Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Romer i medierna, hur har debatten förändrats?Dela
  1. Välkomna. Lasse Truedson,
    Institutet för mediestudier.

  2. Vi anordnar seminariet tillsammans
    med företaget Eddy-

  3. -som hjälper oss med den
    praktiska delen av bokproduktionen.

  4. Mediestudier verkar för en välgrundad
    debatt om mediers kvalitet-

  5. -ofta med forskning som verktyg.

  6. Temat för det här seminariet är
    mediebilden av romer.

  7. Och det är ju
    ett väldigt aktuellt tema.

  8. Några såg säkert
    "Uppdrag granskning".

  9. Några såg säkert besökare som tiggde
    på gatorna här i Göteborg i dag.

  10. Vi ger i dag ut
    boken "Mediebilden av romer".

  11. I den har medieforskare Anna Roosvall
    och Ester Pollack-

  12. -från Stockholms universitet,
    skrivit ett inledande kapitel.

  13. Sen har jag bett Karin Pettersson,
    politisk chefredaktör på Aftonbladet-

  14. -och Hans Caldaras, artist och
    författare, att kommentera det här.

  15. Det har utannonserats att Niklas
    Orrenius från DN skulle vara med-

  16. -men han har avråtts från att komma
    efter uppståndelsen som har varit.

  17. Jag är glad att Karin på kort varsel
    kunde vara med i stället.

  18. Ja, Anna, kortversionen?
    Det är en ganska ljus bild ändå-

  19. -som tonar fram när ni har läst
    500 artiklar i Aftonbladet och DN.

  20. Berätta, vad har ni kommit fram till?

  21. Ingen grupp har full kontroll över-

  22. -vilken bild allmänheten har
    av dess identitet.

  23. Men romer har ovanligt lite kontroll
    över hur de representeras offentligt.

  24. Romer representeras i ovanligt hög
    grad av andra. En utgångspunkt.

  25. Vi har undersökt rapporteringen om
    romer i AB och DN 1995-2014.

  26. Rapporteringen omfattar 500 artiklar.

  27. Vi har delat in tjugoårsperioden
    i fyra femårsperioder.

  28. Vi har hittat sånt
    som är statiskt och bakåtsträvande-

  29. -och sånt som förändras på anslående
    sätt, precis som Lasse antyder här.

  30. Jag börjar med det
    som är statiskt eller bakåtsträvande.

  31. Då är det tre saker. Rapporteringen
    de tre första femårsperioderna-

  32. -är mycket sparsam,
    cirka tio artiklar i snitt om året-

  33. -i båda tidningarna sammantagna.

  34. Romer är marginaliserade under
    den tiden, liksom inom flera fält-

  35. -även inom forskningen. Det kommer
    fler studier om romer i medierna nu.

  36. Termen zigenare är framträdande under
    de första tidsperioderna.

  37. Ända in på 2000-talet ser vi rubriker
    som verkar vara från en svunnen tid.

  38. "Fakta om zigenarna" 2000. "Cirkusen
    som drivs som ett zigenarläger" 2001.

  39. "Zigenarkungen" med stora bokstäver
    från 2005.

  40. Termen zigenare fördömdes av den
    första romska världskongressen 1971.

  41. Då beslöts att "rom" ska användas,
    men det dröjde innan det slog igenom.

  42. Historiskt har romer
    över hela Europa representerats-

  43. -inom två kontexter i det offentliga
    samtalet: kriminalitet och fattigdom.

  44. Det karakteriserar även
    rapporteringen under 2010 till 2014.

  45. Dominerande teman är
    brott och tiggeri-

  46. -som ju är förknippat med fattigdom.

  47. Det verkar vara svårt
    att gå utanför de här ramarna-

  48. -även när man
    försöker skriva om romer på nya sätt.

  49. Men nåt förändras trots allt
    i rapporteringen.

  50. De här tre punkterna motsvaras
    under den sista tidsperioden-

  51. -av tre påfallande förändringar.
    Förändring 1 är kvantitativ.

  52. Över 350 av 500 artiklar publicerades
    under den sista femårsperioden-

  53. -jämfört med 50 per femårsperiod
    de tre tidigare perioderna.

  54. Det finns åtminstone
    två nämnvärda skäl till detta.

  55. Dels bidrar den ökande närvaron av
    romer från Sydösteuropa till detta-

  56. -och dels verkar två artikelserier
    i DN ha haft stor betydelse.

  57. Den ena handlade om tiggeri
    och den andra om romregistret.

  58. Förändring 2
    gäller vad gruppen kallas.

  59. Sista femårsperioden dominerade
    termen rom starkt över zigenare.

  60. Användningen av "EU-medborgare"
    och "EU-migrant" ökade också.

  61. Men de används ännu inte särskilt
    ofta 2014. Möjligen ökade det i år.

  62. Vi gjorde ett nedslag 2013-

  63. -för att se hur "zigenare" används
    när det förekommer.

  64. Det är enbart
    för att referera till historien-

  65. -i uppmärksammandet av förintelsen
    och årsdagen för Zigenarnatten-

  66. -då romerna mördades
    i Auschwitz-Birkenau.

  67. Förändring 3 sker inom ramarna för
    de typiska temana.

  68. Brott har varit
    en typisk eller stereotypisk kontext.

  69. Nu handlar det mer om brott begångna
    MOT romer snarare än AV romer.

  70. Tendensen är mycket tydlig.

  71. Det allra vanligaste temat under den
    sista tidsperioden är romregistret.

  72. Så trots att brott dominerar
    sker det på ett nytt sätt.

  73. Liknande tendenser avspeglar sig i
    den andra artikelserien om tiggeri.

  74. Där ifrågasätts myter om romer, så
    att perspektiven faktiskt förändras.

  75. Vi kan se rubriker som
    "ta ansvar för romregistret!"

  76. "Rasism mot romer - en skam för
    Sverige." "Vrede när romer vräktes."

  77. "Ohållbar situation - EU-migranter
    avhystes, aktivister protesterade."

  78. Kanske kan
    försöken till omförhandling-

  79. -bidra till att stereotyper om romer
    inte styrs så mycket-

  80. -att de hela tiden måste motsägas
    och därmed upprepas.

  81. Till sist vill jag säga
    att de tidningar som vi har studerat-

  82. -inte utgör hela medielandskapet.

  83. Det finns andra medier och
    andra attityder i samhället i stort.

  84. -Det får vi ta med oss.
    -Ja, två medier är undersökta.

  85. Vi har inte studerat sociala medier
    där jag tror att man kan se annat.

  86. Hans Caldaras,
    du har varit en av få personer...

  87. Om journalister
    har velat ta upp romska frågor-

  88. -har de ringt dig
    - i ett antal decennier nu.

  89. Hur har du sett förändringen? Är det
    som i Annas och Esters forskning?

  90. Självklart är det en förändring till
    det bättre sen 40-50 år tillbaka.

  91. Fortfarande hör de av sig bara när
    romer hamnat i negativa sammanhang.

  92. Man skildrar sällan romer
    i positiva sammanhang i media.

  93. Jag var föreståndare för
    Romskt kulturcentrum i fyra år.

  94. Vi hade många evenemang,
    som kulturella evenemang-

  95. -utställningar, seminarier
    och så vidare.

  96. Vi hoppades
    att någon från media skulle komma.

  97. På alla dessa evenemang som vi hade-

  98. -under åren mellan 2007 och 2011-

  99. -kom det ett par stycken bara.

  100. Man förmedlar hellre den negativa
    bilden i media än den positiva.

  101. Det gör att folk förknippar romer
    i problematiska sammanhang.

  102. Du känner igen
    kontexten av brott och fattigdom.

  103. Det finns en annan kontext
    som man själv tänker sig.

  104. Av kultur, av musik...
    Du är själv artist.

  105. Men det är ändå svårt att nå igenom i
    området som varit mer framträdande...

  106. -...under den här perioden.
    -Bland romer finns mycket positivt...

  107. ...som man sällan tar fram.

  108. Utan oftast är det
    när nånting negativt sker.

  109. Eller i nåt negativt sammanhang.
    Då lyfter man fram romer.

  110. Det är så man framförallt bekräftar
    folks fördomar...

  111. -...och håller dem vid liv.
    -Karin...

  112. Du som jobbar på
    ett av de undersökta medierna.

  113. Vad säger du om Hans kommentar? En
    förändring, men nåt kvardröjande.

  114. Ja, så är det absolut. Jag tror...

  115. Jag skulle säga att antiziganism
    och rasism riktad mot romer-

  116. -är fortfarande i vårt samhälle
    relativt socialt accepterat.

  117. Det ligger väldigt djupt.

  118. Det är en glädjande beskrivning
    i den mediekritiska studien-

  119. -men det går inte att komma ifrån
    att det finns djupt rotade fördomar-

  120. -föreställningar och rasism.

  121. Jag läste antologin,
    och det är en bra jämförelse...

  122. Det finns inga reflexer i vårt
    samhälle vad gäller myter om romer.

  123. Vi reagerar inte på dem själva.

  124. Om man jämför med myter som finns
    om judar eller om muslimer.

  125. Om det sprids
    en idé eller en tankefigur-

  126. -då finns det ofta en reflex
    som bemöter den.

  127. När det gäller romer
    gör det inte riktigt det.

  128. Det bara fortsätter och tar aldrig
    stopp. Det handlar nog om rasism-

  129. -brist på representation
    och fördomar som lever vidare.

  130. -Hans, du viftade.
    -Just det har vi varit offer för...

  131. ...och ÄR,
    i de olika romska grupperna.

  132. Romer är, som ni kanske vet,
    inte en homogen grupp.

  133. Man kommer från olika länder sen
    40-50 år tillbaka, mest från Europa.

  134. Men oftast när man nämner romer
    så gör man det kollektivt.

  135. Det är som om det vore självklart att
    kunna använda benämningen romer-

  136. -och på samma gång
    dra alla över en kam-

  137. -i stället för att fokusera på om
    en har begått en kriminell handling.

  138. Då är han inte längre en individ-

  139. -utan han är en hel grupp.

  140. Vad ger man då
    för signal till läsarna?

  141. Samtidigt finns resultatet
    som Anna och Ester har fått fram.

  142. Ester, kan du komma fram?

  143. Hur tolkar du det här att förvisso
    nämns romer i en kontext av brott-

  144. -men att nu är det snarare
    att det är brott MOT romer?

  145. En förändring som överraskade mig.

  146. Det är överraskande,
    men sånt kan ske-

  147. -när väldigt uppmärksammade texter
    tar ett grepp om det här-

  148. -och debatten förändras. Då vet vi
    inte hur länge det kommer att pågå.

  149. Hur långt förändringen går.

  150. Vi ser fortfarande
    texterna om brott AV romer-

  151. -men de har sjunkit
    i de här två tidningarna.

  152. Men det är två ledande tidningar
    som har ett väldigt genomslag.

  153. På det sättet är det en viktig
    förändring, men dröjer den kvar?

  154. Romer har fått exemplifiera
    den stereotypa brottslingen-

  155. -med alla dess egenskaper. Och det
    lever verkligen i föreställningen.

  156. Samtidigt har de varit utsatta för
    ett av historiens största brott.

  157. Vi förväntade oss
    att hitta nåt om förintelsen-

  158. -men det fanns nästan ingenting.

  159. Som Karin sa är det legitimt att ha
    en negativ attityd gentemot romer...

  160. Jag tror
    att det var det du tänkte på.

  161. Utan att bli betraktad som främlings-
    fientlig, intolerant eller rasist.

  162. Det är helt rumsrent.
    Man har en negativ attityd.

  163. Jag har träffat människor som
    har sagt: "Jag är emot intolerans."

  164. "Men jag gillar inte
    zigenare eller romer."

  165. Utan att bli generad.
    Och det finns även inom medierna.

  166. Jag tolkar ändå studien som att
    såna slentrian-rasistiska artiklar-

  167. -är det svårt att finna exempel på i
    de undersökta tidningarna i nutid.

  168. Men studien kan inte utesluta det,
    för den är inte gjord på det sättet.

  169. -Karin, du vill ta vid.
    -Ja, förlåt.

  170. Hur ska man i medier hantera
    de fördomar som definitivt finns?

  171. Börja med det du tänkte säga.

  172. Det positiva här...
    Det ligger väldigt djupt det här-

  173. -och jag instämmer i det Hans säger.

  174. Men jag tror att på de stora redakt-
    ionerna finns en annan medvetenhet.

  175. Man försöker.
    Det finns en självkritik och en...

  176. Man börjar bli mer uppmärksam på det.
    Du hade ett intressant exempel.

  177. För ett par år sen
    var det en tabloid-story-

  178. -om en blond flicka...
    "Blonda Maria."

  179. -Hon bodde i en...
    -I en förort till Aten.

  180. -I ett romskt läger.
    -Det blev en jättehistoria.

  181. Svenska tidningar
    rapporterade om det.

  182. Det är ett så bra exempel.

  183. Här är det en gammal...myt-

  184. -som finns sen hundratals år tillbaka
    att romer stjäl barn.

  185. Och utan att...
    Det finns inga reflexer här.

  186. Om det hade varit en motsvarande myt
    om judar eller muslimer-

  187. -hade man reagerat mycket snabbare.

  188. Det är en positiv trend, men man ska
    inte måla det här i för ljusa färger.

  189. Det vet alla som skriver om frågorna.

  190. Skriver man om romer,
    om tiggare, om EU-migranter-

  191. -får man en sån fruktansvärd reaktion
    från läsare i sociala medier.

  192. Det visar att föreställningarna
    sitter väldigt djupt-

  193. -och är värre än
    när det gäller andra grupper.

  194. Jag ska släppa in Anna först.

  195. Vi har definitivt spänningsfältet,
    precis som jag redogjorde för.

  196. Statiska tendenser och förändringar.

  197. En del av tendenserna är
    ganska starka, men det andra är med.

  198. Så det är en stor utmaning nu
    att dra det här vidare.

  199. Nånting har börjat hända,
    men det finns en stor utmaning kvar.

  200. Jag tänkte fråga...
    Vår tid är nästan slut.

  201. Jag vill bara påpeka att det Karin
    och hennes redaktion gjorde i våras-

  202. -när ni bjöd in Sveriges
    f.d. ambassadör i Rumänien och mig-

  203. -för att tala om det här
    aktuella ämnet med s.k. tiggare-

  204. -var
    ett fantastiskt positivt initiativ.

  205. Fler borde göra det inom media-

  206. -när de ändå ska skildra
    det här "problemet".

  207. Det var jag väldigt glad för
    och väldigt tacksam för.

  208. Det finns
    ett behov av att söka kunskap.

  209. I "blonda Maria"-historien,
    där finns Pinocchio.

  210. Romer som stjäl barn,
    i den ursprungliga sagan.

  211. Jag tänkte fråga Hans som avslutning.
    Du skriver i din text i antologin-

  212. -att nu tycks man ha genomfört att
    byta från ordet zigenare till rom-

  213. -i en del av offentligheten.

  214. Men du undrar om inte ordet rom också
    kommer att bli förbrukat.

  215. Jag är pedagog
    på Forum för levande historia.

  216. Vi har workshops bland annat-

  217. -för högstadiet, gymnasiet och högre.

  218. I dag när man frågar "vad är romer?"
    säger man tiggare och rumäner.

  219. Då har man fördomar
    gentemot detta begrepp "romer".

  220. Så det kan bli lika laddat
    som zigenare har varit och är.

  221. Med tiden blir "romer" lika laddat-

  222. -och förknippat bara med problem-

  223. -och man fortsätter att ha
    en negativ attityd gentemot romer.

  224. -Man skapar detta.
    -Jag måste tacka er.

  225. 20 minuter är en kort period.

  226. Jag vill tacka publiken
    som hade vänligheten att komma hit.

  227. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Romer i medierna, hur har debatten förändrats?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur har media rapporterat om romer de senaste åren? Panelsamtal om en rapport från Institutet för mediestudier där frågan behandlas. Medverkande: Anna Roosvall, medieforskare vid Stockholms universitet; Ester Pollack, medieforskare vid Stockholms universitet; Karin Pettersson, politisk Chefredaktör för Aftonbladet och Hans Caldaras, artist och författare. Moderator: Lars Truedson. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: eddy.se och Institutet för mediestudier.

Ämnen:
Information och media > Massmedia, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Journalistik, Massmedia, Publicistik, Romer, Romer i massmedia, Tidningar, Tidskrifter
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Youtubekändis

Hur är det att vara en Youtubekändis? Bland svenska barn och ungdomar är 16-årige Manfred Erlandsson från Forshaga en superkändis. Hans Youtube-kanal har över 150 000 följare och växer stadigt. Han älskar det han gör, men det börjar nu bli svårt att få tiden att räcka till både skola, filmande, reklaminspelningar och andra uppdrag. Filippa Simonen, eller Mileycool551, är 12 år och har över 50 000 följare på sin kanal. Hon börjar också bli igenkänd på stan. I branschen sägs hon vara en uppgående Youtubestjärna.