Titta

UR Samtiden - Kriminologisymposium 2015

UR Samtiden - Kriminologisymposium 2015

Om UR Samtiden - Kriminologisymposium 2015

Föreläsningar från Stockholm Criminology Symposium 2015. Inspelat i juni 2015 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsförebyggande rådet (Brå).

Till första programmet

UR Samtiden - Kriminologisymposium 2015 : Ringar på vattnetDela
  1. Det är en ära att få vara här.

  2. Tack till Jerry Lee för att han har
    det här som ett namngivet föredrag.

  3. Titeln är: "Polisiär försöksverksamhet
    sprider ringar på vattnet:"

  4. "Hur en studie
    kan rädda livet på många."

  5. Här är en bild av Robert F. Kennedy.

  6. Den togs den 6 juni 1966-

  7. -vid University of Cape Town
    i Sydafrika.

  8. Den togs
    efter hans Day of Affirmation-tal-

  9. -som sponsrades av den sydafrikanska
    studentrörelsen NUSAS-

  10. -som försökte upprätthålla principerna-

  11. -i FN:s deklaration
    om de mänskliga rättigheterna.

  12. Kennedy var där
    för att tala om yttrandefrihet-

  13. -och den roll som myndigheter spelar
    i alla aspekter av tillvaron:

  14. Familjelivet, arbetstillfällen,
    tillgång till utbildning och trygghet.

  15. Jag stötte på talet
    när jag förberedde det här föredraget.

  16. Jag reagerade på det som Kennedy sa
    om hoppets ringar på vattnet.

  17. Det här är ett direkt citat:

  18. "Varje gång man försvarar ett ideal,
    försöker förbättra andras lott"-

  19. -"eller kämpar mot orättvisa"-

  20. -"sprider man en krusning av hopp."

  21. "När dessa miljoner krusningar av
    energi och djärvhet korsar varandra"-

  22. -"växer de till en ström som kan riva
    förtryckets och motståndets murar."

  23. Kennedys bild av hur små handlingar
    leder till små krusningar av hopp-

  24. -illustrerar det här föredragets tema.

  25. Tanken om ringar på vattnet är
    grundläggande för brottsprevention-

  26. -vilket är ett centralt tema
    vid årets symposium.

  27. De senaste dagarna har vi lyssnat
    på många presentationer-

  28. -och är nog överens om att en liten
    förändring kan ha en enorm inverkan-

  29. -för att förebygga brott i många
    olika situationer, på olika platser-

  30. -och för olika sorters brottsproblem.

  31. Under dessa fyrtio minuter-

  32. -vill jag be er att komma ihåg
    bilden av ringar på vattnet.

  33. Temat genomsyrar hela mitt föredrag-

  34. -som fokuserar på hur en liten
    förändring kan få en enorm inverkan.

  35. I Jerry Lee-föredragets anda ska jag
    fokusera på försöksverksamhet.

  36. Jag ska prata om hur försöks-
    verksamhet, trots sina brister-

  37. -ofta förkroppsligar den energi
    och djärvhet som Kennedy beskrev.

  38. Jag ska börja med Clarke och
    Cornishs Kingswood-experiment-

  39. -som publicerades 1975.

  40. Sen ska tala om vilken påverkan
    lärdomarna därifrån har haft-

  41. -på polisiär försöksverksamhet 2015.

  42. Sen tar jag upp ABILITY-studien
    om skolkning-

  43. -ett experiment som mitt team och jag
    har gjort vid University of Queensland.

  44. Utifrån resultaten ska jag fokusera
    på fyra ringar-på-vattnet-effekter.

  45. Först tittar jag direkt
    på studiens inverkan-

  46. -på de unga skolkarna som deltog.

  47. För det andra tittar jag på inverkan
    på de unga skolkarnas föräldrar.

  48. Men effekterna sprider sig längre
    än till ungdomarna och familjen.

  49. Den tredje effekten
    är interventionens inverkan-

  50. -på lärarna och poliserna som deltog.

  51. Slutligen ska jag tala
    om en fjärde effekt.

  52. Den är ett resultat
    av den förändring som uppstår-

  53. -när organisationer vågar testa,
    i randomiserade fältstudier-

  54. -nya, innovativa sätt att kontrollera
    och förebygga brottsproblem.

  55. Jag hoppas att ni känner
    igen de här personerna.

  56. Det är Ron Clarke och Derek Cornish.

  57. Bilden togs 1982, ett litet tag
    efter Kingswood-studien.

  58. De är förstås väldigt stiliga.
    Derek är här och Ron är nånstans...

  59. Där är han.
    Jag måste tacka Rons fru Sheila-

  60. -som fick leta fram en bild
    av Ron och Derek tillsammans.

  61. De ville nog inte bli fotograferade
    så mycket på den tiden.

  62. De utförde experimentet
    i Storbritannien-

  63. -från augusti 1965 till oktober 1969.

  64. Jag ska bara förklara lite om studien.

  65. Det kan ge en del lärdomar
    om dagens ringar på vattnet.

  66. Här är Kingswood Training School.

  67. På den tiden fanns det inga träd,
    bara asfalt.

  68. På 60-talet var det en internatskola
    dit unga pojkar skickades-

  69. -oftast då de hade begått brott-

  70. -men ibland för att de bedömdes vara
    för svåra för föräldrar att kontrollera.

  71. I studien deltog 280 pojkar
    som placerades i ett av tre hus.

  72. I ett hus bodde pojkar som bedömdes
    vara olämpliga för interventionen.

  73. Resten placerades i antingen
    kontrollhuset eller försökshuset.

  74. I kontrollhuset rådde skolans
    vanliga sätt att hantera pojkarna-

  75. -med interventioner ledda av vuxna.

  76. Försökshuset tillämpade
    en terapeutisk gemenskap-

  77. -som ansågs vara mer tillåtande-

  78. -och ansvaret delades
    mellan personalen och pojkarna.

  79. När man läser artiklar
    och rapporter från studien-

  80. -är det som att läsa en lista
    över allt som kan gå snett-

  81. -vad gäller intern och extern validitet
    inom försöksverksamhet-

  82. -inklusive stora problem
    med implementering.

  83. Man såg nästan inga skillnader mellan
    försöks- och kontrollgrupperna-

  84. -i fråga om brottsåterfall både vid
    två och tio år efter randomisering.

  85. Resultaten visade även
    fortsatt brottsligheten inom urvalet.

  86. Trots dess misslyckande anser jag
    att Kingswood-studien-

  87. -ihop med Rons studie om rymning
    som utfördes ungefär samtidigt-

  88. -utgjorde stenar i havet
    som många ringar på vattnet.

  89. Man kan nog säga,
    och Ron får rätta mig om jag har fel-

  90. -att denna tidiga forskning ledde till
    en högersväng i Rons karriär-

  91. -bort från experimentering, trots
    att han är experimentell psykolog.

  92. Enligt Derek Cornish var problemen-

  93. -inte bara ett misslyckande
    för försöksverksamhet i praktiken-

  94. -utan för teorin.

  95. Ron har sagt att experimentet kanske
    kunde förklara vad som hände-

  96. -men inte hur eller varför.

  97. Observerationerna om teorins
    misslyckande i båda studierna-

  98. -har spridit ringar på vattnet
    i mer än fyra decennier.

  99. De ledde till en jakt efter bättre
    teoretiska lösningar på brottsproblem-

  100. -vilket ledde till
    situationell brottsprevention.

  101. De som var först med detta
    var förstår årets pristagare-

  102. -Ron Clarke och Pat Mayhew.

  103. Men de terapeutiska experimentens
    misslyckande under 60-talet-

  104. -gav rättsväsendet skäl att motsätta sig
    experimentella utvärderingar.

  105. Jag ska nu prata kort
    om den sista punkten.

  106. Om vi spolar fram till 2015-

  107. -är försöksverksamhet långtifrån dött
    åtminstone inom polisarbetet.

  108. Diagrammet visar ett ökat antal RCT:er
    - randomiserade kontrollerade studier-

  109. -och kvasiexperimentella utvärderingar
    från 1950 fram till nu.

  110. Den bygger på information
    från den globala polisdatabasen-

  111. -som vi kallar GPD.

  112. GPD har tagits fram
    i ett samarbete de senaste åren-

  113. -mellan mitt team
    vid University of Queensland-

  114. -särskilt Angela Higginson
    och Liz som sitter här framme-

  115. -och brittiska College of Policing-

  116. -och Betsy Stanko vid
    Mayor's Office for Policing and Crime.

  117. Vi har systematiskt granskat
    88 akademiska databaser-

  118. -89 källor inom den grå litteraturen,
    20 manuellt genomsökta källor-

  119. -och 48 informationskällor
    på andra språk än engelska.

  120. För att ge oss maximal bredd
    inkluderade våra kriterier-

  121. -många olika polisiära interventioner
    och utvärderingar.

  122. Diagrammet visar sökresultaten
    med fem års mellanrum sen 1950.

  123. Totalt har vi använt
    fler än 350 000 referat-

  124. -som visas med fem års mellanrum
    i de blå staplarna.

  125. Den röda linjen är ökning i preliminär
    lämplighet efter en första sållning-

  126. -och den gröna linjen,
    som syns allra längst ner-

  127. -visar vår slutliga
    beräknade lämplighet.

  128. Det första man kan se är
    att den gröna linjen längst ner visar-

  129. -att man måste sålla igenom
    en enorm mängd information-

  130. -för att avlägsna olämpliga fall
    och fullborda databasen.

  131. Den visar att vid mitten av 2014
    har vi dokumenterat och identifierat-

  132. -7 440 experiment
    och kvasiexperiment i polisarbete-

  133. -som har utförts i hela världen.
    Det är många fler än vad vi trodde.

  134. När vi tittar på antalet randomiserade
    kontrollerade fältstudier-

  135. -som bara handlar om
    att reducera brottsligheten-

  136. -blir urvalet mycket mindre
    än de 7 440 som vi har identifierat-

  137. -och som även täcker interventioner
    kring personalfrågor inom polisen-

  138. -hälsoproblem i arbetet,
    ledning och så vidare.

  139. Peter Neyroud har ett privat register
    med RCT:er om polisarbete.

  140. Diagrammet togs fram med hjälp av en
    matris från George Mason University.

  141. Den visar randomiserade fältstudier
    med resultat för brottslighet.

  142. Man ser tillväxten av experiment
    som inleddes på 90-talet.

  143. Vi är nog eniga om att det var
    Larry Sherman och David Weisburd-

  144. -som låg bakom upptrappningen
    av försöksverksamheten i hela världen.

  145. Nu 2015 vet vi att det finns-

  146. -minst 101 fullbordade RCT:er
    om polisarbete-

  147. -med resultat för brottslighet
    och minst nitton pågående studier.

  148. ABILITY-studien om skolk
    är ett av dessa pågående experiment.

  149. Studien undersöker
    tredje parts polisarbete-

  150. -och tar hänsyn till de misslyckanden
    i Kingswood- och rymningsstudierna-

  151. -som frustrerade Ron
    i slutet av 1960-talet.

  152. Utifrån ABILITY-studien ska jag nu tala
    om fyra ringar-på-vattnet-effekter.

  153. Vi vet att polisarbete är tufft.

  154. Det finns saker som polisen
    kan göra för att vara effektiv-

  155. -men de kan göra mycket mer för att
    sprida förändringens ringar på vattnet.

  156. I dag ska jag prata om-

  157. -varför jag tror att samarbete ser
    lovande ut för polisens framtida arbete.

  158. Den första effekten
    är skolkstudiens direkta inverkan-

  159. -på ungdomarna som deltog.

  160. Den andra effekten är inverkan
    på skolkarnas föräldrar.

  161. Sen ska jag presentera data
    om effekten på de lärare och poliser-

  162. -som deltog i samarbetet i studien.

  163. Den sista effekten är förändringen
    som äger rum-

  164. -när polisorganisationer använder
    randomiserade studier-

  165. -för att prova nya, innovativa sätt
    att kontrollera och förebygga brott.

  166. Dessa effekter
    förkroppsligar den energi och djärvhet-

  167. -som Robert Kennedy beskrev
    i sitt tal för 49 år sen.

  168. Tanken med tredje parts polisarbete
    är att polisen behöver samarbeten-

  169. -för att bibehålla sina framsteg.

  170. De kan inte åstadkomma förändringar
    över lång tid på egen hand.

  171. Skolkstudien är ett experiment-

  172. -som prövar principerna och inverkan
    hos tredje parts polisarbete-

  173. -när det gäller att minska skolkning och
    brottslighet i de berörda familjerna.

  174. Polisen samarbetar
    med andra organisationer-

  175. -för att tillsammans minska
    brottslighet och ordningsproblem.

  176. Avgörande inslag är samarbetet-

  177. -och den tredje partens
    juridiska påtryckningsmedel.

  178. Denna intervention jämförs med
    polisens gängse tillvägagångssätt-

  179. -i vilket polisen på egen hand arbetar
    med brottslighet och ordningsproblem.

  180. I skolkstudien definierar vi noga-

  181. -två nödvändiga komponenter
    för tredje parts polisarbete.

  182. Vänster pil längst upp representerar
    den första komponenten i studien-

  183. -nämligen samarbetet mellan
    Queenslands polis och elva skolor.

  184. Höger pil representerar tredje parts
    juridiska påtryckningsmedel.

  185. Här var det skolklagarna-

  186. -enligt vilka föräldrarna är ansvariga
    för sina barns skolnärvaro.

  187. I vanliga fall använde polisen
    varningar, kontroller och gripanden-

  188. -för att ta itu med problem
    orsakade av skolkande ungdomar.

  189. Ursprunget till studien-

  190. -var att en lokal intendent uttryckte
    oro över skolk i sitt distrikt.

  191. Skolkande ungdomar var
    överrepresenterade i brottsstatistiken-

  192. -och polisen kommunicerade inte
    tillräckligt med områdets skolor.

  193. En lokal rektor kom ihåg
    att innan studien började-

  194. -kastade man tomater och matrester
    på polisen när de gick på skolgården.

  195. I slutet av 2009 beslöt sig polisen för
    att inleda ett samarbete med skolorna-

  196. -för att lättare kunna angripa problemet
    med skolkande ungdomar.

  197. Polisen insåg att skolorna var viktiga-

  198. -då de hade det juridiska ansvaret
    att ta itu med skolkning.

  199. Man tog kontakt
    med skolornas rektorer-

  200. -för att samfällt angripa problemet
    med skolkning.

  201. Queenslands lagstiftning
    angående skolk-

  202. -är väldigt tydlig med eskalerings-
    processen för skolfrånvaro.

  203. Om vi lägger in lagarna
    i Ayres och Braithwaites pyramid-

  204. -ser vi hur lagarna aktiveras
    i fyra steg.

  205. Först, längst ner, skickas ett
    varningsbrev till skolkarens målsman.

  206. I detta förklaras föräldrarnas ansvar
    för att barnet går i skolan.

  207. Om barnet fortfarande är frånvarande
    kallar rektorn till ett formellt möte-

  208. -för att prata med föräldrarna
    om deras ansvar.

  209. Om barnet fortsätter skolka-

  210. -är det tredje steget att rektorn
    skickar en förvarning till föräldrarna-

  211. -om att de nu riskerar åtal.

  212. Slutligen, om problemet förblir olöst-

  213. -låter utbildningsdepartementets
    ordförande väcka åtal mot föräldrarna.

  214. Det högsta straffet för det första
    brottet är 600 dollar-

  215. -och för påföljande brott
    är det 1 200 dollar.

  216. I skolkstudien innebar
    den oförändrade interventionen-

  217. -att polisen använde
    sina normala metoder-

  218. -vilket innefattade gatukontroller,
    varningar och gripanden.

  219. Under dessa omständigheter använde
    skolorna också sin juridiska makt-

  220. -på det vanliga sättet.

  221. Rektorerna trappade upp åtgärderna
    i pyramiden enligt egen bedömning.

  222. I kontrollfallen hölls formella möten
    mellan målsman och rektorn-

  223. -på rektorsexpeditionen.

  224. Varningsbrev och brev om förestående
    åtal skickades med snigelposten-

  225. -till de skolkande ungdomarnas
    föräldrar.

  226. I studiens försöksgren
    försökte polisen minska skolket-

  227. -genom att samarbeta med skolorna-

  228. -för att försöka få föräldrarna
    att frivilligt rätta sig efter lagen.

  229. För att sätta teorin om tredje parts
    polisarbete i praktik-

  230. -inkluderade vi ett familjegruppmöte-

  231. -som demonstrerade samarbetat
    mellan polisen och skolorna-

  232. -och tydligt förmedlade att det var
    föräldrarnas juridiska ansvar-

  233. -att få barnen att gå i skolan.

  234. Det här är ett foto från familjemötet.

  235. Det står i bjärt kontrast till hur fall
    behandlades i studiens kontrollgren.

  236. En utbildad handledare ledde mötena-

  237. -som hölls på en plats
    som passade familjerna.

  238. Mötena fokuserade på barnet-

  239. -och hölls ibland på skolan
    men ofta även på neutrala platser.

  240. Innehållet i familjegruppmötet
    var särskilt planerat och strukturerat-

  241. -enligt de teoretiska komponenterna
    inom tredje parts polisarbete.

  242. Först demonstrerades samarbetet
    mellan polisen och skolorna-

  243. -genom att en uniformerad polisman
    och en skolrepresentant deltog.

  244. De förklarade för familjen
    hur skolket påverkade deras arbete-

  245. -och uttryckte sin uppriktiga önskan
    att barnet regelbundet gick i skolan.

  246. Skolrepresentanten förklarade de
    juridiska kraven på föräldrarna-

  247. -att se till att barnet gick i skolan-

  248. -och att de kunde bli bötfällda
    eller åtalade för barnets frånvaro.

  249. Handledarna
    uppmanade skolrepresentanterna-

  250. -att berätta om de juridiska
    påtryckningarna vid lämpliga tillfällen-

  251. -i syfte att få både föräldrar och barn
    att frivilligt lyda lagarna om närvaro.

  252. Barncentrerade handlingsplaner
    utvecklades under mötena-

  253. -och följdes upp av polisen.

  254. Det här är en bild av mitt forskarlag
    vid University of Queensland.

  255. ABILITY-studien har varit ett stort
    åtagande för polisen, skolorna-

  256. -och mitt forskarlag under fem år.

  257. Jag vill bara uppmärksamma arbetet
    som mitt team har gjort.

  258. Jag vill nämna Sarah Bennett,
    Emma Antrobus, Liz Eggins-

  259. -och mina doktorander.

  260. Jag vill också tacka polisen
    i Queensland för dess stöd-

  261. -liksom utbildningsdepartementet och
    departementet för samhällstjänster.

  262. Vi gjorde ett test av studiens
    interventioner och processer 2010.

  263. Studien inleddes i oktober 2011-

  264. -och i maj 2013
    hade vi rekryterat alla lämpliga fall.

  265. Ungdomarna skulle vara
    mellan tio och sexton år-

  266. -och ha 85 procents närvaro
    eller mindre under tre terminer.

  267. Deras närvaro baserades på
    att det saknades giltiga skäl-

  268. -för skolfrånvaron.

  269. Av etiska skäl ringde skolorna först
    till målsmännen-

  270. -och frågade om de ville delta.

  271. Sen placerades familjerna
    slumpmässigt-

  272. -till antingen kontrollgruppen-

  273. -eller till gruppen som fick
    försöksinterventionen.

  274. Studien inkluderade 102 skolkande
    ungdomar och deras målsmän-

  275. -från elva skolor.

  276. 51 ungdomar placerades
    slumpmässigt i försöksgruppen-

  277. -och 51 i kontrollgruppen.

  278. Vid baslinjen ledde den randomiserade
    allokeringen till stora likheter.

  279. 91 procent av barnen hade haft
    tidigare kontakt med polisen.

  280. Vid baslinjen såg vi inga betydande
    skillnader mellan grupperna-

  281. -i fråga om skolk, brottslighet
    och viktiga demografiska egenskaper.

  282. Den första ringar-på-vattnet-effekten
    är studiens direkta inverkan-

  283. -på de 102 ungdomar som deltog.

  284. Vi antog att vi skulle få se
    flera direkta effekter:

  285. Samarbetet skulle öka ungdomarnas
    vilja att gå i skolan-

  286. -minska antisocialt beteende,
    öka tillfredsställelsen i skolan-

  287. -öka viljan att samarbeta med polisen,
    göra skolan och polisen mer legitim-

  288. -öka självständighet
    och minska känslomässiga problem.

  289. Studien skulle också testa
    samarbetets effekt över lång tid.

  290. Vår hypotes var att polisen behöver
    samarbete för att bibehålla framsteg.

  291. När vi tittar på officiella data
    om skolnärvaro-

  292. -ser vi statistiskt signifikanta
    skillnader mellan grupperna.

  293. Diagrammet visar antalet dagar det tar
    för de båda grupper att misslyckas-

  294. -med att närvara i skolan
    efter randomisering.

  295. Kontrollgruppen är den blå linjen-

  296. -och hade kortare genomsnittstid
    än den röda försöksgruppen.

  297. För kontrollgruppen tog det
    i genomsnitt 4,5 dagar att misslyckas.

  298. För försöksgruppen
    tog det i genomsnitt 8,2 dagar-

  299. -till deras första frånvarotillfälle
    efter att studien inleddes.

  300. När vi tittar på data från personliga
    intervjuer efter tolv veckor-

  301. -så stödjer dessa resultaten.

  302. Diagrammet visar ungdomarnas
    uppfattningar efter tolv veckor.

  303. De blå staplarna är den genomsnittliga
    inställningen hos kontrollgruppen-

  304. -och den röda är försöksgruppen.

  305. Stjärnorna markerar signifikanta
    skillnader efter tolv veckor-

  306. -mellan försöks-
    och kontrollgruppen.

  307. Så efter tolv veckor säger ungdomarna
    i försöksgruppen-

  308. -att de försöker gå i skolan oftare
    jämfört med kontrollgruppen.

  309. Vi fann också statistiskt signifikanta
    skillnader efter tolv veckor-

  310. -vad gäller skälen som ungdomarna
    i försöksgruppen uppgav-

  311. -för att de skolkade.

  312. Grupperna var eniga om vilken nytta
    de ansåg att polisen i skolan gjorde-

  313. -för att hjälpa dem
    att förbättra sitt beteende.

  314. Det här diagrammet visar samma fråga
    ställd till ungdomarna-

  315. -efter sex månader.

  316. Vi ser att de statistiskt signifikanta
    skillnaderna mellan grupperna-

  317. -vad gäller viljan att gå till skolan
    oftare kvarstår efter sex månader.

  318. Vi finner också även här skillnader
    mellan grupperna-

  319. -vad gäller hur interventionerna fick
    dem att tala om skälen till skolkning-

  320. -med bättre resultat
    för försöksgruppen.

  321. Vi fann också att försöksgruppen
    uppgav att familjemötena-

  322. -fick dem att förbättra sitt beteende.

  323. Mitt team samlar också in data
    efter ett, två och fem år.

  324. Vårt mål är att se långtidseffekterna
    av samarbetet med tredje part.

  325. Vi har också tittat på
    polisens data för deltagarna-

  326. -och fokuserat på
    alla dokumenterade lagöverträdelser-

  327. -som gripanden, varningar
    och domstolsordrar.

  328. Här ser vi en del lovande resultat.

  329. Försöksgruppen begår färre brott efter
    randomisering än kontrollgruppen.

  330. Vårt t-test visar signifikanta
    skillnader mellan grupperna-

  331. -för det genomsnittliga antalet dagar
    tills ett brott begås igen.

  332. Det här diagrammet visar också
    tiden fram till misslyckande.

  333. Vi ser att resultaten är bättre
    för försöksgruppen.

  334. Kontrollgruppen är den blå linjen-

  335. -och misslyckades i genomsnitt tidigare
    än den röda försöksgruppen.

  336. Det genomsnittliga antalet dagar
    för kontrollgruppen var 753 dagar.

  337. -och det var 834 dagar
    för försöksgruppen.

  338. Det innebär att kontrollgruppen
    åtalades eller greps fortare-

  339. -än deltagarna i försöksgruppen
    i perioden efter randomisering.

  340. Självrapporterna
    om prosocialt beteende-

  341. -visar en annan sida
    av förbrytarnas beteende.

  342. Diagrammet
    visar föräldrarnas uppfattning-

  343. -av barnens prosociala beteende-

  344. -från baslinjen till sex månader
    efter randomisering.

  345. Jämförelsen mellan grupperna
    är betingelsen-

  346. -och inom gruppen är det tid.

  347. Och vi tar med en interaktion
    mellan betingelse och tid.

  348. Kurvan visar
    den signifikanta interaktionen.

  349. Försöksgruppen
    representeras av den röda linjen-

  350. -och kontrollgruppen av den blå.

  351. Vid baslinjen fanns inga
    statistiskt signifikanta skillnader-

  352. -trots att försöksgruppen hade lägre
    självrapporterat prosocialt beteende.

  353. Men diagrammet visar också
    att föräldrarna i försöksgruppen-

  354. -rapporterade att deras barn visade
    förbättrat prosocialt beteende-

  355. -efter sex månader
    jämfört med baslinjen.

  356. Vi ser däremot ingen förändring-

  357. -i föräldrarnas uppfattning av barnets
    prosociala beteende i kontrollgruppen.

  358. När det gäller
    emotionellt välbefinnande-

  359. -finner vi fler lovande resultat.

  360. Som väntat ser vi ingen skillnad
    mellan grupperna vid baslinjen-

  361. -före randomiseringen.

  362. När vi testar interventionens påverkan-

  363. -på självrapporterade
    emotionella problem-

  364. -rapporterar föräldrarna i försöks-
    gruppen färre problem hos barnen-

  365. -efter sex månader
    jämfört med baslinjen.

  366. Vi ser inga förändringar i föräldrarnas
    rapporter om barnens problem-

  367. -hos kontrollgruppen.

  368. Vi går vidare till ringar-på-vattnet-
    effekten på föräldrarna.

  369. ABILITY-interventionen inbegrep
    två mekanismer för förändring:

  370. Samarbeten mellan polis och skola
    och kommunikation till målsmän-

  371. -om deras juridiska ansvar
    för barnens skolnärvaro.

  372. Det här är ett tidningsurklipp med en
    förälder som inte var med i studien.

  373. Hon blev åtalad för att ha brutit
    mot lagarna om skolk.

  374. Föräldern upplevde att hon blev
    orättvist behandlad av skolorna-

  375. -eftersom hon blev åtalad
    för att dottern inte gick i skolan.

  376. I studiens försöksgren försökte vi
    undvika situationer som denna.

  377. Målet var att informera föräldrarna
    om deras juridiska skyldigheter-

  378. -och att få föräldrar och ungdomar
    att följa lagen-

  379. -och inte riskera åtal.

  380. Ser vi på studiens effekt på föräldrarna
    finner vi intressanta resultat.

  381. Färgerna för de två grupperna är
    desamma som i tidigare diagram.

  382. Vid baslinjen ser vi
    inga signifikanta skillnader-

  383. -i föräldrarnas uppfattning om
    skolklagarna och åtalsrisken.

  384. Men målsmännen
    i försöksgruppen-

  385. -visar en ökning från baslinjen till
    tolv veckor efter randomisering-

  386. -i deras uppfattning av åtalsrisken
    om barnet inte gick i skolan.

  387. Så försöksinterventionen-

  388. -gjorde målsmännen medvetna om
    sitt juridiska ansvar för skolnärvaron.

  389. Vår hypotes var också att
    en effekt av ABILITY-studien-

  390. -skulle vara att familjemötet ökade
    föräldrars medvetenhet om sitt ansvar-

  391. -och gjorde dem mer villiga
    att följa lagarna.

  392. Detta skulle öka sannolikheten
    att ungdomarna gick i skolan.

  393. Kom ihåg att barnet själv rapporterar
    en ökad vilja att gå i skolan oftare-

  394. -både vid tolv veckor och sex månader
    efter randomisering.

  395. Här ser vi om denna effekt påverkas-

  396. -av föräldrarnas inställning till åtal
    för deras barns skolfrånvaro.

  397. Diagrammet visar att interventionen
    ökade barnets skolnärvaro-

  398. -när målsmännen trodde att åtal
    för frånvaro var sannolikt.

  399. Den tredje effekten
    är studiens inverkan-

  400. -på samarbetet mellan polisen
    och skolans personal.

  401. Studien genomfördes-

  402. -för att man kastade tomater
    och matrester på polisen-

  403. -när de kom till skolan.

  404. Centralt för studien var samarbetet
    mellan skolorna och polisen-

  405. -för att minska direkta och indirekta
    effekter av skolket.

  406. Dessa samarbeten tas ofta för givet,
    förväntas och uppmuntras-

  407. -men vi förstår sällan
    exakt hur dessa samarbeten fungerar-

  408. -om de fungerar alls.

  409. Vi granskade de representanter
    från polisen och skolan-

  410. -som deltog i försöksgrenen
    av studien-

  411. -direkt efter familjegruppmötet.

  412. När vi tittar på pådrivande faktorer
    för samarbetet finner vi följande:

  413. Vi finner ingen skillnad-

  414. -mellan de representanter som deltog
    i studiens försöksgren-

  415. -vad gäller deras värdering
    av varandra-

  416. -i fråga om kommunikation
    om elevens skolk.

  417. Studien tycks alltså leda till delade
    meningar hos polisen och skolorna-

  418. -om sättet som de kommunicerar
    med varandra.

  419. Men skolrepresentanterna
    har en mer positiv syn på polisen-

  420. -vad gäller samarbete, delad kunskap,
    ömsesidig respekt och delade mål-

  421. -än vad polisen har på skolorna.

  422. Polisen är lite mer cynisk
    angående samarbete med skolorna-

  423. -än vice versa.

  424. Olika uppfattningar
    om skolklagens legitimitet-

  425. -tror vi driver på spänningarna
    mellan skolorna och polisen i studien.

  426. En del skolrepresentanter sa-

  427. -att de ansåg skolklagarna
    vara drakoniska och meningslösa-

  428. -och att de inte tyckte om dem.

  429. När vi testade effekten av yrkesroll på
    uppfattningen om lagarnas legitimitet-

  430. -fann vi att polisen hade en högre
    uppfattning om lagarnas legitimitet-

  431. -än skolrepresentanterna.

  432. Detta markeras med stjärnan
    mellan den blå stapeln, polisen-

  433. -och den röda, skolorna.

  434. För mig är det ett intressant fynd.

  435. Kom ihåg att interventionen
    från början hade till syfte-

  436. -att få skolrepresentanterna att
    förmedla konsekvenserna av skolk-

  437. -under familjegruppmötet.

  438. Målet var att få föräldrarna
    att följa lagarna-

  439. -och anstränga sig så gott de kunde
    för att få barnen att gå i skolan.

  440. Men skolbyråkraterna köper ofta inte
    skolklagarnas legitimitet.

  441. Men på familjegruppmötet ombads
    de förklara lagarna för föräldrarna-

  442. -oavsett deras egna åsikter om dem.

  443. Vi tror att mötet ledde till
    informell social kontroll-

  444. -kring skolbyråkraterna.

  445. Då ungdomarna i försöksgruppen-

  446. -anstränger sig mer än kontrollgruppen
    för att närvara i skolan-

  447. -tror vi att förmedlandet av
    skolklagarna i ett tryggt sammanhang-

  448. -är en enkel
    men avgörande komponent-

  449. -för att sprida ringar på vattnet
    i unga människors liv.

  450. Det finns en sista effekt
    som mitt team undersöker:

  451. Det organisationella lärandet när
    polisen leder och deltar i fältstudier-

  452. -som ABILITY-studien.

  453. Min doktorand Laura Bedford beskriver
    detta organisationella lärande-

  454. -som en serie kugghjul.

  455. Diagrammet illustrerar
    det breda teoretiska förhållandet-

  456. -mellan RCT:er
    och organisationellt lärande.

  457. Det lila kugghjulet representerar
    effekten att ny kunskap genereras.

  458. Om denna nya kunskap
    sprider sig genom organisationen-

  459. -kan den i teorin aktivera
    kunskapstolkning-

  460. -som representeras av det blå hjulet.

  461. Det gröna hjulet är resultatet
    i form av mätbara förändringar-

  462. -och organisationellt beteende.

  463. Kugghjulen ska illustrera-

  464. -att förhållandet mellan ny kunskap
    och organisationellt lärande-

  465. -regleras av en icke-linjär, osäker
    organisationell lärandeprocess.

  466. Att lära genom att göra
    är en viktig komponent.

  467. Illustrationen kan också appliceras
    på polisiär försöksverksamhet.

  468. Det finns många tillfällen
    för den metaforiska käppen-

  469. -att avbryta lärandeprocessen.

  470. Käppen i hjulet är en metafor
    för oförutsägbarheten-

  471. -hos effekten av RCT:er
    på organisationellt lärande.

  472. Efter flera års nära samarbete
    med Queensland-polisen-

  473. -ser vi många käppar som förhindrar
    organisationell förändring.

  474. Men vi ser också många reforminitiativ.

  475. Till exempel driver Queenslandpolisen
    ett antal experiment-

  476. -för en rad operationella frågor.

  477. De har också utbildningar
    med evidensbaserade föreläsningar.

  478. Och de startade
    den australiska avdelningen-

  479. -av Society of Evidence Based Policing
    som grundades i Storbritannien.

  480. För att sammanfatta:

  481. Jag inledde med att prata om att
    experiment sprider ringar på vattnet-

  482. -hur ett experiment kan förändra
    livet för många.

  483. Jag ville belysa hur försöks-
    verksamhet, trots sina brister-

  484. -ofta förkroppsligar den energi
    och djärvhet som Kennedy beskrev-

  485. -i sitt tal för 49 år sen.

  486. För att citera Dalai Lama...

  487. Jag har precis fyllt femtio.
    Kanske är det därför jag är så andlig.

  488. "Liksom ringar sprider sig
    när en sten kastas i vattnet"-

  489. -"kan individers handlingar
    få långtgående effekter."

  490. Jag inledde föredraget
    med ringar-på-vattnet-effekten-

  491. -av Rons tidiga arbete,
    särskilt Kingswood-experimentet.

  492. Sen pratade jag om upptrappningen
    i polisiär försöksverksamhet.

  493. Sen tog jag upp några resultat
    från ABILITY-studien-

  494. -för att visa fyra
    ringar-på-vattnet-effekter.

  495. Först visade jag direkta effekter
    av polisens samarbete med tredje part-

  496. -på unga skolkares ansträngningar
    för att gå i skolan.

  497. För det andra visade jag hur
    föräldrarnas uppfattningar förändras-

  498. -vilket hjälper ungdomarna
    att komma tillbaka till skolan.

  499. För det tredje visade jag hur effekten
    når byråkraterna på gatunivå.

  500. Lärare och föräldrar
    är villiga att samarbeta-

  501. -men med olika uppfattningar
    om skolklagarnas legitimitet.

  502. Vi tror att dessa samarbeten
    kan ge långsiktiga förbättringar.

  503. Till slut pratade jag om effekten
    av att utföra experiment-

  504. -på polisens kapacitet
    för organisationellt lärande.

  505. Det är möjligt att upptrappningen av
    försöksverksamhet de senaste åren-

  506. -tyder på en förändring
    och ett ökat intresse hos polisen-

  507. -för att prova nya, innovativa sätt-

  508. -att kontrollera brottslighet
    och ordningsproblem.

  509. Men en sista effekt är mer personlig,
    åtminstone för mig.

  510. Det är inte ofta man kan säga att man
    har haft två fantastiska mentorer.

  511. Som de flesta vet var 2010 års
    Stockholmspristagare David Weisburd-

  512. -ordförande för min doktorandkommitté
    i början av 90-talet.

  513. Mindre känt är att Ron träffade mig
    1998 i Australien-

  514. -och tog med mig till Rutgers
    där jag tog min doktorsexamen.

  515. Jag är bara en av dem
    som har påverkats av Rons inflytande.

  516. Många andra finns här i dag.

  517. Rons arbete är en inspiration för mig-

  518. -och Rons arbete sprider ringar
    på vattnet över hela jorden-

  519. -och har gjort så i många år. Tack.

  520. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ringar på vattnet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan ett domstolsfall bli till ett gott exempel som förebygger framtida brott? Här berättar kriminologen Lorraine Mazerolle från Australien om en studie som rör skolkande ungdomar och där närstående har blivit involverade i rättsprocessen. Genom samarbete mellan polis, föräldrar och skola har man kunnat påverka vidare och goda exempel har kunnat sprida sig som ringar på vattnet. Inspelat den 8 juni 2015 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsförebyggande rådet (Brå).

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Brottsförebyggande verksamhet, Brottslighet, Juridik, Kriminologi, Polisväsen, Rättsvetenskap, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kriminologisymposium 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kriminologisymposium 2015

Kända forskare ger råd till politiker

Internationellt kända brottsforskare diskuterar med justitieminister Morgan Johansson om hur deras forskningsresultat skall nå ut till politkerna för att snabbt få en praktisk tillämpning. Experterna i panelen betonar vikten av effektiva, brottsförebyggande åtgärder som förhindrar möjligheten att begå brott. Medverkande: Morgan Johansson, Ronald V Clarke, Patricia Mayhew, Kate Bowers och Lorraine Mazerolle. Moderator: Gloria Laycock. Inspelat den 8 juni 2015 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsförebyggande rådet (Brå).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kriminologisymposium 2015

Från forskningsteori till praktik

Forskare samtalar här kring hur man ska få ut de senaste forskningsresultaten till kriminalvården och till politiker. Ofta kan det vara svårt för dem som arbetar i brottsförebyggande verksamheter att översätta ett akademiskt språk till praktisk tillämpning. Målet är att göra resultaten mer begripliga så att de kan utgöra värdefulla bidrag till de beslut som politiker skall fatta. Medverkande: Jyoti Belur, Amy Thornton och Nick Tilley, från University College London. Moderator: Gloria Laycock, University College London. Inspelat den 8 juni 2015 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsförebyggande rådet (Brå).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kriminologisymposium 2015

Exempel på "situationell brottsprevention"

Tre kriminologer som alla forskar kring så kallad "situationell brottsprevention", redogör här för hur man på bästa sätt kan använda forskningsresultaten i bekämpning av olika typer av brott. Det handlar bland annat om ungdomsbrottslighet, naturvårdsbrott och narkotikabekämpning. Medverkande: Marcus Felson, professor från USA, Andrew Lemieux, professor från Nederländerna och Graham Farrell, professor från Kanada. Inspelat den 8 juni 2015 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsförebyggande rådet (Brå).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kriminologisymposium 2015

Vinnare av kriminologipriset 2015

De båda brittiska kriminologerna Ronald V Clarke och Patricia Mayhew har tilldelats Stockholmspriset i kriminologi 2015. Deras forskningsresultat har visat att det inte bara är sociala och psykologiska faktorer som får människor att begå eller avstå från brott. Den fysiska utformningen av vår miljö, som gatumiljön och byggnaders utformning, påverkar också i hög grad sannolikheten för att brott begås. Inspelat den 9 juni 2015 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsförebyggande rådet (Brå).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kriminologisymposium 2015

Ringar på vattnet

Hur kan ett domstolsfall bli till ett gott exempel som förebygger framtida brott? Här berättar kriminologen Lorraine Mazerolle från Australien om en studie som rör skolkande ungdomar och där närstående har blivit involverade i rättsprocessen. Genom samarbete mellan polis, föräldrar och skola har man kunnat påverka vidare och goda exempel har kunnat sprida sig som ringar på vattnet. Inspelat den 8 juni 2015 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsförebyggande rådet (Brå).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.