Titta

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Om UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Föreläsare som spänner över ett brett fält ger sin syn på släktforskning och historia. Den traditionella släktforskningen får här hjälp av dna-forskning, historiker, kulturvetare och etnologer. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 och 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Till första programmet

UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015 : Saltets prisDela
  1. Jag har skrivit-

  2. -"Saltets pris: svenska slavar i
    Nordafrika och handeln i Medelhavet".

  3. Boken är ett resultat av
    ett fem år långt forskningsprojekt.

  4. Studien bygger på källmaterial
    från Sverige, Danmark, Tyskland-

  5. -Frankrike, Nederländerna,
    England och Algeriet.

  6. Syftet med boken är att omvärdera
    Sveriges omvärldshistoria-

  7. -och dess historia vid Medelhavet och
    kontakter med den muslimska världen.

  8. Till skillnad från annan litteratur
    på den här tematiken som ofta utgår-

  9. -från Karl XII eller den svenska
    beskickningen i Konstantinopel...

  10. Man kan berätta en annan historia
    om man tar sjövägen till Medelhavet.

  11. Den kontakten var längre, inkluderade
    fler människor, och var intensivare-

  12. -vad gäller konflikter och samarbete
    med den muslimska världen.

  13. Vad gjorde då
    svenska skepp i Medelhavet?

  14. På 1600-talet inleder svenska staten-

  15. -en ambitiös satsning
    på saltimport från Sydeuropa.

  16. Man vill bryta importberoendet av
    salt från framför allt Nederländerna.

  17. Salt var jätteviktigt för Sverige-

  18. -då det användes
    för att förvara mat under vintern.

  19. Det var nödvändigt att få hem salt.

  20. Boken har titeln "Saltets pris".
    Det anspelar på kostnaden-

  21. -som inte bara betalades i form
    av klingande mynt och byteshandel-

  22. -utan även det mänskliga pris
    som var involverat i salthandeln.

  23. Det betalades av sjömännen.

  24. De var utsatta för faror som väder,
    sjukdomar och skeppsbrott-

  25. -såväl som muslimska korsarer
    som opererade från Nordafrika-

  26. -från städer som Tripoli,
    Tunis, Alger och Salé i Marocko.

  27. De tre första orterna var också
    namnet på osmanska provinser.

  28. Tripoli är dagens Libyen,
    Tunis är dagens Tunisien-

  29. -och Alger är dagens Algeriet.

  30. Marocko var ett fristående sultanat,
    en mäktig dynasti.

  31. De här fyra staterna ingick i
    en maktkamp mot europeiska sjömakter.

  32. I konflikten ingick
    att båda sidor om konfliktlinjen-

  33. -tillfångatog och förslavade
    varandras undersåtar.

  34. På slavauktioner i Alger såldes
    kristna till högstbjudande.

  35. Samma sak skedde på Malta,
    där turkar såldes till högstbjudande.

  36. Det var ett allomfattande fenomen.

  37. Konflikten var mer komplex än så, då
    européer slogs inbördes i Medelhavet.

  38. Fransmän mot engelsmän,
    Danmark mot Sverige.

  39. Även provinserna i Nordafrika
    stred inbördes.

  40. Därför är det
    en spännande plats att studera.

  41. Vad hände när tusentals svenska skepp
    seglade in på denna politiska arena?

  42. Sånt undersöker jag i boken.
    Jag intresserar mig för fyra teman.

  43. Det första rör frågan om slaveri.

  44. Blev verkligen svenskar slavar
    i Nordafrika?

  45. Jag menar att man måste skilja på
    vad en slav är och vad en fånge är.

  46. Jag ger exempel på hur man kan skilja
    på slaveri och fångenskap.

  47. Den andra tematiken rör individens
    säkerhet. En spännande fråga.

  48. Hur svenska staten
    bemöter utmaningen i Medelhavet-

  49. -och hur man skapar ett säkerhets-
    system för att skydda individen.

  50. Frågor om ansvar är intressant.

  51. Vilket ansvar hade familjerna
    som miste anhöriga?

  52. Vilket ansvar hade lokalsamhället?

  53. Landshövdingen?
    Handelshusägare? Kungen?

  54. Den tredje tematiken rör diplomati.

  55. Det är fascinerande att se hur man
    etablerade kontakt med Nordafrika.

  56. Hur kommunicerade svenska förhandlare
    på så långa avstånd-

  57. -över språkgränser och kulturgränser?

  58. Hur gick det till att friköpa
    en undersåte i Nordafrika?

  59. Det har bäring på dagens utmaningar
    med kidnappningar.

  60. Hur gjorde man på 1600-talet? Jag
    presenterar lyckade exempel i boken.

  61. Det fjärde temat är hur man i Sverige
    beskrev konflikten i Medelhavet.

  62. När jag började projektet
    fanns ingen forskning om detta.

  63. Jag undrade om man kände till nåt
    om konflikten i Medelhavet.

  64. Det gjorde man.
    Det skrevs texter om konflikten.

  65. I posttidningarna, dåtidens
    nyhetsmedium, beskrevs konflikten.

  66. I sjömansvisor som sjöngs
    i Sverige på den tiden-

  67. -letar sig berättelser
    om det barbariska slaveriet in.

  68. Akademiker skrev avhandlingar
    om Nordafrika utifrån olika teman.

  69. Till och med i äventyrsberättelser
    vävde man in spektakulära händelser-

  70. -som utspelade sig
    i nordafrikansk kontext.

  71. Slutligen spreds mycket information
    via det kyrkliga massmediet-

  72. -eftersom man utlyste
    stora kollektinsamlingar i riket-

  73. -för att friköpa undersåtar.

  74. Man kan konstatera
    att svenskar kände till detta.

  75. Man visste
    vad som skedde i Nordafrika.

  76. Jag ska presentera exempel
    från tematikerna.

  77. Först vill jag kommentera bilden här.

  78. Den visar engelsmän
    som förs i land vid Alger.

  79. Bilden har titeln "The Going into
    Slavery at Algiers", från 1700.

  80. Den är viktig eftersom den skickar
    ett budskap till betraktaren:

  81. Här misslyckades européer
    med sin kolonialpolitik.

  82. På andra ställen i världen
    gick européer segrande fram-

  83. -och koloniserade länder.
    Här mötte européerna motstånd.

  84. Det motståndet utgjordes
    av just de här staterna.

  85. Här visas europeiska undersåtar som
    offer för sina regeringars politik.

  86. En fråga som diskuteras är
    hur man ska se på maktförhållandet.

  87. Antalet tillfångatagna
    diskuteras också.

  88. En forskare menar
    att en miljon européer förslavades-

  89. -från 1600 till slutet av 1700-talet.

  90. En annan forskare talar
    om 250 000 som tillfångatogs.

  91. Och hur många svenskar togs då?

  92. Mina beräkningar är att ungefär 500,
    max 1 000, individer tillfångatogs.

  93. Det är en låg siffra om man jämför
    med andra fångenskapserfarenheter.

  94. Vi kan jämföra med 20 000 karoliner
    som togs till Sibirien.

  95. Det intressanta är att de 500 som
    tillfångatas under en lång period-

  96. -väcker mycket uppmärksamhet.
    Man lägger stora resurser på dem.

  97. Man skriver om
    och satsar pengar på dem.

  98. Det är intressant hur ett samhälle-

  99. -skyddar
    en särskild kategori av offer.

  100. Man lär sig faktorerna som spelar in-

  101. -för hur ett visst skydd av vissa
    individer uppstår i ett samhälle.

  102. Nästa bild...

  103. ...visar en karta från 1600-talet
    för att placera oss här.

  104. De olika fyra staterna,
    fristående Marocko-

  105. -och Alger, Tunis och Tripoli
    i Osmanska riket.

  106. De kallas ibland "Den barbariska
    kusten" under 1600- och 1700-talet.

  107. Ibland säger man bara
    "republiken Alger".

  108. Regionen är ovanlig för sin tid
    då den var så internationaliserad.

  109. En engelsk forskare menar-

  110. -att fler engelsmän flyttade till
    Nordafrika än Amerika på 1600-talet.

  111. Det var inte bara slavarnas kust,
    utan även en frivillig inflyttning.

  112. Det var olika typer av lyckosökare.

  113. Arbetslösa soldater och sjömän,
    handelsmän-

  114. -europeiska renegater,
    som konverterat till islam-

  115. -plus stora grupper
    av europeiska slavar.

  116. Det är viktigt att säga
    att de osmanska provinserna-

  117. -betalade tribut till sultanen,
    men var relativt fristående.

  118. Europeiska stater fick förhandla
    direkt med staterna.

  119. Man slöt fred med Alger,
    Tunis och Tripoli utan sultanen.

  120. Sverige lyckas sluta fred med
    Alger 1729, Tunis 1736, Tripoli 1741.

  121. Det ska också sägas att det rör sig
    om kaperier, inte piratverksamhet.

  122. Kapningarna hade statlig legitimitet
    och var noggrant kontrollerade.

  123. Det förekommer också piraträder
    av privata entreprenörer som rövar.

  124. Vi ska fokusera på Alger,
    den mäktigaste osmanska provinsen.

  125. Här har vi en unik bild,
    från en svensk bok, som visar staden.

  126. Den finner man i en bok av Sveriges
    första konsulatsekreterare i Alger.

  127. Sverige slöt fördrag 1729
    och upprättade ett konsulat.

  128. Konsuln har till uppgift
    att gynna den svenska ekonomin-

  129. -skydda sjömännen och kommunicera
    med lokala makthavare.

  130. Han hade en sekreterare vid sin sida.

  131. Carl Reftelius vistades i staden
    i ungefär två år.

  132. När han återvänder hem
    skriver han ett tvåbandsverk-

  133. -om stadens historia, geografi,
    samhälle, etnografi och politik.

  134. Han skildrar staden inifrån,
    vilket är unikt.

  135. Han var också en diktare och har
    förevigat staden med en dikt.

  136. Han talar om en "barbarisk klippa
    där en väldig havsfru bor".

  137. "Överdådig, yr och modig
    utav sjöröv fet och frodig"

  138. "Rik, förmäten, stark och stor"

  139. Så kunde man beskriva staden då.

  140. Ni ser att staden ligger längs
    en sluttning och har stora murar.

  141. Lägg märke
    till hamnens och pirens form.

  142. Den är också skyddad
    av kanoner och tjocka murar.

  143. Jag fick själv möjlighet att besöka
    den barbariska klippan...

  144. ...när jag gjorde en arkivresa dit.
    Här ser vi Alger i dag.

  145. Den ligger på en sluttning-

  146. -även fast lutningen inte är
    lika distinkt.

  147. Där ser vi också hamnen.
    Vi ser formationen, den är intakt.

  148. Det var ju där man drog in skepp
    och besättningarna fördes i land.

  149. Vi återgår till Reftelius.
    Jag kan prata länge om honom.

  150. Det intressanta är att han skildrar
    gatulivet i den här kaparstaden.

  151. Han går runt
    och skriver ner vad han ser.

  152. En sak han kommenterar är gatunätet,
    det fascinerar honom.

  153. Han skriver att gatorna
    är väldigt trånga.

  154. Knappt två personer kan gå i bredd.

  155. Trenne personer kan utan besvär inte
    följas i bredd. Det blir för trångt.

  156. Han förklarar varför gatorna
    är så trånga:

  157. "Gatorna i staden äro så smala,
    dels för solens värma"-

  158. -"dels för jordbävningarnas skull"-

  159. -"som ruinerade många hus
    om de ej hade stadga af hvarandra"-

  160. -"samt beqwämligare
    kunde hjälpas med sparrar"-

  161. -"som spännas tvärt öfver gatorna."

  162. Även här har Reftelius rätt.

  163. Jag har själv tagit lite bilder från
    den gamla staden, kasbahn i Alger.

  164. Här ser vi de trånga gångarna,
    som överbyggda tunnlar genom staden.

  165. Vi ser också på bilden till vänster
    sparrarna som ger stadga åt husen.

  166. Det var svalt att röra sig i
    de trånga gränderna, så det stämde.

  167. Om man följer vägen till vänster
    kommer man till en intressant plats.

  168. Ett torg som i dag heter
    "Martyrernas torg".

  169. Det har en särskild plats
    i Algeriets historia.

  170. Här stod slutstriden mot kolonial-
    makten Frankrike där man vann 1962.

  171. Det var här många stupade och
    därför heter det Martyrernas torg.

  172. Ni kan kanske gissa
    vad som hände här tidigare?

  173. Det intressanta är att inget påminner
    om torgets tidigare funktion.

  174. Det finns inget minnesmärke
    eller skylt.

  175. Man får gå till arkiven för
    att spåra torgets äldre historia.

  176. Här ser vi en bild på samma torg
    från en bok av Pierre Dan-

  177. -en fransk friköpningspräst
    som var aktiv i speciell orden-

  178. -som enbart ägnade sig åt att friköpa
    människor från Nordafrika.

  179. Han har en illustration på torget-

  180. -där han också diskuterar
    hur en slavauktion går till.

  181. Det finns bildbevis
    för vad som skedde på torget.

  182. Även vår Carl Reftelius
    har själv skrivit...

  183. ...bevittnat en slavauktion
    på samma torg.

  184. Han skriver mycket om slaveriet,
    hela 100 sidor ägnar han åt det.

  185. Det måste vara den mest detaljerade
    och tidigaste beskrivningen-

  186. -på svenska av osmanskt slaveri.

  187. Ett stycke är särskilt intressant
    där han drabbas av vad han ser.

  188. Han kan knappt skildra
    det med pennan.

  189. Han märker hur människorna till salu
    skakar av skräck och bävan.

  190. "Jag har sedt dem skälfwa
    till alla leder som aspelöf."

  191. Sen försöker han balansera det.

  192. Han menar att skräcken
    egentligen är överdriven.

  193. "De föreställer
    sig större svårigheter"-

  194. -"än dem sedemera nånsin öfvergå."

  195. Det är typiskt för Reftelius
    att gå vetenskapligt tillväga.

  196. Han vill komma fram
    till en sann version av slaveriet.

  197. Det fanns ju hemska skildringar
    av slaveriet i Nordafrika-

  198. -så han vill parera dem och komma
    fram till en mer sann version.

  199. Han inleder en kritisk diskussion
    om vad slaveri betyder i Nordafrika.

  200. Fler personer har varit på torget,
    som timmermannen Jonas Thorson-

  201. -som skriver brev från Alger
    17 januari 1707.

  202. Han skriver hem
    till far och mor i Karlskrona.

  203. Han har kapats 1699.
    Det är ett jätteintressant brev.

  204. Särskilt två stycken är intressanta.

  205. Han berättar att han blev driven
    som en best på torget.

  206. Han liknar detta vid
    att bli såld som ett djur.

  207. Han blir såld
    för 257 spanska stycken.

  208. Han säger att han inte
    hade kostat så mycket-

  209. -om nån inte hade beropat
    att han var timmerman.

  210. Nån ropade till auktionsförrättaren.

  211. Ingen kristen människa kan tro
    vad en slav lider här.

  212. Informationen om att han är
    en timmerman är viktig...

  213. ...för då steg helt enkelt priset.
    Man eftersökte specialister.

  214. Timmermän och segelmakare
    var mer värda helt enkelt-

  215. -för de kunde sättas in
    i olika arbeten i Alger.

  216. I varvet kunde han bygga kaparskepp,
    helt enkelt.

  217. Samtidigt blev det problematiskt
    för Jonas Thorson själv-

  218. -eftersom det skulle kosta mer
    att friköpa honom.

  219. Andra gången han säljs
    kostar han 307 stycken.

  220. Han är glad
    att inga fler från Karlskrona är där.

  221. Däremot så har en person från Kalmar
    blivit friköpt.

  222. Det är intressant för föräldrarna.
    Man kan bli friköpt.

  223. Det är viktig information när man
    beskriver slaveriet i Nordafrika.

  224. Brevet nådde fram till föräldrarna-

  225. -eftersom de gick med brevet
    till magistraten i Karlskrona-

  226. -och uppmärksammade magistraten
    som tog kontakt med landshövdingen-

  227. -som tog kontakt med kungen.

  228. Jonas Thorson ber sina föräldrar-

  229. -att kontakta myndigheterna och
    be dem utlysa en kollekt för honom.

  230. Tyvärr har jag inte hittat
    om det blev så. Spåren slutar här.

  231. Men det är ett typiskt öde
    från Nordafrika.

  232. En annan källa är resenären
    Johan Gabriel Sparfwenfeldt-

  233. -som också var på besök i Alger
    men i andra syften.

  234. Han reste dit i vetenskapliga syften
    på uppdrag av Olof Rudbeck.

  235. Han skulle försöka finna spår
    efter göterna-

  236. -som enligt Rudbeck hade utvandrat
    från Sverige i antik tid.

  237. Rudbeck skrev ju
    att Sverige var Atlantis-

  238. -och att alla folkslag
    hade vandrat ut från Sverige.

  239. Man ville se om man kunde finna
    monument i Nordafrika efter göterna.

  240. Det finner ju inte Sparfwenfeldt.

  241. Däremot upptäcker han
    hundratals slavar i Nordafrika.

  242. Han grips av deras öde och skriver
    en lång rapport till Karl XI-

  243. -där han intervjuar olika person
    som han stöter på i Tunis och Alger.

  244. Här finns massor
    av viktig information-

  245. -för att avgöra de olika typerna
    av slaveri i Nordafrika.

  246. De han intervjuar vill berätta
    vad de heter, var de är uppväxta-

  247. -vilka deras föräldrar är och vilka
    de känner, deras färd på havet-

  248. -och vem de ägs av.

  249. En särskilt intressant person här,
    i fetmarkerad text...

  250. Cornelius Anderson
    kommer från en by utanför Göteborg.

  251. Hans far heter Anders Arfson,
    modern heter Elin Larsdotter.

  252. Sparfwenfeldt skriver att han är
    en vacker och stark ung karl.

  253. Han hör till Muhammed Beij i Tunis
    och har genom vinpressning-

  254. -lagt på sida och sparat
    till sin lösen 300 riksdaler.

  255. Jätteintressant
    och viktig information som berättar-

  256. -att företagsamma kunde jobba ihop
    sin egen friköpningssumma.

  257. Vi ser att han kommer från
    saltskeppet Delphine som togs 1688.

  258. Sen har han blivit köpt
    av en tunisisk köpman.

  259. Sparfwenfeldt anger längst ner i
    rapporten att han har läst en lista-

  260. -där mer än 130 namn
    finns antecknade.

  261. Han har fått in
    ytterligare en lista-

  262. -från Cornelius Vårdhals
    som har varit i Alger.

  263. Tyvärr har jag inte lyckats spåra
    vem han är.

  264. Återigen får vi
    spännande information-

  265. -om hur det kunde vara i Nordafrika.

  266. Hur bemötta man detta i Sverige?
    Hur gjorde man när informationen kom?

  267. Ett sätt var att utlysa stora
    kollektinsamlingar över hela riket.

  268. Första brevet som finns bevarat
    från Alger är skrivet 1662-

  269. -till Magnus Gabriel De la Gardie.

  270. 1667 skickar svenska staten för
    första gången ner fredsförhandlare.

  271. Det försöket misslyckas.

  272. 1671 utlyser drottning Ulrika
    Eleonora en rikstäckande kollekt-

  273. -för friköpning av undersåtar
    i svår träldom.

  274. Det här brevet skickas till varenda
    präst i riket och läses upp överallt.

  275. Man kan anta att de flesta människor
    fick kunskap om detta.

  276. Det svenska slavbegreppet etableras i
    samband med informationsspridningen.

  277. Hon påkallar kristlig barmhärtighet
    mot de nödlidande.

  278. Det är också en patriotisk plikt att
    skänka pengar för att köpa hem dem.

  279. Många friköpningsinitiativ misslyckas
    tyvärr under den här tiden.

  280. Det sker en utveckling med säkerhets-
    systemet som man vill etablera.

  281. En metod är konvojer
    som skyddar handelsskeppen.

  282. Man kan betala försäkringspengar
    i Amsterdam, exempelvis.

  283. På mitten av 1700-talet går man
    ett steg till.

  284. Man går från kollekthåv
    till en försäkring.

  285. En försäkring skrivs 1745
    "för fara för turken".

  286. Det illustrerar hur allvarligt
    man såg på risken.

  287. Då kan man helt enkelt teckna
    en ransonspenning.

  288. Man fyller i formuläret och blir
    garanterad en friköpningssumma.

  289. Det står här längst ner:

  290. "Wi åtage oss thenna personens
    fryhets fahra ock riskio"-

  291. -"om densamme af turkiska sjöröfvare,
    moriska eller barbariska corsarer"-

  292. -"skulle tagas til fånga ock uti
    deras hamnar uti slaveri upbringas."

  293. Det är fascinerande.
    En förlaga från Hamburg från 1731.

  294. Så vad visste man
    och hur pratade man om slaveriet?

  295. Här är två avhandlingar
    som skrevs i Sverige.

  296. En från 1699, av Johannes Helding-

  297. -och en från 1716 av Magnus Thelaus.

  298. Den första är intressant
    och bygger lite på Rudbeck.

  299. Han argumenterar för att det finns en
    koppling mellan svenskar och morer.

  300. Han gör en sorts begreppsanalys
    och skriver-

  301. -att historien lär oss
    att morerna kommer från Sverige.

  302. Ursprunget av deras namn
    finns i Sverige:

  303. "Maur, mor, mar, medelvattenståndet,
    och därifrån maura, mera, Hedemora."

  304. Det finns en tydlig koppling-

  305. -mellan hedemorerna
    och morerna i Nordafrika.

  306. Det är lite lustigt, men intressant,
    hur man såg på folkslag i världen.

  307. Det fanns liksom likheter
    mellan människor.

  308. Det är ju en kontrast
    till senare tiders rasläror.

  309. Den andra avhandlingen är Sveriges
    första avhandling om pirater.

  310. Magnus Thelaus uppmärksammar
    också sina läsare-

  311. -om att även våra svenska sjömän
    drabbas av slaveri.

  312. Detta var alltså nåt man skrev om
    och diskuterade i Sverige.

  313. En annan typ av text
    var äventyrsberättelser.

  314. Det mest häpnadsväckande exemplet
    är en bok som publiceras 1740.

  315. Det är en översättning
    från en tysk förlaga-

  316. -som är gjord av prästen Eric Humbla.

  317. Det är en okänd bok
    i svensk historieskrivning.

  318. Den handlar om...
    Det är en svensk Robinson.

  319. Gustav Landcrona, en svensk adelsmans
    märkvärdiga leverne och farliga resa-

  320. -då han som en sannfärdig Robinson
    sig med en döpt turkinna-

  321. -uti tolv års tid på en obebodd ö
    underligen uppehållit sig.

  322. Det var en populär typ av litteratur
    under 1600- och 1700-talet.

  323. En av de främste författarna,
    Cervantes-

  324. -var själv slav i Alger och skrev in
    episoder om såna saker i sina böcker.

  325. I Don Quijote får en spansk fånge
    hjälp av en morisk kvinna att fly.

  326. Samma sak upplever vår Gustav här.

  327. Det finns massor att säga om boken.
    Den är 500 sidor lång.

  328. Jag lyckades köpa den
    på nätauktion för 200 kronor.

  329. Den går att köpa, så spana efter den.

  330. Det intressanta är att den skildrar
    två typer av slaveri i Alger.

  331. Han reser runt på en irrfärd
    i hela Europa på jakt efter kärleken.

  332. Det gör att han hamnar i problem
    som han på underliga sätt tar sig ur.

  333. I Alger är han slav två gånger.

  334. Den första gången plågas han oerhört.

  335. Han torteras och dör nästan
    efter sju års plågeri.

  336. Han lyckas fly och drar vidare
    runt Medelhavet och upplever äventyr.

  337. Han tas ännu en gång och hamnar
    hos en rik familj, en köpmanssläkt.

  338. Där blir han husslav och "nanny".
    Han tar hand om småbarnen i familjen.

  339. Han blir dessutom språklärare-

  340. -och undervisar familjens mycket
    vackra dotter Ahamula i italienska.

  341. Givetvis uppstår en relation
    mellan dem, de blir förälskade.

  342. Ahamula kan med list hjälpa
    Gustav och henne att fly-

  343. -med förklädnader och sömnmedel,
    precis som i Don Quijote.

  344. Det var en typisk äventyrsberättelse.

  345. De hamnar tillsammans själva
    på en öde ö, som Robinson Kruse.

  346. Här testas många fantasier i boken,
    som ni kan föreställa er.

  347. Hon har döpts till Kristina.
    Det är väldigt rolig läsning. Unik.

  348. Sen har vi också sjömansvisor där
    berättelser om Nordafrika dyker upp.

  349. Här är "Twenne obegripligt
    högst wackra sjömans wisor"-

  350. -om erfarenheterna
    som sjömän drabbas av i Nordafrika.

  351. De tecknar en mörk bild
    av slaveriet i Nordafrika.

  352. Det finns ingen väg bort, inget nämns
    om möjligheten att bli friköpt.

  353. Den enda vägen ut är flykt.

  354. Visorna handlar i första hand om
    att hylla sjömännen-

  355. -deras mod och deras uppoffringar.
    De är mer patriotiska i sin karaktär.

  356. De får...

  357. Vi ska återvända till Nordafrika
    och en upptäckt som förvånade mig.

  358. Bilden visar Tripoli. Vi ser ett
    svenskt, franskt och spanskt skepp.

  359. Vi ser staden som har flaggor
    som markerar platsen för konsulaten.

  360. Intressant nog var Tripoli
    den främsta staden i osmanska riket-

  361. -för handel med afrikanska slavar.

  362. Från Sahara kom karavaner med
    afrikanska slavar och andra varor.

  363. Där bytte afrikanerna ägare-

  364. -för vidare transport över Medelhavet
    till hamnar i det osmanska väldet.

  365. Det kallas
    den transmediterriana handeln-

  366. -till skillnad från den
    transatlantiska. Den är mer okänd.

  367. Miljontals afrikaner
    transporterades över medelhavet.

  368. I fraktverksamheten och handeln
    ingick europeiska aktörer.

  369. Den största aktören här
    var fransmännen.

  370. De fraktade ungefär tio skepp per år.

  371. Venedig var också inblandade...
    och Sverige.

  372. Sverige var också inblandade. Jag
    hittade informationen i en skeppsbok.

  373. Det är intressant när vi pratar om-

  374. -relationer mellan Osmanska riket
    och Europa och Sverige-

  375. -att man började samarbeta i samband
    med att konsulat upprättades.

  376. Man behövde tillgång
    till svenska skepp-

  377. -och svenska och franska skepp bistod
    på så sätt den osmanska ekonomin.

  378. Storbritannien fick inte tillgång
    till den här handeln.

  379. Det säger oss nåt intressant om
    hur Osmanska riket fungerade då.

  380. Det här är en bild på skeppslistan.

  381. Jag hittade sju skepp...

  382. ...som hade just
    den här frakten lastad.

  383. Här är ett exempel från skeppet
    St. Ericks resa från Tripoli år 1748.

  384. Det var sån information
    som konsulerna tecknade i journaler.

  385. De här skeppsböckerna är unika,
    så jag är glad att jag funnit den.

  386. Här står när skeppet har avgått,
    4 april.

  387. Fartygets namn, St. Erick.
    Skepparens namn, Petter Ström.

  388. Orten den ska gå till, Smyrna.
    Besättningens antal, sju personer.

  389. Innevarande laddningar, "negrer".

  390. Det är den enda informationen, inget
    om antalet människor som fraktas.

  391. Utöver det finns också...

  392. ...bevarade hyreskontrakt som visar
    att tripolitanska handelsmän-

  393. -hyrde svenska skepp
    för frakter över Medelhavet-

  394. -under en period i Tripolis historia
    då man enbart handlade med slavar.

  395. Det betyder att vi kan addera
    en till ort i Sveriges slavhistoria.

  396. Vi har Cabo Corso, Saint-Barthélemy
    och nu också Tripoli.

  397. Man kan fråga sig
    vad staten visste om detta.

  398. Var det ett statligt initiativ?
    Det tyder på att det inte var det.

  399. Mycket tyder på att det var nåt-

  400. -som konsuler eller privata handlare
    tog initiativ till.

  401. Det vore intressant
    att veta hur det gick till-

  402. -och hur Sverige fick tillstånd
    att bedriva den här handeln.

  403. Jag tänkte avsluta med en bild.

  404. En jättefin bild som visar konsulatet
    i Tunis. Den väcker funderingar.

  405. Hur kommer det sig att man avbildar
    konsulatet? Vem har gjort bilden?

  406. Vem är den tilltänkte betraktaren?
    Vad hände i Tunis?

  407. Det återstår massor av jobb att göra
    om Sveriges närvaro i Nordafrika.

  408. Det finns material kvar
    att genomsöka, inte minst i Tunis.

  409. Här var svenska konsuler verksamma
    under lång tid och skrev journaler.

  410. Man kommunicerade brevledes
    med mängder av människor i regionen.

  411. Konsulaten i sig
    var viktiga mötesplatser-

  412. -för politik
    och sociala tillställningar.

  413. Vilka besökte konsulatet?

  414. Det väcker många nya
    och intressanta frågor.

  415. Det som jag kanske har funderat mest
    på efter att ha slutför boken-

  416. -är att det är fascinerande
    att historien inte finns med-

  417. -i våra svenska översiktsverk,
    trots alla spännande ingredienser.

  418. All dramatik
    som många andra kända historier har-

  419. -till exempelvis
    karolinerna i Sibirien.

  420. Vi kan också jämföra med
    de linneanska lärjungarnas äventyr.

  421. Där finns också dramatik
    och starka karaktärer.

  422. Hur kommer det sig att just den här
    historien inte har inkluderats?

  423. Det är tankeväckande-

  424. -eftersom det visar att
    vår historieskrivning är selektiv.

  425. Vi minns inte allt-

  426. -och det är viktigt att jobba vidare
    med att spåra okända berättelser.

  427. Jag avslutar med det
    och uppmanar alla att gräva vidare.

  428. Tack.

  429. Textning: Karin Arnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Saltets pris

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Joachim Östlund har studerat hur svenskar såldes som slavar i Nordafrika under 1600- och 1700-talen och hur svenska skepp deltog i handel med afrikanska slavar i Medelhavet. Här berättar han om sin avhandling som bygger på källor från ett flertal länder, allt från ögonvittnesskildringar i form av dagböcker och teckningar till sjömansvisor, diplomatisk korrespondens och tidningsartiklar. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Europa och världen > 1500-1648, Historia > Nya tiden - Europa och världen > 1648-1789, Historia > Nya tiden - Sverige och Norden > Stormaktstiden
Ämnesord:
1600-talet, 1700-talet, Historia, Nordafrika, Salthandel, Slavhandel, Socialhistoria
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Min europeiska familj

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs berättar med hjälp av sitt eget DNA Europas historia på ett helt nytt sätt. Hon har lyckats få svar på sitt ursprung och hitta släktingar långt tillbaka i tiden. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Släktforska med dna

Peter Sjölund är dna-släktforskare och menar att vi alla bär omkring på en tidsmaskin. I varje individs dna finns information om våra förfäder, och denna information kan säga väldigt mycket om varifrån vi kommer. Ett enkelt test kan förflyttas oss långt tillbaka i tiden, och i kombination med traditionell släktforskning blir det ett kraftfullt verktyg i jakten på frågan vem vi är. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Ett gods - en värld

Karin Lindvall, etnolog och museichef i Södermanland, berättar om livet på godset för 150 år sedan och om vilka olika roller som fanns där. Med exempel från Björksund och Nynäs får vi inblick i hur det var på godsen där alla hade sin plats och de sociala gränserna var tydliga. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Torpare, statare och backstugusittare

Kalle Bäck är professor i historia och har skrivit mycket om de "små" människornas vardagsliv. Här berättar han om torpare, statare och backstugusittare, hur de levde, försörjde sig och varför de till sist försvann. Kalle Bäck berättar om den omvandling som Sverige gick igenom från mitten av 1800-talet och till mitten av 1900-talet. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Tid för det meningsfulla

Vad är tid till för och varför uppfanns den? Professor emerita Bodil Jönsson reflekterar över tid och åldrande. Hon berättar om vad vi kan göra för att få mer tid till det meningsfulla, där bland annat vård och omsorg spelar stor roll. Bodil Jönsson menar att det blir viktigare och viktigare ju äldre man blir att rikta sin uppmärksamhet mot egna intressen och tillåta sig att vara engagerad. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Saltets pris

Joachim Östlund har studerat hur svenskar såldes som slavar i Nordafrika under 1600- och 1700-talen och hur svenska skepp deltog i handel med afrikanska slavar i Medelhavet. Här berättar han om sin avhandling som bygger på källor från ett flertal länder, allt från ögonvittnesskildringar i form av dagböcker och teckningar till sjömansvisor, diplomatisk korrespondens och tidningsartiklar. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Pionjärerna på Fogelstad

Ulrika Knutson berättar om sin bok "Kvinnor på gränsen till genombrott". Boken handlar om den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad som bedrevs på herrgården med samma namn. Foglestadgruppen bildades 1922 av bland annat Elisabeth Tamm, Honorine Hermelin och Elin Wägner och fungerade även som ett socialt nätverk efter att kurserna hade upphört. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Sorgeliga saker hände

Kathinka Lindhe har skrivit en bok om sin fars morfar, Sixten Sparre. Den traditionella berättelsen om Sixten Sparre och Elvira Madigan som återges i främst skillingtrycket "Sorgeliga saker hända" får här nytt ljus efter Kathinka Lindhes sökande i arkiven. Istället för en romantisk kärlekssaga träder bilden av en bedragare fram. Föreläsning inspelad på Rosvalla Arena i Nyköping den 30 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Lappskattelanden och deras innehavare

Gudrun Norstedt berättar om den historiska indelningen av den svenska lappmarken, de så kallade lappskattelanden. Marken tillhörde ursprungligen samer som utnyttjade fiskevatten, renbetesmarker och andra resurser med ensamrätt men betalade skatt för detta. Succesivt övertogs landet av bönder under 1700- och 1800-talen. I skattelängder och andra källor kan man följa landens innehavare från 1600-talet och framåt. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.

Fråga oss