i Sverige.

  362. Och detta pågick
    runtom i västvärlden.

  363. Boken "Opdragelse til Terror"
    kom i Danmark 1955-

  364. -och skapade
    en precis likadan debatt.

  365. I Danmark är boken precis
    lika ikonisk som de två tidigare.

  366. Branschen
    försökte naturligtvis svara på detta.

  367. Jag ska se om jag kan klicka här.

  368. Den här sortens försvarstal-

  369. -trycktes i den svenska "Kalle
    Anka"-tidningen på 50- och 60-talet.

  370. "Hur ska en serietidning vara
    beskaffad? Den måste vara rolig."

  371. "Och föräldrar och lärare:
    Inget osunt eller rafflande."

  372. "God moral och illustrationer av hög
    klass. Vi fyller dessa anspråk."

  373. "För det svarar en konstnär som fått
    erkännande världen över: Disney."

  374. Walt Disney tecknade inte en serie,
    men det är tjusigt.

  375. "För svensk bearbetning
    svarar universitetslektorn"-

  376. -"Per-Anders Westin,
    framstående psykolog och pedagog."

  377. "Ni kan alltså med största förtroende
    låta barnen läsa 'Kalle Anka & Co'."

  378. Ni hör själva att garden är uppe.
    "Ni kan läsa 'Kalle Anka'."

  379. Spännande.
    Man startade också "Tuff och Tuss"-

  380. -som skulle vara
    en motvikt till dåliga serier.

  381. Man bjöd in de stora
    barnboksförfattarna från tiden-

  382. -och den anses ännu vara en av de
    bästa barnserietidningarna i Sverige.

  383. Den höll man i gång i 8-9 år,
    men den sålde ingenting.

  384. Den var för pedagogiskt likriktad.
    "Kalle Anka" firar snart 70 år här-

  385. -och lever i högönsklig välmåga.
    Där ser ni lite hur det funkar.

  386. Branschen försökte möta det
    på olika sätt, men det gick så där.

  387. Vill ni ha en känsla för hur det var
    kan ni se "Hoppsan!" av Povel Ramel.

  388. Den kom 1955,
    när debatten pågick som mest.

  389. Ramel spelar en serietecknare
    som blir påhoppad av etablissemanget.

  390. -och försöker försvara sig med
    att det ju bara är serier.

  391. Den är ett inlägg
    i debatten som pågick-

  392. -och man står på seriernas sida.

  393. Ni kan gå till er videobutik,
    hyra en video och den här-

  394. -och bära hem och titta på den.

  395. Vad hände då efter?
    Det kom förslag på olika censurlagar.

  396. 1953, 1954 och 1955 kom det motioner
    om detta, specifikt för serier.

  397. Det infördes aldrig.
    Man gjorde olika...

  398. Det skapades olika föreningar.
    Hem och Skola var hård mot serierna.

  399. På 70-talet igen
    hade vi en stark debatt-

  400. -där man försökte förbjuda serier,
    framför allt på Konsum.

  401. Man lyckades inte.
    Serierna fortsatte öka-

  402. -och hade
    sin storhetstid på 70-talet.

  403. Alla instanser gjorde nog
    att de unga såg serier som spännande-

  404. -eftersom man inte "fick lov"
    att läsa dem.

  405. Men vad det gjorde var att ett antal
    generationer pedagoger i Sverige-

  406. -fick med sig på olika sätt att
    serier inte var okej i verksamheten.

  407. Det lever vi tyvärr fortfarande med.

  408. Det finns saker som är bra
    som har skett under tiden.

  409. Under 60-talet
    bildades ett par organisationer-

  410. -som jobbade för att serierna
    skulle ses som en konstform.

  411. De finns fortfarande kvar och jobbar
    med lobbying och utställningar.

  412. En av de viktigaste sakerna
    är den här tidskriften, sen 1968-

  413. -den har bytt namn-

  414. -som ett forum för
    en mer balanserad debatt om serierna.

  415. Men inte minst att serierna i dag-

  416. -kan få vara på omslaget
    till DN Kultur.

  417. Det visar att etablissemanget
    nästan kramar ihjäl serier nu.

  418. Men vi lever fortfarande med
    att den pedagogiska världen...

  419. ...inte riktigt vågar plocka in
    serierna i sin verksamhet.

  420. -Och det är väldigt synd.
    -Tusen tack.

  421. -Höll jag tiden?
    -Det är klart.

  422. Yes.

  423. Otroligt spännande. Har vi frågor
    från er i publiken till Fredrik?

  424. Jag pratade snabbt, för jag fick
    order om att det skulle gå fort.

  425. Tankar?

  426. Jag växte upp tio år tidigare
    än Jimmy, på 70-talet-

  427. -och växte upp i Staffanstorp,
    där bibliotekarierna-

  428. -var ganska positivt inställda
    till serierna.

  429. Och de begränsade inte.
    Så jag lånade travar.

  430. Jag tänkte på en sak när du läste om
    knark och att man blev beroende.

  431. Serier är knark och nazistpropaganda,
    ja.

  432. Är det här
    vad vi håller på att göra i dag-

  433. -med Internet och telefon och barns
    användning? Ser du paralleller?

  434. Ja. Jag har en tolvåring hemma.
    Han läser enorma mängder.

  435. Han läser serier och böcker men
    spelar också mycket datorspel.

  436. Datorspel fanns
    när jag växte upp men var inte stort.

  437. Men eftersom jag har historien
    om moralpaniksdebatten i ryggen-

  438. -försöker jag se
    vilka spel han faktiskt spelar-

  439. -och ser att de är utvecklande
    på väldigt många sätt.

  440. Sen sätter jag själv censur hemma
    om de är för våldsamma-

  441. -men jag ser inte spelen i sig
    som negativa.

  442. Men i samhället hör man det bitvis.
    Det är inte innehållet utan formen.

  443. -Så vi ska lära oss av det här i dag?
    -O ja, det tycker jag.

  444. Varför är det så svårt att dra
    lärdomar? Varför gör vi fel jämt?

  445. Det som de som forskar
    kring moralpanik kan visa på-

  446. -är att den äldre generationen
    inte förstår den yngre.

  447. Klyftan vill man förklara,
    och man vill ha en enkel förklaring.

  448. Förklaringen ska helst inte vara
    att man är gammal.

  449. Det är inte det att jag är äldre än
    mina barn, utan serierna är dumma.

  450. Det är en enklare förklaring,
    och det är mänskligt-

  451. -att försöka hitta enkla svar
    på komplexa frågor.

  452. Det finns en rad länder som har
    en annan seriekultur än vad vi har-

  453. -som Frankrike och Belgien.

  454. Varför kunde inte vi
    anamma nånting därifrån-

  455. -och deras syn på seriekonsten?

  456. Just Frankrike och Belgien har en
    helt annan tradition än vad vi har-

  457. -och där är det en språkbarriär.

  458. Under 1900-talet tar vi efter
    mycket mer från USA-

  459. -än från Frankrike, där franskan
    tappar mycket i Sverige.

  460. Tyvärr, för de klarade sig
    ganska väl undan 50-talsdebatten.

  461. Mycket bättre än vad vi gjorde,
    och mycket bättre än USA.

  462. Hade vi tagit efter de länderna hade
    vi kunnat ha en annan seriekultur.

  463. Vår mer kulturella
    och litterära serietradition-

  464. -tog fart på 80-talet,
    när debatten hade hunnit lägga sig.

  465. Om den hade startat 20 år tidigare
    hade vi haft en annan kultur i dag.

  466. Är vi efter som land
    när det gäller seriekultur-

  467. -på grund av
    att vi precis har kommit i gång?

  468. På ett sätt, men vi är också efter på
    grund av att det är en liten marknad.

  469. På en punkt har vi ett marknads-
    övertag gentemot nästan hela världen.

  470. Kvinnliga serieskapare
    finns inte nån annanstans.

  471. Jag åker mycket
    på internationella mässor-

  472. -och i Japan finns det.
    Inte i resten av världen.

  473. Vart vi än åker
    är intresset enormt stort-

  474. -och man försöker förstå varför vi
    har så många kvinnliga serieskapare.

  475. Det har de inte
    i Frankrike och Belgien.

  476. Till sist, vad tycker du...

  477. Det finns ju bibliotekarier här.

  478. Vad vill du att de tar med sig-

  479. -när det gäller serier
    och vår problematiska historia?

  480. Att försöka förstå serierna. Jag
    håller mycket föredrag på bibliotek-

  481. -och jag möter inte längre
    motstånd mot serier-

  482. -men jag möter en ganska
    så stor osäkerhet och rädsla.

  483. Man kan inte
    och orkar inte sätta sig in.

  484. -Vad är man rädd för?
    -Att inte förstå...

  485. ...och att besökarna ska kunna mycket
    mer än en själv, vilket ofta är sant.

  486. Då får man dra nytta av det.
    Det är ganska lätt att läsa på-

  487. -och få en rudimentär förståelse
    för serieformen och vad som ges ut.

  488. Det är bara att testa.

  489. Vilken hjälp är organisationerna,
    som Seriefrämjandet?

  490. Vilken hjälp kan det vara?

  491. Att läsa "Bild & Bubbla"
    är en bra början.

  492. Där finns recensioner och artiklar,
    och så vidare.

  493. Sen får jag fräckt nog rekommendera
    min egen "Seriebiblioteket"-

  494. -som kommer på BTJ här i Lund,
    en ny upplaga vart fjärde, femte år.

  495. Den presenterar
    de bästa serierna i bokform-

  496. -i olika genrer och åldersindelning
    och med rekommendationer.

  497. Den är tänkt som en handbok för
    pedagoger som känner sig osäkra.

  498. Tusen tack för att du gav oss
    en historielektion.

  499. -Tackar.
    -Tack ska du.

  500. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Serier i undervisningen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Föreläsningar om tecknade serier och läsande. Jimmy Wallin, serietecknare som bland annat tecknar Bamse, ger handfasta tips för den som vill bli serietecknare. Jonas Lidheimer och Charlotta Borelius, Egmont, pratar om hur serier kan användas i undervisningen. Fredrik Strömberg, ordförande Seriefrämjandet, berättar om den tecknade seriens brokiga historia. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Ämnen:
Svenska > Läsning
Ämnesord:
Folkbildning, Historia, Litteraturvetenskap, Läsning, Tecknade serier, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Readme 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Bilden av läsning under 2000 år

Linda Fagerström, konsthistoriker vid Linnéuniversitetet, visar hur läsandet gestaltats i konsten genom olika tider. Hon berättar om allt från klotter om gladiatorer i Pompeji till brevskrivande hemmafruar och dagens elektroniska texter. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Vad innebär egentligen mediekrisen?

Det inte är journalistiken som är i kris utan medieföretagens affärsmodeller, säger Jonas Nordling, förbundsordförande i Journalistförbundet. Han förklarar vad mediekrisen innebär och vad man kan göra åt den. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Biblioteken blir kritiker

Alice Thorburn är bibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek. Här talar hon om bibliotekens eventuella ökade roll i samhället. Kan de ersätta kritikernas roll och i så fall hur? Frågan diskuteras även i ett panelsamtal. Då deltar också författaren Patrik Lundberg och konstkritikern Linda Fagerström. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Vem tipsar barnen om litteratur?

Stefan Mählqvist berättar om tankarna och ambitionerna bakom barnprogrammet "Boktipset", som sändes på tv under 1970-talet och ett par årtionden framåt. I samtalet med Anders Mildner, moderator, berör han också dagens barnlitteraturkritik. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Spelifierad!

Vad är spelifiering eller gamification? Karin Ryding och Bobbi Augustine Sand från Ozma Games samt Marita Ljungqvist, lektor och pedagogisk utvecklare, Lunds universitet diskuterar fenomenet. De visar exempel på spel och pratar om hur man kan använda spel i undervisning. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Serier i undervisningen

Föreläsningar om tecknade serier och läsande. Jimmy Wallin, serietecknare som bland annat tecknar Bamse, ger handfasta tips för den som vill bli serietecknare. Jonas Lidheimer och Charlotta Borelius, Egmont, pratar om hur serier kan användas i undervisningen. Fredrik Strömberg, ordförande Seriefrämjandet, berättar om den tecknade seriens brokiga historia. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Högerextremisters läsvärldar

Annika Hamrud, journalist och författare guidar genom de högerextremas litterära inspiration idag och genom historien. Med sociala medier som ständigt växer blir det allt viktigare att få inblick i högerextremisternas läsvärld, menar hon. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Texter blir ljud

Hur skriver man ett ljud? Möt föreläsare som talar om hur text blir ljud och ljud blir text och röstens betydelse. Medverkande: Louise Wassdahl, översättare, Pelle Sten, Ziggy Creative Colony, Anne Wootton, Audiosearch, Pop Up Archive, Julia Essell, debattör, Veronica Elofsson, lärare och Henrik Widegren, röstläkare, artist. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkforum 2016

Språkvård i praktiken

En språkpanel diskuterar språkvård i praktiken. Medverkande: Henrik Nilsson från TNC, Ingrid Fredriksson från Sydsvenskan och Lena Lind Palicki från Språkrådet. Moderator är Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.