Titta

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Om UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Föreläsare som spänner över ett brett fält ger sin syn på släktforskning och historia. Den traditionella släktforskningen får här hjälp av dna-forskning, historiker, kulturvetare och etnologer. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 och 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Till första programmet

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015 : Torpare, statare och backstugusittareDela
  1. Jag märker att ni är en klok
    och förståndig publik.

  2. Ni applåderar först,
    och då förstår jag hur ni tänker.

  3. "Efteråt är det nog inte mycket
    att applådera åt. Vi får det gjort."

  4. Mycket klokt.

  5. Jag ska berätta om torpare
    och backstugusittare.

  6. Det bygger på två av mina böcker:

  7. En som heter "Början till slutet"
    och en som heter "Sverigebilden".

  8. Tänk er 1850.

  9. Det låter jättelångt tillbaka,
    men för historiker och släktforskare-

  10. -är ju 1850 bara en suck
    ur historiskt perspektiv.

  11. 1850 fanns det i det här landet-

  12. -100 000 såna här ynkans små torp.

  13. Och på dem bodde mellan tummen och
    pekfingret en halv miljon människor.

  14. Sverige hade då en befolkning
    på 3,5 miljoner invånare.

  15. Det innebär att var sjunde svensk-

  16. -levde, försörjde sig och verkade
    på såna här små ynkans torp.

  17. 94 år senare,
    för att vara riktigt exakt 1944-

  18. -försvinner den siste torparen
    i ursprunglig betydelse.

  19. Om ni i dag, mot förmodan, skulle
    vilja bli torpare så får ni inte det.

  20. Det är i Svea rikes lag förbjudet-

  21. -och det är den enda yrkesgrupp-

  22. -tillsammans med statare och
    proffsboxare, som är i lag förbjuden.

  23. Det sista är en sanning
    med modifikation.

  24. Det är sant att Sveriges riksdag på
    1970-talet förbjöd proffsboxning...

  25. ...men ni känner säker till att vi
    haft minst fem proffsgalor i Sverige.

  26. I Östergötland har vi haft
    en världsmästarinna i proffsboxning.

  27. Det är bara en tidsfråga
    innan det blir lagligt-

  28. -och då är det bara torparna
    och backstugusittarna-

  29. -som yrkesmässigt
    lagligen inte får existera.

  30. Den här boken handlar om vart
    de tar vägen. Vad blir det av dem?

  31. Var hamnar de?

  32. Men vad är egentligen ett torp?

  33. I dagligt tal vet vi vad ett torp är.

  34. En liten röd stuga med vita knutar
    och en trädgård med syrenberså.

  35. I allmänhet har vi rätt-

  36. -men för er som släktforskar kan det
    vara roligt att veta lite mer exakt.

  37. Vad är ett torp och vad skiljer det
    från en gård eller en backstuga?

  38. Det är inte så lätt att besvara det.

  39. Det här uttrycket har ändrat innebörd
    under århundradenas lopp.

  40. Säg att ni är bönder på 1400-talet
    och har tre stycken söner.

  41. En tar över gården. De andra två, då?

  42. Det var vanligt att de gav sig ut på
    en allmänning, som det fanns gott om.

  43. Det fanns by-, socken-, härads- och
    till och med landskapsallmänningar.

  44. Där tog de upp sig ett nybygge.

  45. Torp var ett nybygge på allmänningen.

  46. Skattmasen kom efter ett antal år
    och skattlade torpet-

  47. -och då fick det ett mantalsbråk:
    1/8 mantal, 1/16 mantal, 1/32 mantal.

  48. Det berodde på bärkraftigheten.

  49. Då hade torpet tagit klivet
    in i kategorin "gård".

  50. Det är förklaringen
    till att många gårdar-

  51. -byar och socknar slutar på -torp.

  52. Det avslöjar en anspråkslös början
    en gång i historien-

  53. -som ett nybygge på en allmänning.

  54. Men det är inte riktigt det
    ni och jag förknippar med ett torp.

  55. Det vi förknippar med ett torp är
    något som ligger på nån annans ägor.

  56. På en prästgård eller på en bys,
    bondgårds eller ett säteris ägor.

  57. Den typen av torp
    har en lite kortare historia.

  58. Det började på 1600-talet, då adeln
    fick rätt att anlägga torp på ägorna.

  59. Det fick de för att det var krig-

  60. -och adeln behövde arbetskraft
    som man kunde lita på.

  61. Själva var de ute på slagfälten.

  62. De som blev torpare på ett säteri-

  63. -var fria från utskrivning.

  64. Det växte till torp på adelns marker-

  65. -och många tyckte visserligen
    att det var ofritt-

  66. -men man slapp dö på slagfältet.

  67. Bönderna fick inte anlägga torp, för
    man var rädd att om de gjorde det-

  68. -skulle bärkraften på gården minska
    så att man inte kunde betala skatten.

  69. Är det nånting våra styrande-

  70. -från Anders Borg till Gustav Vasa,
    har varit vettskrämda för-

  71. -är det att vi inte kan betala skatt.

  72. Men så kommer år 1743,
    hundra år senare.

  73. Det är ett oroligt år. Vi har det
    sista bondeupproret, Dalupproret-

  74. -eller Stora daldansen
    som en del föraktfullt säger.

  75. Då blir man rädd i riksdagen
    i Stockholm-

  76. -och då ger man bönderna tillåtelse
    att anlägga torp på sina marker.

  77. Och så exploderar torpanläggandet-

  78. -från mitten av 1700-talet till 1850,
    då det är 100 000 torp.

  79. Vad som skiljer ett torp från en gård
    är mantalssättningen.

  80. Vad som skiljer ett torp från en
    backstuga är svårare att definiera-

  81. -för det finns inget juridiskt
    begrepp som mantalssättning.

  82. Prästerna lämnar in rapporter
    till Tabellverket, SCB:s föregångare.

  83. Då räknar de i allmänhet boställen-

  84. -som är ett halv tunnland
    och större som torp.

  85. Under det är det backstuga.
    Där fanns bara en liten kålgård.

  86. Ett litet potatisland, kanske.
    Ett halvt tunnland.

  87. 2 500 kvadratmeter är inte så stort.

  88. Ibland säger folk att det inte
    är så konstigt med backstugor.

  89. Det är ju en stuga som är ingrävd i
    en sluttning för att spara en gavel.

  90. Det är sant - så kunde den vara byggd
    men det kunde även ett torp.

  91. Det är inte därifrån ordet kommer
    utan...

  92. Vi har kvar det
    i ett uttryck fortfarande.

  93. Har ni tänkt på att man ibland säger
    att nån är "ställd på bar backe"?

  94. Därifrån kommer ordet, alltså att bo
    på den bara backen och inget äga.

  95. Därifrån kommer ordet "backstuga".

  96. De här torpen som växte upp på
    bondgårdar, prästgårdar och säterier-

  97. -var upplåtna på lite olika tid
    eller besittningsförhållanden.

  98. De kunde vara upplåtna på obestämd
    tid, vilket var sämst för torparen.

  99. Han kunde från den ena dagen till
    den andra tvingas gå från torpet.

  100. De kunde vara upplåtna på fem år-

  101. -vilket inte heller var bra
    ur torparens synpunkt.

  102. De kunde vara upplåtna på 49 år-

  103. -och allra helst ville torparna
    ha torpet upplåtet på livstid.

  104. Då hade han garantier att det arbete
    han, hustrun och barnen la ner-

  105. -faktiskt kom till nytta.
    De kunde dra nytta av det.

  106. Torpare var en idealisk lösning
    på dåtidens arbetskraftssituation.

  107. Tänk er att vara bonde
    i Södermanland.

  108. Nu sitter ni och kalkylerar
    hur många anställda ni ska ha.

  109. Anställer ni drängar och pigor
    för att klara högkonjunkturerna-

  110. -som slåtter, skörd och så vidare...

  111. Hur gör ni då på vintern? Då ska ni
    betala lön till de här personerna-

  112. -som ni inte har nytta av på vintern.

  113. Är ni lite snåla och bara anställer
    exakt så många som ni behöver-

  114. -då klarar ni inte högsäsongen.

  115. Då kan ni inte så all er mark-

  116. -eller skörda allt som vuxit upp.
    Det är inte särskilt listigt.

  117. Torparna med sina dagsverken,
    som jag ska komma in på senare...

  118. Ni kan ha kontrakt på två dagsverken
    i veckan och ha två-tre torpare.

  119. Då klarar ni
    flaskhalsarna i jordbruket.

  120. Egentligen kostade det inte ett dugg,
    för det fanns säkert mark på gården-

  121. -som var lite stenig eller låg för
    långt från gården för att löna sig.

  122. Ni avstod nästan ingenting men
    fick arbetskraft när det behövdes.

  123. Idealiskt, va? För torparen var det
    på sitt sätt en idealisk lösning.

  124. För århundradet mellan 1743-1850...

  125. ...är den tid då Sverige genomgår
    precis den befolkningsexplosion-

  126. -som utvecklingsländer
    genomgår i dag.

  127. Tänk er att ta över en gård.

  128. Det var bara en dröm för de flesta.

  129. Men att leva som gift dräng-

  130. -med husbondeväldet inpå bara kroppen
    var heller ingen vidare lösning.

  131. Torpet gav ett visst oberoende.

  132. Man kunde bilda hushåll,
    skaffa familj-

  133. -och man hade ett visst oberoende.

  134. Det vet ni ju allihop, att om man är
    tillräckligt förälskad och kär-

  135. -då är ingen backe för stenig
    och ingen mosse för sur.

  136. Kärleken är förklaringen
    till 100 000 torp.

  137. Ibland frågar folk varför jag
    intresserar mig för torpare.

  138. Och egentligen är mitt svar detsamma-

  139. -som gjorde att jag intresserade mig
    för böndernas historia.

  140. Mina första böcker var om bönder.

  141. Jag tyckte att bönderna, som trots
    allt var Sveriges största yrkesgrupp-

  142. -fram till mitten av 1930-talet...

  143. ...var styvmoderligt behandlade
    i den historiska litteraturen-

  144. -med tanke på betydelse och antal.

  145. För torparna är det ännu sämre.

  146. När jag började forska
    kring den här boken-

  147. -fanns det bara en doktorsavhandling
    i Sverige som handlade om torpare.

  148. Det var Valter Elgeskogs bok
    om torparna i Sunnebo härad.

  149. Han slutar där jag börjar.
    Det finns även statliga utredningar.

  150. En är Torpkommissionen från 1913-

  151. -och en del i Emigrationsutredningen
    från 1906.

  152. Det var allt som fanns om torparna.

  153. om Karl XII sköts
    av en svensk eller en norsk kula-

  154. -har det skrivits hyllmetrar kring.

  155. Litteraturen om torparna
    ryms i min rockficka.

  156. Proportionerna är lite upprörande.

  157. Jag var intresserad
    av varför torparna började försvinna.

  158. I utredningarna sa man
    att det var industrialiseringen.

  159. Det var emigrationen, när man åkte
    till Amerika, eller urbaniseringen.

  160. Det är säkert sant att emigrationen
    och industrialiseringen-

  161. -hade betydelse för att antalet torp
    minskade, men det börjar inte så.

  162. Jag kom på av en slump
    att en del ställen i landet-

  163. -här i Södermanland eller
    i Östergötland, på Skaraborgsslätten-

  164. -i Närke och på Örebroslätten...

  165. Där börjar torpen minska
    redan på 1830-talet.

  166. Då har vi ju ingen emigration. Inte
    en käft hade åkt till Nordamerika.

  167. Vi hade lite industrialisering
    i Norrköping och Borås.

  168. Mer var det inte. Städerna var små.

  169. Det måste finnas en annan förklaring.

  170. Början till slutet, som boken heter-

  171. -är den reform man stöter på ibland
    som kallas "laga skifte".

  172. Det började 1827
    och pågick under hela 1800-talet.

  173. Det var då man sprängde byarna
    och flyttade ut gårdarna.

  174. Man samlade alla sina tegar
    i 3-4 stora skift.

  175. Det blev början till slutet.

  176. När gårdarna flyttade ut upphörde
    avståndet som varit en fördel.

  177. Nu kunde man odla marken själv.

  178. När man flyttade var det attraktivt-

  179. -att börja bosätta sig där det
    hade legat eller låg ett torp.

  180. Jag undersökte 150 byar och ungefär
    1 500 torp i den här boken.

  181. Tio år
    efter att ett skifte påbörjats-

  182. -så har 30 procent
    av torpen försvunnit. 30 procent...

  183. Ju större utflyttning
    desto mer går torpen tillbaka.

  184. På en del ställen på Upplandsslätten-

  185. -på Skaraborgsslätten
    och Östgötaslätten-

  186. -blev det praktiskt taget rent från
    torpare när gårdarna flyttade ut.

  187. Torparna blev ofta backstugusittare.

  188. Nu lönade det sig inte på samma sätt
    att ha arbetskraft i form av torpare.

  189. Nu hade man lös arbetskraft
    i backstugorna i stället.

  190. På de stora säterierna och
    herrgårdarna gick man ifrån torpare-

  191. -trots att säterierna inte berördes
    av laga skiftet.

  192. Där gick man över till statare.

  193. De var årsanställda
    och många stora gårdar och säterier-

  194. -började gå över från spannmål till
    boskap och mjölk- och köttproduktion.

  195. Då behövde man kvinnornas arbetskraft
    som mjölkerskor.

  196. "Den vita piskan"
    som Ivar Lo Johansson talar om.

  197. En gift statare var bra. Då hade man
    även kvinnans arbetskraft.

  198. Hur såg ett torp ut?

  199. Om vi tar ett torp här i Södermanland
    på en bondgård eller i en bondby...

  200. ...ungefär 1850?

  201. Storleken kunde variera
    oerhört mycket.

  202. Det kunde vara nästan en backstuga-

  203. -men det största torpet jag hittat-

  204. -hittade jag i södra Östergötland.

  205. Det innehöll 67 tunnland.
    67 tunnland! Alltså över 30 hektar.

  206. Det var större än de flesta gårdar
    var vid den här tiden.

  207. Den torparen fick göra
    åtta dagsverken i veckan för torpet.

  208. Han hade en dräng
    som gjorde dagsverkena åt honom.

  209. Det är onormalt, naturligtvis.

  210. Jag ska bygga upp en bild
    av ett normaltorp-

  211. -som varken är ett halvt tunnland
    eller 67 tunnland.

  212. Man hade ungefär 3-4 tunnland åker...

  213. ...alltså 1,5-2 hektar åker.

  214. Dessutom hade man äng, och den var
    viktig för därifrån fick man foder.

  215. Man odlade ingen klöver och timotej.

  216. Ungefär 10-12 tunnland är det normala
    när jag går igenom ett torp.

  217. Betesmark hade man nästan aldrig-

  218. -utan man fick nyttja byns,
    prästgårdens eller säteriets mark.

  219. Man nyttjade den gemensamma
    betesmarken till sina djur.

  220. Vad kunde man nu hålla på ett torp-

  221. -med 3-4 tunnland åker
    och 10-12 tunnland äng?

  222. Man kunde hålla en ko
    och kanske ett ungdjur.

  223. Man kunde hålla 10-12 får kanske.

  224. Man hade ofta gris.
    Man hade nästan alltid gris.

  225. Man hade gäss eller höns-

  226. -och gässen blir alltmer sällsynta.

  227. Gässen flyttar till Skåne och hönsen
    kommer till Götaland och Svealand.

  228. Dragare hade man nästan aldrig.

  229. När man behövde en oxe eller häst
    för att plöja sin åker-

  230. -då lånade man bondens oxe
    eller häst-

  231. -och fick betala med ett extra
    karldagsverke för den kostanden.

  232. För ett sånt här normaltorp betalade
    man ungefär tre dagsverken i veckan.

  233. Hade sen bonden varit lite listig,
    och det var de oftast-

  234. -så bestämde man i kontraktet att man
    tog ut fyra dagsverken på sommaren-

  235. -och två på vinterhalvåret.

  236. Då hade man ännu mer arbetskraft
    när man som bäst behövde den.

  237. Men sen räcker inte det-

  238. -för oftast står det att man också
    ska göra 25 kvinnodagsverken.

  239. Det var dagsverken som togs ut
    när det var allra mest behövligt-

  240. -till exempel vid slåttern,
    potatisplockningen och liknande.

  241. Men det räcker inte heller. Dessutom
    ska man plocka fem kannor lingon.

  242. En kanna var 2,5 liter.
    Fyra kannor blåbär, sex kannor enbär-

  243. -och två kannor smultron.

  244. Det kan vara hur mycket
    och hur olika som helst.

  245. Man skulle också kanske göra
    ett visst antal "hot" gärdesgård.

  246. Man kanske ska göra 40 hot per år.

  247. Ibland ska man spinna garn.

  248. Det är alltså mycket arbetskraft
    som man ska betala med kroppen-

  249. -för att få disponera ett litet torp.

  250. Och det visar egentligen på hur stor
    hungern var efter mark och jord-

  251. -medan det fanns överskott
    på billig arbetskraft.

  252. I dag, om ni ska reparera ert hus,
    är materialet kanske det billigaste-

  253. -och det är arbetskraften
    som är det dyra.

  254. Då var jorden det värdefulla medan
    det fanns gott om arbetskraft-

  255. -som man kunde komma över
    på det här sättet.

  256. Klarade man sig på ett torp, då?

  257. Nej, egentligen gjorde man inte det
    på ett litet torp.

  258. Det som var fullkomligt avgörande
    för en torpare-

  259. -var att det var
    en fullständig familj.

  260. Kvinnans arbetskraft var fullkomligt
    avgörande för att det skulle gå ihop.

  261. När kvinnan hade gjort de dagsverken
    som hon var ålagd-

  262. -gick hon ofta ut på gårdarna
    och tjänade in kontanter-

  263. -genom att tvätta fönster och delta
    vid olika typer av jordbruksarbete.

  264. Hon tog in kontanter som var
    skillnaden mellan ett liv i misär-

  265. -och ett någorlunda välförsörjt liv.
    Kvinnan var fullkomligt avgörande.

  266. Jag skulle testa det här en gång
    genom att göra en undersökning.

  267. Hur fort gifte folk om sig när de
    blev änklingar på den här tiden?

  268. Det finns ingen yrkesgrupp-

  269. -som gifter om sig så fort
    när han blir änkling som torparen.

  270. 75 % av torparna som jag undersökte
    gifte om sig inom 1,5 år.

  271. Det var mycket snabbare än bönder,
    lantmätare, präster-

  272. -köpmän, hantverkare och så vidare.

  273. Det beror inte på
    att torparen var mer kärlekskrank-

  274. -än bönder, soldater och lantmätare-

  275. -utan att ett torp förutsatte
    man och hustru för att kunna drivas-

  276. -och för att kunna överleva.

  277. Hur såg då ett torp ut i övrigt?

  278. Nu berättar jag mer av sånt
    som står i den här boken.

  279. Jag sa att det var en röd liten stuga
    med vita knutar och syrenhäck.

  280. Om ni hade kommit på 1850-talet
    till Södermanland eller Småland...

  281. ...så hade ni inte hittat några små
    röda stugor med vita knutar.

  282. Det är sant att Falu rödfärg
    kom på 1500-talet...

  283. ...och redan på 1600-talet var det
    lag i städer som Nyköping och Skara-

  284. -att väggen mot gatan skulle vara röd
    fast det mot gården var valfritt.

  285. Det är också sant att man kan hitta
    vissa prästgårdar eller säterier-

  286. -som var rödfärgade redan då.

  287. Men vanliga torp och bondgårdar-

  288. -var sällan rödfärgade före 1860.

  289. Jag ska inte gå in på orsakerna.

  290. Det har jag skrivit om i boken.

  291. Då blir rödfärgen-

  292. -den största och mest spridda
    modeflugan alla kategorier.

  293. Den sprider sig som en löpeld och vi
    kan inte tänka oss något svenskare-

  294. -än den röda stugan med vita knutar.

  295. Men äldre än 1860-1870-tal
    är den inte.

  296. I tanken på det lilla torpet finns
    naturligtvis också några fruktträd.

  297. Det finns rabatter, eller hur?

  298. Inte heller det
    hittar vi på torpen 1850-

  299. -när vi är ute och tittar på
    torp för 150 år sen.

  300. Det första som kommer in är
    äppelträdet på 1860-1870-talet...

  301. ...och den vanligaste sorten
    som sprids i landet är Astrakan.

  302. Då kallades det "glasäpplen".

  303. Sen kommer Åkerö,
    särskilt i Södermanland-

  304. -Ringstad som är populärt
    i Norrköping samt Säfstaholm-

  305. -och sen kommer alla sorter
    ni känner igen.

  306. Rabatter, då? Vi kan inte tänka oss-

  307. -en sommar utan att det blommar
    i alla regnbågens färger.

  308. Men inte heller det
    hittar vi på torpen runt 1850.

  309. Den första prydnadsväxt
    som slår igenom...

  310. Det har jag redan nämnt.
    Syrenen. Den blå syrenen.

  311. Den vita kommer senare, liksom den
    riktigt mörka - den här är ljusare.

  312. Av mindre perenner är bondpionen
    den första som får stor spridning.

  313. Ni vet den röda bondpionen,
    inte den rosa som vi kallar luktpion.

  314. Den kommer mycket senare.

  315. Sen kommer malva,
    men det sa ni inte i Södermanland.

  316. Malva kallade ni här, och längre
    norröver, för "koskiteblomma".

  317. Jag bor i Trehörna i Östergötland.

  318. Där är vi påverkade av smålänningarna
    och lite mer civiliserade.

  319. Vi kallar den för "kärringkjortel".

  320. Ni får hålla med om att det låter
    mer civiliserat än "koskkiteblomma".

  321. Efter malvan
    kommer ringblomma, kejsarkrona-

  322. -brandlilja och så vidare.

  323. Men de lökväxter ni har på våren-

  324. -som scilla, krokus,
    tulpaner och pingstliljor-

  325. -blir inte vanliga på torp och
    bondgårdar före sekelskiftet 1900.

  326. Jag sa inledningsvis-

  327. -att 1850 fanns det 100 000 torp
    i det här landet.

  328. 94 år senare försvann det sista.

  329. Det är viktigt att påpeka att när jag
    säger detta är det inget beklagande.

  330. Nej, det är inget beklagande.
    Torplivet var hårt och fattigt.

  331. Marginalen mellan ett liv i misär
    och ett någorlunda välförsörjt liv-

  332. -var väldigt, väldigt tunn.
    Nej, inget beklagande.

  333. Men samtidigt är det viktigt
    att vi inte glömmer dessa människor-

  334. -och det gigantiska arbete
    de utförde-

  335. -genom att klara vår matförsörjning-

  336. -under det kritiska hundraårsskedet
    när vi hade en befolkningsexplosion.

  337. 1800 hade Sverige en befolkning
    på 2,5 miljoner invånare.

  338. 9 av 10...

  339. ...sysslade med någon form av
    jordbruk, som bönder eller torpare.

  340. De nio klarade inte att försörja sig
    och den tionde-

  341. -utan Sverige tvingades importera
    gigantiska mängder spannmål-

  342. -ifrån Baltikum, Polen och Tyskland.

  343. I dag, 200 år senare,
    är vi snart 10 miljoner invånare.

  344. 9,7 miljoner, tror jag.

  345. Mindre än en av fyrtio
    sysselsätter sig med jordbruk.

  346. Den ende klarar att försörja sig-

  347. -och oss trettionio andra-

  348. -och det blir ändå
    ett gigantiskt jordbruksöverskott.

  349. Ett jordbruksöverskott som kortsynta
    och kortsiktiga jordbrukspolitiker-

  350. -av samtliga kulörer
    kallar ett problem.

  351. Jag kan försäkra er
    att den tid, den parentes i Sverige-

  352. -när jordbruksöverskott blir problem,
    är den kortaste vi får uppleva.

  353. Innan ni har krupit runt hörnet-

  354. -lagt handskarna på hyllan
    eller slängt in handduken-

  355. -så kommer det svenska överskottet
    att ses som lika stor hårdvaluta-

  356. -som någonsin Ericssons telefoner,
    Volvos bilar eller Saabs flygplan.

  357. Det är den största historiska
    prestation svenskarna utfört.

  358. Att på 200 år, samtidigt som vi
    genomgår en befolkningsexplosion-

  359. -klara matförsörjningen
    och spannmålsförsörjningen...

  360. Det är en prestation.

  361. Det är i första hand böndernas
    prestation men även torparnas-

  362. -som odlade upp ett kärr,
    en mosse eller ett stenigt område-

  363. -där det nu bara växer gran och tall.

  364. Med hjälp av det bidrog de till
    livsmedelsförsörjningen i Sverige.

  365. Det är en prestation, och det är
    därför vi inte ska glömma dem-

  366. -och deras gigantiska arbete.

  367. Vi kan bidra allihop.
    Jag skriver böcker och forskar.

  368. Ni kan göra det som släktforskare
    genom att uppmärksamma era torpare.

  369. Varenda en hittar torpare i släkten
    tre-fyra generationer bakåt.

  370. Är ni markägare kan ni bidra till
    att påminna om de här människorna.

  371. Man behöver inte köra upp
    med en stor markberedare-

  372. -och plantera gran och tall.

  373. Lämna en liten öppning-

  374. -som påminner om att här har en gång
    människor arbetat, försörjt och levt.

  375. Jag önskar att fler deltog i arbetet.
    Jag önskar att de myndigheter-

  376. -som byggnadsminnesförklarar
    byggnader uppmärksammade torpen.

  377. Jag vet inte hur det är i dag
    men när jag började med boken-

  378. -var bara ett enda torp
    byggnadsminnesförklarat i Sverige.

  379. Hundratals slott är byggnadsminnes-
    förklarade, vilket är jättebra...

  380. ...men proportionerna
    är lite snedfördelade.

  381. Jag önskar att våra museer ägnade sig
    mer åt torp och torparliv.

  382. Våra hembygdsmuseer gör det-

  383. -men jag tänker på våra stora,
    statliga eller regionala museer.

  384. Man ser inte mycket av torparnas liv
    om man kommer till olika länsmuseer.

  385. Inte ens på Historiska museet
    ser vi mycket av torparnas liv-

  386. -trots att det var Sveriges näst
    största yrkesgrupp under 1800-talet.

  387. Torparna speglar sin del
    av den svenska historien.

  388. Kanske är det så att det är här vi
    ser början till välfärdens historia.

  389. Det är genom den nyodling de gjorde.

  390. Vi klagar rätt ofta. Vi klagar på
    att skatterna och priserna är höga.

  391. Men vi kan vara överens om-

  392. -att välfärdssamhället har tagit
    stora steg framåt sen torpartiden.

  393. Vi skördar lite grann frukterna-

  394. -av det torparna utförde
    under 1700- och 1800-talet.

  395. Det är tack vare dem och många andra
    som vi har det bra i dag.

  396. Det är det som är viktigast, roligast
    och intressantast i svensk historia.

  397. Ibland frågar man mig:
    "Är du en riktig historiker?"

  398. Det är faktiskt den näst vanligaste
    frågan när jag pratar.

  399. Ska en professor i historia-

  400. -hålla på med sånt som bönder,
    torpare, skithus och svärmödrar?

  401. Ska inte en riktig historiker
    hålla på med väsentligheter?

  402. Sånt som om Karl XII sköts
    med en norsk eller svensk kula?

  403. Eller förekomsten av vokaler
    i det etruskiska alfabetet?

  404. Mitt svar är att var och en av oss,
    alla ni och även jag-

  405. -har rätt att definiera vad vi tycker
    är viktigast i svensk historia.

  406. Det är en av de få garanterade
    mänskliga rättigheter vi har.

  407. Om ni tycker att kungar och krig
    och slagfält är det roligaste...

  408. Det kallar jag lite elakt för
    Herman Lindqvist-historia...

  409. Då har ni banne mig rätt att tycka
    det! Ingen kan knäppa er på näsan.

  410. Tycker ni att det regeringar beslutat
    under århundraden är viktigast-

  411. -då har ni rätt att tycka det.

  412. Men för mig är det viktigaste,
    intressantaste och roligaste-

  413. -det jag brukar kalla
    vardagslivets historia.

  414. Det som handlar om hur människor-

  415. -som bönder, torpare, hantverkare och
    köpmän har arbetat och försörjt sig.

  416. Hur folk levt i den här jämmerdalen-

  417. -och hur folk har påverkats av
    och påverkat kulturlandskapet...

  418. Hur vanligt folk
    har bott och byggt, tyckt och tänkt.

  419. Hur vanligt folk älskat och hatat-

  420. -och hur vanligt folk,
    som torpare, har bott och byggt.

  421. Det är det viktigaste , roligaste
    och intressantaste för mig.

  422. För mig är det inte, har aldrig varit
    och kommer definitivt aldrig att bli-

  423. -sånt som Breitenfeld 1631-

  424. -Lutzen 1632-

  425. -Narva 1700
    eller ens en gång Poltava 1709.

  426. Tack ska ni ha.

  427. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Torpare, statare och backstugusittare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kalle Bäck är professor i historia och har skrivit mycket om de "små" människornas vardagsliv. Här berättar han om torpare, statare och backstugusittare, hur de levde, försörjde sig och varför de till sist försvann. Kalle Bäck berättar om den omvandling som Sverige gick igenom från mitten av 1800-talet och till mitten av 1900-talet. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Sverige och Norden > 1800-talet
Ämnesord:
1800-talet, Arbete, Arbetsmarknad, Historia, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Statare
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Min europeiska familj

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs berättar med hjälp av sitt eget DNA Europas historia på ett helt nytt sätt. Hon har lyckats få svar på sitt ursprung och hitta släktingar långt tillbaka i tiden. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Släktforska med dna

Peter Sjölund är dna-släktforskare och menar att vi alla bär omkring på en tidsmaskin. I varje individs dna finns information om våra förfäder, och denna information kan säga väldigt mycket om varifrån vi kommer. Ett enkelt test kan förflyttas oss långt tillbaka i tiden, och i kombination med traditionell släktforskning blir det ett kraftfullt verktyg i jakten på frågan vem vi är. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Ett gods - en värld

Karin Lindvall, etnolog och museichef i Södermanland, berättar om livet på godset för 150 år sedan och om vilka olika roller som fanns där. Med exempel från Björksund och Nynäs får vi inblick i hur det var på godsen där alla hade sin plats och de sociala gränserna var tydliga. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Torpare, statare och backstugusittare

Kalle Bäck är professor i historia och har skrivit mycket om de "små" människornas vardagsliv. Här berättar han om torpare, statare och backstugusittare, hur de levde, försörjde sig och varför de till sist försvann. Kalle Bäck berättar om den omvandling som Sverige gick igenom från mitten av 1800-talet och till mitten av 1900-talet. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Tid för det meningsfulla

Vad är tid till för och varför uppfanns den? Professor emerita Bodil Jönsson reflekterar över tid och åldrande. Hon berättar om vad vi kan göra för att få mer tid till det meningsfulla, där bland annat vård och omsorg spelar stor roll. Bodil Jönsson menar att det blir viktigare och viktigare ju äldre man blir att rikta sin uppmärksamhet mot egna intressen och tillåta sig att vara engagerad. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Saltets pris

Joachim Östlund har studerat hur svenskar såldes som slavar i Nordafrika under 1600- och 1700-talen och hur svenska skepp deltog i handel med afrikanska slavar i Medelhavet. Här berättar han om sin avhandling som bygger på källor från ett flertal länder, allt från ögonvittnesskildringar i form av dagböcker och teckningar till sjömansvisor, diplomatisk korrespondens och tidningsartiklar. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Pionjärerna på Fogelstad

Ulrika Knutson berättar om sin bok "Kvinnor på gränsen till genombrott". Boken handlar om den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad som bedrevs på herrgården med samma namn. Foglestadgruppen bildades 1922 av bland annat Elisabeth Tamm, Honorine Hermelin och Elin Wägner och fungerade även som ett socialt nätverk efter att kurserna hade upphört. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Sorgeliga saker hände

Kathinka Lindhe har skrivit en bok om sin fars morfar, Sixten Sparre. Den traditionella berättelsen om Sixten Sparre och Elvira Madigan som återges i främst skillingtrycket "Sorgeliga saker hända" får här nytt ljus efter Kathinka Lindhes sökande i arkiven. Istället för en romantisk kärlekssaga träder bilden av en bedragare fram. Föreläsning inspelad på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

En samisk befolkning i Mellansverige

Ingvar Svanberg berättar om upptäckten av en relativt okänd samisk befolkning långt söderut i Mellansverige, bland annat i Dalarna. Med hjälp av kyrkoarkiv kunde gruppen följas tillbaka till 1600-talet som en kringvandrande skogssamisk befolkning som assimilerades först i slutet av 1800-talet. Kungamakten ville vid flera tillfällen tvångsförflytta den samiska gruppen norrut, men bönderna protesterade och samerna fick stanna. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.

Fråga oss