Titta

UR Samtiden - Motion under mikroskop

UR Samtiden - Motion under mikroskop

Om UR Samtiden - Motion under mikroskop

Föreläsningar och samtal från European sports science conference Malmö 2015. Konferensen hölls 24-27 juni i Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Till första programmet

UR Samtiden - Motion under mikroskop : Vad är rätt mängd kolhydrater?Dela
  1. God morgon, och tack till ECSS-

  2. -för att jag får presentera
    mitt doktorandarbete.

  3. Jag heter Andy King och ska prata om-

  4. -intag av glukos och glukos- och
    fruktosblandningar under träning.

  5. Vi vet efter studier på 70- och 80-talen
    att jämfört med placebo-

  6. -förbättrar intag av kolhydratlösningar
    under träning prestationen.

  7. Ny forskning har visat
    att upptaget av exogent glukos-

  8. -är begränsat till uppskattningsvis
    ett gram per minut eller lite mer-

  9. -på grund av glukostransportproteinets
    begränsade förmåga.

  10. Ny forskning har visat
    att kolhydratoxidationens hastighet-

  11. -kan ökas med kolhydrater med flera
    transportörer, t.ex. glukos och fruktos.

  12. Genomsnittstiden för ett tempolopp
    efter två timmars träning-

  13. -optimerades
    med en dos på 68-88 g per minut.

  14. En ny studie av samma forskare
    visade att intag av enbart glukos-

  15. -ökade muskelglykogenet
    under träning.

  16. Det kan inverka negativt
    på prestationen.

  17. Därför var vår teori att man bör
    öka den exogena kolhydratoxidationen-

  18. -och undersöka de endogena
    glykogeneffekterna under träning.

  19. Syftet var att undersöka
    glykogenoxidation i lever och muskler-

  20. -för kolhydrater
    med en eller flera transportörer-

  21. -och hur snabbt sockerarterna togs upp
    vid och över tarmarnas maxkapacitet.

  22. Vi hade tio vältränade,
    manliga, frivilliga deltagare.

  23. Före undersökningen mätte vi deras
    maximala syreupptagningsförmåga.

  24. Efter en vecka
    kom de tillbaka till laboratoriet-

  25. -för att genomföra fem tester var
    under fem veckor.

  26. Varje försök bestod
    av två timmars cykling-

  27. -på 77 % av maximal
    syreupptagningsförmåga.

  28. Under testperioden fick deltagarna
    hålla en fast diet.

  29. Vi undvek mat med mycket kol-13
    för att minska avvikelser-

  30. -i mängden isotoper
    i glykogen och fettvävnad.

  31. De används som ett spårmedel
    för att mäta den endogena oxidationen.

  32. Aktiviteten observerades
    och genomfördes efter en natts fasta.

  33. Studien bestod som sagt av två
    timmars cykling på 77 % av maxnivå.

  34. Studierna... Ursäkta, försöken delades
    upp i åtta femton-minutersperioder.

  35. Under 5-6 minuter i slutet av varje
    period mätte vi utandningsgaser-

  36. -för att få fram
    oxidationen av kolhydrater och fett.

  37. Under den sista minuten togs
    ett blodprov och ett utandningsprov.

  38. Vi mätte förhållandet mellan kol-13 och
    kol-12 i blodet och utandad koldioxid.

  39. Var femtonde minut drack deltagarna
    250 ml av någon av lösningarna.

  40. Vi hade fem lösningar - en var placebo.
    Två innehöll enbart glukos.

  41. En med 60 g/h för att mätta
    natrium-glukostransportörerna-

  42. -och en med 75 g/h. Samma sak
    gällde för glukos- och fruktosintag.

  43. 90 g/h mättar glukostransportören,
    och dessutom provade vi 112,5 g/h.

  44. Relationen mellan glukos-
    och fruktosintag var två till ett.

  45. Vi övergår till resultaten och
    tillskottet till energiförbrukningen...

  46. Vi såg inga skillnader i oxidation
    av kolhydrater eller fett-

  47. -förutom vid den högsta dosen
    av glukos och fruktos.

  48. Då minskade
    den totala fettoxidationen påtagligt.

  49. Effektstorleken var större än 1,2.

  50. Den lila stapeln
    visar total fettoxidation.

  51. Exogen kolhydratoxidation ökade vid
    intag av 90 g/h av glukos och fruktos.

  52. Skillnaden var signifikant
    gentemot glukosintaget-

  53. -med en topp på 1,33 g/min.
    Det är den gröna linjen i grafen.

  54. Den lägsta toppen i exogen oxidation-

  55. -uppmättes vid enbart 60 g glukos
    med 0,81 g/min.

  56. Jämfört med ett intag
    av 75 g/h fruktos-

  57. -ledde 90 g/h glukos och fruktos
    till en stor effektstorlek.

  58. Än mer
    jämfört med en lägre dos glukos.

  59. En liten till medelstor effekt sågs
    vid en hög dos av glukos och fruktos.

  60. Oxidationen av leverglykogen minskade
    något vid 90 g/h glukos och fruktos.

  61. Vid slutet av träningen
    var effektstorleken 0,68.

  62. Det är den största skillnaden jämfört
    med 112 g/h av glukos och fruktos.

  63. Standardavvikelsen mellan deltagarna-

  64. -bidrog sannolikt till att inga
    ytterligare skillnader upptäcktes.

  65. Med muskelglykogen
    var det annorlunda.

  66. 90 g/h glukos och fruktos sparade in
    på glykogen under den andra timmen.

  67. Datan är från den andra timmen-

  68. -för att uträkningarna av
    isotopspårämnen ska bli mer pålitliga.

  69. Effektstorleken vid 60 g/h,
    den blå linjen, var måttliga: 0,94.

  70. Effektstorleken var förhållandevis stor-

  71. -för den minskade oxidationen av
    muskelglykogen i träningens slutskede.

  72. Den här tabellen visar några värden-

  73. -gällande oxidationen i gram
    för olika substrat.

  74. Jag vill nämna några värden.
    Den exogena oxidationen blev högst-

  75. -med 90 g/h av glukos och fruktos
    jämfört med andra doser.

  76. Åtgången av endogent glykogen
    minskade-

  77. -delvis tack vare
    en liten minskning av leveroxidation-

  78. -och en något mer minskad
    oxidation av muskelglykogen.

  79. Det bör påpekas att en ökad glukos-
    och fruktosdos från 90 till 112 g/h-

  80. -gav en endogen glykogenoxidation
    liknande den utan kolhydratintag.

  81. Det beror nog delvis på den stora
    minskningen av total fettoxidation.

  82. Vad gäller relativ tillförsel
    till energiförbrukningen under träning-

  83. -så ledde 90 g/h glukos och fruktos
    till minskad åtgång av muskelglykogen.

  84. Effektstorleken var måttlig
    vid intag av 60 g/h glukos-

  85. -och mycket större
    vid de andra två kolhydratdoserna.

  86. Vad gäller oxidation av leverglykogen
    blev effekten något mindre.

  87. Effektstorleken var måttlig vid 60 g/h
    glukos och 112 g/h glukos och fruktos.

  88. Bara en mindre effekt
    uppmättes vid 75 g glukos.

  89. Den exogena oxidationen var också
    högst under de omständigheterna.

  90. 24,5 % av energin
    var exogena kolhydrater från drycken.

  91. En intressant skillnad går att se
    mellan 90 g/h glukos- och fruktosintag-

  92. -och den högre dosen:

  93. En minskad kolhydratoxidation,
    en något ökad leverglykogenoxidation-

  94. -och en mycket större
    oxidation av muskelglykogen.

  95. Fettoxidationen
    minskar som sagt också.

  96. Alltså: Exogena kolhydrater
    minskar fettoxidationen-

  97. -jämfört med placebo.
    Kolhydratoxidationen optimerades-

  98. -för kolhydrater
    både med en och flera transportörer-

  99. -vid tarmarnas mättnadsgrad,
    men inte vid högre intag.

  100. Datan för exogen kolhydratoxidation
    och leveroxidation-

  101. -överensstämmer med tidigare data.
    En potentiell upptäckt-

  102. -är en minskad muskelglykogenåtgång
    med 90 g/h av glukos och fruktos-

  103. -jämfört med andra kolhydratdoser.

  104. I korthet vet vi sen tidigare-

  105. -att kolhydratintag förändrar
    den fysiologiska homeostasen.

  106. Vår data och tidigare forskning tyder på
    att leverglukosåtgången kan minskas.

  107. Vi kan minska åtgången av
    muskelglykogen med rätt kolhydratdos.

  108. Att överdosera exogena kolhydrater
    verkar kunna leda till-

  109. -åtgång av mer muskelglykogen och
    mindre fett, vilket kan vara negativt.

  110. Tack så mycket.

  111. Tack för föredraget.
    Det finns utrymme för frågor.

  112. Javier Gonzalez, University of Bath.
    Tack för föredraget.

  113. Kan du säga hur ni skilde förbrukning
    av lever- eller muskelglykogen...

  114. -...från andra endogena källor?
    -Javisst.

  115. I dryckerna tillsatte vi en
    kol-13-isotop i sockerarterna.

  116. Med isotophalter, masspektrometri
    och utandad koldioxid-

  117. -kunde vi räkna ut andelen kolhydrater
    som hade oxiderats från drycken.

  118. Vi mätte plasmaglukos på samma sätt-

  119. -och kunde
    kvantifiera sockertillförseln i plasman-

  120. -alltså sockerarter
    från levern respektive drycken.

  121. Sen subtraherade vi det värdet och
    fick oxidationen av muskelglykogen.

  122. Ian Rollo, Gatorade Sports
    Science Institute. Jag har två frågor.

  123. Brukade deltagarna
    ta kolhydrat-elektrolyt-tillskott?

  124. Och: Undersökte ni om resultatet
    kan ha påverkats av testet?

  125. Kan kolhydrattillskotten
    som deltagarna fick under fem veckor-

  126. -ha påverkat tarmens kolhydratkinetik
    under testperioden?

  127. Det är en intressant fråga.
    Jag börjar från slutet:

  128. Testets upplägg verkar inte
    ha påverkat resultatet.

  129. Vi frågade dock inte
    om de brukade ta kolhydrattillskott.

  130. Det finns mer belägg nu...
    Studien är två och ett halvt år gammal.

  131. Nu vet vi mer om att
    tarmens förmåga går att träna upp.

  132. Framför allt när det gäller glukos
    går den att träna upp.

  133. Individuella skillnader
    kan också spela in-

  134. -gällande hur snabb
    kolhydrattransporten i tarmen är.

  135. Det måste definitivt tas med
    i beräkningarna i framtida forskning.

  136. Vågar du dig på en gissning om varför
    en övermättning av transportörerna-

  137. -leder till minskad exogen oxidation
    av kolhydrater.

  138. Man skulle ju tro att alla substrat
    är tillgängliga i cirkulationen.

  139. Ja, det är intressant,
    och vi slog våra kloka huvuden ihop.

  140. I teorin finns det inga skillnader i
    cirkulerande plasmaglukos vid träning.

  141. Det behöver inte vara representativt-

  142. -för hur snabbt det uppstår
    och försvinner in i vävnad.

  143. Den bakomliggande mekanismen
    blir nog nästa forskningsområde.

  144. Vi hade intressanta diskussioner i går
    vid Gatorades föredrag.

  145. Kanske regleras oxidationen
    på mitokondrienivå.

  146. Det finns nog andra här som kan bidra
    med mer kvalificerade gissningar.

  147. Tack så mycket.

  148. Tack för ditt föredrag.
    Vi har fått slut på tid.

  149. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad är rätt mängd kolhydrater?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Andy King, forskare vid Leeds Beckett University, studerar vad mängden kolhydrater har för effekt under träning, med fokus på lever och muskel. Här berättar han om sin forskning där han studerat cyklister. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Ämnen:
Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Träning och dess effekter
Ämnesord:
Kemi, Kolhydrater, Naturvetenskap, Organisk kemi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Motion under mikroskop

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkar 15 % skillnad av kolhydratintag cyklister?

Alaeddine El-Chab, forskare vid Oxford Brookes Universitet, har undersökt effekten av en 15 % skillnad i kolhydratintag mellan professionella cyklister. Resultaten visar att det påverkar prestationsförmåga under träning, oxidering av näringsämnen och blodbiomarkörer hos cyklisterna. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Hur påverkas aptiten efter träning av det du äter under träning?

Fenghua Sun från Hong Kong Institute of Education har forskat om hur de olika lösningar och intag som förbrukas under ett träningspass påverkar aptiten efter träningspasset. Här berättar han om sin forskning och vad han kom fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Vad är rätt mängd kolhydrater?

Andy King, forskare vid Leeds Beckett University, studerar vad mängden kolhydrater har för effekt under träning, med fokus på lever och muskel. Här berättar han om sin forskning där han studerat cyklister. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Effekterna av en 5-dagars fasteperiod

Angi Eibl är doktor vid Ruhruniversitetet i Bochum, Tyskland, och föreläser om hälso- och prestationseffekterna av en femdagars fasteperiod. Människor över hela världen har sedan länge ägnat sig åt fasta av olika skäl. Fasta anses bland annat minska risk för inflammation och bidrar till att minska fetma och vissa kroniska sjukdomar. Dock har studier av de verkliga effekterna av fasta inte genomförts i särskilt hög grad. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Energilagring och återhämtning

Robin Rosset vid Université de Lausanne har studerat högfettsdieter kontra lågfettsdieter. Hur påverkas kroppen av intag av olika typer av fett vid förbränning? Här presentarar Rosett sin forskning och vad han kommit fram till. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom hos ungdomar

Ökningar av typ 2-diabetes, inaktivitet och stillasittande beteende hos unga människor kan begränsa framtida vinster i kampen mot hjärt-kärlsjukdomar, som är de främsta orsakerna till dödlighet, sjukdom och sjukvårdskostnader i västvärlden. Professor Daniel Green vid University of Western Australia förklarar. Förläsningen inleds av Ylva Hellsten, professor vid University of Copenhagen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Fysisk aktivitets och livsstilsrelaterade sjukdomar

Regelbunden fysisk aktivitet är känt för att förbättra vaskulära funktioner i flera organ, inklusive skelettmuskulatur och minskat blodtryck. Professor Ylva Hellsten från Köpenhamns universitet berättar om vad som sker i kärlen vid regelbunden fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Rörelser, flöde och hjärt-kärlsjukdomar

Stefan Mortensen är doktor vid Syddansk universitet och talar om funktionell sympatholysis som en orsak till minskat skelettmuskel-blodflöde och betydelsen av fysisk aktivitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Sport och fysisk aktivitet för en hållbar kropp

Våra uppfattningar om den fysiskt aktiva människokroppen har en lång historia. Susanna Hedenborg, professor vid Malmö högskola, diskuterar i denna föreläsning de övergripande idéerna om den fysiskt aktiva människokroppen, från forntid till nutid. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Den äldre muskeln, åldring eller oanvänd?

Vad är orsaken till minskad muskelmassa och muskelfunktion? Hur mycket beror på åldrandet och vad har andra orsaker? Stephen Harridge är professor på Kings College i London och berättar att vi måste omvärdera våra uppfattningar vad gäller åldrande, träning och fysisk funktionalitet. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Gång som fysisk aktivitet hos unga kvinnor

Hideaki Kumahara, lektor vid Nakamura Gakuen University har forskat om steg per dag är ett tillräckligt alternativ för en måttlig till hög fysisk aktivitet (MVPA) hos unga kvinnor. Här berättar han kort om sin studie. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Höggravid och fysiskt aktiv

Föreläsning med Nina Ferrari som är doktor vid German Sport University i Köln och har forskat om fysisk aktivitet för höggravida kvinnor. Finns det samband mellan nivåer av brain-derived neurotrophic factor (BDNF) hos nyfödda barn och deras mödrars fysiska aktivitet under graviditeten? Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Daglig träning och andlig tro

Vad finns det för samband mellan en individs andliga tro och ett hälsosamt liv? Takashi Nigorikawa är forskare vid Rikkyo University i Tokyo, Japan och föreläser om sin forskning kring sambanden. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Internet och fysisk aktivitet hos ungdomar

Christopher Grieben vid German Sport University i Köln har forskat i hur insatser via internet kan få ungdomar att bli mer fysiskt aktiva. Han berättar om vad han kommit fram till i sin forskning. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Motion under mikroskop

Är ungdomar med fysiskt aktiva vänner även aktiva själva?

Tidigare studier visar att barn som har fysiskt aktiva vänner till högre grad är fysiskt aktiva även själva. En ny studie utförd i Sverige, Norge och Litauen undersöker om denna tendens även finns hos ungdomar vars vänner är fysiskt aktiva. Vita Karvelyte från Lithuanian Sports University berättar om forskningen. Inspelat den 25 juni 2015 på Clarion Hotel & Congress Malmö Live. Arrangör: European sports science conference (ECSS).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Kost, hälsa och prestation

Hälsoinspiratören Jonas Bergqvist menar att för att ta klivet vidare till maximal prestation så krävs en kombination av bland annat en lägre andel kolhydrater och en regelbunden kosthållning. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?