Titta

UR Samtiden - The conference 2015

UR Samtiden - The conference 2015

Om UR Samtiden - The conference 2015

Föreläsningar och samtal från The Conference 2015. Inspelat den 18 och 19 augusti på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Till första programmet

UR Samtiden - The conference 2015 : Att sprida sitt budskap på nätetDela
  1. Vi är ett nyhets- och nöjesföretag.

  2. På Buzzfeed leder jag
    ett team som gör våra mobilappar.

  3. Ni vet kanske
    att data spelar en viktig roll-

  4. -för oss som företag och skrift.

  5. Senare får ni höra om romantik.

  6. Jag tycker inte
    att data och romantik är oförenliga.

  7. Data påstås vara väldigt kalla,
    beräknande och okänsliga-

  8. -men data är bara information, och
    det viktiga är hur man använder den.

  9. Jag ska visa tre sätt att göra det.
    Det första...

  10. De är "data för aktivism",
    "data för användarupplevelse"-

  11. -och "data för tillförlitlighet",
    vilket rör journalistik.

  12. Låt oss börja med aktivismen.

  13. Alla vi har förutfattade meningar.

  14. Vi ser världen väldigt subjektivt,
    vilket oftast är bra.

  15. Det gör oss till unika individer-

  16. -men ibland kan det göra att vi inte
    förstår hur andra upplever saker.

  17. Många kan hävda
    att diskriminering inte finns-

  18. -för de är inte drabbade av det.

  19. Då kan data vara väldigt användbara.

  20. De kan vara en objektiv sanningskälla
    som avslöjar ojämlikheter-

  21. -och tvingar oss att lösa problemen.
    Jag vill prata om ett exempel.

  22. År 2013...

  23. Tracy Chou, en ingenjör på Pinterest,
    uppmanade teknikföretag-

  24. -att släppa data om andelen
    manliga och kvinnliga ingenjörer.

  25. Kalkylprogrammet har öppen källkod
    och finns på Github. Ni kan bidra.

  26. Till vänster syns en visualisering
    som gjordes av alla data.

  27. Över 200 företag
    har lagt in data i kalkylprogrammet.

  28. Bara hos fjorton av dem
    överstiger andelen kvinnor 50 %.

  29. Snittet är 18 % kvinnliga ingenjörer.

  30. Innan alla data offentliggjordes-

  31. -avfärdades ofta klagomål
    om diskriminering på teknikföretag.

  32. "Problemet handlar om dig eller din
    arbetsplats. Du kan väl byta jobb?"

  33. Men när man ser alla data förstår man
    att det handlar om en branschtrend.

  34. Data är viktiga, för ojämlikheter-

  35. -som leder till oproportionerligt
    många svarta fångar-

  36. -eller stora lönegap mellan könen kan
    inte bara lösas med goda avsikter.

  37. Policyförändringar
    måste stödjas av data.

  38. De här är väldigt känsliga frågor.

  39. Data för samhällsförändringar
    behöver inte bara handla om siffror.

  40. Att visa statistik
    och vädja till känslor-

  41. -är ofta mer effektivt för att visa
    problemen och få folk att göra nåt.

  42. Så här visualiserades dödssiffran
    i Irak av South China Morning Post.

  43. Som synes fattade man
    väldigt medvetna designbeslut-

  44. -för att provocera fram
    känslor om informationen som visas.

  45. Här är en kampanj, "Meet the world",
    av brasilianaren Icaro Doria.

  46. Han tar statistik
    från ett visst land-

  47. -och tillämpar den på
    färgproportionerna i landets flagga.

  48. Här visas Burkina Faso
    och livslängden för barn.

  49. Kampanjen försöker vara subversiv-

  50. -genom att sammanföra nåt som vi är
    stolta över och nåt som vi skäms för.

  51. Tittarna ska vilja göra nåt eftersom
    associationen gör dem illa till mods.

  52. Den här handlar om Brasilien
    och fattigdomen där.

  53. Bilder har ju en stark inverkan
    på vår tolkning av data-

  54. -så information kan lätt manipuleras.
    Även om siffror är objektiva-

  55. -så kan sättet som de sammanställs på
    förändra nåns tolkning-

  56. -och ge en helt annan bild.

  57. Alla som jobbar med data,
    särskilt inom aktivism-

  58. -har ett etiskt krav att tänka på-

  59. -hur de visualiserar data
    och vad de över huvud taget mäter.

  60. Ett bra exempel på det är Tracy Chou.

  61. När hon först ville se
    mångfaldighetsstatistik-

  62. -varnade hon för "vanity metrics".

  63. Bara positiva siffror,
    som konferensdeltagande-

  64. -får bara folk att känna sig nöjda
    medan de verkliga problemen fortgår.

  65. Många företag har offentliggjort
    diagram med mångfaldighetsstatistik.

  66. Facebook, Google, Apple, Yahoo
    har gjort det, liksom Buzzfeed.

  67. Även om det är ett enormt framsteg-

  68. -verkar viktig information saknas,
    och det är lite missvisande.

  69. Vi vet inte hur stor andel kvinnliga
    ingenjörer som slutar på företagen-

  70. -trots tillgänglig statistik, som en
    studie från Harvard Business School-

  71. -som hävdar att 56 % av kvinnorna
    lämnar teknikbranschen efter tio år.

  72. Det är intressant att statistiken
    främst fokuserar på redan anställda-

  73. -när att locka folk
    är nåt annat än att behålla dem.

  74. Men såna data är värdefulla
    för samhällsförändringar.

  75. De leder till diskussion
    när vi ber om mer information.

  76. De identifierar trender,
    sätter realistiska mål-

  77. -och tvingar oss
    att faktiskt jobba mot målen.

  78. Jag nämnde att design
    kan påverka vår tolkning av data.

  79. Nu vill jag prata om hur vi använder
    data för att fatta designbeslut.

  80. I egenskap av designer har jag förr
    haft ett avogt förhållande till data.

  81. Jag har jobbat
    där "growth hacking" var viktigt.

  82. Hur många känner till begreppet?
    Några av er.

  83. "Dark patterns" eller "antimönster"?

  84. "Dark patterns" är designbeslut-

  85. -som lurar användare att göra nåt
    oönskat som är bra för företaget.

  86. Här är ett bra exempel från Netflix.

  87. En dialogruta
    ber dig att ansluta till Facebook.

  88. Det finns ingen synlig knapp för att
    inte ansluta till Facebook i rutan.

  89. Jag ägnade fem minuter åt
    att försöka undvika det.

  90. I det övre högra hörnet
    finns det ett litet kryss.

  91. Bakgrunden är själva bannern-

  92. -men de har gjort den så att det
    ser ut att vara det enda valet.

  93. Den är två år gammal,
    så de har uppdaterat den.

  94. Netflix är bättre nu, men det är ett
    bra exempel på ett "dark UX pattern".

  95. Data visar säkert "Fler ansluter till
    Facebook. Det funkar jättebra!"-

  96. -men om man granskar vad folk
    faktiskt tycker blir bilden en annan.

  97. Jag jobbade åt Venmo, en app som
    kan överföra pengar till ens vänner-

  98. -och i början gjorde vi nåt liknande.

  99. Appen hade
    en "bjud in min adressbok"-knapp-

  100. -där man brukar ha en "hoppa över"-
    knapp, så många tryckte på knappen.

  101. Antalet inbjudningar sköt i höjden,
    och alla var jätteglada-

  102. -men knappt några av dem ledde till
    registreringar eller nedladdningar.

  103. Vi gjorde en mer kvalitativ analys-

  104. -för vi upptäckte att en massa tweets
    nämnde "Venmo" och "spam" ihop.

  105. Folk var jättearga för det här, och
    därför funkade inte konverteringen.

  106. Ingen av inbjudningarna skickades
    medvetet. De ville inte dela appen.

  107. På Buzzfeed använder vi data-

  108. -för småsaker som konvertering-

  109. -men data är bättre för att hitta
    möjliga strategiska designbeslut-

  110. -eller för att förbättra
    vår användarupplevelse.

  111. De som använder Buzzfeeds app
    läser tre gånger fler inlägg-

  112. -än Buzzfeedläsare
    från Facebook eller andra kanaler-

  113. -och de delar lika mycket mer,
    för de läser mer.

  114. Längst ner
    syns sidfoten på varje inlägg.

  115. Man kunde skriva en kommentar,
    dela det på Facebook eller via mejl.

  116. Vi gjorde om den för ett år sen.

  117. "Vi kan lika gärna granska data
    och se om vi kan göra nåt mer."

  118. Föga förvånande delar man mest
    via Facebook följt av mejl-

  119. -men vi upptäckte dessutom-

  120. -att man i snitt inte delar nåt
    på mer än två sociala nätverk.

  121. Om de delade via sms eller Pinterest-

  122. -vilket måste göras via dialogrutan-

  123. -skulle de troligen inte använda
    Facebook- eller mejlikonerna.

  124. Vi går miste om möjliga delningar,
    och de måste göra mer för att dela.

  125. När vi gjorde om sidfoten-

  126. -började vi följa vad användare
    delade med genom dialogrutan.

  127. Sidfoten visar nu alltid de två sätt
    som man oftast delar med.

  128. Här är en skärmbild av min app.
    Jag delar mycket via Facebook-

  129. -och genom att kopiera länken,
    för jag vill göra det svårt.

  130. Det är häftigt att se andra twittra.
    "Jaha, de är den sortens delare."

  131. Det bekräftades av användarna. Folk
    har bestämda åsikter om var de delar.

  132. Många gör skillnad på
    att sprida och sända.

  133. Att sända är att dela med en person,
    vilket folk hellre gör.

  134. Vi uppmanar användare att dela-

  135. -med en mer personlig upplevelse för
    dem som inte sprider vad de delar.

  136. Delningarna med några av de mindre
    populära valen, som sms och Twitter-

  137. -har ökat lite sen det här infördes,
    vilket har ökat delningarna på appen.

  138. Vi tänker mycket på pushmeddelanden.

  139. En trend på sistone är tanken att
    meddelandeflödet är ett nyhetsflöde.

  140. Två appar har experimenterat med det:
    Yo och Ping.

  141. Båda ser bara appen som en
    mekanism som hanterar meddelanden.

  142. Ping kan prenumerera på vissa ämnen.

  143. Yo är en "personsökare". Med ett
    knapptryck skickas ett "Yo" till nån.

  144. Märkligt, men de är experimentella.

  145. Buzzfeedappen har visat att användare
    som väljer att få pushmeddelanden-

  146. -oftare blir återkommande användare.

  147. Men pushmeddelanden kan ofta bli
    spammiga. De blir "dark UX patterns".

  148. Men en storlek passar inte alla.

  149. Vi lanserade nyligen en nyhetsapp för
    Buzzfeed. Den syns till höger om mig.

  150. Appen har ett bevakningsflöde
    där man kan prenumerera på-

  151. -pushmeddelanden i olika kategorier.
    Inte bara teknik eller världsnyheter-

  152. -utan även tillfälliga ämnen
    för sånt som sker just nu-

  153. -som korruptionsskandalen inom FIFA
    och skjutningen i Charleston.

  154. Det matchar hur användare
    vill få pushmeddelanden.

  155. De vill veta mer om sånt som de redan
    har visat att de är intresserade av.

  156. USA:s högsta domstol sa nyligen ja
    till samkönade äktenskap.

  157. Sverige ligger långt före oss där,
    men det var stort i USA.

  158. Alla som prenumererade på
    HBT-nyheter eller "det senaste"-

  159. -fick pushmeddelandet. Så här
    påverkades nyhetsappens läsarantal.

  160. Den enorma toppen på kurvan
    är när vi skickade meddelandet.

  161. Det sjönk sen, men det var inte det
    som gjorde oss glada.

  162. När den planade ut låg baslinjen
    högre än före pushmeddelandet-

  163. -så fler använde vår app
    efter pushmeddelandet-

  164. -för de lockades tillbaka till appen
    och läste fler artiklar.

  165. Vi har fått både kvantitativ och
    kvalitativ feedback om själva appen.

  166. Här är nån som talade om för oss...

  167. De hörde talas om beslutet tack vare
    oss. De spred det till sina vänner.

  168. Vi på Buzzfeed vill bara leverera
    nyheter och informera folk.

  169. Om det sker med hela inlägg eller
    bara ett pushmeddelande är vi nöjda.

  170. Det väcker en del intressanta frågor.

  171. Hur vet man om meddelandet blev läst
    eller om de tyckte att det gav nåt?

  172. Jag har inget svar på det.

  173. Det är spännande för mig som är
    designer, för jag måste lista ut-

  174. -hur man tolkar handling som avsikt
    om nån läser nåt.

  175. Apparna har lärt mig-

  176. -att inte bara använda data för ett
    A/B-test eller för att hitta vinnare-

  177. -utan i stället för att göra appen
    mer personlig för användarna.

  178. Jag ska prata lite om
    hur data förändrar journalistiken-

  179. -och hur medieföretag arbetar.
    Före internet och sociala medier-

  180. -bestämdes tidningsinnehållet
    eller tidningens framsida-

  181. -av några skribenter och redaktörer.
    De bestämde vad som var viktigt.

  182. Nyhetsredaktioner är ofta homogena,
    så de tycker att man ska bry sig om-

  183. -det som möjligen kan vara sånt
    som skribenterna själva bryr sig om.

  184. Men sociala medier har gett folk
    en ny kanal för att slippa det.

  185. När tillräckligt många pratar om nåt
    måste nyhetsorganisationer lyssna.

  186. Det demokratiserar journalistiken
    på gott och ont.

  187. Den allmänna opinionen
    är inte jämt bra för allmänheten.

  188. Till exempel
    trendar Donald Trump stort nu i USA.

  189. Men den kan också göra gott.

  190. Den kan höja röster som sällan hörs.

  191. Förra veckan spreds en hashtagg,
    #ilooklikeanengineer.

  192. Hashtaggen startade på Twitter,
    och den spreds så viralt-

  193. -att nyhetsorganisationer världen
    över tvingades att skriva om den.

  194. Så det finns många...

  195. Fördelen med reaktiva medier är
    att man ofta kan uppmärksamma-

  196. -sånt som förstahandsberättelser
    från demonstranter i ett visst land-

  197. -i stället för en andrahandstolkning.

  198. Det moderna medieföretaget kan vara
    en megafon åt marginaliserade röster.

  199. Jag pratade med en kollega
    om konferensen.

  200. Jag sa att temat var hur man når fram
    i bruset, och hon sa nåt intressant:

  201. "Ibland är bruset mer intressant."

  202. Hennes exempel var Ferguson. Jag
    vet inte hur många som vet det här.

  203. Ferguson är en stad som har stått
    i centrum för rasmotsättningar i USA-

  204. -efter att en polis sköt en obeväpnad
    tonåring där. Folk har protesterat.

  205. Om man följde #ferguson på Twitter
    när det hände-

  206. -eller på årsdagen för en vecka sen,
    så såg man mycket sånt här.

  207. Det här kan vara brus. Ett sånt här
    informationsflöde kan bli för mycket-

  208. -men om ens röst inte blir hörd-

  209. -måste man ibland skapa brus för att
    sända en signal, som i Ferguson.

  210. När det började trenda på Twitter
    tog nyheterna upp det.

  211. Men vår publik börjar se hur lång tid
    det tar innan signalen identifieras.

  212. De flesta hörde talas om Ferguson
    genom såna här tweets.

  213. Först två dagar efter skjutningen-

  214. -började amerikanska medieföretag
    ägna sändningstid åt den här frågan.

  215. Många tyckte att de var långsamma.

  216. Förutom det etiska kravet
    att täcka såna här nyheter-

  217. -måste man vara villig att gå igenom
    bruset om man vill avslöja nyheter.

  218. En annan signal som börjar bli
    väldigt viktig för oss på Buzzfeed-

  219. -är internationell trafik, för varje
    gång som vi översätter ett inlägg-

  220. -till ett nytt språk, så når vi en
    publik som vi annars inte hade nått.

  221. Det här gällde en
    kvinnorättsdemonstration i Argentina.

  222. Det publicerades först på spanska,
    och det började få hög trafik i USA-

  223. -så vi översatte det till engelska.
    Då väckte det intresse i Frankrike-

  224. -så vi översatte det till franska.
    Då slutade vi översätta artikeln-

  225. -men de kan fortsätta från Frankrike
    till Tyskland och andra länder.

  226. Just det här inlägget handlar om
    feminism och kvinnorättsfrågor.

  227. Det är nåt
    som alla kan relatera till.

  228. Vi använder inte bara data för att
    se vilket innehåll som funkar var-

  229. -utan för att ta reda på vad alla i
    världen, eller här inne, bryr sig om.

  230. Till sist vill jag bara påminna om
    att data bara är information.

  231. Information är makt
    som kan göra gott eller ont.

  232. Förhoppningsvis använder ni den
    till nåt gott. Tack så mycket!

  233. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att sprida sitt budskap på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sabrina Majeed är produktdesigner på Buzzfeed och berättar om hur man kan nå fram med sitt budskap i dagens massiva informationsflöde. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Elektronisk publicering, Kommunikation, Masskommunikation, Massmedia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - The conference 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Erövring av luften med drönarteknik

Adam Pruden som är produktutvecklare på Frog design föreläser om drönarteknik. Han säger bland annat att det kommer att bli något vi använder till vardags. Tekniken bidrar inte alltid till positiv utveckling utan kan även användas i negativa syften. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Upp till rymden

Mads Wilson är medlem i Copenhagen Suborbitals som har byggt en rymdraket. Det berättar han om. Han säger att möjligheterna att använda bra och mer avancerad teknik har blivit större. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Bärbar teknologi

Är du redo för att klä dig i ny teknologi? Joanna Pena-Bickley är kreativ chef på IBM Interactive och berättar om att vi använder oss av mer och mer bärbar teknik i vår vardag. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Samla information om kvinnan

Ida Tin är en av grundarna till företaget Clue som har skapat en menstruationcykel- och fertilitetsapp. Hon berättar om appen och att hon med den vill bidra till att kvinnor ska kunna få kontroll över sin hälsa. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Underlätta vardagen med teknik

Hur kan du hitta kraft och teknik till att fokusera på en uppgift? Här föreläser Laura Michelle Berman som är grundare av Melon och har skapat Melon headband. Hon berättar om bandet som ska hjälpa användaren att vara koncentrerad genom att det samlar in fakta när man har det på huvudet. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att sprida sitt budskap på nätet

Sabrina Majeed är produktdesigner på Buzzfeed och berättar om hur man kan nå fram med sitt budskap i dagens massiva informationsflöde. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Känslor och teknologi

Tim Leberecht är chef på design- och arkitekturföretaget NBBJ och resonerar kring att våra maskiner kan lära sig att tänka som människor. Han uppmanar till att fundera på om människan kommer tappa sina känslor i takt med att vi blir mer och mer fixerade vid insamlande av data och vid att allt ska vara mätbart. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att ha dialog med användarna

Andie Nordgren är producent på CCP Games och berättar om vikten av dialog med användarna om man vill nå framgång med sina produkter. Hon säger att det är bättre att tänka på hur en produkt kan få användaren att känna sig och utvecklas än att tänka på vad man har för målgrupp. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Sälja din produkt

För att skapa intresse för din produkt måste du kunna väcka uppmärksamhet. Farrah Bostic är strategichef på företaget The Difference Engine. Här berättar hon om sitt företag och hur de lyckas sälja sin produkt. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Hjältar och terrorism

Barn och ungdomar i Mellanöstern törstar efter positiva superhjältar och förebilder i litteratur och skolundervisning. Suleiman Bakhit är serietecknare från Jordanien. Han fick idén till att skapa arabiska hjältar efter att han besökte en skola. Han menar att den muslimska världen snabbt måste bestämma sig för vilken identitet de vill ge barnen. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Om näthat

Anita Sarkeesian är mediekritiker på nättidningen Feminist Frequency. Hon blir hotad, förlöjligad och trakasserad bara för att hon är kvinna som analyserar och kritiserar dataspel. Här berättar hon om hoten hon utsätts för. Inspelat den 19 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att bli en lycklig 85-åring

Vad är det som får människor att göra saker som lyckas? Nina Åkestam är reklamforskare på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har tidigare varit sjukskriven på grund av stress. Här berättar hon om hur man lyckas utan att bränna ut sig. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att älska sin arbetsplats

Att veta vad man ska göra när man kommer till jobbet på morgonen är viktigt för att man ska trivas på sitt jobb. Det menar Malou Adler, chef på företaget USTWO. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Vi jobbar för mycket

Många känner igen sig i att tiden inte räcker till för allt man vill göra. Och vi glömmer att ställa oss frågan: varför jobbar jag? Roland Paulsen är sociolog och författare och har undersökt den frågan. Han menar att vi inte behöver jobba 8 timmar om dagen och att vi inte behöver vara på arbetsplatsen rent fysiskt. Inspelat den 19 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Använda naturen i dagens teknologi

Studera naturen för att utveckla teknologin. Michael Pawlyn är arkitekt och grundare av Exploration Architecture. Han menar att naturen är så perfekt att kunskapen om den kan användas när man bygger hus eller letar efter olika lösningar. Här berättar han om olika exempel och om hur det går till när man arbetar med naturen. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnan mitt i kriget

Journalisten Terese Cristiansson har skrivit om mamman som vill sälja sin dotter, intervjuat IS-domare och talibankvinnor. I Turkiet, Afghanistan och Pakistan har hon alltid fokuserat på dem som har svagast röst i samhället. Och det är oftast kvinnorna. Här berättar hon om sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning