Titta

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Om UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Föreläsare som spänner över ett brett fält ger sin syn på släktforskning och historia. Den traditionella släktforskningen får här hjälp av dna-forskning, historiker, kulturvetare och etnologer. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 och 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Till första programmet

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015: Min europeiska familjDela
  1. Jag heter som sagt Karin Bojs. Jag
    har arbetat som vetenskapsredaktör-

  2. -på Dagens Nyheter i 20 år. Jag var
    chef för vetenskapsredaktionen.

  3. Under alla mina år där har jag
    intervjuat professionella forskare-

  4. -ofta de mest ledande i världen,
    åtskilliga Nobelpristagare.

  5. Vartenda år var det nya
    Nobelpristagare som jag pratade med.

  6. Mycket av den här bevakningen har
    handlat om DNA och DNA-forskningen-

  7. -för den har nämligen utvecklats
    med explosiv hastighet-

  8. -under de år
    som jag har bevakat fältet.

  9. För femton år sen
    hade forskare för första gången-

  10. -lyckats analysera, sekvensera,
    en människas hela DNA-uppsättning.

  11. Hundratals forskare
    arbetade i flera år-

  12. -och brände av
    många miljarder kronor.

  13. Det var en stor presskonferens
    med Bill Clinton och Tony Blair-

  14. -som då var ledare
    i USA respektive Storbritannien.

  15. Det var en mycket stor
    vetenskaplig sensation.

  16. I dag gör de samma grej
    på KTH i Stockholm, till exempel.

  17. Det tar två dygn och kostar 10 000
    att analysera en persons totala DNA.

  18. Enklare test som till exempel
    ni släktforskare kan göra-

  19. -går ännu fortare
    och kostar mycket mindre.

  20. Den här nya DNA-tekniken
    vet ni säkert-

  21. -att kriminaltekniker och poliser
    har använt mycket.

  22. DNA inom kriminalteknik hör man om
    i alla fall varje vecka.

  23. Inom medicinsk och biologisk
    forskning används tekniken mycket.

  24. Och nu, på den allra senaste tiden,
    har den börjat användas-

  25. -inom historia och arkeologi.

  26. Det handlar mycket om att tekniken
    har blivit så effektiv och billig-

  27. -att det är möjligt
    att undersöka gamla skelett-

  28. -som är tusentals, tiotusentals-

  29. -eller till och med
    hundratusentals år gamla.

  30. Under arbetets gång
    på Dagens Nyheter-

  31. -blev jag
    mer och mer fascinerad av tekniken.

  32. Till slut blev jag så fascinerad
    att jag var tvungen att sluta.

  33. Jag ville ägna mig åt det på heltid
    och skriva en bok-

  34. -om vart den här utvecklingen
    har tagit oss.

  35. Jag slutade som anställd
    på Dagens Nyheter för två år sen-

  36. -och sen dess har jag arbetat
    på heltid med den här boken.

  37. Jag har rest i tio länder.

  38. Jag har läst hundratals vetenskapliga
    studier och ett antal böcker.

  39. I de här tio länderna har jag
    intervjuat tjogtals med forskare.

  40. Precis som jag är van vid
    pratade jag med ledande forskare-

  41. -de främsta som finns inom fältet.
    Ni kanske känner till Svante Pääbo.

  42. Honom har jag träffat flera gånger,
    och en rad andra - de bästa.

  43. Men nånting som är nytt
    för det här projektet-

  44. -är att jag har träffat amatörer,
    såna som ni. Amatörforskare.

  45. Det finns ett finare engelskt ord:
    "citizen scientist".

  46. "Medborgarforskare",
    det säger vi i stället.

  47. Ni som sitter här är ju
    släktforskare och medborgarforskare-

  48. -och några av er har redan börjat
    använda DNA inom er släktforskning.

  49. Därmed hjälper ni till
    att skriva om historien.

  50. De professionella historikerna
    skriver om historien-

  51. -jag ska berätta hur de gör sen-

  52. -men såna som ni flyttar också
    forskningsfronten framåt.

  53. Och i vissa specifika avseenden
    så leder ni framför proffsen-

  54. -för att ni är så många och för att
    ni inriktar er på specifika saker.

  55. Poängen med boken
    eller upplägget i den...

  56. Jag berättar om Europas historia
    de senaste 54 000 åren-

  57. -men jag utgår från mig själv
    - mig själv, min familj-

  58. -mitt DNA, min familjs DNA.

  59. Det här är min mor, Anita,
    som gick bort förra året.

  60. Jag har följt hennes mödernelinje.
    Min mormor, min mormors mor o.s.v.

  61. Ja, det finns
    ända tillbaka till istiden, faktiskt.

  62. Det finns ett enda svårt ord
    som ni behöver lära er-

  63. -för att hänga med
    på föredraget och i min bok.

  64. Det är bara ett,
    och ordet är "mitokondrier".

  65. Mitokondrier... Det är inte så noga,
    men det är en struktur i cellen-

  66. -och man ärver dem bara
    från sin mamma.

  67. Det innebär att
    om man följer mitokondriernas DNA-

  68. -via mammas mammas mammas
    mammas mammas mamma-

  69. -så kan man komma
    mycket långt tillbaka.

  70. Varför funkar inte det, då?

  71. Det här...

  72. Ser ni den röda pricken?
    Det här är min farmor, Hilda.

  73. Jag har även
    analyserat hennes mitokondrie-DNA.

  74. Vad vi ser här
    är fyra generationer av mödrar.

  75. Vi har Hilda.
    Vi har Hildas mor, Elin.

  76. Vi har Hildas dotter, Gunnel,
    min faster. Ganska lik mig.

  77. Vi har Gunnels dotter, Kristina,
    min kusin, några få år äldre än jag.

  78. Alltså fyra generationer av kvinnor.

  79. I dag har Kristina en egen dotter,
    Anna-

  80. -som i sin tur har en dotter, Lo,
    som började skolan förra veckan.

  81. Sex generationer
    med samma mitokondrier.

  82. Om man följer den här linjen kommer
    man ända till jordbrukets ursprung-

  83. -och ännu längre tillbaka. Vi ska se.

  84. -Förlåt?
    -Du får sikta mot datorn.

  85. Okej.

  86. Här har vi ett träd
    över mänsklighetens mödrar-

  87. -som har byggts upp
    med hjälp av mitokondrier.

  88. Det här gjordes redan på 1980-talet,
    när DNA-tekniken var väldigt ny.

  89. Jag har träffat forskare
    som jobbade med det här-

  90. -och de berättade hur svårt det var.

  91. I toppen har vi kvinnan
    vi kan kalla för Eva-

  92. -inte "Bibelns" Eva,
    utan vetenskapens Eva.

  93. Här längst ner ser vi ett U
    och ett H allra längst ner.

  94. Där har vi min mammas mödralinje
    och min farmors mödralinje.

  95. När tekniken var ny
    var det väldigt arbetskrävande-

  96. -att bygga upp ett sånt här träd.

  97. De fick åka runt till sjukhus
    och tigga moderkakor-

  98. -från kvinnor med olika bakgrund -
    afroamerikansk, kinesisk, irländsk-

  99. -alla möjliga slags nationaliteter.

  100. Moderkakan fick de mala ner
    och utvinna DNA ur.

  101. Kommer ni ihåg de där Apple-datorerna
    som såg ut som sockerbitar?

  102. De stod och hackade i en vecka
    innan de kunde bygga upp ett träd.

  103. Nu finns det ny teknik.

  104. Bara ett par år senare kunde man
    utvinna DNA från ett hårstrå-

  105. -och datorer har ju blivit snabbare,
    så tekniken har utvecklats enormt.

  106. Vi har Eva där högst upp,
    och vi har U-linjen och H-linjen-

  107. -och andra linjer som några av er
    känner till längst ner.

  108. Men precis på mitten
    finns det en som heter L3-

  109. -en kvinna med ett antal döttrar,
    varav en tog steget ut ur Afrika-

  110. -för sisådär 60 000 år sen.
    Det är ganska stor felmarginal.

  111. Men nånstans där var det en grupp
    som gick till Mellanöstern-

  112. -och som faktiskt överlevde
    och fick egna barn.

  113. Grenarna till vänster finns
    hos personer med rötter i Afrika-

  114. -medan grenarna till höger finns hos
    personer med rötter överallt annars-

  115. -därför att människor lämnade Afrika
    och spred sig till Mellanöstern-

  116. -och spred sig därifrån
    till hela jorden.

  117. Ganska slö där också,
    skulle jag säga.

  118. När vi tog steget ut ur Afrika
    träffade vi på såna här.

  119. Neandertalare. Väldigt...
    Den här killen ser ju trevlig ut.

  120. Jag vet inte hur trevliga
    de tyckte att de var på ömse sidor.

  121. Det var stor skillnad,
    och enligt forskare-

  122. -höll sig de här båda grupperna
    så långt ifrån varandra de kunde.

  123. Hela storyn slutade ju
    med att neandertalarna dog ut.

  124. Innan dess
    förekom sexuella förbindelser-

  125. -mellan några såna här
    och några moderna människor.

  126. Moderna människor var precis som vi-

  127. -både anatomiskt och mentalt.

  128. Jag vet inte hur kul det var
    att ha sex med en sån här.

  129. Jag lägger mig inte i det,
    men tidpunkten...

  130. De sexuella förbindelserna
    har vi känt till i fem år-

  131. -för då kunde
    svensken Svante Pääbo visa detta.

  132. Att det finns i DNA:t
    hos oss som klev ut ur Afrika-

  133. -motsvarande
    ungefär två procent neandertalar-DNA.

  134. Anledningen till att min bok heter-

  135. -"Min europeiska familj:
    de senaste 54 000 åren"-

  136. -är för att man har kunnat ringa in
    när neandertal-sexet inträffade.

  137. För ett par år sen
    sa de 50 000-60 000 år sen-

  138. -sen har vi ringat in det till 55,
    plus minus ett par tusen år.

  139. I våras hittade israeliska forskare
    ett fynd av en modern skalle-

  140. -i Israel, i en grotta i Galileen.

  141. De hade aldrig tidigare hittat fynd
    efter moderna människor där.

  142. Däremot fanns det rikligt med fynd
    från neandertalare i det området.

  143. Men nu har vi bevis för att det fanns
    moderna människor i Galileen.

  144. Neandertalare levde här
    och moderna människor levde där.

  145. När man har tittat på skallen
    från den israeliska grottan, Manot-

  146. -är den utan inslag av neandertalare,
    alltså för 55 000 år sen.

  147. Därför drog jag slutsatsen
    att neandertal-sexet inträffade-

  148. -för ungefär 54 000 år sen,
    så det är där vår story börjar.

  149. Sen inträffade mer neandertal-sex,
    det finns ett fall i Rumänien-

  150. -men de dog ut, det blev inget.

  151. Det inträffade i Asien,
    men vi håller oss till det gänget-

  152. -som fortsatte sin väg till Europa.

  153. Sannolikt var det en fördel
    för ett litet barn-

  154. -att ha ett inslag av neandertal-DNA.

  155. Det kan ha underlättat
    möjligheten att överleva i Europa-

  156. -som ju var kallare än Afrika,
    där vi kom ifrån.

  157. Troligtvis var det så
    att det påverkade hud och hår-

  158. -och förmågan att bryta ner fett,
    vilket kanske var fördelaktigt.

  159. I Mexiko är det vanligt
    med en form av diabetes-

  160. -som kommer från neandertalarna.
    Men det där är svårt för forskarna.

  161. Att påvisa att vi har DNA
    från neandertalare är enkelt.

  162. Att exakt påvisa vad generna gör
    är väldigt svårt.

  163. Sån information får vi vänta på, men
    vissa gener var fördelaktiga att ha.

  164. Men... Så. Det här kan vi kalla
    för den första europén.

  165. Kostenki 14 är hans officiella namn.

  166. Han hittades redan...
    Han är ungefär 37 000 år nu-

  167. -fast han dog när han var ungefär 25
    i trakten av Don i Ryssland.

  168. På 50-talet hittades han. Modellen
    gjordes av antropologen Gerasimov.

  169. Vi vet eftersom forskare
    har analyserat isotoper-

  170. -att han levde till stor del på fisk.

  171. Vi vet också tack vare ny DNA-teknik
    att han tillhörde haplogruppen...

  172. Hans mitokondrier tillhörde
    en särskild grupp som kallas för U2.

  173. Om nån av er har U2 är ni släkt
    med Kostenki 14, den första europén.

  174. Ja, den första europén
    som är DNA-analyserad.

  175. Från Mellanöstern gick vissa österut
    och vissa gick norr- och västerut-

  176. -och det blev två distinkt
    olika grupper i det här skedet.

  177. Kostenki 14 är helt klart en europé-

  178. -om man delar upp
    den här ursprungsgruppen.

  179. Troligtvis tillhörde han den
    arkeologiska kulturen aurignacien.

  180. Flera grupper försökte
    göra inbrytningar till Europa-

  181. -men den första större kultur
    som klarade att överleva här-

  182. -var aurignacienkulturen.

  183. Det finns massor av föremål från dem:
    pärlor, konstföremål och instrument.

  184. Flöjter,
    världens äldsta musikinstrument.

  185. Flöjter, ja.
    Världens äldsta musikinstrument.

  186. Jag har varit i grottor
    där de har hittat flöjter.

  187. Den som var mest fantastisk
    var som en katedral från istiden.

  188. Där lyssnade jag på en rekonstruktion
    av en sån här flöjt-

  189. -som var gjord av mammutelfenben,
    som går att utvinna i Sibirien.

  190. Ni fattar inte hur svårt det måste
    ha varit att pilla isär elfenbenet-

  191. -och foga ihop det
    så att det blev helt lufttätt.

  192. Det fanns också enklare flöjter
    av svanben och gamben.

  193. Men de här är alltså av elfenben,
    och de är runt 40 000 år gamla.

  194. De var ju nomader, så
    portabla konstföremål var praktiska.

  195. Den här kallas för "Lejonmannen".
    Nederdel lejon, överdel man.

  196. En annan är över 40 000 år gammal
    och heter "Venus från Hohle Fels"-

  197. -efter grottan Hohle Fels.

  198. Grottkonst, kanske något yngre,
    men...

  199. Ja, men! Jag är lite missbelåten
    med den här datorn.

  200. Grottkonst! Det här är Font-de-Gaume,
    en grotta i sydvästra Frankrike-

  201. -som jag besökte, i en liten by
    som heter Les Eyzies-de-Tayac.

  202. Ja, det... Nu då.

  203. Ja. I Les Eyzies-de-Tayac
    ligger Cro-Magnon.

  204. Cro-Magnon var inte en grotta,
    utan ett överhäng.

  205. Det är som en halv grotta, ett tak.

  206. Gården hette Magnon,
    och Cro är namnet för ett överhäng.

  207. Cromagnonmänniskorna
    känner ni kanske till.

  208. Där är i dag ett pensionat,
    så jag har alltså bott-

  209. -på samma ställe
    som cromagnonmänniskorna.

  210. Det var väldigt bekvämt,
    vi fick god frukost-

  211. -och på kvällen smuttade vi på kir
    i solnedgången.

  212. På samma sätt satt
    våra förfäder och förmödrar-

  213. -nära en flod, eftermiddagssol,
    fantastiskt läge.

  214. Cromagnonmänniskor
    hittades i slutet av 1800-talet-

  215. -när de första neandertalarna
    hade grävts upp.

  216. Man hittade de här urgamla skeletten,
    och då förstod forskarna-

  217. -att de snarare liknade oss,
    inte neandertalarna.

  218. Man kallade moderna människor
    av vår typ-

  219. -som i dag kallas
    anatomiskt moderna människor...

  220. På 1800-talet användes
    termen "cromagnonmänniskor"-

  221. -och den har levt kvar
    och används även i dag.

  222. Cromagnonmänniskorna hade konsten -
    flöjterna, pärlorna, grottkonsten.

  223. Det är troligt
    att det är den främsta förklaringen-

  224. -till att det är vi som sitter här
    och inte neandertalare.

  225. Neandertalarna dog, och de dog
    rätt snart efter att vi kom.

  226. Det var likadant överallt
    - när vi kom så dog de.

  227. Detta har varit en debatt,
    men en mycket stark orsak-

  228. -var att vi hade
    bättre och större sociala nätverk-

  229. -och konst och musik
    som höll ihop våra grupper.

  230. Det finns ju vissa genetiska anlag
    som gynnar det här med kreativitet.

  231. Alla har en konstnärlig begåvning,
    men vissa människor är mer kreativa.

  232. Konstnärer flockas i vissa familjer.

  233. I samma familjer finns även en mörk
    baksida, nämligen psykossjukdomen.

  234. Det är ett viktigt exempel på
    att gener inte är bra eller dåliga.

  235. Det beror på sammanhanget. I en viss
    miljö kan en gen vara fördelaktig-

  236. -i en annan konstellation och miljö
    kan en gen vara förödande.

  237. Psykos och kreativitet är bara
    ett exempel, det finns många andra.

  238. Förlåt, så där var det, ja.

  239. En annan tidig europé, inte så tidig
    som Kostenki 14, men kanske 8 000 år.

  240. La Braña. Han DNA-analyserades
    för ett par tre år sen.

  241. Hans mitokondrier tillhör gruppen U5,
    precis som mina. En släkting.

  242. Spanska forskare
    gjorde en ganska grundlig DNA-analys-

  243. -så de kunde visa att han med mycket
    stor sannolikhet hade blå ögon.

  244. Det här var ju nytt,
    att jägare på istiden hade blå ögon.

  245. Ännu mer sensationellt var att
    han dessutom hade rejält mörk hud.

  246. Det här med huden
    är lite mer osäkert-

  247. -men han har genetiska markörer som
    bara finns hos mörkhyade afrikaner-

  248. -och inte alls hos vithyade människor
    med europeiska rötter.

  249. Det här är nånting
    som kriminaltekniker arbetar med.

  250. De utvecklar tekniker
    så att man från brottsplats-DNA-

  251. -kan få fram egenskaper
    på dem som har lämnat efter sig DNA.

  252. Men La Braña-mannen och en stor del
    av istidsjägarna i Europa-

  253. -såg ut så här,
    de hade mörk hud och blå ögon.

  254. Men människor vandrade ju norrut,
    för så småningom...

  255. Istiden var sträng för 20 000 år sen,
    då var den som allra kallast.

  256. Men sen släppte istiden,
    och folk vandrade norrut.

  257. När de var
    ungefär i trakten av Bonn-

  258. -där nånstans ligger Bonn,
    dog två som var U5, precis som jag-

  259. -och dessutom U5b1, precis som jag.
    Nära släktingar.

  260. De hade hund.
    Det är världens första exempel-

  261. -på en alldeles säker hund.
    De begravdes med den.

  262. Det har varit en stor debatt
    om när vargen tämjdes till hund.

  263. Men för 15 000 år sen
    hade människor hundar.

  264. När vi gick ännu längre norrut,
    till Doggerland-

  265. -ett väldigt stort område som i dag
    kallas Nordsjön, för det är hav...

  266. Det var kärnområdet i
    nordvästra Europa vid den här tiden.

  267. För 15 000, 10 000, 8 000 år sen
    var det ett stort och viktig område-

  268. -medan Skandinavien,
    som då bestod av inlandsis-

  269. -bara var en liten utkant
    dit man kunde åka på jaktutflykt.

  270. Det var noga med copyrighten, så
    den här kartan har min farfar gjort.

  271. Vi gick ända till Skandinavien,
    och då hade vi fått...

  272. Åtminstone några av oss
    hade fått lite blekare hud-

  273. -eftersom hudfärg har att göra med
    solstrålning och D-vitamin.

  274. Det finns några prover.
    I Motala finns publicerad forskning-

  275. -från åtta personer
    som är 8 000 år gamla.

  276. Dessutom finns
    ett par ännu inte publicerade.

  277. Från Stora Karlsö på Gotland,
    9 200 år ungefär.

  278. Allra äldst från Kristiansand
    i södra Norge.

  279. Där finns cirka fem personer-

  280. -som nog omkom i en kanotolycka för
    9 500 år sen. De DNA-analyseras nu.

  281. Och vi vet bland annat att mörk hud
    i kombination med blå ögon-

  282. -förekom definitivt,
    även i Skandinavien.

  283. Men det förekom också
    lite blekare hud.

  284. Bägge sorterna fanns,
    det var blandat.

  285. U5b, gruppen som jag tillhör,
    förekommer inte bland de äldsta.

  286. De är snarare U5a, vilket tyder på
    att de kom längre österifrån-

  287. -från Ukraina eller Ryssland,
    kanske ända bortifrån Sibirien.

  288. Det här är sånt
    som kommer att publiceras snart.

  289. Men troligtvis var det så.

  290. Där levde vi.
    Eller, ja, några människor.

  291. Några människor levde i nuvarande
    Skandinavien för 10 000 år sen-

  292. -när inlandsisen höll på att smälta.

  293. Samtidigt, i en helt annan del,
    nämligen i Turkiet och Syrien-

  294. -var andra människor precis
    i färd med att utveckla jordbruket.

  295. Den här platsen heter Göbekli Tepe,
    den ligger i sydöstra Turkiet.

  296. Det är en plats som kommer att bli
    väldigt, väldigt viktig för när...

  297. ...forskare får en ny bild
    av hur jordbruket uppkom.

  298. De här människorna var bönder.
    Det här var en kultplats på ett berg.

  299. Där grillade de och festade,
    och de hade uppenbarligen riter.

  300. De reste gigantiska stenpelare,
    vilket är helt obegripligt-

  301. -med tanke på att de inte hade
    några tekniska verktyg.

  302. Det finns mycket goda indikationer på
    att de bryggde en massa öl.

  303. Det finns stora kar,
    badkarsliknande stenkar-

  304. -så arkeologerna är övertygade om
    att det förekom ölbryggning.

  305. De kemiska analyserna är osäkra,
    men så var det nog.

  306. Det var kanske en drivkraft
    för jordbrukets utveckling-

  307. -att man behövde säd
    för att kunna brygga ölet-

  308. -för att kunna ha de här riterna.
    Det ger oss en helt ny bild.

  309. Som ni vet så...

  310. Syrien är kanske ännu mer intressant
    för när jordbruket kom i gång.

  311. Som ni vet rasar det ett krig där.
    Jag skulle förstås vilja åka dit-

  312. -men det är helt livsfarligt.
    Journalister har kidnappats där.

  313. Det är knappt de lyckas komma ut-

  314. -så det vore oansvarigt för nån som
    håller på med arkeologi att åka dit.

  315. Så jag åkte i stället till Cypern.
    Det är ju ett trevligt ställe...

  316. Vad fan!

  317. Till Cypern, ja. Det är ju anpassat
    för turister, det är huvudnäringen.

  318. Även de mycket tidiga jordbrukarna
    åkte till Cypern.

  319. De åkte när jordbruket var nytt.

  320. Bara några hundra år senare
    uppkommer de första spåren.

  321. De byggde...
    Det här stället heter Khirokitia.

  322. Där har cypriotiska
    forskare och hantverkare-

  323. -gemensamt rekonstruerat hus
    så som de såg ut.

  324. De här är 9 500 år,
    men det finns äldre.

  325. Det finns 10 500 år gamla lämningar
    efter jordbruk.

  326. Hur kan man veta det, då? Jo,
    för på fastlandet finns vilda arter-

  327. -både av växter och av djur.
    Det var dem de tämjde och odlade.

  328. På en ö som Cypern
    fanns inte de här arterna-

  329. -men det uppkommer plötsligt
    rester av kor, får, grisar-

  330. -getter, katter, hundar
    och dessvärre också möss.

  331. Det är som Noaks ark.
    De måste ha packat ner alla djur-

  332. -i båtar, antagligen stora kanoter.

  333. De måste ha åkt tio mil
    och landat på Cypern-

  334. -och byggt upp
    nya jordbrukskolonier där.

  335. Då Cypern är en ö är det lättare att
    leta efter det första jordbruket där.

  336. Det är inte bara det att man slipper
    krig och att de har trevliga hotell-

  337. -utan det är också
    vetenskapligt väldigt intressant.

  338. Som vi vet så...

  339. Det finns mitokondrier som är
    markörer för de där händelserna-

  340. -medan de olika U-grupperna är
    markörer för hur jägarna spred sig.

  341. H, den grupp som min farmor, min
    farmors mor och min faster tillhör-

  342. -är en typisk markör
    för jordbrukets utbredning.

  343. Den är i dag vanligast i Europa -
    hälften av alla européer har den.

  344. Det är ett resultat
    av att jordbruket spred sig.

  345. Man kan se hur den börjar sprida sig
    för ungefär 10 000 år sen.

  346. En annan kille som var
    en typisk jordbrukare var Ötzi.

  347. Han råkade, fördelaktigt nog för oss,
    trilla i Alperna-

  348. -strax före ett stort snöfall
    och blev frystorkad och mumifierad.

  349. När han hittades för några år sen
    på grund av tinande glaciärer-

  350. -var han den första arkeologiska
    personen att bli DNA-analyserad.

  351. Han tillhör gruppen K1,
    som också är en jordbruksmarkör.

  352. Både hans mitokondrier,
    hans y-kromosom och hans kärn-DNA-

  353. -visar att han är närmast släkt
    med dem som nu lever på Sardinien-

  354. -därför att de är dem som har
    störst andel av jägarnas anlag...

  355. Förlåt, böndernas anlag bevarade.

  356. Det var en våg av jägare som gick in
    i Europa för runt 40 000 år sen-

  357. -och sen kom en ny våg med start
    för 10 000 år sen av jordbrukare.

  358. Det var en annan grupp.

  359. De blandades upp lite, men i princip
    var det två olika grupper.

  360. Ötzi var en av de första som kunde
    visa det, men då var det inte...

  361. Arkeologer har grälat och krigat
    om det här i hundra års tid.

  362. Men år 2012 kunde de sluta tjafsa-

  363. -för då publicerade en svensk
    forskargrupp studien Skoglund 2012.

  364. Det här är Hallonflickan.
    Hon är från Falköping.

  365. Hennes skelett och modellen
    finns på Falköpings museum.

  366. Oscar Nilsson gjorde modellen.
    Han är oerhört skicklig.

  367. Vi vet inte hur hon såg ut.
    Var hon jägare eller bonde?

  368. Det kan ha påverkat
    ögonfärg, hårfärg och hudfärg.

  369. Skoglund 2012
    är en studie av forskare i Uppsala-

  370. -men nu är en av dem i Stockholm.

  371. De kunde visa med DNA att en bonde
    som de grävde upp i Falköping-

  372. -från en väldigt typisk bondegrav-

  373. -uppenbarligen var
    en person med DNA från Mellanöstern-

  374. -som följde hela den här vägen.

  375. Och det var distinkt olika jämfört
    med jämnåriga jägare från Gotland.

  376. De här två grupperna var så olika.

  377. Dagens finnar och italienare-

  378. -är de europeiska folk som genetiskt
    står längst ifrån varandra.

  379. De här personerna var mer olika,
    bönderna och jägarna.

  380. Det märktes säkert
    på ögonfärg och hudfärg.

  381. Bönderna var blekare,
    för det är ju så-

  382. -att ju längre norrut man går, desto
    blekare blir man p.g.a. solljuset.

  383. Så var det inte för jägare,
    för de åt mat med mycket D-vitamin-

  384. -men bönderna åt mat utan D-vitamin,
    så därför var de bleka i huden.

  385. Men Skoglund 2012
    var punkten i debatten.

  386. Alla tyckte inte det,
    men då kunde de läsa Skoglund 2014-

  387. -när de hade många fler prover.

  388. Sverige ligger så långt upp, så
    vår historia gäller för hela Europa.

  389. Det var två befolkningar:
    jägare och sen kom bönderna.

  390. Till motsvarande Sverige
    kom de för ungefär 6 000 år sen.

  391. Men det räcker inte för att förklara
    européers genetiska uppsättning.

  392. Det krävs tre vågor,
    och det här är ännu nyare.

  393. Jordbruket fick vi kläm på
    med Skoglund 2012 och 2014.

  394. Det här är data från i år.
    Med nöd och näppe fick jag in dem.

  395. Jag lyckades övertala förlaget
    att hålla lite på manus.

  396. Jag hade ju
    lite förhandsindikationer.

  397. Två grupper, en från Boston
    och en från Köpenhamn och Göteborg-

  398. -är arga konkurrenter
    till varandra.

  399. När de får samma resultat
    finns det anledning att tro på dem.

  400. De har DNA-analyserat ungefär
    hundra personer var från bronsåldern-

  401. -och de visar mycket tydligt
    att det fanns ett herdefolk-

  402. -på stäppen i nuvarande Ryssland
    och kanske Ukraina.

  403. De kallas för jamnaja, herdefolket.

  404. De vandrade i stora grupper-

  405. -till nuvarande Polen och Tyskland
    och blev snörkeramiker.

  406. Det utvecklades en ny kultur som fick
    stor betydelse för Europas historia.

  407. Några vandrade ännu längre västerut
    och blev så kallade klockbägare.

  408. De här kulturerna har betytt
    väldigt mycket för Europas historia.

  409. Ny metallurgi skapade
    ett mer effektivt herdejordbruk.

  410. Det kom troligtvis nya gudar.

  411. Det indoeuropeiska språket kom in.
    Det är därför vi pratar svenska nu.

  412. Det skedde alltså för 4 800 år sen.

  413. Då kom de här snörkeramikerna in
    i Europa.

  414. Den här bilden hann jag inte få med
    i boken, så ni är de första som...

  415. Det här är också
    en modell av Gerasimov från 50-talet.

  416. Det är en typisk jamnaja-kille,
    alltså en herde från stäppen.

  417. Troligtvis hade de tämjt hästen,
    de här människorna.

  418. DNA-analyserna som har publicerats
    visar att de var mörka.

  419. Man hade sett att de var långa-

  420. -och DNA visar
    att orsaken inte bara var bra mat-

  421. -utan också genetiska anlag.
    Längden är ju genetisk.

  422. Jamnaja var långa och mörka.

  423. Det här är vad somliga politiska
    krafter har kallat för arier.

  424. Det finns en mytbildning
    att de var långa, blonda och blåögda-

  425. -men blåögdhet
    har funnits här sen istiden-

  426. -och arierna var inte ljusare
    än personer som redan bodde i Europa-

  427. -utan de var ganska mörka.

  428. Vad de däremot troligtvis förde in-

  429. -var förmågan att tåla mjölksocker -
    laktostolerans.

  430. I dag talar vi om laktosintolerans,
    precis som om det vore nåt undantag.

  431. I själva verket är det tvärtom,
    laktostolerans har varit sällsynt.

  432. Det förekom inte alls nästan-

  433. -varken bland Europas första jägare
    eller bland de första bönderna.

  434. Däremot förekommer det ibland
    hos de här jamnaja-herdarna.

  435. Sen verkar det ha blivit vanligare,
    fast väldigt sent-

  436. -så sent som under järnåldern i
    Skandinavien och nordvästra England.

  437. Varför vet man inte,
    men det har ju varit katastrofer.

  438. Pesten har ju härjat, och
    fimbulvintern fanns nog på riktigt-

  439. -en vinter som varade i tre år
    på 400-talet.

  440. Man behöver undersöka
    när laktostoleransen blev vanlig-

  441. -men det är ett undantag i historien,
    och den kom hit sent.

  442. De här snökeramikerna,
    jamnaja-herdarna, kom från stäppen-

  443. -till nuvarande Polen och Tyskland
    för 4 800 år sen.

  444. Det här är några snörkeramiker - den
    första DNA-analyserade kärnfamiljen.

  445. Det gick väldigt hett till stundtals.

  446. Den här familjen blev ihjälslagen,
    det blev hela deras by.

  447. Omkring 10-15 personer
    blev brutalt ihjälslagna.

  448. Det här är
    mamma, pappa och två söner.

  449. Mamma, pappa och två barn
    i familjen Snörkeramiker slaktades.

  450. Man kan se avvärjningsskador
    från när de har försökt skydda sig.

  451. Den här graven är utställd på museet
    för fornhistoria i Halle i Tyskland-

  452. -ett av de absolut bästa museerna
    för de här frågorna.

  453. Med de här jamnaja, snörkeramikerna-

  454. -så kom ett par
    så kallade haplogrupper...

  455. Det kom DNA-varianter
    som däremot ärvs på fädernet...

  456. ...med så kallade y-kromosomer
    som ärvs från far till son.

  457. "Tomten är far till alla barnen",
    det var en framgångsrik film.

  458. Det var lite så. Jamnaja-herdarna
    blev pappa till om inte alla-

  459. -så kanske hälften
    eller två tredjedelar av Europas män.

  460. Det är huvudsakligen tre grupper:

  461. R1a, som min farbror och far hade-

  462. -och sen har vi R1b,
    som är vanlig i västra Europa-

  463. -och sen är det väl I2?
    Nej, I1 heter den tredje gruppen.

  464. De tre grupperna blev dominerande
    precis i samband med bronsåldern-

  465. -strax före och under bronsåldern.

  466. Så en mycket stor del
    av Europas och Sveriges män-

  467. -härstammar från de här grupperna.

  468. Av nån anledning blev
    deras samhällen så framgångsrika.

  469. Det här är R1a,
    dit min far och farfar hör.

  470. En tecknare har försökt visa
    hur de först tämjde hästen-

  471. -det var nog en anledning
    till deras stora övertag.

  472. Det fanns krukor som var typiska
    för den snörkeramiska kulturen-

  473. -och stridsyxor som var typiska
    för stridsyxekulturen-

  474. -som är en undergrupp
    till den snörkeramiska kulturen.

  475. Sen kan man följa...

  476. ...en kille som jag kallar Ragnar
    för att slippa alla bokstäver...

  477. ...som bodde på norra Jylland
    eller i norra Tyskland.

  478. Han blev pappa
    till många skandinaviska män-

  479. -alltså till dem
    som har R1a i sina y-kromosomer.

  480. Och om man följer den här...

  481. Sen var det en som tog steget
    till södra Sverige-

  482. -och ända längst ner här hittar vi...

  483. Där är min pappa, farfar, farbror
    och den manliga delen av min släkt.

  484. Det som är så...
    Jag pratade inledningsvis om-

  485. -att ni släktforskare
    eller medborgarforskare-

  486. -på vissa områden
    ligger före proffsen.

  487. Det är tack vare att ni är så många
    som skickar in prover.

  488. Särskilt användbart för det här
    är ett prov som heter Big Y-

  489. -ett ganska dyrt men bra prov.

  490. Det finns ett ryskt företag, Y Full-

  491. -och sen har vi skickliga svenskar,
    varav en sitter där, Peter Sjölund.

  492. Och det finns fler personer
    som utför analyser.

  493. Man kan följa det här gänget
    som tämjde hästen hela vägen.

  494. Här är min bror, och här är en kille
    i Hästveda som tillhör samma gäng-

  495. -vars förfäder tillhörde samma gäng.

  496. Man kan knyta ihop DNA
    med den skriftliga historien.

  497. Det är lättare för män,
    för y-kromosomerna funkar bättre-

  498. -men nu kan DNA-släktforskare
    knyta ihop historiken-

  499. -de skriftliga källorna, kyrkböcker,
    med DNA-forskningen.

  500. Vi kan bygga träd
    över Sverige, Europa, hela världen-

  501. -och på så sätt komplettera
    den professionella forskningen.

  502. Amatörerna kan nämligen göra
    mer finförgrenade träd-

  503. -och de kan koncentrera sig
    på vissa specifika frågeställningar.

  504. Det här är ett konstverk
    av min farfar som finns i Tingsryd.

  505. Jag ville bara visa det, för han
    var intresserad av hembygdsfrågor.

  506. Det är väldigt mycket samma kultur.

  507. Det är kor, som kom med jordbruket,
    och hästar som kom från jamnaja-

  508. -så vi kan följa hela vägen
    från istiden, jordbruket och jamnaja-

  509. -till vår egen familjehistoria.

  510. Det här var ett grovt axplock
    från min bok, som är på 500 sidor.

  511. Det här är mitt första framträdande,
    för boken släpptes förra tisdagen.

  512. Direkt efter det här föredraget-

  513. -kommer jag att signera böcker
    ute i mässhallen.

  514. Ni ska bli ledda dit.

  515. Jag vet inte
    om det kommer att bli en frågestund.

  516. Det blir det. Jag ska bara visa...

  517. Frågestunden blir nog kort-

  518. -men ni kan nå mig via min hemsida,
    karinbojs.se-

  519. -och ni kan följa mig på Twitter,
    "karinbojs"-

  520. -och i Dagens Nyheter
    skriver jag krönikor fortfarande.

  521. -Tack så mycket!
    -Tusen tack!

  522. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Min europeiska familj

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs berättar med hjälp av sitt eget DNA Europas historia på ett helt nytt sätt. Hon har lyckats få svar på sitt ursprung och hitta släktingar långt tillbaka i tiden. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
Genealogi, Släktforskning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Min europeiska familj

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs berättar med hjälp av sitt eget DNA Europas historia på ett helt nytt sätt. Hon har lyckats få svar på sitt ursprung och hitta släktingar långt tillbaka i tiden. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Sorgeliga saker hände

Kathinka Lindhe har skrivit en bok om sin fars morfar, Sixten Sparre. Den traditionella berättelsen om Sixten Sparre och Elvira Madigan som återges i främst skillingtrycket "Sorgeliga saker hända" får här nytt ljus efter Kathinka Lindhes sökande i arkiven. Istället för en romantisk kärlekssaga träder bilden av en bedragare fram. Föreläsning inspelad på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Ett gods - en värld

Karin Lindvall, etnolog och museichef i Södermanland, berättar om livet på godset för 150 år sedan och om vilka olika roller som fanns där. Med exempel från Björksund och Nynäs får vi inblick i hur det var på godsen där alla hade sin plats och de sociala gränserna var tydliga. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Torpare, statare och backstugusittare

Kalle Bäck är professor i historia och har skrivit mycket om de "små" människornas vardagsliv. Här berättar han om torpare, statare och backstugusittare, hur de levde, försörjde sig och varför de till sist försvann. Kalle Bäck berättar om den omvandling som Sverige gick igenom från mitten av 1800-talet och till mitten av 1900-talet. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Saltets pris

Joachim Östlund har studerat hur svenskar såldes som slavar i Nordafrika under 1600- och 1700-talen och hur svenska skepp deltog i handel med afrikanska slavar i Medelhavet. Här berättar han om sin avhandling som bygger på källor från ett flertal länder, allt från ögonvittnesskildringar i form av dagböcker och teckningar till sjömansvisor, diplomatisk korrespondens och tidningsartiklar. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Pionjärerna på Fogelstad

Ulrika Knutson berättar om sin bok "Kvinnor på gränsen till genombrott". Boken handlar om den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad som bedrevs på herrgården med samma namn. Foglestadgruppen bildades 1922 av bland annat Elisabeth Tamm, Honorine Hermelin och Elin Wägner och fungerade även som ett socialt nätverk efter att kurserna hade upphört. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Släktforska med dna

Peter Sjölund är dna-släktforskare och menar att vi alla bär omkring på en tidsmaskin. I varje individs dna finns information om våra förfäder, och denna information kan säga väldigt mycket om varifrån vi kommer. Ett enkelt test kan förflyttas oss långt tillbaka i tiden, och i kombination med traditionell släktforskning blir det ett kraftfullt verktyg i jakten på frågan vem vi är. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Tid för det meningsfulla

Vad är tid till för och varför uppfanns den? Professor emerita Bodil Jönsson reflekterar över tid och åldrande. Hon berättar om vad vi kan göra för att få mer tid till det meningsfulla, där bland annat vård och omsorg spelar stor roll. Bodil Jönsson menar att det blir viktigare och viktigare ju äldre man blir att rikta sin uppmärksamhet mot egna intressen och tillåta sig att vara engagerad. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2014

Människan bakom gasmasken

Hur påverkades den enskilda människan av första världskriget? Historikern och författaren Peter Englund pratar om sin bok ”Stridens skönhet och sorg” med fotografen Nils Fabiansson och författaren Maja Hagerman. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangör: Natur & Kultur och Norstedts.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.

Fråga oss