Titta

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Om UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Vilken är definitionen av ett geni, vem kan kallas geni och vad har sådana åstadkommit genom historien? Föreläsningar och samtal från Humanist- och teologdagarna 2015 på temat "Genier och andra". Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015 : Bellman - från källarpoet till nationalskaldDela
  1. För snart 250 år sen skrev Carl
    Michael Bellman sin första visa-

  2. -som handlar om
    hovurmakaren Jean Fredman.

  3. Fredman fanns i verkligheten.
    Han var mästare i sitt skrå-

  4. -och utnämndes snart
    till hovurmakare.

  5. Till hans ärofulla uppgifter hörde
    att ställa uren-

  6. -i de förnämsta kyrkorna i
    Stockholm och på Kungliga slottet.

  7. Trots sina yrkesframgångar
    började Fredman dricka hejdlöst-

  8. -och när han hade förlorat
    sina ämbeten-

  9. -var han sen många år ökänd
    för sitt hejdlösa supande-

  10. -och för sitt självförbrännande liv
    när han dog.

  11. Bellman kanske var åskådare
    när begravningskortegen-

  12. -förde Fredman
    till den sista vilan i maj 1767.

  13. Samma höst skrev han nämligen sången
    "Fredmans begravning".

  14. Det var upptakten till
    ett av de mest remarkabla verken-

  15. -i den svenska litteraturen.
    Jag syftar på "Fredmans epistlar".

  16. Bellman var då 27 år,
    fortfarande ganska ung-

  17. -och mycket, mycket levnadsglad.

  18. I dag har det gått 275 år
    sen Bellman föddes-

  19. -och 225 år
    sen "Fredmans epistlar" gavs ut.

  20. Att han skulle bli kallad geni
    och hyllas under två århundraden-

  21. -kunde ingen ana
    medan han ännu levde.

  22. För de flesta skulle tanken
    framstå som skrattretande-

  23. -att han snart efter sin död skulle
    kallas nationalskald-

  24. -och vara den förste att få
    sin bild i det offentliga rummet-

  25. -nämligen en byst,
    som än i dag står på Djurgården.

  26. Han var den förste,
    förutom kungliga personer-

  27. -och personer
    som är anknutna till religionen.

  28. Ingen kunde heller gissa
    att hans sånger skulle framföras-

  29. -i högtidliga sammanhang
    och sjungas av studentsångare-

  30. -att hans visor skulle förmedlas
    tekniskt akustiskt-

  31. -så att man kunde höra dem
    i hela landet samtidigt-

  32. -och att praktiskt taget varenda
    svensk skulle kunna sjunga-

  33. -minst en vers ur "Fjäriln vingad"
    eller "Gubben Noak".

  34. En man som nedsättande kallades
    "källarpoet"-

  35. -som var en stor entertainer men som
    aldrig skulle beredas plats-

  36. -i den nyinstiftade
    Svenska Akademien 1786.

  37. Att han, som inte kunde sköta
    vare sig sin ekonomi eller hälsa-

  38. -han som dog utblottad
    och efterlämnade-

  39. -tre minderåriga pojkar
    och en sörjande änka-

  40. -att han skulle få
    en sån enastående postum revansch-

  41. -det kunde man heller inte ana.

  42. Och den som förmodligen
    allra minst begrep detta-

  43. -det var hans efterlämnade änka,
    Lovisa Bellman född Grönlund.

  44. Hon överlevde honom med 50 år
    och hann vara med om det ståhej-

  45. -som inträffade på Kungliga
    Djurgården 1829, den 27 juli-

  46. -då Bellmansbysten invigdes.

  47. Och detta dessutom i närvaro
    av den kungliga familjen-

  48. -sex biskopar och 20 000 personer
    som hade vandrat ut-

  49. -från centrala staden
    till Djurgården.

  50. Bland diktare har Bellman överlevt
    alla sina samtida-

  51. -och merparten också
    av de som kommit senare.

  52. Kellgren, Lenngren, Leopold, Lidner,
    Thorild och Tegnér-

  53. -minnet av dessa storheter
    har förbleknat-

  54. -och i dag intresserar sig nästan
    bara litteraturvetare för dem.

  55. Men Bellman består, vilket
    väl vittnar om ett slags geni.

  56. Här i Lund finns ett och annat
    som påminner om Bellman-

  57. -att han lever än. Vid en
    av nationerna finns klubben-

  58. "Klubb Fredman" -
    det är ingen tillfällighet.

  59. Och granskar man
    nationernas sångböcker-

  60. -så förekommer minst ett antal
    sånger av 1700-talspoeten.

  61. Jag tittade nyligen
    i Hallands Nations sångbok-

  62. -och där finns inte mindre än
    fyra sånger av Bellman.

  63. Man sjunger förstås hans sånger vid
    sittningar, på baler och så.

  64. "Så lunkar vi så småningom" känner
    alla till, från "Fredmans sånger".

  65. Där har det uppstått en mystisk
    innovation för uppförandepraxisen.

  66. Vi sjunger ju: "Tycker du
    att graven är för djup".

  67. Men på nationerna sjunger man:
    "Tycker-tycker-tycker du att...".

  68. På så vis får man
    betydligt mer skjuts i sången.

  69. Skulle man intervjua de som sjunger
    "tycker-tycker-tycker"-

  70. -skulle man säkert få svaret:
    "Det här är Bellmans original!"

  71. Men vi som vet bättre vet att så
    naturligtvis inte är fallet.

  72. Hur kommer det sig då att Bellman
    står sig efter så lång tid?

  73. Hans sånger handlar om sprit,
    sex, slagsmål och fylla-

  74. -ämnen som alltid har
    fascinerat och intresserat.

  75. Det är en förklaring bland många.

  76. Men å andra sidan finns det
    vidunderligt vackra naturstycken-

  77. -jag tänker på "Fjäriln vingad",
    "Liksom en herdinna"-

  78. -eller "Vila vid denna källa"
    och "Träd fram du nattens gud"-

  79. -så ljuvligt vackra i
    sin ömsinta skildring av naturen.

  80. Och så finns visorna om Stockholm,
    vattnens skildrare-

  81. -de glittrande fjärdarna mellan öarna
    i Stockholms stolta stad.

  82. Här finns glada sånger och såna som
    handlar om sorg och saknad.

  83. Hos Bellman finns allt.
    Alla livets skiften och behov-

  84. -tillfredsställs
    hos Carl Michael Bellman.

  85. Gemensamt för dem alla är
    att de är just sånger-

  86. -vilket nog är en viktig anledning
    till att de varit med så länge.

  87. Men ni vet nog redan att Bellman inte
    skrev sina egna melodier-

  88. -utan lånade och tog
    vad som fanns närmast till hand.

  89. Det rörde sig om populära
    opera- eller sångspelsstycken-

  90. -eller opéra-comique,
    marscher från det militära livet-

  91. -om menuetter och andra danser som
    hördes på krogar där man dansade-

  92. -eller folkvisor, kanske t.o.m.
    andliga visor, och mycket annat.

  93. Bellman är en kroppslig diktare. Han
    återger rörelser i dansen-

  94. -och han är besatt av
    kvinnans skönhet och behag.

  95. Han visar på män
    i ömkliga erotiska situationer-

  96. -och i hans värld skildras barnsbörd,
    alkoholism-

  97. -våld, prostitution,
    sjukdom och död.

  98. Hans diktning översvämmar av
    snabbt förmedlade sinnesintryck.

  99. De flesta av epistlarna
    utspelar sig i presens-

  100. -vilket skapar
    en känsla av omedelbarhet.

  101. Men det är detta här och nu
    som gör att Fredman ogenerat-

  102. -kan växla mellan sina
    båda roller, som festmarskalk-

  103. -och samtidigt
    en slags realtidsreporter-

  104. -något som litteraturprofessorn
    Staffan Björck en gång iakttog-

  105. -och skrev
    en intressant artikel om.

  106. Här finns aldrig några anföringsverb
    som "sade han"-

  107. -utan händelserna utvecklas som vore
    det framför våra egna ögon-

  108. -vilket bidrar
    till det förhöjda tempo-

  109. -som utmärker alla epistlarna
    och sångerna.

  110. I epistlarna framhålls syn och hörsel
    på ett påfallande sätt-

  111. -men också de andra sinnena: smaken,
    doften, känseln.

  112. När det gäller Bellmans sätt
    att vända sig till oss-

  113. -eller Fredmans sätt, så gör han det
    ofta med ett imperativ:

  114. "Se", eller "märk" eller "skåda".

  115. När det gäller hörselintryck
    är det motsvarande ord:

  116. "Hör", eller för all del "märk".

  117. Uppmaningen "se", eller "si"
    är mycket vanlig-

  118. -och förekommer
    i nästan alla epistlar.

  119. "Si hur lilla nymfen söter
    svingar sig i dans" - Epistel 3.

  120. "Si fader Berg han skruvar och
    spänner skruvarna på fiolen"-

  121. -"och stråken han tar i hand" heter
    det i Epistel 9.

  122. Men en lingvistikterm
    kan man säga-

  123. -att frekvensen av "deiktiska" ord är
    hög i "Fredmans Epistlar".

  124. I sin artikel
    i Nationalencyklopedin-

  125. -definierar Ulf Teleman
    den typen av uttryck-

  126. -alltså de deiktiska uttrycken,
    på följande sätt:

  127. "Deiktiska uttryck hänvisar till
    någon eller något"-

  128. -"i den situation där yttrandet eller
    texten kommer till."

  129. "De kan avse platsen, ett slags
    'här', eller tidpunkten, 'nu'"-

  130. -eller 'i dag' för den kommunikativa
    handlingen."

  131. "Kommunikationens aktörer,
    'jag' och 'du'"-

  132. -"och andra företeelser
    som kan identifiera situationen:"

  133. "'Den där', 'skjortan', 'hon med
    håret' eller vad det nu kan vara."

  134. "Det deiktiska uttrycket
    kan också ange"-

  135. -"om det åsyftade är nära
    den talande eller ej:"

  136. "'Här', 'där',
    'den här', 'den där'."

  137. Det där kan man fördjupa sig i
    om man läser epistlarna."

  138. Man skulle kunna tro
    att Telemans artikel är skriven-

  139. -med pennan i höger hand och
    "Fredmans epistlar" i den vänstra-

  140. -så tydligt avtecknar sig Bellman när
    det gäller dessa "deixis".

  141. "Solen glimmar blank och trind"-

  142. -är en av Bellmans mest sjungna och
    omtyckta visor.

  143. Den kan dessutom sjungas av alla
    åldrar och är 22 strofer lång.

  144. Skulle den dyka upp vid middagsbordet
    eller allsången-

  145. -så är det nog enbart
    de tre första stroferna man hör.

  146. Men den är otroligt känd.
    Den utspelas en sommarmorgon 1769-

  147. -och beskriver en seglats
    från "Hessingen"-

  148. -till det vi i dag kallar
    Gamla Stan.

  149. "Hessingen"
    kallas numera Essingen-

  150. -närmare bestämt Stora Essingen.
    Redan upptakten:

  151. "Solen glimmar blank och trind,
    vattnet likt en spegel"-

  152. -slår an en riktig sommarkänsla.
    Klockan har ej ännu slagit fyra-

  153. -och solens första strålar
    börjar glittra i Mälarens vatten.

  154. Ulla Winblad, Movitz,
    Norström och de andra-

  155. -är på väg in mot staden.
    Man får tänka sig tystnaden-

  156. -den här morgonen.
    Endast den omgivande naturen hörs-

  157. -"ljuvligt böljan svallar"
    heter det.

  158. Man hör seglen som "fladdrar"
    och skutan som "knarkar".

  159. Fåglarna sjunger och tuppen gal.
    Naturen vaknar.

  160. Ett autentiskt exempel,
    från studentlivet i Lund-

  161. -om hur riskabla Fredmansvisorna
    kunde vara för en teologistudent-

  162. -ämnar jag avsluta med. I sin
    dagbok skriver denne unge man:

  163. "I övrigt användes en del av tiden
    under de första två terminerna"-

  164. -"föga gagneligt. Hösten 1820-

  165. -"avskrev jag professor Anders
    Hylanders teologiska kompendium."

  166. "Vårterminen 1821 avskrev jag
    'Fredmans epistlar'"-

  167. -"vilka genom Forsanders sång
    särdeles fallit mig i smaken."

  168. "Det hade varit förnuftigare att köpa
    boken, men kassan var klen"-

  169. -"och jag ville ej i den räkning jag
    avgav till min moder "-

  170. -"upptaga en överflödig utgift".

  171. Tack för att ni har lyssnat.

  172. -Har vi några frågor?
    -Jo, jag undrade:

  173. Du nämnde Kellgren.
    Och jag är inbiten Bellmanfantast.

  174. Jag råkar veta att Kellgren
    hade en viktig roll-

  175. -i redigeringen
    av "Fredmans epistlar".

  176. Hur nära stod han Bellman?
    Vet du någonting om det?

  177. Han hade först ett antagonistiskt
    förhållande till Bellman-

  178. -vilket åskådliggjordes
    i dikten "Mina löjen".

  179. Men med tiden
    upptäcker han Bellmans geni-

  180. -och tillsammans bildar de en
    grupp kring Åhlström, förläggaren-

  181. -och Kellgren tar alltså aktiv del
    i urvalet av epistlar-

  182. -och kanske insamlandet av dem, för
    de hade spridits för vinden.

  183. Han skrev även ett uppskattande
    förord, som du nog känner till.

  184. Där uttrycker han:

  185. "Aldrig har text och musik
    varit så systerligt förente."

  186. -Då tackar vi så jättemycket!
    -Tack så hjärtligt.

  187. Textning: Mikael Weichbrodt
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bellman - från källarpoet till nationalskald

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Carl Michael Bellman kunde varken sköta sin ekonomi eller hälsa och det var inte tal om att han skulle få plats i nystartade Svenska Akademien. Men efter sin död fick han ett kändisskap som överraskade alla. Det berättar Johan Stenström, professor i litteraturvetenskap, som ger oss en inblick i vad som gjorde Bellman så stor och varför hans minne lever än idag. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Bellman, Carl Michael, 1740-1795, Litteraturvetenskap, Musik, Musiker, Svensk litteraturhistoria, Svenska författare
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Geniet på bio - Winston Churchill och filmen

Erik Hedling är professor i filmvetenskap och berättar om Winston Churchills syn på film. Churchill såg tidigt filmens potential och möjligheter, både som propaganda och som nöje. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Biohacking

Moa Goysdotter och Jenny Grönberg-Hernandez är forskare och föreläser om biohacking. En biohackare kan sätta in chip i sin kropp för att hålla koll på sin hälsa eller testa sushin för att se om det är rätt sorts fisk. Det biologiska och det vetenskapliga systemet hackas. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Litterära celebriteter och mediala genier

Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson är professorer i litteraturvetenskap och berättar om kända författare som också är mediala genier. Selma Lagerlöf, Leif GW Persson och många där emellan har jobbat och jobbar aktivt med sitt varumärke. Celebriteter är en produkt av 1800-talet, men de blir bara fler och fler. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Zlatan - ett flerspråkigt bollgeni

Är fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic inte bara ett bollgeni utan även ett språkgeni? Efter att ha bott i några olika länder pratar han flera språk. Jonas Granfeldt som är professor i franska och Frida Splendido som är doktor i franska föreläser om Zlatans språkkarriär. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Vad skiljer en galning från ett geni?

Historieforskaren Peter K. Andersson har fördjupat sig i bygdeoriginal från den skånska landsbygden. Han föreläser om halvgalna kufar som har mycket gemensamt med dem som åstadkommit viktiga uppfinningar. Bland andra berättar han om Anders "Balzac" Olsson som levde i Perstorp på 1800-talet och ville bygga en ättiksfabrik i miniatyr och om Kuska-Otto som jobbade med en mystisk flygmaskin. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Den siste romantiske teologen i Lund

Anders Jarlert är professor i kyrkohistoria och berättar om professorn och teologen Carl Wilhelm Skarstedt i Lund. Under 1800-talet skrev han psalmer och ordlekar och sysslade med botanik. Psalmerna används fortfarande i både Sverige och USA. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Lånta fjädrar? Om skapande och kreativ återanvändning

Robert Willim är lektor i etnologi och ger en föreläsning om kulturell återanvändning i bild och ljud. Han berättar bland annat om att man på 1800-talet använde tekniker med speglar som bidrog till att ge fotografier en viss sorts färg. Det här kunde anses "förfalska naturen" och kritiserades på samma sätt som filter i sociala medier för bilder. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2015

Bellman - från källarpoet till nationalskald

Carl Michael Bellman kunde varken sköta sin ekonomi eller hälsa och det var inte tal om att han skulle få plats i nystartade Svenska Akademien. Men efter sin död fick han ett kändisskap som överraskade alla. Det berättar Johan Stenström, professor i litteraturvetenskap, som ger oss en inblick i vad som gjorde Bellman så stor och varför hans minne lever än idag. Inspelat den 17 april 2015 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att starta en vetenskaplig text

Vill du lära dig att skriva vetenskaplig text? Det berättar Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet om här. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.