Titta

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Om UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Föreläsare som spänner över ett brett fält ger sin syn på släktforskning och historia. Den traditionella släktforskningen får här hjälp av dna-forskning, historiker, kulturvetare och etnologer. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 och 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Till första programmet

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015: Släktforska med dnaDela
  1. Tänk om ni hade en tidsmaskin, och
    kunde åka tillbaka i tiden tusen år-

  2. -och träffa förfäderna som ni har
    släktforskat på. Häftigt, va?

  3. Det fantastiska är
    att vi faktiskt har en tidsmaskin.

  4. Aj!

  5. Här har vi en tidsmaskin.
    I den här droppen blod-

  6. -finns det spår
    av hela mänsklighetens historia.

  7. Ni har en tidsmaskin inom er.
    Den ska vi prata om i dag.

  8. Jag ska bara undvika
    att förblöda först.

  9. Det finns ett stort intresse för
    historia och släktforskning i dag.

  10. I vilken bokhandel som helst finns
    det hyllmeter med historieböcker.

  11. Många har läst historieböcker, men
    inte den mest spännande av dem alla.

  12. Än. Den är skriven på annat sätt,
    och är lite svårare att läsa.

  13. Den är väldigt liten,
    så liten att den inte syns.

  14. DNA-koden är så liten att den ryms i
    varje cell. Men den är väldigt lång.

  15. DNA-koden består av 3,2 miljarder
    bokstäver, eller kemikalier.

  16. Det är svårt att förstå
    hur mycket det är.

  17. Om ni tänker er att den här boken
    innehöll 3,2 miljarder bokstäver-

  18. -skulle den vara 500 meter tjock.

  19. 3,2 miljarder är mycket.

  20. Den informationen kan vi med den nya
    tekniken utnyttja som släktforskare.

  21. När man kan läsa koden visar det sig
    att den innehåller massa saker.

  22. Titta, ser ni?

  23. Naturligtvis står det inte namn
    på era släktingar i koden.

  24. Men varje liten del av er DNA-kod
    kommer från en anmoder eller anfader.

  25. Allt ni bär på är från släkten.

  26. Hur går det till att DNA-släktforska?
    Tekniken går snabbt.

  27. Man tar ett salivprov med en tops
    och skickar in.

  28. Sen tar det några dagar,
    och så får man sin antavla. Bra va?

  29. Nej, tyvärr är det inte så. Man får
    ingen antavla av att DNA-forska.

  30. Man måste koppla ihop DNA:t med
    den traditionella släktforskningen.

  31. Då blir det ett kraftfullt verktyg.

  32. I verkligheten är det inte så här
    enkelt, utan det ser ut så här.

  33. Vissa känner kanske igen sig.

  34. Det här är en bild av släktskapen
    man får fram genom ett DNA-test.

  35. Det här är mina "matchningar",
    andra personer som har topsat sig-

  36. -och nån del av DNA:t
    är samma som mitt. Vi är släkt.

  37. Vi är släkt hit och dit med varann.
    Så ser det ut i hela världen.

  38. Alla är en blandning. Utmaningen blir
    att reda ut det här. Hur är vi släkt?

  39. Man kan se
    att det finns grupperingar-

  40. -kluster bland släktingarna.
    Här är mina.

  41. Ett gäng har rötterna i Ångermanland
    och Medelpad. De är släkt med varann.

  42. Ett gäng kommer från Dalarna.

  43. Och ett gäng har rötterna i Finland.
    Väldigt tydliga grupperingar.

  44. Och några i Västerbotten. Jag har
    inga anor i norra Västerbotten.

  45. Men nästan alla får träffar i norra
    Västerbotten, för där är alla släkt.

  46. Det räcker med nån liten ana
    för att få mycket DNA därifrån.

  47. Här nån från Tornedalen med koppling
    till Finland och norra Västerbotten.

  48. De här kartorna kan ni få
    när ni har DNA-testat er.

  49. Det är rörigt, för man får det mesta
    av DNA:t i en slumpmässig blandning.

  50. Hälften från pappa
    och hälften från mamma.

  51. Då slumpen är inblandad är det svårt
    att veta var vi hör ihop nånstans.

  52. I princip ser det ut så här.

  53. Ert DNA visar att ni har hälften
    från pappa och hälften från mamma.

  54. De har hälften från sina. Man blir
    en blandning av sina förfäder.

  55. Ju fler generationer,
    desto rörigare blir det.

  56. Så när man får sina matchningar har
    man veckor, månader, år framför sig-

  57. -att ta reda på hur vi är släkt.

  58. Man får ta kontakt med matchningarna
    och se var släktträden går ihop.

  59. Men hur går det till? DNA-koden
    innehåller 3,2 miljarder bokstäver.

  60. Det är bara 15 år sen man fick fram
    det första DNA:t på en människa.

  61. Det har gått otroligt fort.

  62. Då hade det tagit 13 år och kostat
    20 miljarder, för en människa.

  63. Nu kan vi få svar på några veckor
    för nån tusenlapp.

  64. Man topsar sig
    och skickar in det till ett labb.

  65. Labben ligger i USA,
    där de stora DNA-företagen finns.

  66. De flesta som gör DNA-test i Sverige
    skickar det till Houston i Texas.

  67. Jag har varit och hälsat på. Det där
    antalet tester får de in på en dag.

  68. En sån säck per dag kommer in från
    hela världen, från släktforskare.

  69. Man plockar ut era celler, spränger
    dem i kemikalier och får ut DNA:t.

  70. Sen droppar man DNA:t på ett "chip".

  71. Sen stoppar man in dem i avancerade
    maskiner. Den kostar fem miljoner.

  72. Maskinen läser av vilka kemikalier
    det är på varje position i ert DNA.

  73. Den får ut er unika kod ur DNA:t.
    Det tar några veckor.

  74. Sen får man ett mejl där det står att
    resultatet är klart att titta på. Så.

  75. Då kan man sitta med släkten på jul:

  76. "Titta, har du ett T där?
    Jag har ett C." Julhelgen är räddad.

  77. Nej, det här är vad deras
    datorer ser. Vi slipper det.

  78. De redovisar det
    på ett begripligt sätt.

  79. De jämför koden de har fått fram från
    er med andra människor i en databas.

  80. Det visar sig att ett antal personers
    DNA har nån del som liknar ert.

  81. Har man samma DNA är man släkt.
    Man får en lista på sina släktingar.

  82. Det här är mina.

  83. Min lista är uppe i ungefär
    380 personer som jag är släkt med.

  84. Det finns de som får
    upp till 2 000-3 000.

  85. De är sorterade i fallande ordning.
    Längst upp är mamma, tack och lov.

  86. Skratta ni, men det är inte säkert.

  87. Jag gjorde först mitt test.
    Sen testade vi mamma.

  88. Svaret kom på mejl en sen kväll.
    Jag satt på nåt hotellrum nånstans.

  89. Då kom det ett mejl, så jag loggade
    in och kollade på hennes lista.

  90. Och så var inte ens jag med.
    Då var det lite jobbigt ett tag.

  91. Det visade sig att det var några
    tekniska bekymmer just den natten.

  92. Jag ställde klockan på 04.15,
    det blev en kort natt.

  93. Jag loggade in och då var både hon
    och jag där, så det var nåt tekniskt.

  94. Men tänk på att det kan visa sig
    att pappa kanske inte är pappa.

  95. Eller tvärtom,
    så ha alltid det i huvudet.

  96. Nu börjar det roliga. Man har listan
    och DNA visar att ni är släkt-

  97. -men DNA visar inte exakt
    hur man är släkt.

  98. Vissa personer har lagt in sitt
    släktträd på den gröna knappen.

  99. Man kan leta i deras träd, jämföra
    med sitt eget och se var de går ihop.

  100. Ofta går de ihop före skriftliga
    källor, och du hittar ingen koppling.

  101. Men i många fall hittar man den.
    Det är oftast helt okända människor.

  102. Jag har John Nelson i Boston i USA,
    som jag aldrig hade hört talas om.

  103. Men han dök upp i min lista.

  104. Vi tog kontakt
    och hade båda en bra släktutredning.

  105. Det gick bara ihop
    på ett enda ställe.

  106. Det var hos en bonde i Liden i
    Sundsvall på slutet av 1600-talet.

  107. Alltså kommer vårt gemensamma DNA
    från Indalen. Fascinerande.

  108. Att man kan veta att även han
    bar på våra gener, Ivar Persson.

  109. Det bästa är att man är med i
    en databas. Listan är inte komplett.

  110. När nån i världen testar sig,
    och visar sig vara släkt med dig-

  111. -ramlar de in i listan,
    så den växer hela tiden.

  112. Det har blivit lite folksport
    för DNA-testare att varannan fredag-

  113. -är det nån som skriver
    på Facebook: "Nu rasslar det...".

  114. Då kommer det nya DNA-matchningar
    och diskussionerna pågår sen till 04.00.

  115. Det är det nya fredagsnöjet
    bland oss släktforskare.

  116. Men som sagt var, ni som har gjort
    det vet att det är ganska rörigt.

  117. Man hittar bara kopplingen till
    en bråkdel av dem man är släkt med.

  118. Den här röran kan man faktiskt komma
    förbi. Det finns andra typer av DNA.

  119. Det finns en typ av DNA,
    som bara ärvs från mamma.

  120. Det kan man följa tillbaka till
    mormors mormor och så vidare.

  121. Sen finns det en typ av DNA som bara
    ärvs från pappa, Y-kromosomen.

  122. Den blandas inte med det andra könet,
    så man kan följa den långt bakåt.

  123. Inte bara sju generationer,
    utan tusen generationer tillbaka.

  124. Långt före istiden. Ända tillbaka
    till människans ursprung.

  125. Alla kvinnor bär på mitokondrie-DNA
    som ärvts i tusentals generationer.

  126. Vi män bär på både en Y-kromosom och
    ett mitokondrie-DNA, som vi har ärvt.

  127. Men vi kan inte föra det vidare
    till våra barn, bara Y-kromosomen.

  128. I och med att det här har ärvts
    vidare i många generationer-

  129. -kan man hitta spännande saker.

  130. Det här är släktingar via min mormors
    linje som jag har hittat via DNA.

  131. Vi är avlägset släkt men ändå släkt.
    Min anmoder är där, i östra Jämtland.

  132. Här dyker det upp
    spännande släktingar.

  133. Det dök upp en släkting
    för ett och ett halvt år sen.

  134. Eller dök upp och dök upp, hon
    grävdes upp, faktiskt. Det är hon.

  135. Hon hittades utanför Halberstadt
    i Tyskland. Hon är 7 200 år gammal.

  136. Men hon har samma kvinno-DNA som mig.
    Hon är en mycket avlägsen-

  137. -men tydlig släkting på min mormors
    sida. Det tycker jag är häftigt.

  138. Eftersom det här har ärvts utan
    att blandas i många generationer-

  139. -kan vi hitta spår i det här DNA:t.

  140. När det ska bildas ett barn ska
    förälderns DNA kopieras till barnet.

  141. Kroppen är fantastisk, men när man
    ska kopiera 3,2 miljarder positioner-

  142. -blir det ibland fel. En liten
    felkopiering, som kallas mutation.

  143. Mutationer har ni hört talas om, va?
    De är guld värda för släktforskare.

  144. Tänk er att en man får två söner.
    Den ena får en felkopiering nånstans.

  145. Det innebär att alla hans ättlingar
    kommer att ärva den-

  146. -eftersom de ärver hans Y-kromosom.
    Är ni med på det?

  147. Generationer senare kanske en till
    inträffar hos en av hans ättlingar-

  148. -som också ärvs vidare. Det inträffar
    kanske en där borta. Och ännu fler.

  149. Till slut har vi ett mönster
    av mutationer hos alla nu levande.

  150. Då kan vi testa dem
    och hitta mutationerna.

  151. Uppgifterna stoppas in i ett data-
    program som räknar ut släktskapet.

  152. Man behöver inte gräva upp
    farfars far för att testa hans DNA.

  153. Man kan räkna ut hans DNA. Man testar
    alltså nu levande människor.

  154. Ju fler som testar sig, desto mer
    detaljerat träd kan man bygga.

  155. De akademiska forskarna i världen har
    åkt runt och testat urbefolkningar-

  156. -och kommit fram till
    hur alla män i världen är släkt.

  157. Det finns ett antal huvudgrenar.

  158. I Sverige är det vanligast att
    tillhöra grenarna I, R1a och R1b.

  159. Är man från Finland
    är man högst sannolikt grenen N.

  160. På samma sätt har man fått fram
    ett träd på den kvinnliga sidan.

  161. De här träden har man känt till ett
    tag och man vet var de började växa.

  162. Följer vi roten ända ner
    hamnar vi i östra Afrika-

  163. -för mer än 100 000 år sen.
    Därifrån är vi allihop.

  164. Ju fler som testar sig, desto mer kan
    man kartlägga förflyttningarna.

  165. Man kan se att från Afrika
    spred sig människan ut över jorden.

  166. Man kan ganska detaljerat se
    vilken väg man har tagit.

  167. Man kan se hur de olika grenarna
    har tagit sig hit till Skandinavien.

  168. Ett DNA-test visar
    vilken gren man tillhör.

  169. Det är spännande att följa sin släkts
    resa från Afrika för 100 000 år sen.

  170. När jag började släktforska med DNA
    kände man till huvudgrenarna-

  171. -och kanske nån liten undergren.
    Det är fyra år sen.

  172. Det har hänt lite på fyra år.
    Nu ser det ut så här.

  173. Trädet växer med 100 nya grenar i
    veckan, när släktforskare testar sig.

  174. Nya grenar på världsträdet visar
    i detalj hur folk har rört sig.

  175. Här kan vi se hur min egen
    farfars farfars släkt-

  176. -kom till Skandinavien på brons-
    åldern. Då var den i Danmarkstrakten.

  177. Sen har den spritt sig i olika grenar
    runt om i Sverige och Norge.

  178. Nu börjar vi komma närmare nutid.
    DNA-släktforskningen är spännande nu.

  179. Släktforskar man som vanligt
    kommer man till 1600-talet-

  180. -eller om man har tur till 1500-talet
    i de skriftliga källorna.

  181. Men nu kommer DNA-trädet
    växande underifrån med kunskap-

  182. -och förenas med det skriftliga.
    Vi kan forska tusentals år tillbaka.

  183. Nu är det ingen framtid längre.
    För några år sen var det en framtid.

  184. Men nu är vi där. Prickarna är
    personer som är släkt med varandra.

  185. Det är släktforskande män som har
    samma Y-kromosom, en mutation-

  186. -som heter L1301, L1302.
    Så på nåt sätt är alla de här släkt.

  187. De har gjort ett djupare test, så
    att man kan räkna ut hur de är släkt.

  188. Vi har kunnat bygga ett släktträd
    genom att räkna på DNA:t.

  189. Här finns Ukraina, Ryssland, Småland,
    Sörmland, Österbotten, Ångermanland.

  190. Finland, Norge, Jämtland. Det är ett
    stort släktträd för nu levande män.

  191. Det som blir så spännande med det här
    är att lägga på tidsaspekten.

  192. Då är vi tillbaka med en gemensam
    anfader på järnåldern, vid år 500.

  193. Vi kan dessutom se
    att förmodligen bodde den här mannen-

  194. -i Hedland i södra Norge
    på järnåldern.

  195. Sen har vikingarna plockat med sig
    hans DNA till Ukraina och Ryssland-

  196. -när de grundade Kievriket
    på 900-talet.

  197. Vi kan följa de här resorna med hjälp
    av DNA. Visst är det fascinerande?

  198. Även på kvinnosidan dyker det upp
    spännande saker. Många DNA-mysterier.

  199. Här har vi ett mysterium.
    En kvinna jag känner i Skellefteå-

  200. -DNA-testade sig och visade sig ha en
    mycket ovanlig typ som heter C4a1c.

  201. Det är ganska ovanligt,
    hon är ensam i Europa om den typen.

  202. Hon började ju fundera hur det kunde
    vara så. Hur kan hon vara så ovanlig?

  203. Det här finns annars bland
    maya- och inkaindianer i Amerika.

  204. Vi började släktforska förstås.
    Var kom hennes mormors mormor ifrån?

  205. Hon visade sig komma från Ö-vik,
    från en by som heter Butsjöböle.

  206. Nån som har varit där?
    Fint ställe, faktiskt.

  207. Vi hade ingen aning om hur detta
    ovanliga DNA hamnade i Butsjöböle.

  208. Tills för nåt år sen
    när en rysk forskningsrapport kom.

  209. Man hade testat DNA
    på urbefolkningar i Ryssland.

  210. Då visade det sig att här borta
    finns det jättemånga som har C4a1c.

  211. Det är ett folkslag som kallas
    evenker i östra Sibirien-

  212. -som är jägare och renskötare
    och har varit det länge.

  213. Före år 1600, då hon är i Ö-vik, har
    en kvinna kommit från östra Sibirien.

  214. 850 mil till Ö-vik.
    Vi har ingen aning om hur.

  215. Men vikingarna var i Nordamerika
    och vi vet att de var i Murmansk.

  216. De kanske var lite längre österut
    och fick med sig en kvinna hem.

  217. Jag tror att det är så det har gått
    till. Nu väntar vi på nästa pling.

  218. Att det plingar till i trakten av
    Birka kanske, eller nån annanstans.

  219. Spännande. Det bästa är att det är
    sin egen historia man undersöker.

  220. Vi pratade lite innan
    om de som kom fram här.

  221. Är det nån här som har haft problem
    med en okänd fader i släkten? Många.

  222. Det värsta för släktforskare är att
    inte hitta en pappa till ett barn.

  223. Man kommer ingen vart.
    Här kan vi verkligen använda DNA.

  224. Jag ska berätta om en av mina bästa
    upplevelser i släktforskarvärlden.

  225. Det inträffade för tre veckor sen
    uppe i Ångermanland.

  226. Kylie och Craig Harrison bor i Sydney
    i Australien. Dem träffade jag.

  227. De har nämligen
    en okänd farfars farfars far.

  228. Enligt handlingarna hette han William
    Harrison och var född i Sverige.

  229. Hur ska man hitta honom?
    Men de var väldigt nyfikna.

  230. Han blev framgångsrik i Australien,
    så de ville veta.

  231. Går det att hitta hans rötter
    i Sverige?

  232. De började undersöka
    William Harrison.

  233. Sverige var en ledtråd,
    men det avgränsar inte så mycket.

  234. De hittade en handling som sa att
    han var född i Stockholm i Sverige.

  235. Det säger inte heller så mycket. Och
    William Harrison låter inte svenskt.

  236. I en annan handling stod det att han
    var förr i "Anasand" i Sverige.

  237. Det finns inget som heter så
    i Sverige. De hade lite bekymmer.

  238. Man visste inte ens när han var född,
    1830-talet var det närmaste man kom.

  239. På nätet upptäckte de att nån i USA
    forskade på samma släkt.

  240. De hade inte heller kommit längre
    bak. Men hos den personen-

  241. -fanns Harrisons familjebibel med
    ett födelsedatum på William Harrison.

  242. Det var det stora genombrottet.
    Då hade man ett födelsedatum.

  243. De chansade och kontaktade en
    släktforskare i Sverige som tänkte-

  244. -att "Anasand" kunde vara Härnösand.
    Det låter ungefär likadant.

  245. De tänkte: "Hittar vi nån pojke
    född den 1 november 1836"-

  246. -"i närheten av Härnösand
    borde det kunna vara han".

  247. Släktforskaren började leta
    och hittade tre stycken.

  248. Jonas Undin, Lars Magnus Rodin
    och Israel Ulander.

  249. Vilket låter mest likt
    William Harrison?

  250. Inte mycket. Det blev lite jobbigt,
    men de chansade ändå.

  251. Nån kunde de följa tills han dog.
    Lars Magnus Rodin blev misstänkt-

  252. -för han var sjöman och rymde från
    ett skepp och sågs aldrig mer.

  253. Det är inte så likt William Harrison,
    men det skulle kunna vara så.

  254. Inga källor i Australien eller
    Sverige kan koppla ihop de här två.

  255. Det är en ren chansning.
    Men kommer ni ihåg släkten?

  256. Pappa Craig - det var alltså hans
    farfars farfar som det möjligen var.

  257. Eftersom han har ärvt hans
    Y-kromosom kunde de testa DNA.

  258. Det borde ju eventuellt
    kunna lösa nåt.

  259. De tittade då på pappan
    till Lars Magnus Rodin-

  260. -och försökte hitta en annan manlig
    ättling, för att kunna jämföra.

  261. Jättebra idé,
    men tyvärr fanns det ingen sådan.

  262. Attans, då gick inte det heller.
    Jo, vänta nu, det gör det visst.

  263. De tittade bakåt och fann att
    Lars Magnus farfars far-

  264. -hade en son till,
    som fick en manlig ättlingalinje.

  265. Efter mycket letande hittade de
    en nu levande man-

  266. -som borde ha samma Y-kromosom
    som Craig Harrison i Australien.

  267. Är ni med på den kopplingen?

  268. De skickade in ett DNA-test på dem,
    och det var samma Y-kromosom.

  269. För tre veckor sen stod de i Ullånger
    i Kramfors på sin anfaders gård-

  270. -och var tämligen lyckliga. Det
    här är några släktingar i närheten.

  271. Så häftigt! Utan DNA hade vi
    inte vetat att det faktiskt var han.

  272. Det här tycker jag ett exempel på det
    magiska i DNA. Det är ofta svårt-

  273. -men ett konkret problem kan man lösa
    fast det är 100-200 år sen.

  274. Det är fascinerande.

  275. Men i historiska sammanhang
    är inte 200 år så länge.

  276. Det går att göra samma sak
    ännu längre tillbaka.

  277. Jag tänkte visa er ett exempel
    som några av er har hört.

  278. I förrgår natt hände det nya saker.
    Varför kommer resultaten på natten?

  279. Precis när man ska lägga sig, så att
    man måste vara vaken två timmar till.

  280. Bureätten – Sveriges mest kända,
    och kanske även ökända, släkt.

  281. Hur många har hört talas om den? Jag
    borde fråga vilka som inte hade det.

  282. Bureätten var en stor släkt i Sverige
    på 1400-1500-talet.

  283. Sveriges förste
    riksantikvarie hette Johan Bure.

  284. Han åkte runt och intervjuade sin
    mammas släktingar i Västerbotten.

  285. Han var prästson från Uppland, men
    ville undersöka mammans bondsläkt.

  286. Han tecknade ned vad alla släktingar
    berättade och fick ihop en släktbok-

  287. -med över 1 500 ättlingar till
    Buresläkten runt om i Sverige.

  288. På 1600-talet
    villa alla tillhöra Buresläkten.

  289. Man kunde beställa falska släktträd
    för att bli en Bure.

  290. Jag tänkte för några år sen
    att det är en muntlig tradition.

  291. Det finns inga skriftliga källor och
    det är mycket diskussioner om detta.

  292. Jag tänkte att det borde gå
    att kolla med DNA.

  293. Hans släktutredning börjar
    med ett antal bröder som var söner-

  294. -till en Olof Hersesson i Bureå i
    Västerbotten. Han var född runt 1400.

  295. Sen finns ett antal söner och son-
    söner, men utan skriftliga källor.

  296. Det här är ju män.

  297. Om vi kan gräva fram manliga
    ättlingar till de här fyra-

  298. -och testa dem borde det vara som i
    Australienfallet, samma Y-kromosom.

  299. Om allt det här stämmer.
    Då har vi fått fram hans Y-kromosom.

  300. Men det är 18 generationer på varje
    gren, så nån okänd pappa finns nog.

  301. Det stämmer säkert inte.
    Men otroligt nog gjorde det det.

  302. Alla hade exakt samma DNA i sin
    Y-kromosom. Vi fick verifierat-

  303. -att det Johan Bure skrev på
    1600-talet stämmer med verkligheten.

  304. Det fanns inga felaktiga fäder
    nånstans heller.

  305. Sen dök det upp två nya personer,
    som inte skulle tillhöra Buresläkten-

  306. -enligt hans handskrift.
    Det var två personer i byn Falmark.

  307. De visade sig härstamma från
    Falmarksbönder på 1500-talet.

  308. Det finns en passus i Johan Bures bok
    om att en släkting berättat-

  309. -om en ännu tidigare förfader
    som hette Herse, på 1300-talet.

  310. Alla bönder i Falmark ska härstamma
    från hans son Fale Hersesson.

  311. Det här har varit tveksamt tidigare,
    för det var bara en muntlig uppgift.

  312. Vi har DNA-testat dem också, på
    djupet, och fick svar i förrgår natt.

  313. Jajamän, det är en helt egen gren.
    De går ihop dessutom.

  314. De är gemensamma, de är på samma
    gren, och går ihop strax före honom.

  315. Det stämmer. Det är snart 700 år sen-

  316. -och det stämmer precis
    med den nedtecknade släkten.

  317. Man får nästan rysningar.
    Man tar fram ett DNA-träd.

  318. Sen kan man lägga det över det
    skriftliga trädet och de passar ihop.

  319. Framtiden är att koppla ihop vanlig,
    traditionell släktforskning med DNA.

  320. Då kan man åstadkomma saker som man
    inte kunde drömma om för fyra år sen.

  321. Nästa steg i fallet Bure är
    att hitta var de kom ifrån.

  322. De närmaste släktingarna är på
    kontinenten. Varifrån kom de?

  323. De här släktingarna
    är 2 500-3 000 år bort. Vi vet inte.

  324. Vi väntar på nästa pling,
    förmodligen klockan två på natten.

  325. Men vi hittade en spännande släkting
    åt dem, den här mannen.

  326. Ismannen Ötzi. Han hade samma
    Y-kromosom som Buresläkten.

  327. Ganska avlägsen släkting
    men ändå släkt.

  328. Vad kostar det då? Det kostade
    20 miljarder för några år sen.

  329. Nu kostar det så här mycket ungefär.

  330. Att testa det blandade DNA:t från
    mamma och pappa kostar 900 kronor.

  331. At testa sin Y-kromosom som man har
    ärvt ända från Afrika, kostar olika-

  332. -beroende på hur djupt man ska testa
    den, men upp till 4 500.

  333. Att testa kvinnolinjen
    kostar ungefär 1 800 kronor.

  334. Det är ganska hanterbara
    kostnader i dag.

  335. Precis som i vanlig släktforskning
    måste man lära sig en del.

  336. Minns ni första gången ni skulle läsa
    en handskrift från 1700-talet?

  337. Det var ungefär lika lätt
    som att läsa ett DNA-resultat.

  338. Man kan använda Svenska sällskapet
    för genetisk genealogi.

  339. Här finns de främsta DNA-experterna i
    Sverige samlade på hemsidan ssgg.se.

  340. All information är på svenska,
    så där får ni gärna läsa på.

  341. Har ni Facebook och inte redan är
    med, gå med i gruppen DNA-anor.

  342. Där är alla med och det är där det
    brukar "rassla" på fredagarna.

  343. Så kan ni vara med i det racet.

  344. Allt är på engelska, så det var dags
    för lite information på svenska.

  345. Släktforskarförbundet har precis gett
    ut den här boken som jag har skrivit.

  346. Den är riktad till er som nybörjare
    och kanske till avancerade nybörjare.

  347. Proffsen hittar information ändå,
    men den här är till er nybörjare.

  348. Jag vill uppmana er
    att bli en del av den här röran.

  349. Så att ni kan vara med i fredagsracet
    och försöka hitta era kopplingar.

  350. Ta ett DNA-test och börja bygga
    det tusenåriga släktträdet.

  351. Ju fler vi är, desto mer fingrenade
    träd bygger vi tillsammans.

  352. Tack.

  353. Textning: Anna Warmland
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Släktforska med dna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Peter Sjölund är dna-släktforskare och menar att vi alla bär omkring på en tidsmaskin. I varje individs dna finns information om våra förfäder, och denna information kan säga väldigt mycket om varifrån vi kommer. Ett enkelt test kan förflyttas oss långt tillbaka i tiden, och i kombination med traditionell släktforskning blir det ett kraftfullt verktyg i jakten på frågan vem vi är. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
Anatomi, DNA, Genealogi, Histologi, Medicin, Släktforskning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Min europeiska familj

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs berättar med hjälp av sitt eget DNA Europas historia på ett helt nytt sätt. Hon har lyckats få svar på sitt ursprung och hitta släktingar långt tillbaka i tiden. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Sorgeliga saker hände

Kathinka Lindhe har skrivit en bok om sin fars morfar, Sixten Sparre. Den traditionella berättelsen om Sixten Sparre och Elvira Madigan som återges i främst skillingtrycket "Sorgeliga saker hända" får här nytt ljus efter Kathinka Lindhes sökande i arkiven. Istället för en romantisk kärlekssaga träder bilden av en bedragare fram. Föreläsning inspelad på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Ett gods - en värld

Karin Lindvall, etnolog och museichef i Södermanland, berättar om livet på godset för 150 år sedan och om vilka olika roller som fanns där. Med exempel från Björksund och Nynäs får vi inblick i hur det var på godsen där alla hade sin plats och de sociala gränserna var tydliga. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Torpare, statare och backstugusittare

Kalle Bäck är professor i historia och har skrivit mycket om de "små" människornas vardagsliv. Här berättar han om torpare, statare och backstugusittare, hur de levde, försörjde sig och varför de till sist försvann. Kalle Bäck berättar om den omvandling som Sverige gick igenom från mitten av 1800-talet och till mitten av 1900-talet. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Saltets pris

Joachim Östlund har studerat hur svenskar såldes som slavar i Nordafrika under 1600- och 1700-talen och hur svenska skepp deltog i handel med afrikanska slavar i Medelhavet. Här berättar han om sin avhandling som bygger på källor från ett flertal länder, allt från ögonvittnesskildringar i form av dagböcker och teckningar till sjömansvisor, diplomatisk korrespondens och tidningsartiklar. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Pionjärerna på Fogelstad

Ulrika Knutson berättar om sin bok "Kvinnor på gränsen till genombrott". Boken handlar om den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad som bedrevs på herrgården med samma namn. Foglestadgruppen bildades 1922 av bland annat Elisabeth Tamm, Honorine Hermelin och Elin Wägner och fungerade även som ett socialt nätverk efter att kurserna hade upphört. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Släktforska med dna

Peter Sjölund är dna-släktforskare och menar att vi alla bär omkring på en tidsmaskin. I varje individs dna finns information om våra förfäder, och denna information kan säga väldigt mycket om varifrån vi kommer. Ett enkelt test kan förflyttas oss långt tillbaka i tiden, och i kombination med traditionell släktforskning blir det ett kraftfullt verktyg i jakten på frågan vem vi är. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Tid för det meningsfulla

Vad är tid till för och varför uppfanns den? Professor emerita Bodil Jönsson reflekterar över tid och åldrande. Hon berättar om vad vi kan göra för att få mer tid till det meningsfulla, där bland annat vård och omsorg spelar stor roll. Bodil Jönsson menar att det blir viktigare och viktigare ju äldre man blir att rikta sin uppmärksamhet mot egna intressen och tillåta sig att vara engagerad. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Missdådare

Historikern Annika Sandén berättar om människors liv och värderingar kring år 1600 i Sverige. Hon skildrar ett antal brottsfall som säger något om hur den tidens människor såg på brottslighet, straff, heder och skam. Ofta kom vanliga människor i konflikt med överheten. Intervjuare: Mattias Österlund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.

Fråga oss