Titta

UR Samtiden - Människans natur 2015

UR Samtiden - Människans natur 2015 : ÅteruppståndelseDela
  1. Några av er har kanske sett
    "Jurassic World".

  2. Den är i sig själv en återupplivning
    av "Jurassic Park"-fenomenet-

  3. -som för över tjugo år sen
    fascinerade en hel värld.

  4. Tanken på att återskapa nåt förlorat
    är lockande och skrämmande-

  5. -men vi står inför en verklighet
    som efterliknar fiktionen.

  6. Genetiker arbetar på-

  7. -att återskapa utdöda djurarter
    och ibland hela ekosystem.

  8. Torill Kornfeldt
    har följt utvecklingen.

  9. Hon jobbar på en bok om ämnet, "The
    Extinction", som kommer ut nästa år.

  10. Varmt välkommen, Torill Kornfeldt.

  11. Det är jätteroligt att vara här.

  12. Det här är en liten, liten benflisa-

  13. -som jag hittade i permafrosten i
    Sibirien där jag var för ett tag sen.

  14. Flisan kommer troligen
    från en mammuttand-

  15. -för forskarna jag var där med
    hittade en mammuttand bredvid.

  16. Det här är
    en mycket "deceased" mammut.

  17. Det är en modell av en mammut,
    men den har riktiga betar.

  18. Det är med hjälp av små benbitar,
    infrusna i permafrosten-

  19. -som genetiker har lyckats återskapa
    mammutens arvsmassa-

  20. -precis som man har gjort med andra
    utdöda djur, inklusive neandertalare.

  21. Skillnaden vad gäller mammutar är
    att man vill använda arvsmassan-

  22. -för att återuppväcka dem, för att
    det ska finnas mammutar på jorden.

  23. Mammutarna dog ut
    för 10 000-15 000 år sen.

  24. De allra sista levde
    på en ö i Sibirien för 4 000 år sen.

  25. I de flesta områden försvann de,
    som Karin sa-

  26. -ungefär samtidigt
    som människor dök upp på scenen.

  27. Men kvarlevorna finns i permafrosten.

  28. Det här är ett äkta huvud av
    en mammut som är knappt 30 000 år...

  29. ...som ligger i en grotta i Jakutsk.

  30. I bakgrunden en ullhårig noshörning
    och ni ser isen längs väggarna.

  31. När man ser dem undrar man
    varför man ska analysera arvsmassan.

  32. Det är väl bara att klona dem?

  33. Den där kan ju nästan läggas
    på grillen, den ser ganska fräsch ut.

  34. Man kanske vill ha en stark marinad,
    i och för sig...

  35. Det finns forskare som hoppas
    att man ska hitta celler-

  36. -som är så pass välbevarade
    att man kan klona dem.

  37. Sannolikheten bedöms av andra
    som ganska låg.

  38. Ett stort djur som en mammut
    tar lång tid på sig att frysa.

  39. Även i botten av en sjö tar ett antal
    år av att tina, frysa, tina, frysa-

  40. -innan det har sjunkit tillräckligt
    långt ner för att hålla sig fruset.

  41. En stek är inte så fräsch-

  42. -om tar ut och in den
    ur frysen ett antal gånger.

  43. Metoden som främst George Church, som
    är professor vid Harvard, använder-

  44. -kallas "crispr".
    Det är värt att lägga på minnet.

  45. Den kommer att revolutionera
    gentekniken i framtiden.

  46. I våras kom nyheten om
    att kinesiska forskare-

  47. -för har gjort genetiska förändringar
    hos mänskliga foster.

  48. Det var den tekniken de använde.

  49. George Church vill ta celler
    från elefanter-

  50. -som är mammutens
    närmaste släktingar-

  51. -och bygga om alla bitar
    som inte är mammut.

  52. I dagsläget har han gjort
    fjorton genetiska förändringar.

  53. Han har celler i petriskålar
    med gener för mer päls-

  54. -för att mammutarna ska få
    mindre öron för de är...

  55. De ger i från sig mycket värme.

  56. Det är gener som ska ge dem
    tjockare underhudsfett-

  57. -och som gör att blodet fungerar och
    kan leverera syre till snabeltippen-

  58. -även om det är 45 grader kallt.

  59. Man har celler
    med genetiska förändringar-

  60. -nästa steg är att utveckla metoder
    för att göra dem till stamceller-

  61. -sen att försöka få dem att utvecklas
    vidare till foster och sen ungar.

  62. Det här är bara ett av
    en handfull, knappt tiotal, projekt-

  63. -där forskare på olika sätt
    och med olika mål och metoder-

  64. -försöker återskapa djur
    som har dött ut.

  65. Här är arvsmassa från vandringsduvan-

  66. -som levde i östra USA
    fram till för 100 år sen.

  67. 1914 dog den sista individen.

  68. I Australien försöker man återskapa
    en groda som dog ut av svampsjukdom.

  69. Jag ska berätta
    om två av de andra projekten.

  70. Det här är Nola.
    Hon bor San Diego Zoo.

  71. Hon är 43 år gammal, vilket motsvarar
    övre 80-årsåldern hos en människa.

  72. Hon lever ett ganska behagligt liv.

  73. Hon får äpplen nästan varje dag
    och skötare kliar henne på ryggen.

  74. Men Nola är en av bara fyra individer
    som finns kvar av den här arten:

  75. Nordlig vit noshörning.

  76. Alla individer är för gamla
    för att få ungar.

  77. En är kanske tillräckligt ung men har
    problem med reproduktionsorganen.

  78. Trots att det finns fyra individer
    så har arten dött ut.

  79. Det kommer aldrig mer
    att födas några ungar.

  80. Men i San Diego finns också
    "The Frozen Zoo".

  81. Det är en databank med frysta celler
    från över 1 000 olika arter.

  82. Minst en av arterna
    har redan dött ut.

  83. De har tolv individers celler.

  84. Hudceller från tolv
    nordliga vita noshörningar.

  85. De har redan visat att de kan få
    cellerna att bilda stamceller.

  86. Teoretiskt sett kan man få
    stamcellerna att bli ungar direkt-

  87. -men tolv individer är inte
    så mycket.

  88. De vill utveckla en metod som gör
    cellerna till ägg och spermier.

  89. Sen kan man kombinera ihop
    äggen och spermierna.

  90. Man kan göra både ägg och spermier
    från både hanar och honor.

  91. De tolv individerna är inte släkt,
    så den genetiska variationen bedöms-

  92. -vara tillräckligt stor
    för att starta upp en art igen.

  93. Man kan använda en närbesläktad art
    som surrogatmödrar för fostren.

  94. Trots att det aldrig kommer
    att födas-

  95. -några nordliga vita noshörningar
    på naturlig väg-

  96. -så är inte hoppet ute för arten.

  97. Det här är en magnifik afrikansk art.

  98. Men finns det inga projekt som ligger
    lite närmare den skånska myllan?

  99. Det här ett skelett av en uroxe
    på Lunds Zoologiska museum.

  100. De levde i hela Europa-

  101. -men de största fanns i södra Skand-
    inavien och norra Tyskland och Polen.

  102. De kunde bli 1,80 höga
    och väga 1,5 ton.

  103. Huvudet är nästan lika stort
    som min överkropp.

  104. De spelade stor roll i den europeiska
    kulturen. Caesar skrev om dem.

  105. 1627 dog den sista uroxen, i Polen.

  106. Det var den första arten
    som människor noterade dog ut-

  107. -när man har en tid och en plats
    för den sista individen.

  108. 40 år senare dog dronten ut.

  109. Hornen från den sista hanen
    gjordes till dryckeshorn i Polen.

  110. Det ena finns nu
    på Livrustkammaren i Stockholm-

  111. -eftersom svenska soldater är ganska
    bra på att plocka med sig grejer...

  112. ...när de är utomlands.

  113. Det var det första konstaterade
    utrotandet i världen.

  114. Det var också den första arten
    som forskare försökte återskapa.

  115. På 20-talet i Tyskland
    tänkte två bröder-

  116. -att det var synd att den stolta,
    europeiska rasen hade försvunnit.

  117. Men den har ju ättlingar.
    Alla dagens kor är nämligen...

  118. ...har sitt ursprung i uroxarna.

  119. Om man kombinerade ihop lantraser
    med ett genetiskt program...

  120. Om vi tar spanska
    tjurfäktningstjurar-

  121. -skotska highland-boskap
    och rumänska lantraser-

  122. -och försöker kombinera ihop dem
    och rena fram-

  123. -det här stolta ursprunget-

  124. -som inte har blivit degraderat
    av civilisationen...tänkte man.

  125. De styrande i Tyskland på 30-talet
    tyckte att det var en jättebra idé.

  126. Hermann Göring skaffade en flock
    till sitt landställe.

  127. När Röda armén kom sägs det att han
    personligen gick och sköt dem-

  128. -för att den här stoltheten inte
    skulle hamna i händerna på Sovjet.

  129. Men de överlevde och det är inte
    deras fel vad deras skapare ansåg.

  130. De kallas Heck-boskap
    och används i naturbete i dag.

  131. De finns i Danmark på ett reservat
    på andra sidan sundet.

  132. Forskarna är överens om
    att de nog inte kom ända fram.

  133. Det var inte en uroxe
    man lyckades skapa.

  134. I stället försöker man i dag i
    ett antal projekt med samma metoder-

  135. -men utan det ideologiska bagaget-

  136. -och med mer avancerade analyser
    återskapa uroxen.

  137. Man har kommit ganska långt.
    Ett stort problem är-

  138. -att få djuren att inte få ungar
    mer än en gång om året.

  139. De flesta kor får ungar ganska ofta
    och det funkar inte.

  140. Man vill ha en ras som ser ut
    som uroxen, är lika stor som uroxen-

  141. -och som kan klara
    sig själv i naturen.

  142. Målet är att släppa ut dem
    i europeiska naturreservat-

  143. -för att låta dem gå fritt där.

  144. Nu tillhör jag dem
    som tycker att kor är ganska läskiga-

  145. -så jag tycker
    att den är lite läskig...

  146. Mammutar är ju väldigt coola-

  147. -men ni har suttit och tänkt
    på nåt annat hela tiden.

  148. Det här är foten
    på en deinonychus-dinosaurie.

  149. Det var det enda ordet
    jag behövde skriva ner-

  150. -vilket är anledningen till att
    arten, när den skildrades på film-

  151. -döptes om till velociraptor.

  152. Det här är velociraptorn
    i "Jurassic Park"-

  153. -som är så fruktansvärt läskig
    och kan öppna dörrar.

  154. Frågan är ju
    om vi kan återskapa dinosaurier.

  155. Där går åsikterna isär.

  156. Precis som med uroxen-

  157. -finns det i dag levande släktingar
    till dinosaurier.

  158. Alla fåglar är
    tekniskt sett dinosaurier.

  159. Det finns forskare som är övertygade
    om att de ska kunna backa...

  160. Varför tar man inte bara bärnstenen?

  161. Man tar bärnstenen med myggan i,
    borrar sig in och tar dna:t-

  162. -och så bygger man en dinosaurie.

  163. Man har försökt det. Man har försökt
    analysera myggan i bärnstenen.

  164. Problemet är inte att man inte får
    ut nåt dinosaurie-dna.

  165. Man får inte ens ut nåt dna från
    myggan. Man får ingen arvsmassa.

  166. Det verkar finnas en teoretisk gräns-

  167. -för hur länge
    dna-molekyler överlever.

  168. De äldsta analyserna som har gjorts
    är runt 400 000 år gamla.

  169. Ska man backa till mer än 65 miljoner
    så blir det väldigt svårt.

  170. Då tänker man att man kan starta
    med fåglar och göra en "hönsosaurie".

  171. Man får fågeln
    att göra en käft med tänder-

  172. -och armar, fingrar och klor
    i stället för vingar.

  173. Huruvida det är möjligt,
    där går åsikterna isär.

  174. Jack Horner har vigt
    sitt liv åt detta.

  175. Andra forskare
    tror att det är omöjligt.

  176. Att man kan backa till vägskälet där
    fåglar skiljde sig från dinosaurier-

  177. -men inte gå den andra vägen. Gener
    kan inte uttrycka nåt de inte har.

  178. Oavsett vilket, om nån lyckas göra
    en höna som ser ut som en dinosaurie-

  179. -så kan den inte jämföras
    med originalet.

  180. Vi kan aldrig veta om den är lik.
    Då ställs vi inför frågan:

  181. Om det ser ut och låter som en dino-
    saurie, är det fortfarande en höna?

  182. Den som lyckas lär ha en fantastisk
    framtid i husdjursindustrin.

  183. Men det kommer in
    på frågan "varför?".

  184. Varför ska vi återskapa djur?

  185. George Church,
    som vill återskapa mammuten-

  186. -vill inte bara göra en mammut.
    Han vill göra 100 000 mammutar.

  187. Till att börja med
    vill han släppa ut mammutarna här.

  188. Det här är Tjerskij i östra Sibirien.

  189. Vi har Japan där nere,
    där är Kamtjatka-halvön.

  190. Vi har Alaska uppe i hörnan.

  191. Det är så långt österut man kan komma
    utan att se Sarah Palins hus.

  192. Där var jag för några veckor sen.

  193. Far och son Sergej och Nikita Zimov
    driver en forskningsstation där.

  194. Där driver de ett gigantiskt projekt
    som de kallar "Pleistocene Park".

  195. Inte "Jurassic Park",
    men "stenåldersparken".

  196. Där försöker de återskapa-

  197. -det ekosystem som fanns i regionen
    när mammutarna levde.

  198. I dag täcks det mesta av Sibirien
    av lärkskogar och sälgbuskage.

  199. Det är väldigt vått
    och väldigt svårt att ta sig fram.

  200. Det är sjukt mycket mygg.

  201. De har kunnat visa
    att om man släpper ut betande djur...

  202. De har hästar,
    myskoxar och bisonoxar.

  203. ...så kan de långsamt förändra
    landskapet till grässtäpper.

  204. De kan återskapa grässtäpperna-
    som täckte hela Sibirien-

  205. -och var otroligt rika på djur:

  206. Mammut, ullhårig noshörning,
    sabeltandad tiger, varg, myskoxe.

  207. Målet är inte att visa hur det såg ut
    eller att vi kan göra det igen.

  208. Sibirien står
    precis som resten av världen-

  209. -inför ett gigantiskt problem.

  210. Hela norra Sibirien är permafrost.

  211. Bara den översta metern av jordlagret
    tinar över sommaren.

  212. Under det är marken frusen
    hela tiden.

  213. All växtlighet lever bara
    i det översta jordlagret.

  214. Jorden där är 40 meter djup, för den
    byggdes upp under mammuttiden.

  215. I den frusna jorden-

  216. -finns gräsrötter, bevarade mammutar
    och allt däremellan.

  217. Sammantaget finns det
    lika mycket kol i marken där-

  218. -som det finns
    i alla skogar på land i världen.

  219. Om permafrosten börjar smälta
    på grund av stigande temperaturer-

  220. -så kommer allt kol
    att omvandlas till växthusgaser.

  221. Då gör det inte särskilt mycket
    hur vi påverkar våra liv.

  222. Med ökande temperaturer
    smälter allt mer-

  223. -och vi hamnar i en loop
    där utsläppen bara ökar.

  224. Det är ett enormt problem.

  225. Det är problemet som Sergej
    och Nikita Zimov vill lösa-

  226. -med hjälp av sina grässtäpper
    och mammutarna.

  227. För grässtäpper reflekterar bort
    mer värme än vad en mörk skog gör.

  228. Framför allt rotar betande djur som
    letar efter mat på vintern i snön.

  229. Det är ganska banalt,
    det vet alla som har sett hästar.

  230. Men även om det i medel blir
    30-45 grader kallt på vintern-

  231. -så ligger snön
    som ett skyddande täcke över marken-

  232. -och isolerar permafrosten.

  233. Forskarna har visat
    att djur som rotar i snön-

  234. -kan sänka temperaturen i marken
    en meter ner med nästan tjugo grader.

  235. Det är kyla som kan ligga kvar
    över sommaren och sänka temperaturen.

  236. Var kommer då mammutarna in? Jo, man
    kan ha myskoxar som de har i dag-

  237. -som tar hand om buskarna,
    men man måste ju välta alla träd-

  238. -om gräset ska kunna spridas.

  239. I dag har de en sovjetisk pansar-
    bandvagn som de kör omkring med.

  240. Men det kan man inte ha
    över hela Sibirien.

  241. Man tänker sig
    att mammutarna ska gå i täten-

  242. -välta träd och bryta mark
    så att gräset kan komma tillbaka.

  243. Det är en gigantisk
    och ganska galen plan-

  244. -som de verkligen tror
    kan få effekt för klimatet.

  245. Här är ett foto
    från forskningsstationen.

  246. Jag tyckte att det var vackert där.

  247. Landskapet breder ut sig och det är
    frodigt under de korta somrarna.

  248. Men Nikita Zimov sa att folk måste
    förstå att det här inte är natur.

  249. Det är en kyrkogård.

  250. De sorgliga resterna som finns kvar
    efter ekosystemet för 10 000 år sen.

  251. Här kom vi in på knäckfrågan
    med att återskapa arter.

  252. Precis som vi hörde tidigare
    så lever vi i en värld-

  253. -som är och håller på
    att bli fattigare.

  254. Vi tappar arter
    och har tappat dem länge.

  255. Alla projekt som vill återskapa arter
    vill göra världen rikare.

  256. Inte bara genom individuella arter,
    utan också genom de stora effekterna.

  257. Genom att göra om Sibirien
    till gräsmark-

  258. -genom att släppa ut uroxar
    som förändrar de europeiska skogarna-

  259. -så de blir mer lika hur de var
    för flera hundra år sen-

  260. -genom att släppa ut duvor
    i USA som påverkar skogarna där...

  261. Det starkaste argumentet för
    att återskapa arter-

  262. -är också det starkaste emot.

  263. I alla projekt gör sig mänskligheten-

  264. -till förvaltare av jorden
    på ett nytt sätt.

  265. I dag förändrar vi världen
    på en global skala-

  266. -men det är bieffekter
    av andra saker vi gör.

  267. Projekten handlar om att aktivt gå in
    och försöka göra naturen bättre.

  268. Göra naturen till ett bättre ställe.

  269. Den tanken är både intressant,
    lockande och väldigt skrämmande.

  270. Tack så mycket.

  271. Det är jättespännande, Torill,
    och låter fullständigt vansinnigt.

  272. Kändes mammutherrarna seriösa?
    Har de en chans, tror du?

  273. Det är väldigt svårt att veta.

  274. George Church, som försöker göra
    det genetiska arbetet-

  275. -är en av världens ledande genetiker.

  276. Han har varit banbrytande
    under många år.

  277. Samtidigt ska man veta
    att många av projekten är...

  278. ...nästan hobbyprojekt.
    Det är inga stora pengar bakom.

  279. Han gör det som ett sidoprojekt
    från sin medicinska forskning.

  280. När det gäller Ryssland
    är det väldigt svårt att bedöma.

  281. Det är lätt att se stereotypen av
    de ryska forskarna som dricker vodka-

  282. -och kör runt i sin pansarbandvagn.

  283. Men de har ju också
    väldigt stark vetenskaplig bakgrund-

  284. -och väldigt mycket starka
    publikationer bakom sig.

  285. Det är "larger than life"-projekt
    som är svårbedömda.

  286. Jag älskar att det är så visionärt,
    man har en plan.

  287. Man tror att man kan göra
    en systemisk lösning.

  288. Men det är ett akut problem, så man
    ska kanske inte vänta på mammutar...

  289. Om del B av planen
    verkligen är valid-

  290. -så kanske man ska börja
    med fler bandvagnar och bisonoxar.

  291. De är ju rädda att inget händer och
    att det om 30 år har smält så mycket-

  292. -att träden dör
    då marken förvandlas till gyttja-

  293. -och det blir gräs och man kan gå in
    med djur då, även utan mammutar.

  294. Du nämnde bieffekter och avsiktlighet
    i att förvalta...

  295. Är det inte bättre att förvalta
    jorden än att sabba den av misstag?

  296. Det är lätt att tänka så, samtidigt
    är det lätt att se problemen-

  297. -när de med lite kunskap
    har försökt göra det.

  298. Man har introducerat arter till
    Australien som har skapat problem...

  299. Det som ligger nära projekten är
    så kallad "assisted evolution".

  300. Man gör genetiska förändringar
    hos vilda arter-

  301. -för att de ska klara av
    klimatförändringar bättre.

  302. Det är en tanke
    som man instinktivt värjer sig mot.

  303. Jag kände det precis när du sa det!

  304. Samtidigt har vi
    de ombyggda elefanterna-

  305. -nåt mellan elefanter och mammutar,
    som släpps ut i Sibirien...

  306. Är det inte bättre att ha dem än inga
    elefanter alls, om de skulle dö ut?

  307. Just det.

  308. Ja, är det bättre?
    Det är en bra fråga.

  309. Jag måste ställa en fråga
    som många säkert har funderat på:

  310. Kloning finns ju,
    det är nåt vi har knäckt.

  311. Om vi skapar en ny individ av lejonet
    Cecil eller en familjemedlem...

  312. Hur mycket är genetik?

  313. Skulle man kunna skapa en ny individ
    som är identisk med en tidigare?

  314. För det första måste man skilja på...

  315. Man kan ha arvsmassan,
    men den är inte levande.

  316. Det är cellerna som är levande,
    där sitter livet.

  317. Man kan få en perfekt arvsmassa
    från en mammut, på en dator-

  318. -men det betyder inte
    att man kan göra en kloning.

  319. Man behöver den genetiska strukturen
    och en levande cell att stoppa den i.

  320. Det är klart att man kan...

  321. Om man har frusna prover,
    om man fryser in lite cellvävnad-

  322. -så kan man få dem att växa upp
    till en ny individ.

  323. Men då får man fråga vad
    som är natur och vad som är miljö.

  324. Den bästa beskrivningen av det är-

  325. -att genetiken sätter ramarna
    för vad en individ kan vara.

  326. Genetiken är den yttersta gränsen.

  327. Men vad en individ är formas
    av miljön innanför de ramarna.

  328. En identisk klon blir inte identisk-

  329. -precis som två identiska tvillingar
    inte har samma personlighet.

  330. Man ska inte stirra sig blind
    på den exakta genetiska kopian.

  331. Många av projekten
    handlar om egenskaper.

  332. Kan vi flytta egenskapen att överleva
    i Sibirien till en elefant?

  333. Inte hela genetiken, det blir inte
    en kopia av en mammut som har levt-

  334. -men kan vi flytta de vitala bitarna?

  335. Om vi tänker på systemnivån...

  336. Om vi nu lyckas skapa många uroxar
    eller nåt som är nära uroxen...

  337. ...tillräckligt många för
    att de ska föröka sig...

  338. Om vi gör en hönsosaurie och har...

  339. Hur behöver man? Vi har 30 stycken
    som kan föröka sig och existera.

  340. Det är Australienproblemet. Om vi
    släpper dinosaurier i trädgården...

  341. ...eller liksom uroxar
    i våra naturparker...

  342. -Vet vi vad som händer på systemnivå?
    -Nej. Det är precis det.

  343. Vi vet inte vad som kommer att hända.

  344. Vi kan ha idéer om det och man
    testat, som med de tyska boskapen-

  345. -och sett att stora djur som betar-

  346. -som mer än rådjur kan bråka
    med buskage, till exempel-

  347. -så får man en mer mosaisk miljö,
    större skillnader mellan små ytor-

  348. -och ofta en större artrikedom.

  349. Men vi vet inte exakt
    vad uroxarna kommer att göra.

  350. Avvägningen man måste göra är
    hur kass naturen är nu-

  351. -och hur mycket bättre den kan bli.
    Det är ju ett vågspel.

  352. All de här projekten-

  353. -är pilotprojekt för teknologier
    som vi kan använda i framtiden.

  354. Vi behöver kanske inte uroxar-

  355. -men om vi knäcker uroxen så kanske
    vi löser nåt viktigt för sjukvården.

  356. Precis. George Church med mammutarna
    jobbar med medicinska frågor annars.

  357. De som håller på med noshörningen
    Nola är också medicinska forskare.

  358. Det finns starka kopplingar där.

  359. Vi kanske inte behöver uroxen, men
    kanske ett stort betesdjur i Europa?

  360. Är det en brist
    som gör att vi behöver nåt sånt?

  361. Jag är så rädd för älgar i trafiken-

  362. -så jag kan inte släppa tanken
    på en uroxe på motorvägen.

  363. Vi har en publikfråga. Ni andra kan
    börja vifta om ni har nåt på hjärtat.

  364. Tack för ett mycket
    intressant föredrag.

  365. Det här med stora djur... Det är
    häftigt med tigrar och mammutar-

  366. -men metangasutsläppen som du pratar
    om på slätterna sker via bakterier.

  367. Om man kan hindra bakterierna
    från det så slipper man mammutarna-

  368. -och slipper kollidera
    med dem på E4:an.

  369. Det finns en australiensisk forskare
    på SLU som håller på med precis det:

  370. Att ta fram bakterier som bekämpar
    bakterierna som utsöndrar metan.

  371. Då kan man lösa det på marknivå
    och behöver inte ha de stora djuren.

  372. När vi pratar om biologisk mångfald
    tenderar vi att glömma-

  373. -att de viktigaste organismerna
    finns i jorden, som vi inte ser.

  374. Det är kanske lättare
    att bygga en liten organism.

  375. Det är sant. Nu har jag ju plockat
    upp de spektakulära projekten-

  376. -men när det gäller permafrosten...

  377. Jag var på ett ställe
    där permafrosten tinar i en flodfåra-

  378. -så man kan se hela de 40 meterna.

  379. Det luktar stall där för det är
    så himla näringsrik jord.

  380. Det är inte bara mycket kol i jorden-

  381. -som dessutom har brutits sönder lite
    under 30 000-40 000 år.

  382. Det är också mycket ammoniak
    i jorden här.

  383. Det finns så otroligt mycket näring
    och energi bundet i marken här-

  384. -att skulle den smälta så är det
    svårt att se vad som kan hindra den.

  385. Så fort det rann gyttja och den hade
    stelnat så började det växa i den.

  386. Liksom knallgrönt.

  387. Och stallukten slog
    hela tiden emot en.

  388. Det är klart att man kan tänka sig
    att ha mikrobiologiska lösningar-

  389. -men det är en så stor skala-

  390. -och ett sånt paradis
    för mikroorganismer där.

  391. Och att släppa loss nåt i ett
    ekosystem som vi inte ens kan se...

  392. Det känns lite obehagligt, menar jag.

  393. Men lösningarna är ju inte
    i konflikt med varandra.

  394. "Om ni jobbar med mammutplanen..."

  395. SLU-forskningen finansieras inte
    från samma källor som mammutkillarna.

  396. De som hinner först med lösningen...
    All hjälp är välkommen!

  397. Har vi nån till publikfråga?

  398. Här.

  399. Ingrid Persson.

  400. Som gammal betesmarksnörd
    får jag inte ihop-

  401. -ambitionen att få mammuten
    att knuffa omkull träden.

  402. Träden har ju alltid funnits
    i betessystem-

  403. -och är också viktiga
    som kolinlagrare.

  404. Ja, det är ett invecklat resonemang.

  405. Men det handlar om att träden där-

  406. -det är framför allt lärkskogar, inte
    ädellövträd som vi har på betesmark-

  407. -i tät skog med smala träd,
    trots att de är gamla.

  408. Då handlar det om två saker:

  409. Dels växer träden långsamt-

  410. -och är inte så aktiva koldioxid-
    inlagrare jämfört med gräsekosystem.

  411. Sen står de så tätt att det inte
    växer gräs mellan dem, utan mossa.

  412. Mossa är extremt lågproduktiv.

  413. Även om den är en bra isolator
    så händer det inte så mycket där.

  414. Man kan få upp produktionen mycket
    mer med en ordentligt glesare skog.

  415. Det är resonemanget.
    Man kan knappt gå i skogen där.

  416. Det är träd med den diametern
    eftersom det är en kort växtsäsong-

  417. -och det är en väldigt tät miljö.

  418. Man skulle inte ha nåt emot en skånsk
    betesmark med enskilda, större träd-

  419. -men miljön ser inte ut så där nu.

  420. -Det kanske kan möjliggöras.
    -Ja.

  421. Har vi nån sista fråga?
    Nej, vad fint!

  422. -Stort tack, Torill Kornfeldt!
    -Tack så mycket.

  423. Textning: Karin Arnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Återuppståndelse

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det är mer än tjugo år sedan filmen "Jurassic park" fascinerade en hel värld. Tanken på att återskapa något förlorat är både lockande och skrämmande. Just nu står vi inför en verklighet som lovar att göra just det. Genetiker runt om i världen arbetar som bäst med att återskapa mängder av utdöda djurarter. Bra eller dåligt? Vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt berättar. Efter föredraget samtalar Torill Kornfeldt med moderatorn Johanna Koljonen kring ämnet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Ämnen:
Biologi > Genetik och genteknik
Ämnesord:
Biologi, Genetik, Naturvetenskap, Utdöende (biologi)
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

När alla dör

Enligt vetenskapen upplever vi just nu den sjätte perioden i planetens historia när många arter dör ut under en relativt kort period. En viktig skillnad mot tidigare perioder är dock att den här gången är det en enskild art som orsakar många av de andra arternas undergång. Vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs berättar. Föredraget avslutas med ett samtal lett av moderatorn Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Återuppståndelse

Det är mer än tjugo år sedan filmen "Jurassic park" fascinerade en hel värld. Tanken på att återskapa något förlorat är både lockande och skrämmande. Just nu står vi inför en verklighet som lovar att göra just det. Genetiker runt om i världen arbetar som bäst med att återskapa mängder av utdöda djurarter. Bra eller dåligt? Vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt berättar. Efter föredraget samtalar Torill Kornfeldt med moderatorn Johanna Koljonen kring ämnet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Döden i konsten

En dödskalle i centrum för ett stilleben är sinnebilden för memento mori-rörelsen i konsten. Är det möjligt att lära sig något om att leva genom att studera den roll som döden spelar i konsten? Elisabeth Millqvist, konstnärlig ledare och verksamhetschef på Wanås konst, tror det. Här berättar hon om döden i konsten. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Evigt liv

De senaste fem decennierna har även saker som omger oss börjat dö. Prylarnas livslängd är utstakad redan från början för att få oss att köpa mer. En motrörelse är igång, då allt fler efterfrågar produkter som kan leva länge och sedan återfödas. Douglas Mulhall, Business developer vid Epea, berättar hur vi bör tänka för att främja denna utveckling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Den svåra konsten att leva

Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola, talar om den svåra konsten att leva. Teologin och filosofin har under årtusenden undersökt dödens alla upptänkliga vinklar och vrår. Men från kemiskt håll är det nästan jungfruligt territorium vilket öppnar upp för nya tankar - tänk om vi inte behöver dö? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Livets byggstenar

Förutsättningen för döden är livet. Förutsättningen för livet är proteiner. De flesta läkemedel på marknaden idag fungerar genom att påverka just de här små gynnarna, och vi börjar precis lära känna dem och förstå hur de fungerar. Mathias Uhlén är professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan. Här berättar han om sitt arbete som syftar till att systematiskt kartlägga livets byggstenar, proteinerna. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Ett alltför långt liv?

Simon Kyaga är specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet. Här berättar han om hur det i laboratorier arbetas intensivt med att förlänga vårt bäst-före-datum. Men vad händer med våra relationer, vår syn på arbete och i samhället när det blir vanligt att fira sin 150-årsdag? Hur gamla vill vi egentligen bli när vi själva får bestämma? Moderatorn Johanna Koljonen inleder. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Panelsamtal Människans natur 2015

Ett samtal om liv, död och livskvalitet. Medverkande: Simon Kyaga, specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan och Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Människans natur och det meningsfulla livet

Vad är viktigast för att vi ska må bra medan vi lever? Sofia Jeppsson, filosofie doktor i praktisk filosofi, berättar om människans natur. Aristoteles talade om människan som det förnuftiga djuret, medan hedonismen liksom kantianska och hegelianska teorier understryker vikten av frihet respektive att ingå i sociala sammanhang. Föreläsningen avslutas med ett samtal med Sofia Jeppsson och Elisabeth Millqvist. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.