Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Om en undanskymd 1700-talsförfatttareDela
  1. God eftermiddag,
    mina damer och herrar-

  2. -och välkomna till detta seminarium.

  3. Hon behöver
    ingen närmare presentation.

  4. Vi ger en stor och varm applåd.

  5. -Kerstin Ekman!
    -Tack.

  6. Jag ska börja med ett ögonblick i ett
    författarliv som är väldigt roligt.

  7. Det är när man får den här
    färdiga boken i sin hand.

  8. Det första jag antecknade om Clas
    Bjerkander, var år 2009 i september.

  9. Det såg jag i min anteckningsbok. Då
    hade jag två böcker kvar att skriva-

  10. -innan jag kunde sätta i gång
    på riktigt allvar med honom.

  11. Den här botanisten, insektsforskaren
    och prästen Clas Bjerkander.

  12. Och boken heter
    "Då var allt levande och lustigt".

  13. Det är hans eget uttryck i ett brev.

  14. Han syftar på Frihetstiden, då han
    tyckte att han hade det så bra.

  15. När det blir verklighet, när man
    håller i boken, då är det speciellt.

  16. Jag var väldigt glad
    för Jan Bibergs fina omslag också.

  17. Det har en ton av 1700-talet.

  18. Men det fanns överraskningar. För
    inuti, på det gröna bandet innanför-

  19. -så hittade jag den här silhuetten
    som är på framsidan-

  20. -fast bara mot grönt.

  21. Jag ska säga att det finns inget
    porträtt av den här mannen.

  22. Det har funnits ett. Han skrev till
    Vetenskapsakademiens sekreterare-

  23. -att han var missnöjd med kragen och
    håret, men att det var ganska likt.

  24. Och som jag har letat för att se
    i vilken gömma det där kunde ligga.

  25. Men borta är det,
    så jag vet inte alls hur han såg ut.

  26. Då hittade Jan Biberg på att göra
    den här 1700-talsmässiga silhuetten-

  27. -av en ung botanist. För det här är
    ju den unge Bjerkander man ser.

  28. En studiosus som fick lämna Uppsala
    och den beundrade professor Linné-

  29. -och avbryta sina botanikstudier
    och orsaken var ren fattigdom.

  30. I ett år hade han klarat sig,
    först med matkistan hemifrån.

  31. Hans föräldrahem låg
    i Stora Bjärka utanför Skara.

  32. Sen hade han som så många
    fattiga bondestudenter-

  33. -fått halvsvälta och frysa sig fram.

  34. När pengarna var slut var han tvungen
    att ge sig hem till Västergötland.

  35. Han gick till fots
    och han åkte med bondskjutsar.

  36. Men mitt i olyckan hade han tur.
    Han fick plats som privatlärare-

  37. -på en egendom som betydde mycket för
    honom, Hjelmsäter på Kinnekulle.

  38. Berget hade han beskrivit-

  39. -i det högtidliga tal som han höll
    när han slutade skolan i Skara-

  40. -när han åkte i väg
    för att bli student i Uppsala.

  41. Det var en kärleksfull beskrivning
    av Kinnekulle, också rolig.

  42. Det var den som från början gjorde
    mig intresserad av Clas Bjerkander.

  43. Han fick bo i en av flyglarna
    för tjänstefolk på Hjelmsäter.

  44. Han skulle undervisa
    gårdens ungdomar-

  45. -och vara sekreterare åt
    änkeöverstinnan Maria von Nackreij.

  46. Han fick en viss frihet att ströva
    omkring på markerna i Kinnekulle-

  47. -och inventera växterna
    och samla in dem.

  48. Han arbetade nämligen
    på en "Flora Kinnekulliensis"-

  49. -som han tänkte göra väldigt utförlig
    och hoppades få utgiven.

  50. Men den ligger fortfarande som
    manuskript på Skara Stiftsbibliotek.

  51. Och på det biblioteket har jag suttit
    och lärt känna honom, mer och mer.

  52. Jag läste
    hans vackra, rediga handstil-

  53. -i de vetenskapliga skrifterna.

  54. Där han under många, många år...

  55. Han skrev ner
    alla iakttagelser han gjorde.

  56. Han skrev dagböcker, men de var inte
    privata eller ens personliga.

  57. För att spara sidor skrev han
    i den här almanackan-

  58. -med så liten stil att jag fick ha
    förstoringsglas för att kunna läsa.

  59. Dagböckerna handlade
    om hans tjänstgöring som präst-

  60. -och om iakttagelser av växter,
    fåglar och väder.

  61. Och han skrev otaliga tabeller
    och växtlistor.

  62. Men hans person lärde jag känna genom
    de brev han skrev-

  63. -framför allt dem till goda vänner.

  64. Att en del av dem är bevarade, är
    något man är oerhört tacksam över-

  65. -för då kan man komma
    lite närmare honom.

  66. I breven syns en helt annan handstil
    än i de vetenskapliga skrifterna.

  67. Jag har inte bara läst
    vad han har skrivit-

  68. -utan också strövat
    i hans marker på Kinnekulle.

  69. Jag har klättrat i klev, som är
    avlagringar av stenarter i berg.

  70. Min man och jag följde med honom
    i bil och husvagn-

  71. -till Västergötland,
    där han kom att stanna.

  72. Och mirakulöst nog, kom han att på
    egen hand bli den vetenskapsman-

  73. -som han hade drömt om att bli.

  74. Det kändes egendomligt
    och faktiskt högtidligt-

  75. -att få se stora bestånd av guckusko,
    när jag följde honom från Hjelmsäter.

  76. Han måste ju ha gått den här stigen.

  77. Han såg de här vackra orkidéerna,
    pressade dem och antecknade.

  78. Och de finns här ännu.

  79. Utan höga beskyddare klarade man
    sig inte som fattig studiosus då.

  80. Överstinnan som Bjerkander
    arbetade hos...

  81. Hon såg till att han blev prästvigd.

  82. Och så var det
    den store Carl Gustaf Tessin-

  83. -som under några år
    bodde på Läckö slott.

  84. Han hjälpte honom via sitt inflytande
    så att han fick en prästtjänst.

  85. På så sätt blev han
    bosatt i Stora Svenstorp.

  86. Det var komministerboställe åt
    Holmestads kyrka i Götene pastorat.

  87. Och här, nära Kinnekulle,
    anlade han sin trädgård-

  88. -med många växter att studera.

  89. Många var sällsynta och en del kom
    från Uppsalas Botaniska trädgård.

  90. Efter några år hade han faktiskt 250
    arter i kultur på Stora Svenstorp.

  91. Av trädgård och boställe
    finns ingenting kvar-

  92. -mer än snårig sibirisk nunneört,
    som han hade fått från Uppsala.

  93. Kanske från Linné,
    men troligare från Linnés son.

  94. Och den kämpar sig fram nu,
    i den igenväxande ädellövsskogen.

  95. Han skötte sin prästtjänst
    mycket plikttroget.

  96. Och i Holmestads kyrka
    finns fortfarande predikstolen-

  97. -fast undanställd på en läktare.
    Den höll han sina predikningar i.

  98. Det är faktiskt
    en sällsam närvaro i ting-

  99. -som man vet
    att han många gånger har hållit i.

  100. På läkten, med Jahves namn
    i hebreiska bokstäver-

  101. -har han lagt sin predikotext och här
    har han stått och hållit i den.

  102. En prästgård på den här tiden-

  103. -var allt som i dag är kommunkontor,
    socialbyrå och vårdcentral.

  104. I församlingarna var man van vid
    att gå till prästgården och få hjälp-

  105. -inte minst av prästfrun.

  106. Men det dröjde länge
    innan Bjerkander hade råd-

  107. -att fria och att köpa ringar
    till Elisabeth Kinnborg.

  108. Hon var dotter
    till gästgivaren i Holmestad.

  109. En novemberkväll 1767-

  110. -skrev han i sin dagbok om bröllopet.

  111. Och det kan tyckas-

  112. -att hans notis var opersonlig
    när man läser den.

  113. Det...

  114. Om man tittar noga efter, så handlar
    det faktiskt om kärlek och skönhet.

  115. Han skriver om Afrodites blomma
    och om tusenskönan.

  116. De växterna blommade
    så sent som i november det året.

  117. Man kan nog tolka det som
    att han skriver-

  118. -om jungfrun som ska blomma så sent,
    men så välkommet.

  119. Elisabeth var 39 år
    när hon gifte sig med honom.

  120. Hon var några år äldre än han
    och de fick aldrig några barn.

  121. Men enligt en vän var äktenskapet
    mycket lyckligt och långvarigt.

  122. Elisabeth kunde säkert,
    med sin bakgrund på gästgiveriet-

  123. -sköta ett krävande prästgårdshushåll
    där folk kom och gick hela dagarna.

  124. Och hon hade stort tålamod
    med hans forskning.

  125. Till och med när han
    odlade larver i hennes tekoppar.

  126. Och nu började
    äntligen Clas Bjerkander-

  127. -så småningom komma in
    på det område-

  128. -där han skulle göra
    sin stora forskningsinsats.

  129. Jag ska erkänna att jag blev
    förskräckt under mina studier-

  130. -när jag upptäckte att han
    väsentligen var entomolog.

  131. Botaniken kände jag mig mera hemma i.
    Insekter hade jag lite kunskap om.

  132. Men nu var jag så långt kommen
    att det bara var att försöka förstå-

  133. -den här världen med fjärilar,
    vivlar, skalbaggar-

  134. -och framförallt flugor.

  135. Han hade länge skrivit forsknings-
    uppsatser inom olika områden.

  136. Han hade fått dem publicerade
    i Inrikes Tidningar-

  137. -och i den piggare tidningen
    som hette: Vad nytt? Vad nytt?

  138. Det handlade om
    vad vi i dag kallar fenologi.

  139. Det vill säga det som periodiskt
    återkommer i växt- och djurvärlden-

  140. -och i klimatet och väderleken,
    som bönderna var så beroende av.

  141. Han var son
    till en fattig arrendebonde.

  142. Och han visste hur hårt
    skördarna decimerades-

  143. -av skadeinsekter. Ibland var det
    frågan om ren svält för familjerna.

  144. Ofta skylldes olyckorna på vädret,
    när skörden blev dålig.

  145. Men Bjerkander insåg
    att skadeinsekterna-

  146. -hade en stor och förfärlig inverkan
    på de här skörderesultaten.

  147. Och ett av de allra
    värsta skadedjuren-

  148. -var den randige sädesknäpparen.

  149. Dess larver åt upp
    så mycket av skörden-

  150. -att Bjerkander kallade honom
    för "hälftenbrukare"-

  151. -i jordbruket på åkrarna.

  152. Så här såg han ut.

  153. Bjerkander tillverkade fångstburar.

  154. Han födde upp larverna och studerade
    dem när de förpuppades.

  155. De blev fjärilar, skalbaggar, vivlar
    eller flugor och så artbestämdes de.

  156. Han var helt ensam om det här.

  157. Han hade inga akademiska kollegor
    att resonera med.

  158. Ingen handledare
    som kunde råda honom.

  159. Ibland skickade han
    lådor med insekter-

  160. -för bekräftelse av bestämningarna
    till Uppsala, bl.a. till Linnés son.

  161. Men ibland gick lådorna sönder
    på vägen och insekterna krossades.

  162. Och ibland skickade han insekter
    till vänner och de glömde dem.

  163. Och han fick aldrig något svar.

  164. Han kunde få vänta halvårsvis på svar
    och fick ibland inget alls.

  165. Hur han lyckades
    fullfölja sina forskningar...

  166. Med så usel och långsam postgång...

  167. Med glömska vänner och skraltiga
    mikroskop som jämt gick sönder...

  168. Det är för mig en gåta, faktiskt.
    Han måste ha varit otroligt envis-

  169. -och så starkt inriktad på sin
    vetenskap, där i ensamheten.

  170. År 1773-

  171. -skrev han en uppsats om daggen.

  172. Nu kallas det ju
    för utdunstningen hos växterna.

  173. Och här ser ni hur han
    prickade in utdunstningsställena-

  174. -och han skrev den.

  175. Och uppsatsen var så intressant
    att Linné, när han fick läsa den...

  176. Då skrev han till Vetenskapsakademien
    att den här borde publiceras.

  177. Och nästa år fick
    Bjerkander in ett rön.

  178. "Rön" kallades nämligen bidragen
    i Vetenskapsakademiens Handlingar.

  179. Ett rön om vilka foderväxter
    som bin föredrog.

  180. Och sen kom
    det ena bidraget efter det andra in.

  181. Om åska, om rimfrost, om sotax
    i vete och flera andra saker.

  182. Han hade fått fäste
    i Vetenskapsakademien.

  183. Och det här var
    den stora och enda möjligheten-

  184. -för en forskare utom universitetet,
    som bodde på landet och var fattig-

  185. -att få vetenskapliga
    undersökningar publicerade.

  186. År 1777 fick han-

  187. -rön om rotmasken
    införd i Handlingarna.

  188. Han blev då uppmärksammad
    och fick en belöning i pengar också.

  189. 1778 blev han invald i Akademien.

  190. Nu var han en av de forskande
    ledamöterna i en kunglig akademi.

  191. Han blev "gubben som gräver",
    som ni ser där uppe och där också.

  192. Den där vinjetten har
    följt med Handlingarna i alla tider.

  193. Men gubben gräver inte,
    han planterar.

  194. "För efterkommande" står det,
    eller "för nya släkten".

  195. Rotmasken hade blivit
    Bjerkanders lycka.

  196. Men solen i hans liv hade gått ner.

  197. Det här var det år, 1778-

  198. -då Carl von Linné dog.

  199. Bjerkander hade hans porträtt
    på väggen, säkert ett paradporträtt.

  200. Men säkert mindes han honom
    så här, mera vardagligt.

  201. Som professorn som föreläste
    på Gustavianum i Uppsala-

  202. -på latin med ett
    omisskännligt småländskt uttal.

  203. Det är omvittnat.

  204. Rotmasken var
    i själva verket larverna-

  205. -av flugor som lade ägg i dyngkasarna
    som bönderna sen spred på åkrarna.

  206. Därmed kunde larverna
    som uppstod ur äggen ge sig på-

  207. -säden ända från roten
    och angripa den där.

  208. Efter en sökning i databaser
    har jag funnit-

  209. -att Bjerkander faktiskt var
    beskrivare och bestämmare-

  210. -och auktor för 205 nya arter.

  211. Och han kallades av en expert
    på skadeinsekter i jordbruket-

  212. -för "den praktiska entomologins
    grundare i Sverige".

  213. Men på något sätt
    tappades detta bort.

  214. Det är...väl lätt att bli glömd.

  215. Det kanske han själv anade,
    eftersom han var en klok människa.

  216. Han fick så småningom kontakt-

  217. -med Thunberg,
    den store Thunberg, Linnéaposteln.

  218. Han hälsade t.o.m. på honom
    och gav honom insekter i dubbletter-

  219. -och han kunde på det viset
    också gynna hans samlingar.

  220. Och Thunberg...

  221. Han uppkallade en fjäril efter
    Bjerkander, Tebenna bjerkandrella.

  222. Han bodde i Grevbäck,
    nära Vättern, på senare tid.

  223. Han blev prost och fick
    drägligare försörjning på det viset.

  224. Han hade nog ett bra liv-

  225. -men han längtade alltid
    tillbaka till Kinnekulle.

  226. Han hade en stor trädgård och umgicks
    flitigt med herrskapen i trakten.

  227. Och han lät skräddaren sy det nya
    modeplagget pantalonger, långbyxor.

  228. Men jag tror att han i vardagslag
    och i prästtjänsten hade knäbyxor.

  229. Och så peruk, förstås.

  230. Hans allra sista insats
    i Akamemiens Handlingar-

  231. -blev den lilla
    fjärilen Ekebladella.

  232. Och han väntade intensivt på att den
    skulle komma som publicerad.

  233. Och han lyckades
    hålla sig vid liv tills den kom.

  234. Han dog, när han knappt...

  235. Han skulle just fylla 60 år,
    om bara några dagar.

  236. Men han hade haft ett rikt liv
    och märkvärdigt var det.

  237. Det förstod jag när jag studerade det
    genom dokument av alla slag-

  238. -som kyrkböcker, protokoll o.s.v.
    Och inte minst hans egna brev.

  239. Till slut ska jag visa er
    Amaryllis formosa.

  240. Den skickade han-

  241. -i ett litet kuvert, som han hade
    vikt av vanligt brevpapper.

  242. I det låg ett färgpulver av blomman.
    Med olika tillsatser fick man färger.

  243. Och jag tvekade
    när jag satt med det där kuvertet-

  244. -för det syntes på det
    att det aldrig hade blivit öppnat.

  245. Men hur det än var, bestämde jag mig
    och öppnade det.

  246. Och det förflutnas färg,
    den var rostbrun.

  247. Och det var en mycket sällsam känsla
    av närhet till den här mannen.

  248. Tack ska ni ha.

  249. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om en undanskymd 1700-talsförfatttare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Författaren Kerstin Ekman berättar om sin bok "Då var allt levande och lustigt". Huvudperson är forskaren och bondsonen Clas Bjerkander som var en av Linnés lärjungar. Omständigheterna tvingade honom att flytta från Uppsala hem till Västergötland och bli präst. På egen hand fortsätter han dock att forska och föra anteckningar över växter, insekter och väder och tack vare sitt gedigna arbete tar han så småningom plats i Vetenskapsakademien. Inspelat under Bokmässan den 23 september på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Biografi, Bjerkander, Clas, 1735-1795 , Kristendomen, Kyrkohistoria, Religion, Vetenskapsmän
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Mot nya mål

Den före detta idrottsprofilen i sjukamp Carolina Klüft berättar öppenhjärtigt om drivkrafter, motgångar, självkänsla och prestationsångest i boken "Livet är en sjukamp". Det är viktigare att ha roligt än att vinna ett OS-guld, menade Carolina Klüft när hon i mars 2008 avslutade en av tidernas främsta sjukampskarriärer. Istället valde hon att sadla om och satsa på längdhopp och tresteg. Intervjuare: Malcolm Dixelius. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Norstedts.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Humor

Varför kommer de mest hängivna ordvitsarna från Göteborg? Vi träffar Henrik Kruusval som förutom att jobba på SVT är en av de mest drivande i att se till att Göteborg lever upp till sitt rykte som ledande ordvitsstad. En annan typ av humor är igenkänningshumorn. Om du är 80- eller 90-talist och har befunnit dig i storstadens nattliv kan du känna igen dig i serien Lilla Berlin. Vi träffar Ellen Ekman som är serietecknaren bakom denna humoristiska skildring av hipsterkulturen. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.