Titta

UR Samtiden - Förskolesummit 2015

UR Samtiden - Förskolesummit 2015

Om UR Samtiden - Förskolesummit 2015

En konferens för och om förskolan, med föreläsningar om olika pedagogiska inriktningar och om hur digitala hjälpmedel kan användas i verksamheten. Inspelat på Stockholms universitet den 11 och 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Förskolesummit 2015 : Lärandets demokratiDela
  1. Jag ska presentera
    dagens nästa talare.

  2. Paola Cagliari är chef
    för förskolor i Reggio Emilia-

  3. -och ordförande för det vetenskapliga
    rådet på Loris Malaguzzi-centret.

  4. Välkommen upp.

  5. God dag, allihop.

  6. Jag vill tacka för inbjudan-

  7. -till denna summit om utbildning.
    Detta är ett viktigt utbyte.

  8. Jag är mycket glad över att få vara här
    i dag, och det är ett stort ansvar.

  9. Jag ska dela med mig
    av några reflektioner och erfarenheter-

  10. -som ni kanske känner igen
    i era egna erfarenheter.

  11. En liten rättelse: Jag är inte
    ordförande i det vetenskapliga rådet.

  12. Det är Carla Rinaldi. Jag är medlem
    i Reggio Childrens vetenskapliga råd.

  13. Som ni hörde i presentationen-

  14. -är jag chef för förskolorna,
    men jag har lång erfarenhet-

  15. -som såväl lärare som pedagog
    i förskolorna i Reggio.

  16. Det ämne som jag har fått
    ser ni på bilden.

  17. Det är lärandets demokrati:
    ett viktigt ämne, tror jag.

  18. Inte bara för 0-6 år,
    utan i all utbildning.

  19. Det är ett ämne som vi ägnar oss
    mycket åt i förskolorna i Reggio Emilia.

  20. Våra institutioner arbetar
    sedan mer än femtio år dagligen-

  21. -med rätten till utbildning
    för barnen i vår stad.

  22. Man försöker uppfylla stadens önskan-

  23. -att främja en barnkultur
    som tar hänsyn till barnens rättigheter.

  24. En kultur som är inspirerad
    av barnens rätt-

  25. -till offentliga platser
    där de kan bygga en egen kultur.

  26. I dag talas det mycket
    om kunskapsdemokrati-

  27. -och kunskapsekonomi.

  28. Det nämns i samband med digital
    teknik: sociala nätverk, bloggar.

  29. Vissa hävdar att den tekniken
    sätter i gång en rörelse-

  30. -som gör att en stor publik får tillgång
    till mycket mer kunskap än förr.

  31. De sägs bidra stort
    till demokratisering av lärandet.

  32. Andra hävdar att det inte är sant
    att nätet är så demokratiskt.

  33. Tillgången till kunskap
    är på olika nivå.

  34. Fri tillgång finns bara
    på ett allmänt plan.

  35. Nån kallar det "gör-det-själv".

  36. För att kunna ta till sig
    det fackmässiga, krävs kompetens.

  37. På nätet råder alltså inte demokrati
    utan en illusion av demokrati.

  38. Kunskapsdemokrati nämns även
    i vetenskapliga sammanhang.

  39. Under 1900-talet expanderade
    vetenskap och demokrati enormt.

  40. Dessa två fenomen är inte oberoende.

  41. Tvärtom är de ömsesidigt beroende-

  42. -och det är viktigt
    i det här sammanhanget.

  43. Alltså valfrändskap-

  44. -och samtidigt konflikten mellan
    forskning och demokratisk bildning.

  45. Ett grundläggande värde i ett samhälle
    präglat av kunskapsdemokrati-

  46. -är rätten till tillgång till kunskap.

  47. Men man får akta så att demokratin
    inte förvandlas till maktfullkomlighet.

  48. Alla är överens om
    att information inte är kunskap.

  49. Definitionen som neurovetenskapen
    förmedlar, verkar bra.

  50. Den lyder så här:

  51. "Kunskap är framför allt resultatet"-

  52. -"av en kollektiv
    och social byggnadsprocess."

  53. Kunskap är ett allmänintresse-

  54. -och kunskapsdemokrati måste först
    och främst förverkligas i skolan.

  55. Det är bara skolan som kan försäkra-

  56. -att rätten till kunskap blir allmän-

  57. -och att barnen deltar
    i det kollektiva kulturbyggandet.

  58. Detta eftersom skolorna
    är utspridda i området-

  59. -och eftersom alla barn
    och deras familjer deltar i det.

  60. Det faktum att skolorna
    välkomnar alla barn-

  61. -är en förutsättning för kunskapens
    demokrati, men det räcker inte.

  62. Vi måste fråga oss om skolorna
    verkligen främjar och möjliggör-

  63. -att man är med i kulturbyggandet.

  64. Det deltagandet är ju grundläggande
    för lärandets demokrati.

  65. Vi kan slå fast-

  66. -att skolan gynnar kunskapsdemokrati
    i vissa sammanhang.

  67. När den har förmåga
    och har för avsikt att påverka-

  68. -på sätt där man lär känna barnen.

  69. När den kan skapa utbyte mellan
    barnens och de vuxnas sinnen.

  70. När den startar produktiva samarbeten.

  71. När den ger nya och mångsidiga
    synsätt på omvärlden.

  72. Sånt är nödvändigt när man söker
    efter sanning, godhet och skönhet.

  73. Skolan främjar demokrati-

  74. -när den bygger upp
    barns och vuxnas förmåga att lyssna-

  75. -och lär dem sätta värde
    på de olika förmågor-

  76. -som alla personer har.

  77. Kunskapsdemokrati förverkligas-

  78. -när skolan påbörjar en relation
    mellan barnen och de vuxna.

  79. En relation som accepterar
    att det finns olika sätt-

  80. -att få kunskap om olika ämnen.

  81. Att alla har olika sätt
    att forma verkligheten-

  82. -och dess bilder.

  83. När skolan skapar omständigheter
    som främjar och värdesätter olikheter.

  84. Mauro Ceruti, en italiensk
    kunskapsteoretiker, hävdar-

  85. -att den genererande individen-

  86. -är resultatet av en skapelsedans
    mellan flera uttryckssätt.

  87. Men den sjukliga individen
    är resultatet av en statskupp-

  88. -som vill undertrycka
    alla uttryckssätt utom ett.

  89. Komplexitetsteoretikern
    von Foerster säger-

  90. -att vi inte ska prata om mänsklig
    varelse utan mänsklig tillblivelse.

  91. Vi ska inte mäta
    skillnaden mellan individer-

  92. -utan olikheten inom varje individ,
    i varje mänsklig tillblivelse.

  93. Människans möjligheter att generera-

  94. -beror på hur man ser på olikhet.

  95. För att utveckla och ge exempel
    på det jag pratar om-

  96. -vill jag visa en film.

  97. Det är en bit av
    ett större dokumentationsarbete-

  98. -som handlar om en vanlig skoldag.

  99. Dokumentären gjordes
    för några år sen på en av våra skolor.

  100. Stycket varar i sex minuter
    och det visar en situation-

  101. -som pågår i en del av skolan-

  102. -under en vanlig dag.

  103. Aktiviteterna uppstår
    under lekens gång.

  104. De skapas, följs upp och utvecklas
    av vuxna och barn tillsammans.

  105. Eftersom det utvecklas under leken-

  106. -kan alla barnen på demokratiskt vis
    bidra till kulturbyggandet i gruppen.

  107. Man tar hänsyn till barnens olika
    snabbhet, motivation och intressen.

  108. Samtidigt ger man tid
    till att väcka nyfikenhet-

  109. -så att barnen önskar delta på nytt.

  110. En artikulerad historia,
    uppbyggd av många olikheter.

  111. Alla dessa olikheter
    kommer vid samlingen-

  112. -att rekonstrueras och förhandlas.
    Man delar med sig av sin upplevelse.

  113. Man uppmärksammar olika åsikter
    och bygger gruppens identitet.

  114. Det ni ska få se i filmen-

  115. -är när barnen leker affär.

  116. Det är fyra flickor som medverkar.

  117. Som jag sa
    så ser vi en vardaglig situation.

  118. Affären har byggts upp
    av vuxna och barn tillsammans.

  119. Barnen har valt varorna och bestämt
    vad de ska kosta, från ett till fem.

  120. Den vuxne har lagt till
    en utmaning i leken-

  121. -för att barnen ska lära sig.

  122. Mynten har bara vissa siffror:
    1, 2 och 5.

  123. Varje dag hjälper barnen till
    att bygga upp miljön.

  124. Så gör man med alla miljöerna.

  125. Nu ska ni alltså få följa
    vad som händer flickorna.

  126. -Akta.
    -Två saker.

  127. Du har köpt en, men du måste
    köpa en till. Välj vilken du vill.

  128. Då ska vi se,
    du ska betala tre...plus tre.

  129. Tre och tre.

  130. -Det blir sex.
    -Sex.

  131. Du kan göra det med tvåorna.

  132. Du måste räkna upp till sex.
    Då når du sex.

  133. Jag har inga sexor.

  134. Du måste lägga ihop till det!

  135. Du kan väl försöka
    hjälpa henne, Caterina?

  136. Du ska ta sex tvåor. En...

  137. Det är två.

  138. Du kan hjälpa henne.

  139. En, två.

  140. Sen... Kan du ge mig en etta till?
    Två ettor.

  141. -En etta och en etta till?
    -Ja.

  142. -Sen två?
    -En, två, tre.

  143. Sen en tvåa och en tvåa
    och en tvåa till.

  144. -Två.
    -Nu har du betalat sex.

  145. Är du säker, Caterina?
    Kan du förklara för henne?

  146. Hon har betalat tre plus tre.

  147. En, två, tre. En, två, tre.

  148. Det blir sex. Eller hur?

  149. En, två, tre, fyra, fem, sex.

  150. Därför är det sex.

  151. Ska vi se om Alessia håller med?

  152. Håller du med om att det är sex?

  153. Nej, du måste ta tre tvåor.

  154. Det är tre tvåor.

  155. De här blir fyra.
    Och de här tre tvåorna...

  156. -Men då är de ju inte sex längre.
    -Jo, för två plus två plus två blir sex.

  157. Visa henne och försök förklara.

  158. Kan du förklara
    varför två plus två plus två blir sex?

  159. Försök förklara det för Caterina,
    och för Ilaria också.

  160. Visa här, så ser hon nog bättre.

  161. Varför blir det sex? Visa det.
    Förklara det för henne och Caterina.

  162. Två plus två plus två blir sex.
    Det blir sex.

  163. De två blir fyra.

  164. På grund av tecknet!

  165. På grund av tecknet, är det så?

  166. -Och här är en etta.
    -Det hör inte hit, Cate.

  167. Cate, om du vill ha en etta av henne,
    måste hon ge dig sex ettor.

  168. -Sex ettor?
    -Ja, men nu har du ju redan tvåorna.

  169. Men hur...
    Jaha, för att två plus två blir fyra.

  170. -Plus två blir sex.
    -Ja.

  171. Hur kom du på
    att två plus två blir fyra?

  172. För att här är två och här är två.

  173. Plus två till blir sex.

  174. -Med två till blir det sex.
    -Och plus två till blir åtta.

  175. De här är två. Titta här, Cate.
    Här är två.

  176. Om man gör så, blir det fyra.
    Titta: en, två, tre, fyra.

  177. Sen kommer fem, men de är alla ettor.
    Om man lägger till en blir det sex.

  178. Av tre ettor. Nej, av tre tvåor.

  179. När filmen börjar
    har de redan börjat leka.

  180. Den vuxne går in i flickornas lek-

  181. -och bedömer att man
    kan öka svårighetsgrad.

  182. Det bestäms
    att man ska köpa minst två saker.

  183. Caterina gillar tanken
    och skyndar på Ilaria.

  184. Ilaria köper två saker,
    och Caterina räknar ihop vad det blir.

  185. Ilaria letar efter en sexa,
    men hittar ingen.

  186. Caterina föreslår en lösning.

  187. Hon säger: "Ta tvåorna."
    Räkna upp till sex med mynten.

  188. När Ilaria inte förstår, förklarar hon:
    "Du måste lägga ihop till det!"

  189. Caterina föreslår komposition,
    vilket ligger mycket nära addition.

  190. Om du inte har siffran
    kan du komponera ihop den-

  191. -genom att lägga ihop nåt,
    fast kanske inte siffror.

  192. Den vuxne ber Caterina
    ge Ilaria olika förslag till en lösning.

  193. Hon säger: "Ta sex tvåor."
    Caterina tar emot mynten.

  194. Hon är nöjd.
    "Bra. Du har betalat sex."

  195. Ilaria är fortfarande på en nivå
    där hon känner igen siffran sex-

  196. -och associerar till den.
    Siffran sex har värdet sex.

  197. Men Caterina har förstått
    siffror i termer av antal.

  198. Sex kan bestå av sex objekt, sex mynt.
    Men hon förstår inte värde.

  199. Hon förstår inte att olika mynt
    representerar olika värden.

  200. Läraren gör utmaningen svårare.

  201. Hon vill att Caterina
    ska utveckla sitt resonemang-

  202. -och Caterina förklarar
    utifrån sin teori.

  203. Läraren involverar då
    en annan möjlig köpare: Alessia.

  204. Det gör hon för att skapa en konflikt
    som kan bli produktiv.

  205. Det här gäller matematik
    och metoden för att söka sanning-

  206. -som vi hörde om tidigare.

  207. Alessia lägger fram sin teori:
    Man tar tre "två-mynt".

  208. Caterina vet att Alessia kan-

  209. -så hon börjar tveka.

  210. Hon försöker förstå Alessias idé-

  211. -och vill ställa sin metod mot Alessias.

  212. Alessia förklarar vidare.

  213. Hon förstår värde.

  214. Alessia försöker förklara-

  215. -och Caterina får en snilleblixt,
    och mumlar:

  216. "På grund av tecknet på myntet."
    Där står en siffra.

  217. Alessia bekräftar det: "Ja, en tvåa."

  218. Det leder till att Caterina
    med hjälp av händerna försöker-

  219. -konkret visa det hon har uppfattat.

  220. Alessia visar på stor förståelse-

  221. -för komposition och uppdelning
    av siffror.

  222. Caterina ligger precis efter.
    Hon är på väg att förstå värde.

  223. Ilaria är tyst. Hon är där.

  224. Hon går inte därifrån-

  225. -trots att hon bara inflikar
    några försynta frågor: "Sex ettor?"

  226. Att ta del av en situation-

  227. -och bara lyssna, är viktigt för barnen.

  228. Det är en skyddad plats.

  229. Underjordisk, kan man säga. Teorin
    om spegelneuroner bekräftar det.

  230. Det viktiga är att det kommer
    andra tillfällen då Ilaria kan prova.

  231. Den vuxne får inte glömma henne.

  232. I slutet ser vi
    att en annan flicka, Ludovica-

  233. -bidrar till diskussionen.

  234. Detta ingår i vårt tankebygge.

  235. En skola som välkomnar olikheter,
    som värdesätter utbytet-

  236. -av kunskap mellan barnen.

  237. En skola som värderar forskning
    som kunskapsteoretiskt sätt att lära.

  238. Som vet att det tar olika lång tid
    att tillgodogöra sig kunskap.

  239. Som värdesätter olika kunskap.
    Legitimerar tystnad och lyssnande.

  240. Att veta och kunna göra
    blir en enda process.

  241. En annan del av vår teori är den vuxne
    som lyssnar och dokumenterar.

  242. Det gynnar utbytet mellan barnens
    sinnen och kunskaper.

  243. På så sätt uppstår två processer.

  244. Å ena sidan lär sig barnen
    genom att delta-

  245. -i den kollektiva konstruktionen.

  246. Samtidigt deltar den vuxne
    i ett sökande som aldrig tar slut-

  247. -med fokus på barnkultur.

  248. En kultur som inte glömmer barnen-

  249. -och inte banaliserar deras identitet-

  250. -utan främjar deras rätt
    som medborgare.

  251. De har rätt till tillgång
    till demokratiskt lärande-

  252. -alltså fritt sökande.

  253. Rätt att delta
    i social kunskapskonstruktion-

  254. -och rätt till kunskapstillgång.

  255. Nu kommer exempel på
    vad lärare har hört och dokumenterat-

  256. -när barn tecknar.

  257. Jag vill försöka bevisa
    hur kunskapsdemokrati-

  258. -tvingar den vuxne att lyssna noga.

  259. Man ska kunna samla och utvärdera-

  260. -hur barnen på olika sätt får tillgång
    till erfarenhet och kunskap.

  261. Man samlar
    barnens olika mentala bilder-

  262. -och de olika bilder som uppstår
    när man inspireras av materialet.

  263. Resultatet av de olika uttrycken
    skiljer sig alltid-

  264. -och utmärker den skapande individen.

  265. Först ska ni få se en situation
    med Amina som är 2,5 år.

  266. Vi ser hur ordet framträder
    tillsammans med rörelsen och linjen.

  267. Vi ser att barns upptäckter
    alltid sker i samband med bearbetning.

  268. Upptäckten kommer inte först.

  269. Amina trycker olika hårt-

  270. -med tuschpennan på papperet.

  271. Tonen i hennes röst följer linjen-

  272. -och den ändrar sig när hon ritar.

  273. Tecknet är tänkt att föreställa nåt.

  274. Medan hon ritar, säger Amina:
    "Hund. Hund. Hund!"

  275. Det är nästan som ett partitur.

  276. En synergism mellan olika uttryckssätt
    som löper samman-

  277. -med tecknen
    och ger motivet identitet.

  278. Här ser vi hennes bild
    av hundar i olika storlek.

  279. I exempel nummer två
    deltar två barn.

  280. Det är Gaia och Federico
    som är nästan tre år gamla.

  281. De har ett stort antal ark
    framför sig.

  282. Mötet med arken
    sätter i gång händer och tankar.

  283. Om wellpappen säger Gaia:

  284. "Det här papperet är 'kattigt'.
    Det låter som kattens klor."

  285. Motivet som Gaia lockar fram-

  286. -tar form med linjerna
    som barnen gör på papperet.

  287. När de ritar lägger de till detaljer
    som är utmärkande för katten.

  288. Öron, svans, tassar.

  289. Det finns ett utbyte, en utväxling
    mellan barnen medan de jobbar.

  290. En sorts arbetsfördelning.

  291. Gaia ritar den lilla katten
    och Federico den stora.

  292. En annan typ av papper
    som Gaia möter-

  293. -med hela kroppen,
    ger upphov till en annan idé.

  294. "Det är en mjuk kudde
    som katten kan sova på."

  295. En berättelse växer fram
    i barnens teckningar.

  296. I det här materialet
    som lärarna har gjort-

  297. -framgår det tydligt att underlaget,
    vilket är osynligt för oss vuxna-

  298. -är viktigt för barnen.

  299. Underlaget bidrar starkt när barnen
    ger form åt sina idéer.

  300. Ur denna deltagande observation
    mellan vuxna och barn-

  301. -framträder nåt som är väsentligt.

  302. En kunskapstillgång inom den
    deltagandekultur som vi skapar.

  303. I exempel tre ser vi fyra flickor.

  304. De har valt att måla på bubbelplast.

  305. När Emanuela tittar på sina rutor
    får hon plötsligt en idé.

  306. "Om jag slår ihop den, blir det en bok."

  307. Meriem hittar en ny lek. "Om man
    vänder den, blir det en ny berättelse."

  308. Hon bygger vidare
    och introducerar berättelsen som idé.

  309. Boken berättar en historia
    om två svarta punkter.

  310. En lek som konstrueras-

  311. -och två olika historier tar form.

  312. Personliga idéer
    som sen blir två kollektiva historier.

  313. Till historien bidrar
    materialets egenskaper-

  314. -berättelsens handling
    och kompisarnas inlägg.

  315. Än en gång
    är det föreningen av uttryck-

  316. -och utbytet barnen emellan-

  317. -som blir en kollektiv kulturproduktion
    där alla är medförfattare.

  318. Kunskapsdemokrati innebär också
    frihet att experimentera med det nya.

  319. Marisa, flickan som skrattar, väljer
    svart kartong och svart tuschpenna.

  320. Hon ritar sin favoritlekplats:

  321. Lekplatsen Parco della Vittoria.

  322. Men hon verkar veta att materialen-

  323. -ligger på gränsen
    för vad man kan uppfatta. Hon säger:

  324. "Nu är jag klar. Ser ni?"
    Frågan är som en utmaning.

  325. Läraren spelar med. "Nej, jag ser inte."

  326. "Jag skojar bara.
    Jag tog svart papper och tuschpenna."

  327. "Nu kan ni inte se min teckning."

  328. Det är en sorts konceptkonst
    som Marisa gör.

  329. Hon skapar nytt innehåll
    i ett känt sammanhang.

  330. Hon utmanar konventioner
    och skönhetsideal.

  331. Man är fri att undersöka och upptäcka.

  332. Kan man göra fel i en kultur
    präglad av kunskapsdemokrati?

  333. Eller kan vi tolka det som ett steg i
    utvecklingen, som när de lekte affär?

  334. Eller som nåt oväntat och produktivt,
    en sorts kreativ olyckshändelse?

  335. Giorgia, som är tre år, tar ett
    genomskinligt plastark, och säger:

  336. "Jag ska hålla det mot ljuset sen."
    Hon ritar en häxa.

  337. Fingrarna, magen. En läskig häxa.

  338. Men hon blir lurad av
    att arket är genomskinligt.

  339. Hon märker inte att hon har ritat benen
    utanför arket, på papperet under.

  340. När hon lyfter det genomskinliga bladet
    delas häxan i två delar.

  341. Kroppen är på plasten
    och benen ligger kvar på bordet.

  342. Giorgia skrattar, men är också orolig.

  343. Hela förmiddagen
    berättar hon om felet.

  344. Man tar med henne till ateljén,
    så att hon får sätta dit benen.

  345. Läraren föreslår
    att de ska be två femåringar om hjälp.

  346. Giorgia förklarar
    för Gianluca och Siria-

  347. -och möts av hjälpsamhet,
    förståelse och intresse.

  348. De säger:
    "Det är svårt att se var arket slutar."

  349. Läraren föreslår för de stora barnen-

  350. -att de ska hitta på en berättelse.
    Varför klövs häxan i två delar?

  351. En fråga som värdesätter
    den kreativa olyckan, det oförutsedda.

  352. Inför en grupp treåringar
    med uppspärrade ögon-

  353. -berättar Siria och Gianluca
    om häxan som förlorade benen.

  354. Man ger värde åt Giorgias misstag-

  355. -inför en förtrollad barngrupp.

  356. För att återvända till ämnet.

  357. Mina exempel vill få oss
    att uppmärksamma en synpunkt:

  358. Att observation, dokumentation-

  359. -och den vuxnes förmåga att tolka-

  360. -är de forskningsmetoder man har-

  361. -som "ger existens åt",
    som Carla Rinaldi skulle säga-

  362. -en barnkultur som inte präglas
    av stereotyper om barndomen.

  363. Ett annat sätt att se barnet.

  364. En kultur där barnen utforskar
    och är deltagande.

  365. Nu vill jag ta upp två andra aspekter
    i samband med lärandets demokrati.

  366. De hör samman med forskning-

  367. -och vuxnas deltagande
    i kulturbyggandet.

  368. Lärare, föräldrar och medborgare:
    skolan angår oss alla.

  369. Jag hävdar att uppmärksamheten
    kring en kunskapsdemokrati-

  370. -måste leda till att alla förskolor och
    skolor erkänns som forskningscentra.

  371. Primära centra för forskning om
    lärande och barns kulturproduktion.

  372. Akademikerna får ursäkta,
    men jag tror-

  373. -att vi måste kalla alla förskolor
    och skolor för "universitet"-

  374. -etymologiskt sett.

  375. Alltså den sammansatta helheten
    av individer i en bestämd grupp.

  376. Det gäller förskolor och skolor,
    men 0-6 år spelar en viktig roll-

  377. -som ett kunskapens universitet.

  378. Detta påstående är varken
    teoretiskt eller demagogiskt.

  379. Skolorna måste bära ansvaret.

  380. Det måste finnas förutsättningar.

  381. Arbetsgruppen ska bestå
    av olika specialister-

  382. -som alla har medansvar
    för barnens utbildning.

  383. Det behövs obligatorisk utbildning
    för lärarpersonalen-

  384. -på skolan
    och tillsammans med andra skolor.

  385. Obligatorisk dokumentation.

  386. Det är nämligen via dokumentationen-

  387. -som man synliggör kunskapens
    dynamik och kan bedöma den.

  388. Dokumentationen gör det möjligt
    att delta i tolkningen-

  389. -som behövs för att ge värde
    åt barnens kultur.

  390. Med dokumentationen kan man
    slippa ifrån ordens mångtydlighet-

  391. -och börja dela uppfattning
    om betydelsen.

  392. Dokumentationen som verktyg
    ska användas även av föräldrarna-

  393. -och vuxna i området.
    Barnens kultur synliggörs-

  394. -och möten mellan barnens kultur
    och stadens kultur främjas.

  395. Det är viktigt för lärandets demokrati-

  396. -att staden diskuterar alla kulturer:
    både vuxnas och barns.

  397. Även platser där kulturen skapas,
    som här på Centro Internazionale.

  398. Jag går fort fram.

  399. Under december månad-

  400. -hade vi val av organisation
    för förskolor och skolor.

  401. I samband med det, träffades vi på
    torget och önskade varandra god jul.

  402. Det gällde alla skolor och förskolor.
    Vi visade upp barnens budskap.

  403. Det vill säga barnens tankar
    om världen-

  404. -om relationer,
    levande varelser och kosmos.

  405. Alla var samlade
    på stadens största torg.

  406. Vi var verkligen många,
    och alla var mycket rörda.

  407. Barnens budskap visar en klokhet-

  408. -och ett deltagande
    som får de vuxna att tänka efter.

  409. Det var ett rörande ögonblick
    som påminde hela staden om-

  410. -att det är i förskolor och skolor
    som barnen skapar sin kultur.

  411. Det är viktigt eftersom det hjälper
    städer och områden-

  412. -att öppna upp diskussionen om
    barnens kultur. Det behövs alltid.

  413. Sammanfattningsvis:
    Mitt budskap till er i dag-

  414. -är att det är viktigt att dokumentera
    utforskandet med barnen.

  415. Det är viktigt eftersom det gynnar en
    kultur som skiljer sig från de vuxnas.

  416. Men det hänger på oss
    som arbetar med utbildning-

  417. -vilken nivå och kvalitet debatten får.

  418. Enligt kunskapsdemokratin
    är alls synvinklar relevanta.

  419. Men innehållet som framkommer
    under utforskningen med barnen-

  420. -måste kunna påverka debatten.

  421. Man måste erbjuda sätt
    att övervinna stereotyper.

  422. Man måste sluta undervärdera barnen-

  423. -så att man klarar
    den demokratiska processen.

  424. Ett stort ansvar som vi önskar att alla
    skolor som vill, tar på sig. Tack.

  425. Översättning: Veronika Haraldson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lärandets demokrati

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Paola Cagliari är chef på Institutionen för skolor och förskolor i Reggio Emilia. Hon menar att skolan och förskolan skapar demokrati om den fungerar bra. Tre ord som Paola Cagliari ständigt återkommer till är delaktighet, kollektiv och demokrati. I sin föreläsning visar hon exempel från sitt arbete Italien och analyserar bit för bit hur förskolebarnen reagerar och utvecklas. Inspelat på Stockholms universitet den 11 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik
Ämnesord:
Förskolepedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Reggio Emilia-pedagogik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Förskolesummit 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Frön till ett livslångt lärande

Harvardprofessorn Howard Gardner tar avstamp i de stora frågorna om skönhet och godhet för att komma fram till hur vi bör lära ut och vad vi vill att våra barn ska lära sig. Hur ska man få barnen att behålla sin nyfikenhet? Gardners föreläsning innehåller en semantisk diskussion om begrepp, men även en del handfasta råd och tips. Inspelat på Stockholms universitet den 11 och 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Lärandets demokrati

Paola Cagliari är chef på Institutionen för skolor och förskolor i Reggio Emilia. Hon menar att skolan och förskolan skapar demokrati om den fungerar bra. Tre ord som Paola Cagliari ständigt återkommer till är delaktighet, kollektiv och demokrati. I sin föreläsning visar hon exempel från sitt arbete Italien och analyserar bit för bit hur förskolebarnen reagerar och utvecklas. Inspelat på Stockholms universitet den 11 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Pedagogiska relationer i förskolan

Sven Persson, professor i pedagogik, vill förstå förskolan ur ett samhällsperspektiv och införa professionell kunskap i förskolan. Föreläsningen tar sin utgångspunkt i forskning som framhåller interaktion och processkvalitet som viktigast för barns lärande. Inspelat på Stockholms universitet den 11 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Digitala barn

"Ska vi börja elda i våra grottor? Nej vi kommer att bränna oss!" Nya saker har alltid skrämt oss och digital teknik i förskolan är inget undantag. Susanne Kjällander och Markus Bergenord presenterar egna exempel från olika förskolor de jobbat med och visar hur man kan använda tekniken som ett verktyg som vilket annat som helst. Inspelat på Stockholms universitet den 11 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Regeringens syn på förskolan

Den svenska förskolan är väldigt uppskattad och eftertraktad, menar statssekreterare Helene Öberg. I detta inledningstal berättar hon vad regeringen gör för förskolan. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Bilden av barnet

Carlina Rinaldi är Reggio Emilias första pedagog och är idag chef för verksamheten i Italien. Hennes föreläsning handlar om Reggio Emilias pedagogik och om hur man kan se och förhålla sig till förskolebarnet utifrån ett antal bilder hon visar upp. I sitt arbete reser hon världen runt och träffar alla från påven och Dalai lama till förskollärare för att göra barn mer synliga på ett politiskt plan, både i förskolan och i samhället i stort. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Att skapa mening för barnen

Hur skapar man mening i det som barnen skapar? Några cirklar blir för ett barn en bil. Varje tecken är en metafor för något annat. Professor Gunther Kress menar i sin föreläsning att barn visst tänker abstrakt, att de faktiskt själva skapar mer abstrakta bilder än vad skolan erbjuder dem. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Ta till vara mångfalden i förskolan

Pirjo Lahdenperä, finlandssvensk professor i pedagogik, utgår mycket från sig själv när hon pratar om vad som är svenskhet, finskhet och vem som är annorlunda och vem som är som alla andra. Hon uppmanar förskolepedagoger att fundera över hur de arbetar med det interkulturella och mångkulturella. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förskolesummit 2015

Genuspedagogik fungerar!

Förskolechef Lotta Rajalin startade Sveriges första genusförskola. Här ger hon en snabbkurs i genusvetenskaplig syn på barn. Ben Kenward berättar om en studie om hur genuspedagogik fungerar som visar att det bland annat sker mindre stereotypisering i så kallade genusneutrala förskolor. Inspelat på Stockholms universitet den 12 juni 2015. Arrangörer: Stockholms stad och Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digital didaktik

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Staten ger första hjälpen till problemskolor

Med sina 21 vitesförelägganden om totalt drygt 14 miljoner kronor utmärker sig skolkoncernen Praktiska Sverige AB bland de skolor Skolinspektionen har granskat. Koncernen är nu en av de skolhuvudmän som Skolverket har inlett en dialog med inom den statliga satsningen Samverkan för bästa skola. Satsningen är ett uppdrag från Regeringen och ska erbjuda hjälp och stöttning till skolor med problem. Skolutvecklaren och debattören Per Kornhall är kritisk till att staten går in och håller skolföretag under armarna på det här sättet. Han menar att man lappar och lagar ett system som är felbyggt i grunden och att staten istället borde ta över skolor som inte fungerar.