Titta

UR Samtiden - The conference 2015

UR Samtiden - The conference 2015

Om UR Samtiden - The conference 2015

Föreläsningar och samtal från The Conference 2015. Inspelat den 18 och 19 augusti på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Till första programmet

UR Samtiden - The conference 2015 : Sälja din produktDela
  1. Tack! Jag ska prata om API:er.

  2. Hur många här vet vad ett API är?
    Utmärkt!

  3. Då slipper jag visa en massa bilder.
    Det är bra.

  4. Jag sköter det som kallas vår
    "Difference Engine" på Twitter.

  5. Förlåt. Nu är det rätt bild.

  6. Jag kommer från reklambranschen.
    Om ni har sett "Mad Men" nån gång-

  7. -så vet ni att det kan gå blodigt till
    i den branschen.

  8. Men den har även
    genomgått ett antal revolutioner.

  9. Den första, åtminstone i USA-

  10. -var den kreativa revolutionen
    på 1960-talet.

  11. Volkswagens "bubbla"
    exemplifierar den.

  12. Andra, som exempelvis
    Howard Gossages bild till höger-

  13. -handlade om differentiering.

  14. Innan dess
    handlade reklam om försäljning.

  15. Den byggde på övertalning och talade
    om varför man skulle köpa nåt.

  16. Den var rätt rationell.
    Det var revolution ett.

  17. Revolution två kom på sent 1980-tal,
    eller tidigt 1990-tal.

  18. Då började vi se reklamen
    som ett sätt att skapa rörelser-

  19. -och surfa på kulturella vågor.

  20. Weiden & Kennedy, Goodby Silverstein
    och andra aktörer-

  21. -BBH i UK var en del av den vågen.

  22. Det var smart reklam som både
    påverkade och speglade vår kultur.

  23. Nu står vi inför version tre av
    revolutionen, och den är en besvikelse.

  24. Teknologin i sig är den kreativa idén.

  25. Teknologin har inte använts
    på ett intressant sätt ännu.

  26. Man ser idéer som robotprintern
    för maratonlopp som Nike kom med.

  27. I år kom att man kan tweeta
    en beställning till Domino's Pizza-

  28. -så får man den inom tre timmar.

  29. Det är inget effektivt system,
    men det är ett system.

  30. Ett annat är Soundclouds
    "minnesmärke" över Berlinmurens fall-

  31. -med tillhörande soundtrack,
    som såg ut som Berlinmuren.

  32. Det är intressant. Inte så användbart,
    men det väcker känslor.

  33. Man leker mest med teknologin.
    För det mesta är vi fast i den fasen.

  34. Det är användarskapat innehåll
    - med andra ord tävlingar.

  35. Det är det som kallas deltagande.

  36. Vi har sett ett par kampanjer i USA
    som använder sig av länkar.

  37. Sen har vi Ford Fiesta-varianten
    och andra.

  38. För ungefär sju år sen inbjöd Ford
    eller Chevy folk att göra videos.

  39. Men där talades det om
    hur miljöfarliga bilarna är.

  40. Det blev inte som de hade tänkt.

  41. Problemet med såna här aktioner-

  42. -är att de försöker få en passiv publik
    att tillmäta produkten ett värde-

  43. -i stället för att skapa värdet
    ihop med kunderna.

  44. Det är inte ens säkert att personerna
    skulle köpa en Ford Fiesta.

  45. De gillar bara att delta i tävlingar.
    Det hjälper inte varumärket särskilt.

  46. Vissa har på senare år
    påpekat det här.

  47. Mel Exon, en av BBH Labs grundare,
    sa nåt som jag älskar:

  48. "Man ska ge folk nåt av värde, inte
    bara förvänta sig att de ska delta."

  49. Det räcker inte. Om man ska tillföra
    värde och agera som en entreprenör-

  50. -och skapa intressanta saker,
    vad innebär det?

  51. Gareth Kay,
    som inte längre är kvar på Goodby-

  52. -har funderat mycket på det här med
    att skapa kommunikationsprodukter-

  53. i stället för att kommunicera
    om produkter.

  54. Han har en del coola idéer
    om hur vi kan ställa bättre frågor som:

  55. Vad är det verkliga problemet?
    För vem? Hur löser vi det?

  56. Men även det handlar om budskap,
    inte om användbarhet.

  57. Och som nån som inte passade i
    reklambranschen så gillar jag nytta.

  58. Sen dess har reklamvärlden
    tagit till sig startup-företagens språk.

  59. Det talas om huruvida reklambyråerna
    ska börja tänka som startups.

  60. Agila systemutvecklingsteorier
    kanske kan användas kreativt.

  61. Vi kanske ska använda dem
    för att förändra våra strategier.

  62. Jag har gjort mig skyldig
    till en del såna idéer.

  63. Problemet är att reklambyråer snarare
    beter sig som enorma mjukvaruföretag.

  64. Inte som små. Deras produkt-
    utvecklingscykel ser ut så här:

  65. Kunden lägger fram problemet
    och man går igenom flera versioner-

  66. -och till slut hamnar man här
    - men det var det där de vill ha.

  67. Man förstod inte problemet
    och man kunde ändå inte lösa det-

  68. -så man gjorde en massa annan skit.

  69. Det här är anledningen till att vi inte
    är lika rörliga som ett startup-företag.

  70. Vi är inte skapta så, helt enkelt.

  71. Även med goda föresatser
    slutar det så här.

  72. Jag var med och skapade det här
    för flera år sen för Samsung.

  73. "Det smarta vardagsrummet."
    Otroligt nog var strategin-

  74. -att teven är centrum
    i våra digitala liv.

  75. Men jag tror inte att nån här har teven
    med sig...så det stämmer nog inte.

  76. Vi fick den fantastiska idén
    att skapa den här upplevelsen.

  77. De kreativa teamen hade idéer som:

  78. "Folk ska bjuda in andra att titta på
    film på deras underbara Samsung."

  79. "De får göra en quiz,
    så rekommenderar vi en film."

  80. "Men hur ska det gå till?
    Vi vet ju inte hur man gör."

  81. Jag bidrog med att säga att vi
    skulle använda Hunch-algoritmen.

  82. Det är ett API där man
    svarar på ett antal "slumpvisa" frågor.

  83. Tror du det finns utomjordingar?
    Gång eller fönster? Coke eller Pepsi?

  84. Stad eller landsbygd?
    Strand eller berg?

  85. Sen vet de att din favoritfilm
    är "Fira med Ferris".

  86. Det här API:et
    är nästan skrämmande bra.

  87. Och serverkostnaderna var väldigt små
    för att använda deras quiz.

  88. Det sparade tid.

  89. Hunch var kopplat till IMDb:s databas,
    så när man besvarade frågorna-

  90. -så kunde de ta fram filmer ur IMBd:s
    databas som man troligen gillade.

  91. Sen använde vi Facebooks API-

  92. -så att folk kunde bjuda in vänner
    på filmkväll - fast de inte ägde teven.

  93. Logiken i det hela haltade betänkligt.
    Men det är okej.

  94. Det fanns annat: YouTube
    kunde visa produktdemonstrationerna.

  95. Och Google Maps kunde hjälpa folk
    att se var de kunde köpa teven.

  96. Det var helt okej, så långt.

  97. Ett annat projekt var "Wilderness
    Dowtown" med Arcade Fire.

  98. De använde Chrome och Google Maps
    för att garantera tårar på slutet.

  99. De tog huset där man växte upp
    och spelade låten:

  100. "You are the person running,
    trying to get home again."

  101. "Du kommer att gråta på slutet."

  102. De här idéerna använde
    andras mjukvara på ett rätt smart sätt.

  103. Algoritmerna och databaserna
    var intressanta. Det var inte hemskt.

  104. Problemet var att det
    bara var reklamkampanjer.

  105. Per definition
    så tas en kampanj offline.

  106. "Det smarta vardagsrummet" är borta.
    Jag tog ner bilden ett halvår senare-

  107. -och den fanns bara kvar på hosting-
    sajten i Singapore, ingen annanstans.

  108. Kampanjer varar högst tolv veckor, sen
    är de över, även i den digitala världen.

  109. De försvinner i tomma intet
    så fort de börjar få effekt.

  110. Men reklamkampanjer använder API:er
    och det är ju det jag ska prata om.

  111. Det här är nog det API
    ni känner till bäst: Google Maps API.

  112. Det har använts till flera intressanta
    saker. Det är kartan i Uber-appen-

  113. -och i Ushahidi,
    som är en rapportmekanism i realtid-

  114. -för exempelvis jordbävningar,
    politiskt våld, polisbrutalitet-

  115. -och snöröjning... Ushahidi-kartan
    kan användas till mycket.

  116. Här är ett exempel från Madrid,
    en karta över var flest rån begås.

  117. De använde Google Maps
    för att kartlägga rånen.

  118. Ärligt talat ser det ut
    att vara överallt i Madrid.

  119. Men man kan kartlägga
    sin joggingrunda också.

  120. Det här är ett API
    man använder hela tiden.

  121. Många andra appar
    använder det också.

  122. Jag tycker API är grymma.
    I grund och botten-

  123. -är de bibliotek och kortkatalog i ett.

  124. Minns ni kortkataloger
    så är ni lika gamla som jag.

  125. Tanken är att det ska fungera
    som ett resursbibliotek-

  126. -men samtidigt skapa användarrutiner.

  127. Det gör att två olika mjukvaror kan
    skapa intressanta saker tillsammans.

  128. Det här är inte en check
    som saknar täckning.

  129. Man kan skapa ett arbetsflöde,
    rutiner och gränser som känns rätt-

  130. -samtidigt som andra
    får bidra med nåt intressant.

  131. Den bästa beskrivningen
    jag har sett är den här...

  132. Traditionell utveckling är sluten

  133. Öppen utveckling
    skapar öppna system

  134. Till exempel: spel

  135. Brädspel är kul,
    men de är slutna system

  136. Det finns ett regelsystem
    och bara en väg att gå

  137. Det kan inte ändras

  138. Det kan inte växa med ditt barn

  139. När hon tröttnar på spelet
    finns det bara en lösning:

  140. Köp ett nytt spel

  141. Som också är slutet

  142. När hon tröttnar på det:
    köp en ny sluten lösning

  143. Öppna systemutvecklare
    skapar API:er

  144. Ett API är som en kortlek

  145. Båda är datasystem
    där man kan följa olika regler

  146. Det beror på att båda är öppna

  147. Ni kan spela Concentration
    och när hon tröttnar på det

  148. Spela War

  149. När hon växer ifrån det

  150. Lär henne 52 Pick-up

  151. De visar fler exempel också.

  152. Det är en bra analogi.

  153. Använd kortleksmetaforen
    för att förklara vad ett API är.

  154. Det intressanta med den förklaringen-

  155. -är varumärkenas reaktion
    på den här interaktiva världen-

  156. -där folk kan remixa, göra mashups
    och skapa egna saker.

  157. Varumärkena har tappat kontrollen.

  158. Plötsligt så har deras privilegium-

  159. -att få ut budskap
    som passivt tas emot fått ett slut.

  160. Det skrämmer livet
    ur många varumärkeschefer.

  161. Det finns flera bra sätt
    för varumärken att använda API:er.

  162. Jag ska ta upp fyra av dem.

  163. Det första är att informera sig om sina
    kunder. Det är inte att övervaka dem-

  164. -men det är tyvärr lite liknande.
    Det gör att man kan identifiera dem-

  165. -och se hur de faktiskt
    använder ens API och andra appar.

  166. Det är ett sätt
    att öka antalet kontaktytor-

  167. -där man kommunicerar med kunderna
    - det skapar andra sätt att interagera.

  168. Man kan agera på kundernas arena
    i stället för att locka dem till sig.

  169. Det är också en chans att skapa
    värdekedjor för varumärken.

  170. Till sist kan det leda till ett beteende
    som gagnar kunden.

  171. Det säger jag
    eftersom många varumärken-

  172. -som försöker ändra folks beteende
    för att gagna varumärket.

  173. Vi kommer till det strax.

  174. Ett exempel på det som jag gillar med
    det här är en studie av Made by Many-

  175. -som skapade Skype in the Classroom.
    De använde Skypes Single Sign-On.

  176. När man har loggat in så ser de...

  177. Åtminstone i teorin.

  178. ...inte bara hur många lärare som
    använder Skype in the Classroom-

  179. -utan även om lärarna
    är betalande kunder på eBay-

  180. -vilken typ av konto de har och om de
    kan tänkas betala för ett konto.

  181. Alltså om de kan tänkas
    använda Skypes andra tjänster.

  182. De kan förutsäga andra behov
    hos en specifik användargrupp-

  183. -och fortsätta skapa
    sånt den gruppen värderar.

  184. Det andra exemplet ingår
    i Best Buy Opens API-program.

  185. De gick ihop med eBay så att kunder
    som julhandlade i sista minuten-

  186. -kunde hitta nåt att köpa direkt
    via Best Buy och få varan före jul.

  187. De parade ihop
    Best Buys produktdatabas-

  188. -med frakt- och betalningssystemet-

  189. -så att man kunde genomföra hela
    köpet utan att lämna eBays hemsida.

  190. Ett annat bra exempel är Amazon.
    Förutom att sälja böcker-

  191. -saker för ens hem och dvd:er-

  192. -så har de skapat
    ett eget system för det.

  193. För att ha kapacitet
    att leverera produkter från Amazon-

  194. -så fick de bygga upp enorma data-
    och serverfarmer. De tjänar på det-

  195. -genom att hyra ut dem till startups,
    men även till kunder som Netflix.

  196. På det sättet tjänar de pengar
    på sina databaser och servrar.

  197. De byggde system för leverans,
    betalning, hosting-

  198. -och lagerdata som andra företag
    kan använda i sin verksamhet.

  199. Sen har vi idéer
    som handlar om att ändra beteenden.

  200. Jag var med
    och diskuterade kroppsnära teknik.

  201. Det pratas mycket om
    att förändra beteenden.

  202. Alltmer kroppsnära teknik
    kan kopplas till Nest-

  203. -Lose It! och andra hälso-
    eller aktivitetsprogram.

  204. En sak till:
    att kunna spränga marknadssektorer.

  205. Twilio är ett telefoni-API
    som hjälper företag-

  206. -att bygga upp sms-system
    baserade på Twilio.

  207. Uber, Airbnb och OpenTable
    använder det. Det är otroligt.

  208. Det har förändrat de här företagen.

  209. Det förändrar hela affärssektorn
    eftersom de kan jobba i realtid.

  210. Det kan även förvandla processer.
    Om man luckrar upp en sektor-

  211. -och börjar göra saker på ett nytt sätt,
    och inte bara automatiserar det gamla-

  212. -så får man
    "mjukvara som tänker själv".

  213. Det innebär att säga att det
    finns ett bättre sätt att göra saker-

  214. -som man ska få ett företag
    att tillämpa.

  215. Vissa varumärken
    är som API:er. Det borde fler vara.

  216. Jag har kämpat för att formulera
    en definition för det här.

  217. Här är den: Varumärket måste
    ge sina kunder redskap-

  218. -och instruktioner de kan använda
    för att skapa ett värde åt sig själva.

  219. Det måste inte nödvändigtvis
    vara av värde för varumärket.

  220. I idealfallet gagnar det varumärket,
    men inte nödvändigtvis.

  221. Det arketypiska exemplet är Lego.
    Du får bitar för att bygga en rymdfärja-

  222. -som du sen kan slå sönder
    och bygga vad du vill.

  223. Bitarna till rymdfärjan passar till
    piratskeppet. Allt går att kombinera.

  224. Lego Friends funkar inte lika bra,
    men det är en annan historia...

  225. Det är typexemplet på ett varumärke
    som fungerar som ett API.

  226. Dessutom finns det Lego
    för folk i företagsvärlden-

  227. -och i utbildningsprogram.
    Det är som ett kunskaps-API.

  228. Ikea, förstås. Jag byggde
    den här bänken av skåpmoduler.

  229. Men man kan hacka det.
    Sök, så får ni en miljon idéer-

  230. -för sånt som ni aldrig hade trott
    gick att bygga ihop av Ikea-saker.

  231. Sen har vi TED och TEDx
    som sprider sina värden jorden runt-

  232. -genom att ge instruktioner
    för hur man skapar ett TED-event.

  233. På ett år blev det 250 TED-event.
    Det är en fenomenal idéspridning-

  234. -för ett företag som jobbar med det.

  235. Det här är en kund jag har jobbat med:
    Silverado seniorboenden.

  236. De tar hand om personer
    med Alzheimers och demens.

  237. De har en specifik värdegrund och de
    ligger i framkant inom demensvården.

  238. De har ett regelverk för hur
    deras boenden och vård ska skötas.

  239. Reglerna är fasta.
    Man får ha husdjur.

  240. Barn får övernatta.
    Familjen får äta med de boende.

  241. Allt är uttänkt så att de här personerna
    som ju varit kompetenta vuxna-

  242. -fortfarande kan känna sig som såna.
    Tallriken är vald-

  243. -för att ränderna runt kanten hjälper
    dem med dålig syn att se kanten-

  244. -så att de inte behöver skämmas
    för att maten hamnar utanför tallriken.

  245. Varenda detalj är uttänkt.
    Alla boenden har såna tallrikar.

  246. Men de är ändå flexibla.
    I Texas är många boende lantbrukare-

  247. -så de får ägna sig åt det.

  248. I San Luis Obispo är en del
    av de boende vana att handla själva-

  249. -så det finns en affär på boendet-

  250. -där de boende kan köpa presenter
    åt varandra med låtsaspengar. Gulligt.

  251. Vad innebär det här, då?
    Jag ska avsluta med fyra idéer.

  252. Tänk om fler varumärken tänkte så...
    Man skulle få börja smått.

  253. API:er är komplicerade. Om man inte
    är van ska man börja försiktigt.

  254. IFTTT är ett bra ställe att börja
    experimentera med kombinationer på.

  255. Det kan skapa jättebra idéer.

  256. Man kan även studera bra exempel.
    En del varumärken är bra på det här.

  257. American Express, som ju borde
    ha ett tungt teknologiskt arv-

  258. -är faktiskt ledande på många sätt.

  259. En mobilapp som skannar kvitton
    och är kopplad till kontoutdragen.

  260. Man kan rapportera sina betalningar
    och använda Apple Pay på mobilen.

  261. Man kan se erbjudanden och synka
    med Twitter för att få pengar tillbaka.

  262. Jag kan betala med det här armbandet.
    De hittar på massor.

  263. De har just startat en egen American
    Express-version av Amazon Payments.

  264. De samarbetar hela tiden med andra
    företag för att ta fram nya hjälpmedel.

  265. Ett annat bra exempel är Nike.
    På kvinnosidan, otroligt nog.

  266. Nikes produkter avsedda för kvinnor.

  267. Man kan shoppa via Instagram-foton-

  268. -och Training Club-appen
    tar kvinnor på allvar.

  269. Det är otroligt. Jag försöker komma
    i form så att jag kan använda appen.

  270. De har Fuel-appen
    där de försöker ta fram nya redskap-

  271. -och de andra Nike Run-apparna.

  272. Se marknadsföring som en service,
    inte som budskap som ska säljas.

  273. Jag vill gå tillbaka ända till den här
    Sunkist-reklamen från 1920-talet.

  274. Då var det revolutionerande att dricka
    apelsinjuice. Här är budskapet:

  275. "Vi vill att ni ska köpa apelsiner.
    De gör ni om ni dricker juice."

  276. "Vi säger att juice
    är nyttigt för dina barn."

  277. "Det har du inte gjort tidigare, så vi
    skickar er den här apelsinpressen."

  278. "Då kan ni göra så mycket juice
    ni orkar dricka."

  279. De lärde folk nåt nytt,
    tillhandahöll en produkt-

  280. -och hjälpte dem att göra nåt själva.

  281. Det är det jag menar när jag pratar om
    varumärken som beter sig som API:er.

  282. Det finns ett par hakar. Man måste
    tänka som en "smart founder".

  283. Man måste fråga sig om man
    har en säljbar produkt.

  284. Ska man tillverka produkten
    eller köpa in den?

  285. Vad måste man satsa och offra?
    Hur mäter man framgång?

  286. Har ni bra svar på det
    så är API-branschen rätt för er.

  287. Tack så mycket.

  288. Översättning: Andreas Palm Meister
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sälja din produkt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För att skapa intresse för din produkt måste du kunna väcka uppmärksamhet. Farrah Bostic är strategichef på företaget The Difference Engine. Här berättar hon om sitt företag och hur de lyckas sälja sin produkt. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap, Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Elektroniska tjänster, Företagsekonomi, Interaktiv marknadsföring, Marknadsföring
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - The conference 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Erövring av luften med drönarteknik

Adam Pruden som är produktutvecklare på Frog design föreläser om drönarteknik. Han säger bland annat att det kommer att bli något vi använder till vardags. Tekniken bidrar inte alltid till positiv utveckling utan kan även användas i negativa syften. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Upp till rymden

Mads Wilson är medlem i Copenhagen Suborbitals som har byggt en rymdraket. Det berättar han om. Han säger att möjligheterna att använda bra och mer avancerad teknik har blivit större. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Bärbar teknologi

Är du redo för att klä dig i ny teknologi? Joanna Pena-Bickley är kreativ chef på IBM Interactive och berättar om att vi använder oss av mer och mer bärbar teknik i vår vardag. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Samla information om kvinnan

Ida Tin är en av grundarna till företaget Clue som har skapat en menstruationcykel- och fertilitetsapp. Hon berättar om appen och att hon med den vill bidra till att kvinnor ska kunna få kontroll över sin hälsa. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Underlätta vardagen med teknik

Hur kan du hitta kraft och teknik till att fokusera på en uppgift? Här föreläser Laura Michelle Berman som är grundare av Melon och har skapat Melon headband. Hon berättar om bandet som ska hjälpa användaren att vara koncentrerad genom att det samlar in fakta när man har det på huvudet. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att sprida sitt budskap på nätet

Sabrina Majeed är produktdesigner på Buzzfeed och berättar om hur man kan nå fram med sitt budskap i dagens massiva informationsflöde. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Känslor och teknologi

Tim Leberecht är chef på design- och arkitekturföretaget NBBJ och resonerar kring att våra maskiner kan lära sig att tänka som människor. Han uppmanar till att fundera på om människan kommer tappa sina känslor i takt med att vi blir mer och mer fixerade vid insamlande av data och vid att allt ska vara mätbart. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att ha dialog med användarna

Andie Nordgren är producent på CCP Games och berättar om vikten av dialog med användarna om man vill nå framgång med sina produkter. Hon säger att det är bättre att tänka på hur en produkt kan få användaren att känna sig och utvecklas än att tänka på vad man har för målgrupp. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Sälja din produkt

För att skapa intresse för din produkt måste du kunna väcka uppmärksamhet. Farrah Bostic är strategichef på företaget The Difference Engine. Här berättar hon om sitt företag och hur de lyckas sälja sin produkt. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Hjältar och terrorism

Barn och ungdomar i Mellanöstern törstar efter positiva superhjältar och förebilder i litteratur och skolundervisning. Suleiman Bakhit är serietecknare från Jordanien. Han fick idén till att skapa arabiska hjältar efter att han besökte en skola. Han menar att den muslimska världen snabbt måste bestämma sig för vilken identitet de vill ge barnen. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Om näthat

Anita Sarkeesian är mediekritiker på nättidningen Feminist Frequency. Hon blir hotad, förlöjligad och trakasserad bara för att hon är kvinna som analyserar och kritiserar dataspel. Här berättar hon om hoten hon utsätts för. Inspelat den 19 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att bli en lycklig 85-åring

Vad är det som får människor att göra saker som lyckas? Nina Åkestam är reklamforskare på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har tidigare varit sjukskriven på grund av stress. Här berättar hon om hur man lyckas utan att bränna ut sig. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att älska sin arbetsplats

Att veta vad man ska göra när man kommer till jobbet på morgonen är viktigt för att man ska trivas på sitt jobb. Det menar Malou Adler, chef på företaget USTWO. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Vi jobbar för mycket

Många känner igen sig i att tiden inte räcker till för allt man vill göra. Och vi glömmer att ställa oss frågan: varför jobbar jag? Roland Paulsen är sociolog och författare och har undersökt den frågan. Han menar att vi inte behöver jobba 8 timmar om dagen och att vi inte behöver vara på arbetsplatsen rent fysiskt. Inspelat den 19 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Använda naturen i dagens teknologi

Studera naturen för att utveckla teknologin. Michael Pawlyn är arkitekt och grundare av Exploration Architecture. Han menar att naturen är så perfekt att kunskapen om den kan användas när man bygger hus eller letar efter olika lösningar. Här berättar han om olika exempel och om hur det går till när man arbetar med naturen. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Sju år med dödade kvinnor

Kerstin Weigl är journalist på Aftonbladet. Här berättar hon om arbetet med att kartlägga de kvinnor i Sverige som under 2000-talet dödats av en man de haft en kärleksrelation med, och vad som hände med de dödade kvinnornas barn. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning