Titta

UR Samtiden - En värld i förändring

UR Samtiden - En värld i förändring

Om UR Samtiden - En värld i förändring

Föreläsningar och samtal från seminariedagen Stories from a world of change. Här står klimatet och den personliga berättelsen i centrum och vi får höra historier från världens alla hörn. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Till första programmet

UR Samtiden - En värld i förändring : Inget bröd utan rökDela
  1. Hej, allihop.

  2. Jag ska tala om den tidiga morgonen-

  3. -den 8 november 2013.

  4. Då drabbade en av de största uppmätta
    cyklonerna nånsin Filippinerna.

  5. Det var tyfonen Haiyan, eller Yolanda.

  6. Människorna som drabbades av
    stormen trodde att det var slutet-

  7. -och för vissa blev det det.
    6 300 människor dog.

  8. En enorm stormflod på fem meter
    slog in över kusten.

  9. Den orsakade de flesta dödsfallen i
    den svårast drabbade staden Tacloban-

  10. -där många kvarter längs kusten
    sveptes bort.

  11. På SEI forskar vi kring
    varningssystem och riskreduktion.

  12. Vi frågade oss
    om människorna här blev varnade.

  13. Och ja, det blev de.

  14. Sex dagar
    innan tyfonen drabbade Tacloban-

  15. -gick man på tv ut med en varning-

  16. -för en ovanligt kraftig tyfon-

  17. -och en sju meter hög stormflod.

  18. Lokalborna hade nog med tid
    att ta sig därifrån.

  19. Det gjorde de inte. Varför inte?

  20. I Tacloban sökte 15 000-

  21. -av de 200 000 invånarna skydd.

  22. Övriga stannade hemma. Då förstår ni.

  23. Filippinerna är inte vana
    vid stormfloder.

  24. Ordet "stormflod"
    existerar inte på filippinska.

  25. Överlevande sa att om de
    hade blivit varnade för en tsunami-

  26. -hade de vetat
    vad de kunde förvänta sig.

  27. Nu insåg de inte allvaret i situationen.

  28. Är det ord och språk
    som vi måste jobba med här?

  29. Delvis, men det är mer än bara det.

  30. Jag åkte till Filippinerna i januari-

  31. -och fick höra talas om en hel ö-

  32. -där man hade evakuerat
    tusen personer - hela ön.

  33. Hur kom det sig?

  34. Jag intervjuade öns borgmästare.

  35. Alfredo Arquillano.
    Ni ser honom på bilden.

  36. Och han berättade om
    öns puroksystem-

  37. -som han införde 2004.

  38. Nu har ön runt 120 puroker.

  39. Purokerna bygger på
    traditionella system.

  40. De är lokala organisationer-

  41. -som står till medborgarnas förfogande
    dygnet runt varje dag.

  42. De har en ordförande och flera utskott-

  43. -som hanterar hälsa, utbildning,
    avfallshantering och så vidare.

  44. De hanterar de viktigaste frågorna.

  45. Det är förvaltning på mikronivå.

  46. Purokerna utbildar
    inte bara medborgarna-

  47. -utan framför allt
    sammanför de människor-

  48. -och skapar tillit i samhället.

  49. Puroker skapar så motståndskraft,
    vilket hjälpte vid tyfonen-

  50. -då medborgarna kunde förbereda sig
    och ta sig från ön.

  51. Och eftersom de hade sparat pengar-

  52. -kunde de bygga upp sina hus igen.

  53. Det här är
    ett intressant exempel för SEI-

  54. -när vi studerar städers motståndskraft.

  55. Alfredo Arquillano försöker nu
    sprida puroksystemet-

  56. -till det närliggande Cebu City, som är
    landets nästa största storstadsområde.

  57. Det innebär
    att man skapar en motståndskraft-

  58. -även inne i staden.

  59. Samhället växer.

  60. Och framför allt växer städerna-

  61. -och särskilt kustområdena.

  62. Ofta uppmanar myndigheterna
    medborgarna att söka sig till kusten.

  63. Vi måste börja anpassa oss-

  64. -till ett liv med klimatförändringar.

  65. Vår forskning visar att vi måste
    fokusera mer på människorna.

  66. Tekniskt avancerade varningssystem
    är avgörande-

  67. -men de är bara effektiva
    om människor hinner förbereda sig-

  68. -på ett effektivt sätt.

  69. Man måste skapa
    en kapacitet för det i samhället-

  70. -och man måste utbilda människor.

  71. Och de måste vara med
    och utforma systemen.

  72. Ofta utformas de av experter
    på kontor långt borta.

  73. Motståndskraft är viktig
    även i våra höginkomstsamhällen.

  74. Vi måste hitta en lösning
    på urbaniseringen av världen.

  75. Hur löser vi problemen
    som uppstår när man bygger överallt-

  76. -vilket orsakar naturkatastrofer-

  77. -och skapar översvämningar
    vid vanlig nederbörd?

  78. Vi måste planera bättre
    och ta bättre hjälp av naturen.

  79. Och vi måste börja i tid.

  80. Just nu bygger vi oss sårbara.

  81. Vi måste börja i tid,
    innan vi skapar fler katastrofer.

  82. Och...

  83. Det här med risk och riskbeteende:

  84. Människor hanterar
    så många olika risker-

  85. -och vi prioriterar olika.

  86. Många riskerar mycket för sin utkomst
    och ekonomiska möjligheter.

  87. För att reducera
    riskerna och katastroferna-

  88. -måste vi lära oss mer om-

  89. -varför olika människor
    prioriterar så som de gör.

  90. Och Fiona ska nu prata mer om-

  91. -vikten av att förstå de här faktorerna
    och hur de påverkar människor.

  92. Hej. I programmet kan ni se-

  93. -vilken bred expertis vi besitter
    på SEI.

  94. Jag kallas ofta för expert
    på hushållsenergi eller spisar.

  95. Och det är trevligt
    att känna sig som expert.

  96. Man är en auktoritet inom ett område-

  97. -och har samlat på sig kunskap.

  98. Men de senaste åren har jag blivit
    mindre bekväm med etiketten.

  99. Jag funderade inför i dag på
    när det här började ske för mig.

  100. Jag insåg att det var
    under ett antal resor till Indien-

  101. -där vi har forskat om matlagning-

  102. -och vilka hinder
    som hushållen ställs inför-

  103. -när de ska byta
    från traditionella spisar-

  104. -till en renare och bättre version,
    som den på bilden här.

  105. Men hushållen byter inte-

  106. -inte ens när de får nya spisar gratis.

  107. Och visst har jag läst
    litteraturen och statistiken-

  108. -men resorna till Indien fick mig att
    inse att det finns så mycket mer än det.

  109. Det räcker inte att ha läst en massa.

  110. Jag besökte en by
    i Haryana i norra Indien-

  111. -och där träffade jag
    bland annat de här kvinnorna.

  112. De gav mig en ny syn på frågan-

  113. -och fick mig
    att ställa andra frågor än tidigare.

  114. I byn är det vanligt att laga mat
    med torkat kogödsel som bränsle.

  115. I litteraturen ses gödsel ofta
    som en sista utväg-

  116. -som man använder
    när man inte har nåt annat val.

  117. Det producerar väldigt giftig rök,
    så det förvånade mig lite.

  118. När jag gick runt i byn såg jag
    att de flesta hade ved framför huset.

  119. Jag blev nyfiken, och vid lunch
    blev vi inbjuden på en gårdsplan-

  120. -för att titta på
    när några kvinnor lagade mat.

  121. De lagade roti-

  122. -som är det här runda brödet,
    vilket är en lokal basvara.

  123. De använde kogödsel,
    vilket ni ser längst ner.

  124. Och jag påpekade
    att alla ju hade ved hemma-

  125. -och frågade
    varför de då använder gödsel.

  126. De skrattade och sa
    att de använder både och samtidigt.

  127. "Om vi bara använde ved
    hade brödet blivit bränt."

  128. "Gödseln gör att vi kan lugna ner elden
    och enklare grädda brödet."

  129. Det lät intressant,
    så jag tittade på när de gjorde det-

  130. -och de visste verkligen vad de gjorde.

  131. Och inom tio minuter hade vi en stapel
    doftande rotibröd framför oss.

  132. Jag tyckte att det var spännande
    och frågade om jag fick försöka.

  133. De log mot varandra
    och gav mig pannan-

  134. -och en bit deg som jag gjorde rund,
    precis som de hade gjort.

  135. Jag lade den i pannan precis som de,
    och sen gjorde jag två saker samtidigt.

  136. Jag försökte steka brödet
    och lägga in ved-

  137. -för att få fart på elden, men
    gnistorna yrde och det rykte massor.

  138. Alla hostade och skrattade-

  139. -och sen tog kvinnorna
    artigt pannan ifrån mig.

  140. Ingen var förstås särskilt intresserad
    av att äta mitt bröd under lunchen.

  141. Då insåg jag att jag inte är
    matlagningsexpert i Haryana.

  142. Tvärtom.

  143. Jag frågade dem-

  144. -om de hade velat ha en spis
    som inte rykte så mycket.

  145. Alla sa ja till det-

  146. -och jag frågade hur
    en bra spis skulle vara.

  147. Jag satt där med penna och papper,
    men ingen kunde svara på frågan.

  148. Efter lunchen frågade jag
    om jag fick titta på deras kök.

  149. Och jag hittade spisar överallt.

  150. Familjen hade av lera
    tillverkat två traditionella spisar-

  151. -som den som vi ser på bilden,
    och en större utomhus.

  152. Och dessutom såg jag
    en gasspis där inne.

  153. De förklarade
    att de behövde mer än en spis.

  154. "Vi behöver en extra spis
    om vi lagar flera saker."

  155. "En större där ute för djurfodret."

  156. "Och på gasspisen gör vi te
    om vi får oväntat besök."

  157. Och själv hade jag ju inte kunnat laga
    all mat i en mikrovågsugn.

  158. Vi har alla många köksapparater.

  159. Jag insåg att de är experterna.

  160. Det är inte jag, utan det är de
    som förstår det här sammanhanget.

  161. Problemet är att informationen
    som de här konsumenterna besitter-

  162. -är extremt svår att komma över.

  163. Det har att göra
    med kultur, smak, estetik-

  164. -känslor och psykologi.

  165. Och även om vi är medvetna
    om dessa är de svåra att uttrycka-

  166. -särskilt framför en främling.

  167. Att göra en mer kvantitativ
    undersökning hjälper till viss del.

  168. Det kan berätta hur effektiv
    en förbättrad spis måste vara-

  169. -och hur mycket mindre rök
    den måste producera.

  170. Men det berättar inte om
    de kommer att använda spisen-

  171. -och det är på många sätt
    det som är mest intressant.

  172. Om det är spisanvändarna
    som är experterna-

  173. -vilken är då vår roll som forskare?

  174. Jo, det kanske är att komma på
    innovativa metoder-

  175. -som hjälper slutanvändarna
    att uttrycka den här informationen.

  176. Metoderna hade kunnat få oss att se
    världen ur nån annans synvinkel-

  177. -och förstå
    deras behov och preferenser.

  178. Och det är vad vårt
    initiativ kring beteende och val-

  179. -syftar till.

  180. Och det känns
    som sagt bra att vara expert-

  181. -så vore det då inte bra
    om vi kunde byta roller-

  182. -och låta slutanvändarna bli experter.
    Då får de mer att säga till om-

  183. -och får vara med och hitta lösningar-

  184. -på problem som de själva
    hjälpt till att diagnosticera.

  185. Min kollega Caroline, som också
    är "expert" på hushållsenergi-

  186. -ska prata om vad som kan hända
    när vi inte tar hänsyn till kontexten.

  187. Tack.

  188. Jag fortsätter på det ämne
    som Fiona pratade om.

  189. Om de är experterna,
    och vi inte pratar med dem-

  190. -eller inte har bra metoder
    för att ta reda på hur de tänker-

  191. -hur mycket missar vi då?

  192. Jag har fakta att visa om det här-

  193. -från en studie
    som jag genomförde i Kenya.

  194. Det var på landet, där 90 procent av
    hushållen lagade mat med biomassa.

  195. Det är inte unikt.
    Det finns tre miljarder människor-

  196. -som saknar tillgång till modern energi
    och i stället använder biomassa.

  197. De använde även fotogen
    i belysningen-

  198. -i enkla lampor.

  199. Inte heller det är unikt.

  200. 1,2 miljarder människor lever utan el-

  201. -och använder såna här lampor
    som belysning.

  202. I min studie undersökte jag hur effektiv
    en förbättrad spisdesign vore-

  203. -om den syftade till
    att underlätta för dessa människor.

  204. Att laga mat över öppen eld
    leder som sagt till väldigt mycket rök-

  205. -och den leder ofta till sjukdomar-

  206. -och särskilt kvinnor och barn
    ligger i riskzonen.

  207. I studien jämförde jag
    situationen tidigare-

  208. -när man använde traditionella spisar...

  209. Om jag får upp bilden här...
    Det här är en traditionell eld.

  210. Jag jämförde situationen
    med hur det blev efteråt-

  211. -när hushållen hade fått en ny spis.

  212. Det här är ett typiskt kök, och
    ventilationen är som ni ser begränsad.

  213. Det finns bara ett litet hål på väggen
    som släpper in ljus.

  214. Här är den traditionella spisen-

  215. -och man ser lågorna som kommer
    upp när man eldar i den.

  216. Så här såg det ut efteråt,
    när de hade fått en ny spis.

  217. Jag brukar visa det här fotot-

  218. -och folk frågar alltid
    varför lampan är tänd.

  219. "Besökte du hushållen på kvällen?"

  220. Men självklart var jag där under dagen-

  221. -när solen lyste klart.

  222. Men varför lyser då lampan?

  223. Det som hände var att med
    introduktionen av den nya spisen-

  224. -var den så effektiv-

  225. -att man inte längre såg
    lågorna från elden.

  226. Och då förväntar man sig mindre rök-

  227. -och bättre hälsa för hela familjen.

  228. Men dessutom...

  229. Den öppna elden
    hade förutom till matlagning-

  230. -använts för att ge ljus.

  231. Så när elden blev innesluten
    med hjälp av en innovation-

  232. -blev man i stället tvungen
    att börja använda lampor.

  233. Den här situationen
    medför flera problem.

  234. En öppen eld ersätts av en bättre spis,
    vilket gör att man använder lampor.

  235. Det finns flera problem med lampan.
    Upp till 10 procent av fotogenet-

  236. -förvandlas till sot-

  237. -vilket är en hälsofara för hushållet-

  238. -och dessutom bidrar
    till klimatförändringar.

  239. En stor del av hushållens inkomst
    måste nu gå till fotogen.

  240. Upp till tjugo procent av inkomsterna
    läggs på fotogen.

  241. Så när folk måste använda lampor
    i högre grad-

  242. -påverkas deras ekonomi av det.

  243. Det här gör förstås att man inte
    använder spisen lika mycket-

  244. -inte för
    att man föredrar det som det var-

  245. -utan för att uppfinningen
    inte passar i miljön.

  246. Så vad man kan lära sig av det här är-

  247. -att trots att
    det ter sig uppenbart för oss...

  248. Ofta har vi forskare och utvecklare...

  249. ...en tendens
    att fokusera på ett enda problem...

  250. ...medan vi ignorerar andra faktorer...

  251. ...eller ser dem
    som nåt som nån annan får lösa.

  252. Men många av problemen
    har med varandra att göra-

  253. -så man bör betrakta
    ett hushåll som ett system-

  254. -och se hur de olika delarna av det
    hänger ihop.

  255. Om vi pratar med
    de här lokala experterna-

  256. -får vi höra om problem
    som hänger ihop med varandra-

  257. -på sätt
    som vi inte hade kunnat tänka oss.

  258. Kevin ska få berätta hur-

  259. -det här holistiska systemet
    skulle fungera i praktiken.

  260. Tack. - Min historia börjar på ett möte-

  261. -på en konferens
    i Kapstaden i Sydafrika.

  262. En lokal föreläsare
    talade om nya spisar.

  263. Jag är själv ingen spisexpert utan
    sysslar mer med det övergripande.

  264. Kvinnan påpekade
    - precis som mina kollegor -

  265. -att folk presenterar spisar som
    lösningen och menar verkligen väl.

  266. Hon bad oss att tänka på våra hem -
    här ser ni mitt.

  267. "Hur många köksmaskiner har ni?"

  268. Två, tänkte jag, men här ser ni
    hur många man kan ha.

  269. Och poängen är
    att precis som vi har hört-

  270. -så anpassar vi oss alltid
    efter omständigheterna.

  271. Vi hörde från Fiona att de vet
    hur man anpassar matlagningen.

  272. Poängen är att de ofta
    är väldigt nöjda med hur de lagar mat-

  273. -men det finns ett problem. WHO kallar
    dem "de tre glömda miljarderna".

  274. Vi hörde om det
    från bland annat Etiopien.

  275. 80 procent här förlitar sig på biomassa.

  276. Kogödsel, trä, skörderester eller kol.
    Det är en otrolig siffra.

  277. Tre av sju miljarder - nästan
    hälften av oss - lagar mat så här.

  278. Ofta sker det inomhus,
    och jämställdheten är ett problem.

  279. Kvinnor och barn utsätts för
    stora mängder av de här partiklarna.

  280. Och fyra miljoner människor per år
    dör i förtid på grund av det här.

  281. 50 procent av femåringar
    som dör av lunginflammation-

  282. -dör på grund av att de har utsatts för
    de här partiklarna-

  283. -alltså sot från såna här eldar.

  284. 3,8 miljoner personer dör
    av icke smittsamma sjukdomar.

  285. Vad kan vi då göra?
    Problemet är äldre än SEI.

  286. Vi har Beijerinstitutet
    och det kenyanska vedprojektet.

  287. Sen blev det ett angeläget problem.

  288. På 90- och 00-talet försökte man
    lösa problemet utan att lyckas.

  289. Vi har med oss professor Ramanathan-

  290. -som ska berätta hur sot
    kan kopplas till klimatförändringar.

  291. De här människorna
    bidrar alltså till klimatförändringar.

  292. Det finns alltså gott om anledningar
    till varför omvärlden-

  293. -ska försöka få till stånd förändringar.
    Men hur kan vi hjälpa dem?

  294. Precis som Åse sa
    måste vi vara medvetna om-

  295. -vilka risker vi lever med,
    och de är inte alltid uppenbara.

  296. De lagar mat utan att veta-

  297. -hur det skadar deras lungor och hälsa.

  298. Men det räcker inte med att veta.

  299. I hundratals år har människan
    fascinerats av elden.

  300. Och elden är användbar för oss.

  301. Vi kommer alltid att ha eld.

  302. Oscar Wilde sa: "Måttlighet är bra,
    så länge den inte går till överdrift."

  303. Och ni svenskar har ju "lagom".

  304. Elden finns kvar,
    men hur hjälper vi människorna?

  305. Jag vill visa en fin lösning som används
    på många platser i världen-

  306. -och som har att göra med
    mycket av vad vi diskuterat i dag.

  307. Det här såg jag när jag var i Uganda.

  308. I den här krukan ser ni skiten
    som Johan berättade om.

  309. I Yorkshire säger vi
    "där det finns skit finns det stålar".

  310. Och där det finns skit finns det biogas.

  311. Den här kvinnan
    har bara fem eller sex kor.

  312. Och allt avfall hamnar i krukan.
    Processen kallas anaerob nedbrytning.

  313. Man kan även lägga i matavfall
    och mänsklig avföring.

  314. Så den kan kopplas till många mål
    inom hållbar utveckling.

  315. De producerar biogas, och kvinnan
    kan nu laga mat med biogas.

  316. Hon slipper all rök.
    Men kvinnan i köket-

  317. -är inte kvinnan som äger gården.

  318. Ägaren jobbar nån annanstans-

  319. -och har anställt kvinnan här.

  320. Hon har även skickat
    fyra barn till universitetet.

  321. Sånt här fungerar på lokal nivå-

  322. -och på vissa håll
    har man även lyckats i större skala.

  323. Till exempel i Kina, Nepal
    och andra utvecklingsländer.

  324. Det finns projekt även på gårdar
    med större kreatursbesättning.

  325. Det här är inte hela svaret-

  326. -men det är en del av lösningen.

  327. Jag vill gärna utöka såna här försök-

  328. -och koppla det lokala
    till det regionala och globala.

  329. Nåt spännande under senare år-

  330. -har varit bildandet av CCAC,
    som ju Sverige var med och grundade.

  331. Här finns ytterligare åtgärder
    mot klimatförändringar-

  332. -men åtgärderna är inte tvingande.

  333. Nästan fyrtio länder
    har gått med i organisationen.

  334. Och SEI medverkade i projektet
    för de här sexton åtgärderna.

  335. Det var åtgärder som redan
    hade använts på olika håll.

  336. Och de är praktiska
    och ofta väldigt kostnadseffektiva.

  337. Och de motverkar
    kortlivade klimatpåverkande ämnen-

  338. -och förbättrar
    klimat, hälsa och skördar.

  339. Det visar folk i utvecklingsländer att
    de märker av förändringar inom kort.

  340. Så om de vidtar de här åtgärderna,
    som spisbytet-

  341. -märker de av förbättringarna genast.
    Och vad vi hoppas åstadkomma-

  342. -är en utökning av projektet-

  343. -så att vi löser spisproblemet
    en gång för alla.

  344. Det finns sexton åtgärder
    som hör ihop-

  345. -och vi måste fortfarande
    utforska kopplingarna.

  346. Och SEI är väldigt duktiga på
    det här holistiska tänkandet.

  347. Och det andra är
    att vi lär oss av våra misstag.

  348. Jag tänkte avsluta med ett citat.
    Det sammanfattar vad vi behöver göra-

  349. -när vi har åtgärdsorienterade projekt-

  350. -men många olika utvecklingsfilosofier.

  351. "För att projekt
    ska lyckas i stor skala..."

  352. "...måste de vara förenliga
    med existerande system..."

  353. "...och systemen
    måste gå att förändra."

  354. "Planerare som vill förändra systemen
    måste vara förberedda på risken..."

  355. "...och frustrationen som medföljer."

  356. Det här skrevs av Beijerinstitutet 1984.

  357. Vi har vetat det här i trettio år -
    nu är det dags att agera.

  358. Tack.

  359. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Inget bröd utan rök

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Klimatforskare berättar om utmaningar med att världen över förändra seder och traditionella hushållsarbeten så att de blir mer miljövänliga. Vi får höra berättelser om seder från fyra olika platser på jorden och hur de påverkar mijön. Medverkande: Åse Johannessen, Fiona Lambe, Caroline Ochieng och Kevin Hicks. Samtliga är klimatforskare vid SEI. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap, Miljö
Ämnesord:
Hem, Hushåll, Hushållsarbete, Hållbar livsstil, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - En värld i förändring

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Hur vi ser framtiden

Chefen för SEI i Stockholm, Johan Kuylenstierna, berättar om lokal aktivism och globala miljövisioner. Han konstaterar bland annat att vi aldrig kan förutse framtiden, men att vi kan planera för den. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Kungens syn på klimatet

Kung Carl XVI Gustaf håller tal om att vi måste hitta smarta sätt att lösa klimatförändringarna på jorden. Han lyfter fram att gemensamma ansträngningar mellan olika forskningsområden har lett fram till att ozonhålet är på väg att minska. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Kommer jorden räcka till?

Klimatforskare berättar om hur klimatförändringar och förändringar i konsumtionsmönster direkt eller indirekt kan påverka vardagen på andra platser på jorden. Vi får höra historier från fyra olika delar av världen som alla visar på vilken globaliserad värld vi lever i. Medverkande: Magnus Benzie, Toby Gardner, Louise Karlberg, Karl Hallding. Samtliga är klimatforskare vid SEI. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Inget bröd utan rök

Klimatforskare berättar om utmaningar med att världen över förändra seder och traditionella hushållsarbeten så att de blir mer miljövänliga. Vi får höra berättelser om seder från fyra olika platser på jorden och hur de påverkar mijön. Medverkande: Åse Johannessen, Fiona Lambe, Caroline Ochieng och Kevin Hicks. Samtliga är klimatforskare vid SEI. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Klimatinsikter om framtiden

Föreläsning och samtal med Susan Owens, professor i miljöpolicy vid Universitety of Cambridge, och Veerabhadran Ramanathan, forskare inom atmosfärvetenskap vid University of California. De diskuterar ojämlikhet i världen kopplat till framtid och klimat. Inom samma ämne följer panelsamtal med Kim Andersson, Jenny Roe, Annette Huber-Lee och Peter Repinski. Samtliga forskare vid SEI. Moderator: Åsa Persson. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Framtiden är enkel

Vårt ökade behov av förenkling

Ingemar Tigerberg, redaktör på Camino, reflekterar över tendenser som tyder på att allt fler är trötta på att ständigt göra val. Att rensa är ett tecken i tiden, menar han. Loppmarknader har blivit en folkrörelse, och vi handlar fler färdiga matkassar på nätet. Förenkling är på frammarsch och tjänster som erbjuder oss att slippa tänka ökar. Inspelat den 9 mars 2015 på Clarion Hotel, Stockholm. Arrangör: Camino.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.