Titta

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Om UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Föreläsare som spänner över ett brett fält ger sin syn på släktforskning och historia. Den traditionella släktforskningen får här hjälp av dna-forskning, historiker, kulturvetare och etnologer. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 och 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Till första programmet

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015 : Pionjärerna på FogelstadDela
  1. Min bok kom för över tio år sen-

  2. -men jag tycker fortfarande
    att Fogelstaddamerna är spännande.

  3. De har verkligen
    fortfarande något att lära oss.

  4. Om medborgarskap, hur vi ska leva med
    varandra och demokratins innehåll.

  5. Man kan inspireras av-

  6. -hur man tacklade de frågorna
    för nästan hundra år sen.

  7. Vi kan få lite distans men samtidigt
    tänka: "Kan vi lära oss något?"

  8. Jag tänkte börja från början och
    med hur jag blev intresserad av dem.

  9. Jag är intresserad av kvinnohistoria
    och var som ung med i kvinnorörelsen.

  10. Jag var med i Grupp 8.

  11. På 70- och 80-talen var
    intresset för kvinnohistoria stort.

  12. Det böljar glädjande nog upp igen-

  13. -sen åtminstone tio år.

  14. Men när jag började leta
    efter Fogelstadkvinnorna-

  15. -så var de ganska bortglömda,
    konstigt nog.

  16. Många stockholmare
    hade dem ju framför ögonen-

  17. -särskilt om man passerade
    Östermalmstorgs tunnelbanestation.

  18. Där har Siri Derkert
    ristat in dem i betongen.

  19. Det är konstnären Siri Derkert
    ni ser på stegen, 1965-

  20. -när hon sätter den sista punkten-

  21. -i verket "Ristningar i naturbetong".

  22. Här pysslar hon
    med författaren Elin Wägner-

  23. -som skrev "Väckarklocka"
    på 40-talet.

  24. Den varnade långt för sin tid-

  25. -för militarismen
    och hur vi föröder och nöter miljön.

  26. Den ger tips om hur vi
    kan leva mer i fred med jorden.

  27. Tyvärr har vi väl inte
    lyssnat på Elin Wägner.

  28. Siri Derkert var
    en underbart begåvad virrpanna.

  29. Verket vimlar av människor
    som hon tyckte om och respekterade.

  30. Det var motståndare till atomvapen,
    som Alva Myrdal och Inga Thorsson.

  31. Det var författare, som
    Bertolt Brecht och Moa Martinsson.

  32. Det var fredskämpar och kommunister,
    som Aleksandra Kollontaj-

  33. -och det var grekiska filosofer,
    som Sokrates och Platon.

  34. Sokrates fru, rivjärnet Xantippa,
    får också var med på Östermalmstorg.

  35. I centrum för alla dessa
    vänsterkrafter och liberala krafter-

  36. -har hon satt Fogelstadgruppen.

  37. Här har ni dem på Östermalmstorg
    i Siri Derkerts tappning.

  38. Elisabeth Tamm, Elin Wägner
    och de andra.

  39. Ni ser att på notstrecken-

  40. -så hoppar bokstäverna i
    "Fogelstadgruppen" och "Tidevarvet".

  41. Det var tidningen som gruppen gav ut
    på 20- och 30-talen.

  42. En radikal, liberal tidskrift
    i kultur- och samhällsfrågor.

  43. Det var sådant som intresserade dem.

  44. Här är en bild på gruppen.
    Från vänster:

  45. Elisabeth Tamm och dr Ada Nilsson.
    I korgstolen-

  46. -sitter politikern och fredskämpen
    Kerstin Hesselgren.

  47. Sen har vi Honorine Hermelin-

  48. -som var lärare under alla år och
    rektor på Kvinnliga medborgarskolan.

  49. Sen har vi Elin Wägner själv.
    De här damerna-

  50. -träffades på 10-talet
    i rösträttsrörelsen.

  51. Alla kämpade för kvinnlig rösträtt.
    Det var så de möttes.

  52. Det är så typiskt att
    de är riktiga fullblodsaktivister.

  53. När de i mer än två decennier
    hade kämpat för kvinnlig rösträtt...

  54. Svenska kvinnor fick ju
    som bekant det 1921.

  55. Först då blev Sverige
    en demokrati på riktigt.

  56. Kvinnorna fick också gå till
    valurnorna och rösta i riksdagsval.

  57. Det är faktiskt ganska sent,
    åtminstone jämfört med övriga Norden.

  58. I Norden var Finland först
    med lika, allmän rösträtt-

  59. -för både män och kvinnor
    redan 1906.

  60. Norge hade en radikal författning
    efter unionsupplösningen 1905.

  61. Männen fick rösträtt, och man började
    genast diskutera kvinnlig rösträtt.

  62. Det fick man 1912,
    och sen följde Danmark efter.

  63. I Sverige fick vi vänta
    till efter första världskriget.

  64. Många forskare har försökt förstå
    varför det dröjde så länge.

  65. Man har inte hittat
    några riktigt bra skäl-

  66. -mer än att högern var stark
    och höll emot.

  67. Både socialdemokrater och liberaler
    hade kvinnlig rösträtt på programmet.

  68. Högern som höll emot
    var väldigt listig.

  69. Man kopplade
    kravet på allmän rösträtt för män-

  70. -till värnplikten.
    Det som gällde var:

  71. "En man, ett gevär, en röst."

  72. Deltog man i försvaret av landet-

  73. -så var det rimligt
    att man fick påverka politiken.

  74. Med den analysen
    kom ju kvinnorna inte med.

  75. Möjligen fanns det fler skäl,
    men liberaler och socialdemokrater-

  76. -var lite för passiva för att trycka
    på det som stod i deras program.

  77. Kvinnoröströrelsen var väldigt aktiv
    - inte minst de här damerna.

  78. När rösträtten var vunnen,
    är det så typiskt-

  79. -att Elisabeth Tamm inte
    slår sig ner-

  80. -på sin gård Fogelstad
    i Södermanland.

  81. Hon börjar inte med akvarellmålning-

  82. -eller något annat som passade
    en högreståndsdam på den tiden.

  83. Hon är som alla fullblodsaktivister:

  84. Det är resan och kampen
    som är målet värt.

  85. Inte att vara mätt och nöjd.
    De tänker, när rösträtten är vunnen-

  86. -och Sverige är en demokrati:
    "Nu börjar det roliga."

  87. "Det är nu kvinnorna
    ska kunna använda sina erfarenheter"-

  88. -"och låta sina erfarenheter
    färga den konkreta politiken."

  89. Det skulle man göra genom
    att skola kvinnor i medborgarskap.

  90. Det är på den här gården
    några mil från Katrineholm-

  91. -inte så långt från gården Julita,
    som nog är mer känd i dag...

  92. Det var alltså hit,
    till den originella Elisabeth Tamm-

  93. -som tusentals kvinnor kom-

  94. -för att gå medborgarkurser
    vid Kvinnliga medborgarskolan.

  95. Innan jag berättar
    om verksamheten här-

  96. -mellan 1925 och 1954-

  97. -så tänkte jag berätta lite
    om de här...

  98. ...originella, modiga och färgstarka
    pionjärerna i Fogelstadgruppen.

  99. Det är ganska naturligt
    att börja med Elisabeth Tamm.

  100. När jag ser den här bilden-

  101. -från Kvinnohistoriska samlingarna
    vid Göteborgs universitet...

  102. Det har varit
    min huvudsakliga källplats.

  103. Där finns brev, dagböcker
    och fotografier-

  104. -som människor
    har donerat genom åren.

  105. En annan stor hjälp har varit böcker
    av andra forskare och författare-

  106. -och de i gruppen som skrev, som
    Elin Wägner och Honorine Hermelin.

  107. Det har varit viktigt material
    för mig när jag skrev boken.

  108. När jag såg den här bilden
    på Elisabeth Tamm till häst-

  109. -rak i ryggen
    och en tuffing med strama tyglar-

  110. -så tänkte jag direkt
    på Strindbergs fröken Julie.

  111. Så här måste hon ha sett ut.
    Men...

  112. Elisabeth Tamm hade inte
    samma personlighet som fröken Julie.

  113. Mycket var likt.
    Båda var döttrar till en ryttmästare-

  114. -även om Julies pappa var greve
    till skillnad från ryttmästare Tamm.

  115. De var säkert...

  116. De hade fått
    den bästa överklassuppfostran.

  117. De var intelligenta. Elisabeth
    ville studera vid universitet-

  118. -men fick inte för sin pappa.

  119. Jag är dock helt övertygad om
    att betjänten Jean-

  120. -hade tänkt sig för två gånger innan
    han vågat sig på en framstöt här.

  121. Elisabeth Tamm var för sträng-

  122. -och inte intresserad av karlar.
    Det får anses vara dokumenterat.

  123. Om hon alls var intresserad,
    så var det av kvinnor.

  124. Men framför allt var hon intresserad
    av politik och jordbruk.

  125. Det tyckte inte pappa Tamm
    lämpade sig för kvinnor-

  126. -men han hade inte nått
    den sista vilan innan hon...

  127. Han hade knappt nått den innan hon
    köpte ut sin mor och syster-

  128. -och slog sig på jordbruk.

  129. Hon var konsekvent med
    att kvinnor kunde bedriva jordbruk.

  130. Hon anställde bara kvinnliga
    ladugårdsförmän och drängar.

  131. En gång när jag
    berättade om det här i Alingsås-

  132. -så satt det två kvinnor där som sa:

  133. "Vi var drängar på Fogelstad
    på 40-talet."

  134. "Det stämmer
    att det var kvinnor i ladugården"-

  135. -"men det fanns faktiskt ett par
    karlar där också, längre bak."

  136. "De togs inte fram
    när det var journalister där."

  137. Det visar ju att Elisabeth Tamm
    hade sinne för pr och mediefrågor.

  138. Hon visste hur hon skulle göra.

  139. Det var många kvinnor där,
    och hon var mycket före sin tid-

  140. -gällande synen på jordbruk, gifter
    och vad som var bra för jorden.

  141. Hon bedrev vad vi i dag
    kallar ekologisk odling.

  142. På 20- och 30-talen-

  143. -uppfattade ingen det här
    som någon fin kråksång.

  144. Det sågs bara
    som gammaldags och otidsenligt-

  145. -att lägga i träda
    och att använda hästar och gödsel.

  146. När konstgödslet kom
    sa Elisabeth Tamm blankt nej-

  147. -eftersom det var
    för mycket kemikalier och gifter.

  148. Ett vardagligt resonemang i dag,
    men på hennes tid oerhört.

  149. Elin Wägner odlade också ekologiskt
    på sin gård Lilla Björka i Småland.

  150. Hon och Elisabeth
    skrev böcker om de här sakerna.

  151. Det här med att det
    bara var kvinnor på Fogelstad.

  152. Om man kom som gäst
    till stora huset...

  153. De som tog emot en-

  154. -var inte kammarjungfrur
    i spetsmössa och vita förkläden.

  155. Det var konsekvent betjänter.

  156. Det var också manliga betjänter
    i vita handskar som serverade soppa.

  157. Det måste ha uppfattats
    som upp-och-nedvända världen.

  158. Kvinnor på åkrarna
    och karlar i gemaken.

  159. Var ska det sluta?

  160. Hade allmänheten vetat ännu mer
    om Elisabeth Tamms privatliv-

  161. -som vi som sitter där och
    snokar i arkiven och läser brev...

  162. Hade allmänheten tagit del av dem
    så hade man dånat av skräck.

  163. Särskilt
    av Elisabeths svartsjukeutbrott-

  164. -eller passionerade
    kärleksförklaringar till väninnorna.

  165. Det var inte alltid lätt att vara
    hennes väninna. Det skriver alla om.

  166. De beundrar
    hennes energirikedom, hennes idéer-

  167. -och fokuseringen
    på samhällsförändring.

  168. Det här är ingen kvinna som är rädd
    om besväret eller sina privilegier.

  169. Hon vill
    demokratisk samhällsförändring.

  170. Däremot var hon inte
    demokratisk och hejig som person.

  171. Hon var ganska stram, sträng
    och blyg, och hon hade ont.

  172. Hon led av olika sjukdomar-

  173. -och många av hennes väninnor
    vittnar om att humöret var räligt.

  174. Men vi låter det vila
    och återkommer snart till skolan.

  175. Jag ser Elisabeth Tamm som en av den
    svenska demokratins stora mecenater.

  176. Hon borde stå staty i Katrineholm.

  177. Här har vi Kerstin Hesselgren.
    Hon blev, precis som Elisabeth Tamm-

  178. -en av de första fem kvinnorna
    som valdes in som riksdagsmän.

  179. 1921, året då Sverige
    blev en demokrati på riktigt-

  180. -så blev Kerstin Hesselgren invald
    som andra kvinna i Sveriges riksdag.

  181. I gruppen hade hon
    smeknamnet "Kerstin den första".

  182. Hon var den första kvinnan
    i första kammaren.

  183. Hon var Sveriges första
    kvinnliga bostadsinspektör-

  184. -Sveriges första
    kvinnliga yrkesinspektör-

  185. -och Sverige första kvinnliga
    representant i Nationernas förbund.

  186. Fredsfrågan var Kerstin Hesselgrens
    stora projekt hela livet.

  187. Som äldre samarbetade hon
    med Alva Myrdal och Inga Thorsson...

  188. ...om nedrustningsfrågorna.
    Kerstin Hesselgren var liberal.

  189. Alla i Fogelstadgruppen är liberaler
    och lämnar aldrig folkpartiet.

  190. Vissa av dagens folkpartister
    skulle tycka att det är egendomligt-

  191. -och att de hörde hemma
    i socialdemokraterna, vänsterpartiet-

  192. -eller någon fålla i miljöpartiet.

  193. Fogelstadkvinnorna
    tolkade sitt radikala, liberala arv-

  194. -med hänsyn
    till mänskliga rättigheter-

  195. -och individens rättigheter,
    möjligheter och plikter.

  196. Inte minst pliktmoralen
    är viktig för dem allihopa.

  197. Kerstin Hesselgren ville bli läkare.

  198. Hennes pappa
    var provinsialläkare i Gästrikland-

  199. -men också där tyckte pappa att
    det inte var lämpligt för flickor.

  200. Han rekommenderade
    en kurs för skolkökslärarinnor.

  201. Det är verkligen inget att fnissa åt.

  202. Om någon
    kunde utnyttja de lärdomarna-

  203. -så var det Kerstin Hesselgren
    när hon senare blev yrkesinspektör.

  204. Hon skulle ut på fältet
    och inspektera arbetarnas villkor-

  205. -i storkök, på ålderdomshem, i skolor
    och bespisningar.

  206. Hon skulle höra efter vilka regler
    som gällde och hur det fungerade.

  207. Hon väckte respekt över hela världen
    eftersom hon hade så bra ordning-

  208. -vad gällde villkoren på golvet.

  209. Sen utbildade hon sig till socionom-

  210. -också det en utbildning som
    förstås passade jättebra i politiken.

  211. Det är Kerstin Hesselgren.

  212. Den tredje kvinnan var läkare.

  213. Det här är Ada Nilsson.
    Hon var ingen av de första läkarna-

  214. -men kan kalla henne lillasyster
    till de första kvinnliga läkarna.

  215. Karolina Widerström är den första-

  216. -och hon var
    Ada Nilssons mentor och goda vän.

  217. Hon är sexton år före i karriären.

  218. Precis som Karolina var Ada Nilsson
    gynekolog och kvinnoläkare.

  219. Hon hade också samhälleliga uppdrag-

  220. -som socialläkare och skolläkare.

  221. Hon var mycket intresserad
    av sexualupplysning.

  222. Likt Elise Ottesen-Jensen åkte hon
    runt och beskrev den sexuella nöden.

  223. Hon propagerade för preventivmedel,
    långt innan det blev tillåtet.

  224. Före 1938 var det förbjudet i lag-

  225. -att göra reklam för preventivmedel.

  226. Det var också förbjudet
    att stå på ett möte och säga-

  227. -att det borde säljas fritt eller
    användas p.g.a. befolkningsfrågan.

  228. Det var förbjudet, men det stoppade
    naturligtvis inte Ada Nilsson.

  229. Ada Nilsson var förstås
    också politiskt engagerad.

  230. Hon startade
    folkpartiets kvinnoförbund 1914.

  231. Hon var också fredsaktivist-

  232. -och hon...var rösträttsaktivist.

  233. Under de fjorton år
    som gruppen gav ut Tidevarvet-

  234. -så var Ada Nilsson
    ansvarig utgivare.

  235. Hon bjöd in dem
    för att ha redaktionsverksamhet-

  236. -i hennes lägenhet
    på Triewaldsgränd i Gamla stan.

  237. Där hade hon också sin mottagning,
    och den är intressant.

  238. Hon välkomnade
    ett tvärsnitt av samhället.

  239. Dit kom...

  240. ...den kulturella överklassen.

  241. Selma Lagerlöf var patient
    när hon var i Stockholm.

  242. Diplomaten Aleksandra Kollontaj
    var en av Adas patienter.

  243. Men på kvällarna
    kunde man förvänta sig-

  244. -att de prostituerade på Söder och
    i Gamla stan tassade upp i trappan.

  245. De kunde förvänta sig
    ett gott bemötande av doktor Nilsson.

  246. Sjåarna i Gamla stan vittnade om
    att hon gav dem ett handtag-

  247. -och aldrig moraliserade
    över att de tog sig en sup.

  248. Över huvud taget
    är Ada Nilssons eftermäle positivt.

  249. Hon kallas "den goda människan"
    och "den goda läkaren"-

  250. -som hennes vän Albert Engström
    skrev på ett porträtt av henne.

  251. Det är roligt
    eftersom Engström mest är känd-

  252. -för att ha varit elak mot kvinnliga
    studenter på Konstakademien.

  253. Han uppskattade en
    feministisk pionjär som Ada Nilsson.

  254. Många har sagt att de har Ada Nilsson
    att tacka för att de lever.

  255. När min bok var ny
    så ringde det på telefonen.

  256. Det var en röst som tillhörde en av
    den tidens författare och filmare-

  257. -nämligen Vilgot Sjöman.

  258. Han sa: "Det är makterna!
    Du har skrivit om Ada Nilsson."

  259. "Jag skulle inte ha funnits
    om det inte vore för Ada Nilsson."

  260. Hans mamma hade inte
    kunnat bli gravid-

  261. -och hade besökt doktor Nilsson.

  262. Enligt Vilgot
    hade doktor Nilsson sagt:

  263. "Livmodern ligger fel, fru Sjöman.
    Jag vänder den rätt."

  264. "Det är bara att gå hem och försöka.
    Det ska nog gå bra."

  265. Vilgot Sjömans mamma
    gick hem och försökte...

  266. ...men inte med Vilgots pappa.

  267. Det gick bra ändå.

  268. Om det berodde på Ada Nilsson
    kan vi låta vara osagt.

  269. Vilgot skriver om det
    i en av sina memoarböcker: "Facit."

  270. Det är rolig läsning.

  271. Ada Nilsson blev en eldsjäl.

  272. Hon betydde inte minst saker
    för de andra i gruppen.

  273. Det har Elin Wägner beskrivit.

  274. Hon skrev själv
    en roman om kvinnliga läkare 1913.

  275. Den heter "Helga Wisbeck". Elin sa:

  276. "Hade jag lyckats göra huvudpersonen
    lite mer lik Ada Nilsson"-

  277. -"så hade den inte blivit så tråkig."
    Det är onödigt självkritiskt.

  278. I boken dyker det upp:
    Adas kamp mot reglementeringen-

  279. -alltså att prostituerade kvinnor
    skulle anmäla sig-

  280. -hos smittskyddsläkare
    och polisläkare.

  281. Den sexuella nöden,
    kvinnors eftersatta vård-

  282. -bristen på preventivmedel
    och sexualupplysning.

  283. Alla de stora frågorna
    handlar Elin Wägners roman om.

  284. Det är intressant att se-

  285. -vilken roll som inspirationskälla
    Ada Nilsson spelade.

  286. Den fjärde i Fogelstadgruppen
    har vi här: Honorine Hermelin.

  287. Hon var lärarinna
    och en av alla besjälade lärare-

  288. -under decennierna
    efter sekelskiftet.

  289. I Ellen Keys, Fritiof Bergs-

  290. -och ABF-grundaren Olssons
    efterföljd-

  291. -ville hon öka medborgarnas kunskap
    med utbildning och folkbildning-

  292. -och en skola gemensam för alla barn.

  293. Inte som det var då
    med en segregerad skola.

  294. En läroverk- och lärdomsskola-

  295. -för de övre klassernas barn
    och en folkskola för resten.

  296. Här skulle man utgå
    från varje liten individs kapacitet-

  297. -att växa
    som människa och medborgare.

  298. Medborgarens utbildning
    var en av nycklarna-

  299. -till modernitet, demokrati
    och den nya, ljusa världen.

  300. De var både idealister och realister.

  301. De här frågorna slåss vi med än.

  302. Deras frågor är våra frågor.

  303. Vi ska inte slå oss för bröstet
    och säga att vi löst det - tvärtom.

  304. Deras frågor är våra.

  305. Honorine Hermelin var alltså rektor
    på Kvinnliga medborgarskolan.

  306. Om Elisabeth var en smula nervös-

  307. -och inte alltid lätt att tas med-

  308. -så är ryktet om Honorine Hermelin
    precis tvärtom.

  309. Alla älskade henne.
    Hon måste ha varit ett socialt geni.

  310. Alla blev förälskade:
    Gamla kyrkoherdar och små barn-

  311. -baroner och statare,
    kvinnor och män, huller om buller.

  312. Inte minst gällde det förstås
    alla kursdeltagare på skolan-

  313. -som jag snart ska titta på.

  314. Vi måste också
    presentera Elin Wägner.

  315. Här studerar hon
    ett av de första numren-

  316. -av tidskriften för kvinnorösträtten.

  317. Hon var naturligtvis redaktör.
    De är väl direkt från pressarna här.

  318. Hon står i mitten
    och ser lite skeptisk ut:

  319. "Har de lyckats med layouten?"

  320. Elin Wägner föddes i Helsingborg.

  321. Jag har pratat om utbildningsvägar,
    så det är skojigt att Elin...

  322. Hennes pappa var läroverksrektor.

  323. Elin var mycket begåvad i skolan.
    Hon ville läsa vidare-

  324. -ta studenten som privatist i Lund
    och sen läsa filosofi och litteratur.

  325. Det fick hon absolut inte för pappa.

  326. Högre utbildning
    var inget för kvinnor.

  327. Han föreslog en sekreterarkurs så att
    Elin kunde hjälpa honom på kontoret.

  328. Sagt och gjort. Men Elin sa:

  329. "Du som känner Helsingborgs dagblads
    redaktör kan väl rekommendera mig?"

  330. -"Jag vill skriva recensioner."
    -"Det kan jag väl göra."

  331. Han ringer upp sin gode bror
    på Helsingborgs dagblad.

  332. Han skulle nog ha funderat på
    om det var rätt.

  333. Det hade nog varit lugnare
    i den akademiska traden-

  334. -än vad det kan vara
    på en tidningsredaktion.

  335. Men vi lämnar
    passionsdramerna därhän.

  336. Redaktörerna på Helsingborgs dagblad-

  337. -fattade snabbt
    vad de fått på halsen.

  338. Inte någon liten snärta
    som störde dem i arbetet-

  339. -utan en fullfjädrad stilist
    och en mycket vaken reporterblick.

  340. Kort sagt: en stor begåvning.
    De satte henne omedelbart i arbete.

  341. Hon gnäller lite över det.
    Hon ser genusordningen tydligt.

  342. Hon är rätt spydig,
    men är sina gubbar tack skyldig-

  343. -för att de lärde henne jobba.
    Hon gör kometkarriär.

  344. Hon åker till Stockholm och
    jobbar på Dagens Nyheter och Idun.

  345. Hon slår igenom stort
    med romanen "Norrtullsligan".

  346. Den var följetong i DN och handlar om
    de kvinnliga kontoristernas villkor-

  347. -fackliga rättigheter
    och levnadsvillkor.

  348. Elin Wägner blev oerhört populär-

  349. -både som kritisk journalist
    och pennskaft.

  350. Hon myntade det begreppet.
    Kvinnliga journalister kallades så.

  351. Hon skrev också romanen "Pennskaftet"
    om de kvinnliga rösträttskämparna.

  352. Det visste hon allt om.
    Först var hon mot rösträtt-

  353. -men efter att ha mött Elisabeth Tamm
    och Ada Nilsson ändrade hon sig.

  354. Då blev Elin Wägner
    en eldsjäl i rösträttsrörelsen.

  355. Det var naturligt att hon
    blev en del av Fogelstadgruppen.

  356. Hon blev också,
    som feminist och samhällskritiker-

  357. -den ideologiska motorn i gruppen.

  358. Det var också hon som höll i
    tidningen Tidevarvet de bästa åren.

  359. Då ser man att Elin var redaktör.

  360. 1921, detta år
    när kvinnorna fick rösträtt.

  361. Det är då Elisabeth Tamm
    ringer sina väninnor och säger:

  362. "Rösträtten är vunnen.
    Ska vi slå oss ner?"

  363. "Nej! Nu börjar det viktiga."

  364. "Nu ska kvinnornas erfarenheter
    på allvar kunna färga politiken."

  365. Och... Det är ju...

  366. Det här hade Elisabeth Tamm skrivit
    i en ledare i Tidevarvet:

  367. "Tidningen Tidevarvet anser
    att allt angå kvinnorna"...

  368. ..."och att allt vad kvinnorna anser
    angår alla."

  369. Det var ju ganska stöddiga åsikter.
    Rent universella.

  370. Kvinnorna har en mission. De ska inte
    sitta hemma och hålla tyst.

  371. De ska ut med sina uppfattningar.
    Och så gjorde de.

  372. Hon ringer sina väninnor
    och kallar till möte i november 1921.

  373. Hon säger: "Nu startar vi skolan.
    Jag har tänkt ut hur det ska bli."

  374. "Vi bygger om mejeriet till sovsalar,
    så kan kursdeltagarna bo där."

  375. "Det blir lite enkelt i början."

  376. "Vi kan bygga om inspektorsbostaden
    till skolbostad."

  377. "Det blir säkert plats
    för en våning åt rektor."

  378. "Rektor är självklart
    allas vår Honorine Hermelin."

  379. "Ni andra får hålla föreläsningar
    och berätta om det ni kan."

  380. "Ada pratar om befolkningsfrågan,
    sexualupplysning"-

  381. -"och vad mödrar måste tänka på."

  382. "Kerstin och Elin berättar
    om utvecklingen i Europa."

  383. "Vad händer i Tyskland efter kriget?
    Vad händer i Sovjetunionen?"

  384. "Vad händer i Nationernas förbund?
    Får vi äntligen fred?"

  385. "Jag håller mig i bakgrunden.
    Jag passar inte i det offentliga"-

  386. -"men vill tala om jordfrågan."

  387. "Den går vi inte in på här,
    för den är ganska komplicerad."

  388. De andra kom nog
    med ganska lama invändningar-

  389. -och blev förbluffade över
    att Elisabeth hade tänkte så långt.

  390. Intressant är att hon
    redan från början är medveten om-

  391. -att en medborgarskola värd namnet-

  392. -kräver folk från olika
    bildningsbakgrunder och klasser.

  393. Att bara hämta från de egna leden
    blir för inskränkt och tråkigt.

  394. "Vi måste ha med akademiker,
    företagare, lärarinnor"-

  395. -"diakonissor och socialarbetare,
    men också industriarbeterskor."

  396. "Kan man inte betala kursavgifter
    så får jag sponsra."

  397. "Vi ska inte vara beroende av bidrag
    från stat och kommun."

  398. "Vi måste vara självständiga.
    Jag sätter min förmögenhet i tjänst."

  399. Det står klart att Elisabeth var
    mycket rik när projektet startade.

  400. Hon var inte rik när det tog slut.

  401. Återigen: Hon använde sin förmögenhet
    i demokratins tjänst.

  402. Det måste hon få cred för.

  403. De andra var inte så rika, utan
    satsade sitt arbete och sin gnista.

  404. Hon tyckte intressant nog att de som
    brann för att komma till Fogelstad-

  405. -skulle kunna få stipendier och
    resebidrag och slippa kursavgifter.

  406. Hon tänkte väl på de arbeterskor
    som hon ville ha dit, och de första-

  407. -kom främst från
    Svenska Tobaksmonopolet i Stockholm-

  408. -och de stora väverierna i Norrköping
    där Fogelstadgruppen hade kontakter.

  409. Sen spred sig idén om Fogelstad
    med mun-till-mun-metoden-

  410. -och man fick den här fantastiska
    klass- och åsiktsblandningen.

  411. Hit kom
    både radikala och konservativa.

  412. Det enda gemensamma var intresset
    för det kvinnliga medborgarskapet.

  413. Hit kom brinnande religiösa kvinnor.

  414. Alla i gruppen förutom Ada Nilsson
    hade ett andligt, kristet intresse.

  415. De var frisinnade och moderna
    när det gällde religion-

  416. -men de hade ett religiöst intresse.

  417. Hit kom fromma kristna och ateister-

  418. -arbetare och akademiker-

  419. -och gamla och unga från hela landet.

  420. Jag kan tänka mig
    att det uppstod kulturkrockar-

  421. -men att Honorine Hermelin
    lyckades lösa det.

  422. Vad gjorde man då under kurserna,
    som varade i tre sommarveckor?

  423. Man hade föreläsningar
    och berättade och talade-

  424. -om historia, socialkunskap,
    statskunskap och livsåskådning.

  425. Mycket viktigt var att låta kvinnorna
    använda sin egen röst.

  426. Här är pianisten Elsa Stenhammar.

  427. Hon drillar
    en av de första Fogelstadkörerna-

  428. -i att använda lungor och magstöd,
    och att använda rösten och sjunga ut.

  429. Sång, musik, dramatik
    och att deklamera dikt-

  430. -var väldigt viktiga inslag
    i de här kurserna.

  431. Genom åren
    gick ungefär två tusen kvinnor-

  432. -kurser på
    Kvinnliga medborgarskolan Fogelstad.

  433. Det var kvinnor
    från alla möjliga håll.

  434. Många var aktiva
    i fack och föreningar.

  435. De tog idéer från Fogelstad,
    där man hade...

  436. Alla poängterar hur högt i tak det är
    och att man diskuterar...

  437. ...svåra politiska problem.

  438. Det handlar om att varje kvinna
    ska våga använda sin röst.

  439. Drillad i körsång
    men också i argumentation.

  440. Och...

  441. Vissa av kvinnorna blev själva kända,
    som författaren Moa Martinsson.

  442. Innan hon debuterade
    kom hon till Fogelstad.

  443. Hon skrev senare:

  444. "Vid Fogelstad
    togs nya skikt i min hjärna i bruk."

  445. "Jag var nervös,
    för det fanns luckor i mitt vetande."

  446. "Men det fanns brister
    i de bildades vetande också"-

  447. -"vad gällde samhället i stort och
    anonymt folk. Så det jämnade ut sig."

  448. Jag tror att det var precis
    vad Honorine Hermelin ville.

  449. Att möta andra, "den andra"-

  450. -som på ytan är väldigt olik dig.
    Men om ni delar...

  451. Om ni delar
    och berättar om olika erfarenheter-

  452. -så kan ni tillsammans
    bilda ett hopp för en framtid.

  453. Det är en filosofisk tolkning
    av demokratin.

  454. Om vi inte förstår andra medborgare,
    hur ska vi då förstå kompromissen-

  455. -och kunna arbeta
    för en gemensam framtid?

  456. Det var deras frågor för 100 år sen.
    Det är våra frågor i dag.

  457. Moa Martinsson, stark och färgstark,
    kom nog till sin rätt på Fogelstad.

  458. Men betydligt blygare kvinnor
    kom också till sin rätt.

  459. Det finaste som sagts
    om Fogelstadandan-

  460. -kommer från en anonym dam:

  461. "Jag kom till Fogelstad
    som ett ingenting"-

  462. -"och cyklade därifrån
    som en människa."

  463. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Pionjärerna på Fogelstad

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ulrika Knutson berättar om sin bok "Kvinnor på gränsen till genombrott". Boken handlar om den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad som bedrevs på herrgården med samma namn. Foglestadgruppen bildades 1922 av bland annat Elisabeth Tamm, Honorine Hermelin och Elin Wägner och fungerade även som ett socialt nätverk efter att kurserna hade upphört. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget, Historia > Efter ca 1900 > Efterkrigstiden, Historia > Efter ca 1900 > Mellankrigstiden
Ämnesord:
Fogelstad, Genusfrågor, Kvinnofrågor, Kvinnohistoria, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Min europeiska familj

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs berättar med hjälp av sitt eget DNA Europas historia på ett helt nytt sätt. Hon har lyckats få svar på sitt ursprung och hitta släktingar långt tillbaka i tiden. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Släktforska med dna

Peter Sjölund är dna-släktforskare och menar att vi alla bär omkring på en tidsmaskin. I varje individs dna finns information om våra förfäder, och denna information kan säga väldigt mycket om varifrån vi kommer. Ett enkelt test kan förflyttas oss långt tillbaka i tiden, och i kombination med traditionell släktforskning blir det ett kraftfullt verktyg i jakten på frågan vem vi är. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Ett gods - en värld

Karin Lindvall, etnolog och museichef i Södermanland, berättar om livet på godset för 150 år sedan och om vilka olika roller som fanns där. Med exempel från Björksund och Nynäs får vi inblick i hur det var på godsen där alla hade sin plats och de sociala gränserna var tydliga. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Torpare, statare och backstugusittare

Kalle Bäck är professor i historia och har skrivit mycket om de "små" människornas vardagsliv. Här berättar han om torpare, statare och backstugusittare, hur de levde, försörjde sig och varför de till sist försvann. Kalle Bäck berättar om den omvandling som Sverige gick igenom från mitten av 1800-talet och till mitten av 1900-talet. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Tid för det meningsfulla

Vad är tid till för och varför uppfanns den? Professor emerita Bodil Jönsson reflekterar över tid och åldrande. Hon berättar om vad vi kan göra för att få mer tid till det meningsfulla, där bland annat vård och omsorg spelar stor roll. Bodil Jönsson menar att det blir viktigare och viktigare ju äldre man blir att rikta sin uppmärksamhet mot egna intressen och tillåta sig att vara engagerad. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Saltets pris

Joachim Östlund har studerat hur svenskar såldes som slavar i Nordafrika under 1600- och 1700-talen och hur svenska skepp deltog i handel med afrikanska slavar i Medelhavet. Här berättar han om sin avhandling som bygger på källor från ett flertal länder, allt från ögonvittnesskildringar i form av dagböcker och teckningar till sjömansvisor, diplomatisk korrespondens och tidningsartiklar. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Pionjärerna på Fogelstad

Ulrika Knutson berättar om sin bok "Kvinnor på gränsen till genombrott". Boken handlar om den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad som bedrevs på herrgården med samma namn. Foglestadgruppen bildades 1922 av bland annat Elisabeth Tamm, Honorine Hermelin och Elin Wägner och fungerade även som ett socialt nätverk efter att kurserna hade upphört. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Sorgeliga saker hände

Kathinka Lindhe har skrivit en bok om sin fars morfar, Sixten Sparre. Den traditionella berättelsen om Sixten Sparre och Elvira Madigan som återges i främst skillingtrycket "Sorgeliga saker hända" får här nytt ljus efter Kathinka Lindhes sökande i arkiven. Istället för en romantisk kärlekssaga träder bilden av en bedragare fram. Föreläsning inspelad på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Häxprocesserna i Ådalen

Håkan Sjöberg berättar om häxprocesserna i Sverige och i synnerhet Ångermanland under andra hälften av 1600-talet. Det är en mörk beskrivning av den verklighet som drabbade många kvinnor och deras anhöriga. Det handlar om en centralmakt som inte skyr några medel för att upprätthålla maktställning och bedriva social kontroll. Trolldom förbjöds och sexualiteten reglerades och fick bara utövas i syfte att avla barn och endast av gifta par. Allt annat var belagt med dödsstraff. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.

Fråga oss