Titta

UR Samtiden - Kvinnor skrivs bort från historien

UR Samtiden - Kvinnor skrivs bort från historienDela
  1. I dag tänkte jag börja med
    att säga några ord om-

  2. -varför det är intressant med
    kulturarvsforskning.

  3. Jag tänkte också säga några ord
    om intersektionalitet-

  4. -och presentera en analys av-

  5. -en del av
    den norska kulturminnesförvaltningen.

  6. Varför ska vi studera kulturarv?
    Om man tänker på kulturarv överlag-

  7. -kan det vid en första anblick verka
    lite perifert och lite gammaldags.

  8. Om man jämför med andra kulturaktörer
    på området-

  9. -har de mycket mindre storlek.

  10. De har färre antal besökare.

  11. Och spridningen av vad de gör
    har en mindre spridningsgrad.

  12. T.ex. film, teater och tv
    har större inflytande-

  13. -över sin publik och når många fler.
    Men vad kulturarvsinstitutioner har-

  14. -och som de andra kulturaktörerna
    inte har-

  15. -är att de har en stor trovärdighet.

  16. För de här kulturarvsinstitutionerna
    ses ofta som privilegierade platser-

  17. -för konstruktion av
    en sann historia.

  18. Besökare på ett museum tror inte
    att det är påhittat-

  19. -eller subjektiva upplevelser
    som nån museianställd vill förmedla.

  20. Utan det är en "sann" historia-

  21. -som utställningar
    ofta uppfattas vara.

  22. Det har att göra med den starka kopp-
    lingen till det moderna projektet.

  23. För institutionerna - museer,
    Riksantikvarieämbetet o.s.v.-

  24. -uppstod på 1800-talet och blev en
    förlängning av det moderna projektet-

  25. -att förverkliga idéer som fanns där.

  26. Bl.a. idén om att kunna skapa
    kunskap som var sann-

  27. -objektiv och universellt gällande.

  28. Men om man tittar på en utställning-

  29. -eller en webbpresentation
    av historiska skeenden-

  30. -vad som sker i den kontexten är
    i själva verket-

  31. -att vissa delar av historien
    materialiseras och får en mening.

  32. Den här meningen är inte bara giltig
    i historisk tid och rum-

  33. -utan den får också bäring i dag
    på de nutida besökarna.

  34. Många har funderat kring-

  35. -hur dåtid, nutid och framtid
    förhåller sig till varandra.

  36. En av tänkarna som jag tagit fasta på
    är Nietzsche.

  37. Han såg bl.a. relationen mellan
    historien, nutid och framtid-

  38. -som att det vi väljer att spara
    av historien-

  39. -sätter ramarna för hur vi kan tänka
    kring det här i framtiden.

  40. Det är viktigt att ha med sig.
    För kulturarvsinstitutionerna-

  41. -pekar ut vad som är viktigt i
    historien. Och i det som är viktigt-

  42. -finns gränserna och innehållet för
    vad som är feminint och maskulint.

  43. Vad som tillhör majoriteten
    och minoriteten.

  44. Man kan se det som instruktionsböcker
    för vad som är normalt eller inte-

  45. -i relation till det som visas.

  46. Den höga trovärdigheten som
    kulturarvsinstitutionerna har-

  47. -gör att det är extra viktigt
    att man funderar kring-

  48. -hur man skapar historien
    och vilka delar som man väljer ut.

  49. Vi har också sett att kulturarv har
    stark symbolisk potential-

  50. -att skapa, förstärka eller försvaga
    sociala identiteter. Vi har sett-

  51. -hur kulturarv har blivit - även nu
    i nära tid - slagträ i konflikter.

  52. Vi har sett det i Afghanistan,
    under Balkankriget.

  53. Vi har sett det i protestyttringarna
    i Nordafrika.

  54. Kulturarv har varit viktigt.

  55. Det är en stark identitetsskapande
    symbol och skapar föreställningar-

  56. -om vad som är samhälleligt
    hedervärt, minnesvärt och önskvärt.

  57. Det är viktigt att vi reflekterar
    över vilka identiteter vi knyter-

  58. -medvetet och omedvetet-

  59. -till det som ett samhälle väljer
    att betrakta som värt att bevara.

  60. Vad som också gör kulturarv viktigt
    är-

  61. -kulturarvets demokratiska funktion.
    Det innebär-

  62. -allas rätt att kunna identifiera
    och tillgodogöra sig kulturarvet.

  63. Det här har grund i-

  64. -olika internationella deklarationer
    och konventioner-

  65. -som vi i Sverige bl.a.
    har skrivit under.

  66. Bl.a. FN:s deklaration
    om mänskliga rättigheter.

  67. Det finns med i UNESCO:s konvention
    för kulturell mångfald-

  68. -i Europarådets FARO-deklaration-

  69. -och i den europeiska
    landskapskonventionen.

  70. Det finns nedfällt i kulturpolitiska
    propositioner och mål.

  71. I statens offentliga utredningar
    finns det här poängterat.

  72. Det finns om vi tittar i Sverige
    på Riksantikvarieämbetet-

  73. -som är motsvarigheten till
    Riksantikvaren i norsk kontext-

  74. -tydligt artikulerat just den demo-
    kratiska funktionen av kulturarvet.

  75. Det saknas i hög utsträckning-

  76. -inom den norska kulturminnes-
    förvaltningens skrivningar.

  77. Jag har använt ett intersektionali-
    tetsperspektiv när jag undersökt-

  78. -den norska kulturminnes-
    förvaltningen. Man undersöker-

  79. -hur sociala kategorier samverkar
    och förstärker varandra-

  80. -i ett samhälle
    och vilka konsekvenser det får.

  81. Inte bara en social kategori avgör
    vilken samhällelig position vi har-

  82. -utan flera. T.ex. kön, klass,
    etnicitet, sexuell läggning.

  83. Funktionsvariationer som avgör-

  84. -vilken position vi har i samhället.

  85. Utifrån ett intersektionalitetspers-
    pektiv är den sociala verkligheten-

  86. -nånting som skapas i ett maktfält
    där skillnadsskapande finns inbyggt.

  87. I vårt samhälle finns det här-

  88. -och den skapas i ett maktfält
    där skillnadsskapande finns inbyggt-

  89. -och där olika sociala tillhörigheter
    samverkar-

  90. -mot överordning eller underordning.

  91. Med ett intersektionalitetsperspektiv
    ifrågasätter man grunderna-

  92. -för skillnadsskapandet.
    Det gör det viktigt att analysera-

  93. -hur sociala kategorier är
    konstruerade och sammanflätade.

  94. Perspektivet har sin bakgrund i
    black feminism.

  95. Teoretiskt ligger den
    i skärningspunkten-

  96. -mellan poststrukturalistisk,
    feministisk och postkolonial teori.

  97. Och i skärningspunkten mellan
    black feminism och queerteori.

  98. Internationellt har vi företrädare
    i form av Hooks, Crenshaw-

  99. -Collins och Young.

  100. I Sverige har vi t.ex. Nina Lykke,
    som forskar inom det perspektivet.

  101. de los Reyes, Molina och Mulinari
    är också viktiga företrädare.

  102. Jag har valt att undersöka hur vissa
    sociala kategorier privilegieras-

  103. -och andra underordnas inom norsk
    kulturminnesförvaltningsdiskurs.

  104. Jag har valt att titta på nånting
    som man i Norge kallar "fredningar".

  105. I Sverige skulle man kunna översätta
    det med kulturminnesförklaringar.

  106. När man väljer ut miljöer
    eller byggnader-

  107. -som särskilt bevaransvärda.
    De får inte röras eller ändras.

  108. Det här anses så viktigt
    för vårt kulturarv, så...

  109. ...man "fredar" dem, helt enkelt.
    På norska.

  110. Jag har undersökt Riksantikvaren,
    den högsta myndigheten i Norge-

  111. -som utövar myndighet på det här
    området. Deras fredningar-

  112. -under en elvaårsperiod
    mellan 1997-2008.

  113. Jag har dels tittat på
    den populärvetenskapliga versionen-

  114. -som de lägger ut på sin hemsida-

  115. -och jag har tittat på de officiella
    besluten, eller "vedtaken".

  116. Jag har också tittat på
    inominstitutionellt-

  117. -och utominstitutionellt material-

  118. -för att titta på dokument
    som styr deras verksamhet.

  119. Just i dag har jag inte tid att gå in
    i detalj på just den undersökningen.

  120. Men ytligt sett är de här
    skrivningarna väldigt neutrala.

  121. Man skriver inte in
    vare sig kön eller klass...

  122. ...explicit.

  123. Däremot implicit så länkar man
    sociala och etniska identiteter-

  124. -till de här skrivningarna. När man
    granskar dem finns det även där.

  125. Varför har jag valt att titta på
    de här fredningarna?

  126. Det är den här myndighetens
    starkaste juridiska verkningsmedel-

  127. -för att skydda det som betraktas som
    särskilt värdefullt i ett samhälle.

  128. Och man kan säga att det är en indi-
    kator på de... Som de offentliga...

  129. På det som de offentliga kulturarvs-
    aktörerna anser särskilt vägledande-

  130. -för vad som är önskvärt
    att inkludera i kulturarvet.

  131. Det ställer frågor om
    vems historia som inkluderas.

  132. För att synliggöra människorna och de
    sociala sammanhangen i materialet...

  133. Jag har tittat på de elva årens
    olika fredningar och försökt utröna-

  134. -vilka kombinationer av sociala
    identiteter som man kan finna.

  135. Jag har provat olika ingångar
    för att få syn på de här aktörerna-

  136. -som fyller texterna. Jag började med
    att kombinera klass och genus-

  137. -för att kunna knyta det
    till olika yrkesgrupper.

  138. Därför att det finns flera olika
    arbetsplatser som är fredade-

  139. -men det sägs inget explicit om att
    man fredat de här arbetsplatserna-

  140. -p.g.a. att en viss yrkesgrupp
    jobbade där.

  141. Det är inte därför man vill bevara
    de här.

  142. Men man kan se i materialet
    att det finns många arbetsplatser-

  143. -som varit traditionellt
    mansdominerade som man fredat.

  144. T.ex. kraftstationer, polisstationer-

  145. -brandstationer och stationshus finns
    med. Det är ingenting man markerar.

  146. Vare sig att det är för att de som
    jobbat där har jobbat där-

  147. -eller för att det har varit
    mansdominerat. Utan det bara...

  148. ...åker man över.
    Man säger ingenting om det.

  149. Det finns arbetsplatser som man
    skulle kunna ana bland fredningarna-

  150. -att kvinnor kan ha jobbat på.
    T.ex. finns det en plats-

  151. -som är Engene gamla dynamitfabrik.

  152. Det vet jag från andra källor-

  153. -att här har kvinnor
    haft olika roller-

  154. -i kedjan där man har producerat
    dynamit. Så det har funnits kvinnor-

  155. -på de här arbetsplatserna.
    Men det är ingenting man nämner.

  156. Vad som blir problematiskt
    om man inte nämner det-

  157. -är att det som inte sägs,
    det tenderar man ofta att tolka-

  158. -enligt den rådande norm
    som finns inom det här området.

  159. Om vi tänker historiskt på
    hur det officiella rummet-

  160. -och arbetsplatser o.s.v.-

  161. -har varit manligt kodat
    i en väldigt hög utsträckning-

  162. -traditionellt sett, blir det lätt
    att den tolkningen även går vidare-

  163. -på arbetsplatser som inte skulle be-
    höva vara så svart/vit-konstruerade-

  164. -utan där det finns många nyanser.
    Män och kvinnor-

  165. -och människor med olika
    etnisk bakgrund som jobbat där.

  166. Men det är ett problem
    när det inte artikuleras.

  167. En enda arbetsplats
    där jag tydligt kan se-

  168. -av alla under de här elva åren,
    finns där kvinnor har jobbat-

  169. -och det är Haldens sjukhus,
    som de har fredat.

  170. Men det är inte därför att det har
    varit en kvinnodominerad arbetsplats-

  171. -utan det är därför att man ville
    upphöja arkitekten-

  172. -som hade konstruerat
    det här sjukhuset. Och man gör det.

  173. Arkitekter blir i
    många av de här skrivningarna-

  174. -även när det gäller polisstationer
    o.s.v.-

  175. -de centrala aktörerna
    som för berättelsen vidare.

  176. Det är de som ges
    både förnamn och efternamn.

  177. Man beskriver deras livsverk ofta och
    byggnaderna som de har konstruerat.

  178. Den här bilden förstärks när jag
    går igenom materialet en gång till-

  179. -och koncentrerar mig kring
    det senaste året som jag undersökte-

  180. -för att se vad som hade hänt.

  181. 2008 hade ändå många perspektiv
    inom akademin kommit in.

  182. Man skulle kunna tänka sig att det
    hade spillt över i hur man skriver-

  183. -inom kulturminnesförvaltningen.
    Det hade det inte.

  184. Det blir mer tydligt att inte bara
    arkitekterna lyfts fram regelmässigt-

  185. -utan det är också andra män.
    De är framför allt vitnorska-

  186. -välutbildade och tillhör
    ett samhälleligt elitskikt.

  187. Finansmän, affärsmän, skeppsredare
    t.ex. finns bland de här.

  188. Och arkitekter och konstnärer-

  189. -som finns bland de här männen
    som lyfts fram.

  190. Nån gång lyfter man fram män från
    ett lägre socialt samhällsskikt.

  191. Men det görs ofta anonymt.

  192. De får inga för- och efternamn
    utan det är som grupp.

  193. Olika hantverkare kan man omnämna,
    men man bara nämner-

  194. -att här bodde det
    förr i tiden...murare.

  195. Men ingenting mer om dem.

  196. Om man ska sammanfatta...

  197. ...de här elva åren kan man säga
    att ju högre samhällsklass-

  198. -desto mer utvecklade
    personrelaterade narrativ-

  199. -lyfts fram kring personerna.

  200. Ju lägre samhällsklass,
    desto större anonymitet råder.

  201. Vad som utmärker är
    att estetik, arkitektoniska-

  202. -och konsthistoriska värden
    har premierats.

  203. Vad som också kännetecknar
    fredningarna-

  204. -är att texterna är framför allt
    dränerade på kvinnors liv.

  205. Det finns nästan ingenting om det.
    Men det finns faktiskt ett undantag.

  206. Det är en fredning som gjordes
    i januari 2008.

  207. Det är en fjällgård och en
    skjutsstation som heter Gressåmoen-

  208. -där man ser en annan berättelse.

  209. Den här berättelsen skapar
    en spricka-

  210. -i en i övrigt etniskt vitnorsk,
    maskulint centrerad berättelse.

  211. Vad man gör i den här berättelsen
    bl.a. är att man för fram-

  212. -kontakten mellan samer
    och bosättare.

  213. Det är nånting som inte förekommer
    i nån annan fredning-

  214. -under den här elvaårsperioden
    som är ganska nära nutid.

  215. Men när jag granskar texten närmare-

  216. -visar det sig ingenting särskilt...
    Den populära webbversionen-

  217. -handlar om kontakten
    mellan samerna och bosättarna.

  218. Men 85 procent av texten ringar in
    ett vitnorskt territorium.

  219. Och det här sker på
    ett ganska självklart...

  220. Med små ord sker det här på ett
    självklart och nästan obemärkt sätt.

  221. Jag kan ge ett exempel:
    De beskriver fjällstationen-

  222. -som det naturliga stoppet halvvägs
    på fjället. Och det är klart-

  223. -om man bor på ena sidan och ska
    över fjället till andra sidan dalen-

  224. -där nybyggarna bodde,
    då är det här halvvägs.

  225. Men om man som samerna bor
    mitt i området-

  226. -då blir det inte halvvägs.
    Det blir en del av deras vardag.

  227. Så det sker genom små vändningar
    i orden. Man beskriver det här-

  228. -som ett ingenmansland som tas i
    vitnorsk, rättmätig besiktning.

  229. Den första nybyggaren
    koloniserar och får olika brev-

  230. -på rättigheter på området.

  231. Det samiska blir isolerade öar
    i en stor, vitnorsk berättelse-

  232. -om ett vitnorskt,
    kolonialiserat landskap.

  233. Det ser man framför allt
    i de officiella besluten-

  234. -som ligger till grund för det hela.
    Man skulle kunna säga att samerna-

  235. -får spela en motsats som... En
    motsats till majoritetsbefolkningen.

  236. Nån som de kan spegla sig i för att
    försäkra sig om vad de inte är.

  237. Om man ska vara lite spetsig.
    Men i de officiella besluten-

  238. -finns det ändå en sak som gör
    att det här kanske ändå kan ses-

  239. -som en alternativ berättelse:
    Här tar man upp den samiska kvinnan-

  240. -Malena Thorkelsen. Hon omnämns och
    får födelseår och dödsår inskrivet.

  241. Hennes för- och efternamn
    omnämns i texten.

  242. Det är den enda kvinnan under 2008
    som omnämns.

  243. En av de få kvinnor som omnämns
    i hela materialet jag gick igenom.

  244. Men när man går djupare in i texten-

  245. -ser man att det är framför allt
    två saker-

  246. -som är problematiska. Dels tappar
    hon sitt efternamn efter några rader.

  247. Man börjar att bara nämna henne
    vid förnamn.

  248. Som om skribenten kände henne.

  249. Det här är nånting som aldrig sker
    med nån av männen i texterna-

  250. -för de övriga fredningarna.

  251. Det är också ett vanligt sätt
    att beskriva kvinnor-

  252. -särskilt om de uppfattas tillhöra
    de lägre samhällsskikten.

  253. En annan sak är att hennes viste -
    för hon bodde där på fjället-

  254. -alldeles intill skjutsstationen -
    inte ingår i fredningen.

  255. Det läggs utanför.
    Så gränsen för fredningen dras-

  256. -så att hennes viste inte ingår
    i det man valt att bevara-

  257. -och se som särskilt värdefullt.

  258. Om man vill, kan man se henne som
    ett alibi för "den etniska andra".

  259. Ett försök till en alternativ
    berättelse finns-

  260. -men man kan inte säga
    att den når hela vägen fram.

  261. Det är ett smalt skikt av de norska
    samhällsmedborgarnas kulturarv-

  262. -som finns representerat
    i fredningarna.

  263. Hur ska vi förstå det här?
    Hur kan man uppfatta det här?

  264. Det finns flera ingångar
    till att förstå.

  265. Dels kan vi se det som ett uttryck
    för de estetiseringsprocesser-

  266. -som dominerade kulturminnesfältet
    i början-

  267. -och även efter det har varit
    starkt dominerande av hela fältet.

  268. De arkitektoniska och konsthistoriska
    stilarterna lyfts fram.

  269. Det var i början framför allt
    arkitekter och konsthistoriker-

  270. -som yrkesmässigt dominerade
    det här området.

  271. De har lyft fram
    den egna gruppens värden-

  272. -och har lyfts fram och skapats
    till kulturarv.

  273. Men man kan också förstå det
    som ett uttryck för-

  274. -ett vitt, västerländskt tänkande
    med rötter i det moderna projektet-

  275. -där man har kultur och natur
    på ena sidan.

  276. Under kultur återfinner vi
    maskulinitet och vitnorskhet.

  277. Natur, femininitet och etniska
    minoriteter hamnar utanför.

  278. Ett klassiskt tänkande
    som man kan se det här utifrån.

  279. Men det finns också
    samtida förklaringsfaktorer.

  280. T.ex. att omedvetet sätts
    mentala kartor i spel.

  281. Och det här att tänka om kulturarv-

  282. -som maskulint och vitnorskt är
    en så självklar del av vårt tänkande-

  283. -därför att det alltid varit så.

  284. Det är svårt att tänka
    utanför ramarna.

  285. Särskilt genuskonstruktioner är så
    naturliga att de sällan ifrågasätts.

  286. Det är ett sätt att förstå det här.

  287. Vi har också institutionella
    förklaringar. De som jobbar på-

  288. -kulturarvsinstitutionerna har
    ingen genusvetenskaplig kompetens.

  289. Det kan också vara så
    att ledningen är ointresserad-

  290. -eller okunnig om de här frågorna.

  291. Sen finns det utominstitutionella
    faktorer. T.ex. att det inte finns-

  292. -nån systematisk granskning av
    kulturarvsinstitutionerna-

  293. -som systematiskt tittar på det här.

  294. Det finns heller ingen starkt
    pådrivande extern aktör.

  295. Vi kan se det utifrån
    ett intersektionellt perspektiv-

  296. -som ett strukturellt uttryck för
    identiteter som skapas i en korsväg-

  297. -mellan olika maktordningar.
    Samhällen premierar ofta omedvetet-

  298. -vissa kombinationer av sociala och
    etniska kategorier framför andra.

  299. Och om en kunskapsregim
    inte premierar kvinnor-

  300. -urfolk/minoriteter eller lägre
    samhällsskikt, blir det naturligt-

  301. -att den samiska kvinnans kulturarv
    faller utanför det som ska bevaras.

  302. Då blir det lika naturligt
    att vitnorska, välutbildade män-

  303. -hamnar innanför
    en kunskapsregim som premierar-

  304. -de här sociala kategorierna, och
    tillsammans skapas de till en symbol-

  305. -för det nationella.

  306. Det här är inte unikt för Norge. Det
    här är en återkommande berättelse-

  307. -med liknande mönster i många länder.
    Man skulle kunna säga-

  308. -att på nåt förunderligt vis
    verkar varje nation producera-

  309. -eller forma sina egna säregna
    nationella historier-

  310. -enligt snarlika matriser
    där bara de yttre...

  311. ...attributen varierar, medan
    i grunden är det samma historia.

  312. Det var allt för mig. Tack.

  313. Textning : Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

UR Samtiden - Kvinnor skrivs bort från historien

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kulturarvsinstitutionernas berättelser saknar ofta skildringar om kvinnors liv och arbete. Det säger Wera Grahn som forskar kring genus och kulturarv vid Linköpings universitet. Vilka konsekvenser får urvalet av kulturarv för historiens officiella berättelser? Här berättar hon om de resultat hon kommit fram till när det gäller samer i en norsk kontext. Inspelat den 20 januari 2015, Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Historia > Historieanvändning, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genus (socialt kön), Genusfrågor, Intersektionalitet, Kulturarvsskydd, Kulturminnesvård, Samer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kläder under kriget

Kläder under kriget

Under andra världskriget gällde ransonering och rättvis fördelning, och man fick söka tillstånd från kristidsnämnden för att köpa något extra. Om detta berättar Eva Knuts, forskare i kulturvetenskap vid Göteborgs universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Göteborgs stadsbibliotek. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - mänskliga rättigheter

Slaveri - igår och idag

Om människohandel ur både ett historiskt och ett samtida perspektiv.

Fråga oss