Titta

UR Samtiden - Om ungdomsgäng i förorten

UR Samtiden - Om ungdomsgäng i förortenDela
  1. Hej! Jag ska prata om min avhandling
    som kom ut ganska nyligen:

  2. "Berättelser om ungdomsgäng
    i förorten - genus, makt och moral".

  3. I den studerar jag lokala berättelser
    om ungdomsgäng och kriminalitet-

  4. -i socioekonomiskt missgynnade
    förortsområden.

  5. Det är områden runt om Göteborg-

  6. -som har pekats ut
    som särskilt kriminellt belastade.

  7. Det är ett medialt
    uppmärksammat fenomen.

  8. Ni som bor i Göteborgsregionen-

  9. -har nog tagit del av mängder,
    mängder av artiklar om fenomenet.

  10. Det jag visar på skärmen är bara ett
    litet axplock av allt som är skrivet.

  11. Det rapporteras inte bara
    om fenomenet-

  12. -utan många olika aktörer
    ger sig in i debatten...

  13. ...och beskriver vad som är orsaken
    till varför det ser ut som det gör.

  14. Man gör anspråk på att veta
    vad som ska göras åt problemen-

  15. -som i "Så ska unga män i riskzonen
    förmås att avstå från brott".

  16. Mängder av personer gör såna anspråk.

  17. Det empiriska materialet är insamlat
    i samband med en annan studie-

  18. -"Kampen för att bli Någon". Det har
    räckt till en avhandling också.

  19. Det bygger på intervjuer,
    bland annat.

  20. Ungefär 100 person har intervjuats,
    de jag kallar "lokala aktörer".

  21. Ungdomar som bor i området,
    som har erfarenhet av kriminalitet-

  22. -som inte har nån erfarenhet
    av kriminalitet men som bor där.

  23. Observationer, jag har varit ute
    i områdena och pratat med folk-

  24. -och sett vad det är för miljöer.

  25. Även en del elevuppsatser
    och externt material.

  26. Utöver ungdomar är det också
    vuxna invånare-

  27. -som bor i områden
    som pekas ut på olika sätt-

  28. -och professionella som i sitt
    vardagliga arbete möter dessa frågor-

  29. -som till exempel poliser, social-
    arbetare och fritidsgårdspersonal.

  30. Det är ett brett material.

  31. Vad är det då jag tittar på
    i materialet?

  32. Jo, jag tittar på vad och på vilka
    sätt de lokala aktörerna berättar-

  33. -om fenomenet ungdomskriminalitet
    i de här områdena.

  34. Det är viktigt
    att det handlar om berättelser.

  35. Jag har inte undersökt hur det är
    i en objektiv mening-

  36. -utan studerar
    hur man berättar om det.

  37. Sen tittar jag på vilka funktioner
    berättelserna har.

  38. Det kan låta märkligt, men se det som
    att man vill nåt med sin berättelse.

  39. Man vill förmedla nåt.

  40. Man vill berätta hur det faktiskt
    ser ut eller hänger ihop.

  41. "Det här är fel", "vi borde göra nåt"
    eller "vi behöver hjälp".

  42. Man har ett budskap
    och vill nåt med sin berättelse.

  43. Sen studerar jag
    hur det går till i språket-

  44. -när de olika förståelserna skapas.

  45. Varför fokusera på förståelsen?
    Är det inte bättre att se hur det är?

  46. Ja, det kan man tycka,
    men förståelsen är faktiskt viktig.

  47. Den är viktig beroende
    på hur man förstår nåt.

  48. Vad det är för typ av problem,
    till exempel.

  49. Då agerar man på olika sätt
    i förhållande till det.

  50. Några exempel
    på problemformuleringar-

  51. -i förhållande till ungdomsgäng.

  52. Många pratar om det
    som ett familjeproblem-

  53. -andra säger
    att det är ett rättviseproblem.

  54. Vissa grupper har mindre makt
    och resurser, det är orsaken.

  55. Andra menar
    att det är ett ordningsproblem.

  56. Ett mognadsproblem, att det...

  57. Många tjejer i samma ålder
    som killarna säger att de är omogna.

  58. Ungdomar som har varit kriminella
    pratar om sig själva-

  59. -under tiden när de höll på med såna
    saker som "när vi var så omogna".

  60. Är det ett sysselsättningsproblem?
    Är det en viss sorts maskulinitet?

  61. Beroende på hur man förstår det
    tänker man olika om problemet.

  62. I avhandlingen har jag fokuserat på
    det här med olika förståelser.

  63. Vad finns det för olika sätt
    att förstå det här?

  64. Då har jag en bild
    för att förklara hur jag tänker.

  65. De här två gubbarna tittar
    på samma geometriska figur.

  66. Den ene ser en blå trekant
    och den andre ser en röd cirkel-

  67. -fast de tittar på samma sak.

  68. Man kan också säga att det råkar vara
    just den här figuren som är belyst.

  69. De skulle kunna titta
    på hjärtan eller stjärnor.

  70. Det är som en scen där vissa saker är
    belysta och får mycket uppmärksamhet.

  71. Om man tänker sig det
    i en förortsmiljö-

  72. -så finns det många
    olika berättelser-

  73. -men fokus har av olika anledningar
    hamnat på gäng och kriminalitet.

  74. De olika perspektiven kämpar
    om tolkningsföreträde.

  75. "Hur är det egentligen?"
    och så vidare.

  76. Ibland sker det ganska fredligt.

  77. "Jag såg en blå trekant."

  78. "Jag såg en röd cirkel."
    "Jaha, vad intressant!"

  79. Sen kanske de undersöker
    varför de såg det så olika.

  80. Ibland sker debatten
    under betydligt hätskare former.

  81. Då kan vissa perspektiv få företräde.

  82. De blir gällande och kan uppfattas
    som att det är så det är...

  83. ...medan andra marginaliseras
    och försvinner.

  84. Med det här sättet
    att se på frågorna-

  85. -så är det en fråga om makt.

  86. För att kunna berätta
    den mest övertygande versionen...

  87. Det kan innebära
    makten att definiera olika saker.

  88. Till exempel vad det är för typ
    av problem vi har framför oss.

  89. Situationen. Är det en krigszon?
    Är det...

  90. ...uttryck för maskulinitet?

  91. Vem bär ansvaret
    för att det ser ut som det gör?

  92. Vem bär skulden?
    Vem är förövaren i sammanhanget?

  93. Rollfördelningen är intressant.

  94. Ofta i den här typen av frågor,
    när jag studerar berättelserna-

  95. -så handlar det om att fördela skuld.

  96. Vems är felet?
    Vem borde göra nåt åt det?

  97. Då ser man
    att rollfördelningen skiftar.

  98. Det finns ofta en förövare,
    ett offer och en räddare.

  99. Det klassiska triangeldramat.

  100. Men vem som innehar de olika rollerna
    kan skifta.

  101. Ofta är det mer klassiskt-

  102. -med ungdomarna som förövare,
    allmänheten som offer-

  103. -och polisen är räddare.

  104. Men i andra perspektiv
    kan det se annorlunda ut.

  105. Polisen kan pekas ut som förövare-

  106. -och allmänheten som medskyldiga
    eftersom de inte vill vittna.

  107. God och dålig moral... Den som har
    den mest övertygande versionen...

  108. Vad är egentligen god moral?

  109. Nåt väldigt intressant är vem som får
    bestämma ett framtidsscenario.

  110. Vem får måla upp vad som händer
    om inget görs åt situationen?

  111. När vi tittar på framtiden kommer vi
    plötsligt till kronor och ören-

  112. -och vilka åtgärder
    som ska sättas in.

  113. Om vi återgår till vad det är för typ
    av problem så spelar ju det roll.

  114. Är det ett familjeproblem så kanske
    vi ska ha familjebehandling-

  115. -ute i områdena som...
    kan hjälpa familjerna.

  116. Ett ordningsproblem
    kräver fler poliser.

  117. Ett sysselsättningsproblem
    kräver sociala verksamheter.

  118. Jag ska nämna resultat lite kort.
    Vad såg jag för olika perspektiv?

  119. Ett jättestarkt perspektiv är
    det normalitetsorienterade.

  120. Det finns nåt som är "normalt"-

  121. -och det som avviker från det är
    en dysfunktion-

  122. -som gör att människor beter sig
    på ett visst sätt.

  123. Man menar att subjektet drivs
    till kriminalitet.

  124. I ett annat pratar man
    om familjer och områden-

  125. -som är utsatta för orättvisor.

  126. Därför beter man sig så här
    och drivs till kriminalitet.

  127. Medan det målorienterade...

  128. Det är framför allt ungdomar
    som själva har varit kriminella...

  129. Svaret på varför man gör dessa saker
    är "för att man vill ha nåt".

  130. Man vill ha samma saker
    som alla andra: Pengar, makt, status.

  131. Men man har inte samma möjligheter
    att få det på vanlig väg.

  132. De avvisar
    att man drivs till kriminalitet.

  133. "Det var jag som valde,
    ingen tvingade mig."

  134. Men...

  135. ...allt det här gäller
    nästan uteslutande för killar.

  136. Tjejer och kvinnor förekommer
    i berättelserna-

  137. -men tilldelas oftast
    en undanskymd och stereotyp roll...

  138. ...och positioneras nästan alltid
    i förhållande till killarna.

  139. De förekommer som flickvänner,
    räddande änglar och "tjejgänget".

  140. Killarna är sällan "killgäng",
    de är "gänget".

  141. Jag betraktar det
    som delar i metaberättelser-

  142. -där man konstruerar makt och kön.

  143. Alltså... Vad kan man då säga?
    Det här var en kort presentation-

  144. -men det spelar roll
    hur man berättar om det här sakerna-

  145. -för hur vi konstruerar verkligheten.

  146. Det spelar roll
    vem man placerar i huvudrollen-

  147. -vem som är i bakgrunden,
    vem som utgör en referensposition-

  148. -vem som är "den normale", vilka
    perspektiv som betonas och inte.

  149. Därmed vill jag tacka för mig.

  150. Textning: Karin Arnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Om ungdomsgäng i förorten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskare i socialt arbete Susanne Liljeholm Hansson föreläser om sina studier av områden omkring Göteborg som ofta pekas ut som kriminellt belastade. Vilka orsaker ligger bakom att vissa ungdomar börjar ägna sig åt kriminella handlingar? Är det ett aktivt val eller tvingas de in i gäng? Inspelat den 4 maj 2015 under en Akademisk kvart vid Göteborgs universitet. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Göteborg, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap, Ungdomar, Ungdomsbrottslighet
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Roboten och den svenska modellen

Panelsamtal om arbete och arbetsmarknaden i framtiden. Den svenska modellen var välanpassad för stora teknikföretag, men framtidens företag tycks kräva mindre antal anställda. Framtidens industri tycks dessutom kräva allt färre mänskliga arbetare. Hur bör den svenska modellen förändras för att tillgodose dessa omständigheter? Medverkande: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Åke Svensson, VD Teknikföretagen och Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den förlorade lusten

Minskad sexlust har många orsaker. Det kan handla om stress eller relationsproblem, men även sjukdomar. Män som behandlas för prostatacancer kan tappa lusten helt. Vad händer med relationen och individen om sexlivet dör ut? Christinas man behandlades för prostatacancer. När hon ville kramas motade han bort henne.