Titta

Rösten hörs mer än orden

Rösten hörs mer än ordenDela
  1. Rösten är ofta negligerad.

  2. Vi fokuserar på orden
    och innehållet-

  3. -men rösten kan både förstärka och
    försvaga budskapet. Tror ni mig?

  4. Vi ska använda rösten.
    Säg: "Vi vill se en anatomibild!"

  5. -Vi vill se en anatomibild.
    -Jag är glad att ni sa detta.

  6. Vad hände när ni sa det? Ni andades
    in. Det tänkte ni inte på.

  7. Men luft är röstens bränsle.

  8. Sen andades ni snabbt ut igen.

  9. Lägg handen på magen.
    Och så säger vi "hej".

  10. Det rycker.
    Bälgen trycker ut luften.

  11. Men det räcker inte med bara luft. Vi
    måste ha stämbanden också.

  12. Lägg handen på halsen,
    och säg "hej, hej, hej".

  13. Ni känner hur det vibrerar,
    och det är ju tonen som bildas.

  14. Det behövs mer. Man filtrerar rösten
    med svalget och munnen.

  15. Där bildas vokaler. Konsonanter
    bildas med läppar, tunga och gom.

  16. Jag ska visa en video. Vi måste
    se hur det ser ut på insidan.

  17. Jag spelade in den på kliniken.
    Varning till känsliga tittare.

  18. Det förekommer lite snor
    och lite slemhinnor.

  19. Men jag har mycket fina
    slemhinnor, om det är en tröst.

  20. Hej!
    Detta är ett videolaryngoskop.

  21. Det är en slang med en kamera
    kopplad till den här skärmen.

  22. Nu kan jag se hur det ser ut
    när jag pratar.

  23. Kika på skärmen, så ska vi titta.

  24. I näsan är det alltid mycket hår.

  25. Så där. Och nu är vi inne.
    Nu följer vi näsgolvet.

  26. Här är näsmusslan
    och nässkiljeväggen.

  27. Vi går bak i näsan
    och kommer till gommens baksida.

  28. Det rör sig när jag pratar.
    Jag kan säga "hallå, hallå".

  29. Gommen
    ska ibland stänga mot näsan.

  30. Vissa vokaler ska vara i näsan, och
    vissa ska inte det.

  31. Men vi går vidare ner en våning
    ner i halsen. Titta här nu.

  32. Då kommer vi ner i svalget.
    Det här är stämbanden.

  33. De två. Och mellan stämbanden...

  34. ...börjar luftstrupen.
    När jag pratar ser det ut så här.

  35. "Man minns människor man mött."

  36. "Det känns konstigt
    att prata med en slang i halsen."

  37. Hur ser det ut
    när jag tar olika vokaler?

  38. E, I, Y, Ä, Ö-

  39. -A, O, U, Å.

  40. Vokalen bestäms av formen
    på svalget och formen på munnen.

  41. Vad händer då
    om jag ändrar tonhöjd?

  42. Om jag tar en låg ton...

  43. ...är stämbanden
    korta och avslappnade.

  44. Om jag tar en hög ton,
    spänns stämbanden och tonen höjs.

  45. Titta nu
    när jag går upp i en skala.

  46. "En helt ny värld..."

  47. "...ifrån ett annat perspektiv..."

  48. "Men här syns allting klart
    Så underbart"

  49. "Att vara här i en helt ny värld med
    dig"

  50. Frågor på det? Då går vi upp igen,
    samma väg som vi kom in.

  51. Och vi kommer ut. Hej.

  52. Tack så mycket! Ni behöver inte säga
    nåt om ni träffar min chef.

  53. Det var en patient som inte kom,
    skyller jag på.

  54. Det mest intressanta är egentligen
    vad vi avslöjar med vår röst.

  55. Vad signalerar rösten?
    När jag pratar just nu-

  56. -när ni pratar med mamma, när chefen
    pratar om omorganisationer.

  57. Är rösten avslappnad eller spänd? Är
    den dominant, säker?

  58. Är rösten lite tvekande,
    empatisk och inkännande?

  59. Vi är programmerade till att lyssna
    på personen bakom rösten-

  60. -och inte på vad rösten säger. Vi ska
    avslöja om den talar sanning.

  61. Vi gör det utan att tänka på det.
    Genom att tala i en halv minut-

  62. -avslöjar vi detta.
    Det är ganska mycket.

  63. Först, stressnivå. 1977 var det ett
    stort strömavbrott i New York.

  64. Blixten slog ner, och hela New
    York var utan ström i ett dygn.

  65. Det blev plundringar och bränder.

  66. Men telefonsamtalen mellan el-
    bolagens operatörer var inspelade.

  67. En forskare klippte ut snuttar innan
    och under katastrofen.

  68. Bedömare hörde direkt vilka som var
    inspelade innan katastrofen.

  69. Under katastrofen var de
    stressade. När vi är stressade-

  70. -pratar vi starkt och snabbt.
    Adrenalinet kommer.

  71. Så här låter jag när jag bråkar,
    vare sig jag vill det eller inte.

  72. Samhällsklass. Minns ni den fina
    musikalen "My Fair Lady"?

  73. Där lär fonetikprofessorn Higgins
    Eliza att tala aristokratiskt-

  74. -genom att ändra på vokaler och
    satsmelodi. "Den spanska räven..."

  75. Femtio år senare
    lyckades psykologen Ellis...

  76. Nej, bara tio år senare
    lyckades han visa-

  77. -att när vi hör röster
    räkna från ett till tio-

  78. -kan vi avgöra samhällsklass.
    Det är skillnad på Lidingösvenska-

  79. -och Rosengårdssvenska. Skåningar
    kallar stockholmare spissflabbade-

  80. -för att de pratar så här.
    Vi hör det snabbt.

  81. Ålder är intressant.
    I New York gjorde man ett försök.

  82. Man tog 40 förbipasserande
    och lät dem läsa in två meningar.

  83. De fotograferades
    och fick ange sin ålder.

  84. En grupp fick se bilderna
    och gissa åldern-

  85. -och en annan grupp
    fick lyssna på rösterna.

  86. Grupp ett gissade fel på i snitt sex
    år, grupp två på sju år.

  87. Vi hör alltså en ålder
    nästan lika bra som vi ser den.

  88. Folk spenderar miljarder
    på att se unga ut-

  89. -men väldigt få
    tänker på att låta unga.

  90. Attraktion.
    Man kan se hur snygg nån är.

  91. 30 kvinnor i Nottingham
    fick läsa in vokaler.

  92. De fotograferades
    och angav sin ålder.

  93. 30 män fick lyssna och gradera
    hur snygga rösterna var.

  94. Och så fick de se bilderna
    och gradera hur snygga de var.

  95. De vackraste rösterna visade sig
    tillhöra de vackraste personerna.

  96. Det var de yngre kvinnorna
    som hade ljusare röster.

  97. Kvinnor
    föredrar däremot djupa mansröster-

  98. -och tycker att de ser snyggare ut.
    Så jag försöker prata så här.

  99. Men det funkar bara i telefon.

  100. Detta intresserar beteendevetare-

  101. -för att vi tycker om
    rösterna hos fertila personer.

  102. Träffar jag en sån person ökar
    min chans att reproducera mig.

  103. Forskarna ville se om kvinnliga
    röster var mer attraktiva-

  104. -när de var fertila.
    Man tog 40 studentskor.

  105. Tjugo som tog p-piller, tjugo
    som var "naturligt cyklande".

  106. Deras röster spelades in
    fyra gånger under en månad.

  107. Kvinnliga röster
    är som minst attraktiva vid mens-

  108. -och som mest vid ägglossning.
    De som åt p-piller varierade inte.

  109. Vad ska man säga om det?
    Om ni är ofrivilliga singlar-

  110. -strunta i smink.
    Satsa på en snygg röst i stället.

  111. Det kanske inte är optimalt att ragga
    på ICA, men jag kan ju säga:

  112. "Du glömde din fläskfilé i kassan.
    Ska vi gå hem till mig?"

  113. Man kan testa, i alla fall.

  114. Rösten är som ett fingeravtryck.

  115. Vilken röst vi har
    påverkar hur vi bemöts.

  116. Vi ska se ett klipp
    från National Geographic.

  117. Det bygger på
    att man vet att hos schimpanser-

  118. -så ska alfahannarna
    låta väldigt mycket.

  119. De sänker också sin röst,
    för en djup röst-

  120. -är förknippad
    med ett stort, starkt djur.

  121. De ville se om det funkade likadant
    på mänskliga hannar.

  122. Hur mycket kan du påverka
    andras beteende med din röst?

  123. Vi har låtit vår egen schimpans
    staka ut sitt territorium-

  124. -mitt på en tågstation. Rutan är hans.

  125. Han ska försöka försvara den
    från alla primater som ska med tåget.

  126. Först använder han
    en svag röst med hög tonhöjd.

  127. Försvinn från min ruta!

  128. Försvinn från min ruta!

  129. -Förlåt?
    -Försvinn från min ruta!

  130. -Ingen bryr sig om hans begäran.
    -Försvinn från min ruta!

  131. Folk ignorerar och driver med honom.

  132. -Försvinn från min ruta!
    -Det finns ingen ruta.

  133. Sen ber vi honom att använda
    en starkare röst, men samma tonhöjd.

  134. Försvinn från min ruta!

  135. Rösten är starkare,
    men tonhöjden är fortfarande hög.

  136. Undviker nån hans ruta nu?

  137. Försvinn från min ruta!

  138. Nej. Han kan inte hindra nån
    från att inkräkta på hans territorium.

  139. Nu ska han använda alfahannens röst.
    Låg tonhöjd och hög volym.

  140. Men kommer folk att bry sig om det?

  141. Försvinn från min ruta!

  142. Plötsligt anstränger sig alla
    för att undvika alfahannens territorium.

  143. -Ut!
    -Förlåt.

  144. Ingen ifrågasätter det.
    De lyder bara instinktivt.

  145. De hejdar sig för att lyda
    hans ovanliga men kraftfulla befallning.

  146. -Försvinn från min ruta!
    -Förlåt.

  147. Med sin alfaröst har schimpansen
    blivit kung över en ruta.

  148. Det här är inte vetenskapligt,
    men här funkade det fint.

  149. Men om jag inte måste pinka revir
    och vara en alfahanne-

  150. -eftersom jag
    redan har en partner-

  151. -så räcker det väl
    att jag kan kommunicera?

  152. Nja. Rösten har också med sig
    information.

  153. Viveka Lyberg Åhlander,
    som är logoped-

  154. -tittade på om röstkvalitén påverkar
    språkförståelsen.

  155. Hon lät 80 skolbarn genomgå
    ett vanligt språkförståelseprov.

  156. Hälften fick höra en vanlig röst.
    De andra fick höra samma röst-

  157. -när den simulerade heshet.
    Sen fick de frågor.

  158. Gruppen som hade hört
    den hesa rösten presterade sämre.

  159. Det verkar gå åt hjärnkapacitet för
    att avkoda den hesa rösten-

  160. -på bekostnad av förståelsen.

  161. En god röst gör faktiskt
    att folk förstår er bättre.

  162. Och så några ord
    om modern kommunikation.

  163. Nu för tiden kommunicerar vi ofta
    i realtid med sms, chatt och mejl.

  164. Många unga ringer knappt längre.
    De bara sms:ar.

  165. Det är en avvikelse
    i vår kommunikationshistoria.

  166. Aldrig förut har vi pratat
    i realtid med bara text.

  167. Då försvinner information.
    Vi vet inte om avsändaren är glad-

  168. -ledsen eller ironisk.
    Det sker ganska lätt missförstånd.

  169. Om nån kollega eller vän börjar verka
    konstig i mejl eller sms-

  170. -så använd telefonen till att
    ringa med. Det går fortfarande.

  171. När ni hör varandras röster förstår
    ni varandra mycket bättre.

  172. Rösten är ju ett fingeravtryck.
    Men det fina är-

  173. -att den går att förändra.

  174. Det är många
    som inte har kikat i den här...

  175. Jag tycker att man kan se rösten som
    en målning.

  176. Orden, det verbala, är innehållet.
    Det är som ett skogslandskap.

  177. Men rösten
    är färgerna och penseldragen.

  178. Det är stor skillnad på en målning av
    Picasso eller Liljefors-

  179. -eller min son. Både vad gäller pris
    och vilken effekt de ger.

  180. Jag ska visa er färglådan. Det är
    många som aldrig har kikat i den.

  181. Men varför prata i svartvitt?
    Vi börjar med tonhöjden.

  182. Jag kan prata här uppe
    eller här nere.

  183. Oftast ligger vi
    i ett bekvämt mellanläge.

  184. När vi är upprörda
    går vi oftast upp i ton.

  185. "Nu är jag besviken på dig!"

  186. Fast det är bättre att säga:
    "Nu är jag besviken på dig."

  187. Han ser rädd ut nu. Och vi röstar
    på politiker med lägre röster.

  188. I Kanada
    gjordes en uppmärksammad studie.

  189. Studenter fick lyssna på tal
    av amerikanska presidenter.

  190. Men rösterna var manipulerade.

  191. De var upp- eller nerpitchade. Man
    gör det fint så det inte märks.

  192. Den låga rösten
    uppfattas som intelligentare-

  193. -pålitligare, snyggare
    och som en bättre ledare.

  194. Efteråt fick de veta
    att det var samma röster.

  195. Och både män och kvinnor röstar
    hellre på kvinnor med låga röster.

  196. Många svenska politiker
    verkar veta det.

  197. Det gör det lite jobbigt
    för er kvinnor ibland.

  198. När ni ska vara attraktiva
    ska ni ha en ljus röst-

  199. -men när ni ska leda
    ska ni ha en låg röst.

  200. Lycka till. Det är inte helt lätt,
    men så är det.

  201. Klangen är hur rösten känns.
    Mjuk och fyllig, eller hes?

  202. Är den låg, knarrig
    och oengagerad-

  203. -som en pilot på 10 000 meters som är
    ganska cool? De knarrar alltid.

  204. Studier visar att vi gillar röster
    som är fylliga och varma.

  205. Enda undantaget är Rod Stewart. Det
    gick bra för honom ändå.

  206. Sen har vi prosodin.
    Prosodi är vackert.

  207. Det är musiken i språket. Det är
    tonhöjder, rytmer och betoningar-

  208. -och är väldigt viktigt
    för förståelsen.

  209. Det är svårt att förstå en mening
    utan variationer och pauser.

  210. Dessutom verkar jag inte bry mig.

  211. En del människor går alltid upp
    i slutet av meningar-

  212. -som om det var en fråga
    fast det är ett påstående.

  213. Det är också det som gör att
    flygplatsröster låter så konstiga.

  214. Det är också det som gör
    att talsyntes, när datorer talar-

  215. -låter konstigt. Det blir bättre, men
    prosodin är svår att fejka.

  216. Prosodin är också en tolkning
    av en text, vad jag betonar.

  217. Och hastigheten.
    Om jag har ont om tid-

  218. -kan jag prata jättefort.

  219. Eller så kan jag ta det långsamt och
    betona det viktiga.

  220. I förlängningen
    så är detta pauser och tystnad.

  221. Det är inte fel
    att vara tyst ibland.

  222. Då hinner folk tänka
    och förstå vad du menar.

  223. Förstår du nu?
    - Titta, hon förstår.

  224. Hemingway sa att det tar två år
    att lära sig prata-

  225. -men femtio år
    att lära sig hålla tyst.

  226. Slutligen har vi volym. Jag kan prata
    jättestarkt så att alla hör!

  227. Eller så kan jag säga det tyst,
    så att folk lyssnar.

  228. Vissa talar så här hela tiden,
    på tåget med en telefon i handen.

  229. Det kallas för miljöförstöring.

  230. Man får lägga sig
    på en lagom nivå.

  231. Det var lite av färgerna
    i färglådan rösten.

  232. Nästa gång
    ni ska säga nåt viktigt-

  233. -om ni ska hålla ett tal
    eller löneförhandla-

  234. -eller fria eller hålla föredrag,
    glöm inte rösten.

  235. Rösten är inget magiskt
    som man aldrig kan förändra.

  236. Röst är muskler och luftflöden
    och träning.

  237. Ställ er framför spegeln och testa
    så får ni helt olika effekter.

  238. Ta en spegel där hemma,
    det är bäst.

  239. Men i alla fall...

  240. Rösten är
    en av våra mäktigaste krafter.

  241. Den kan starta krig
    och säga "jag älskar dig".

  242. Alla har den. Glöm den inte.
    Tack så mycket.

  243. Översättning: Maria Åsard
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Rösten hörs mer än orden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Röstläkaren Henrik Widegren berättar om hur man kan använda rösten på olika sätt. Han visar allt från hur man ingjuter respekt med en mörk röst till hur stämbanden ser ut när man sjunger. Inspelat den 26 maj 2015 i Lunds Stadshall. Arrangör: Altitude Meetings.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Foniatri, Hals, Laryngologi, Luftvägar, Medicin, Otorinolarynologi, Talet
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nya rön inom functional food

Blåbär ökar tarmhälsa

Åsa Håkansson vid avdelningen för industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds universitet, har studerat preventiva effekter av blåbär och probiotika i en modell för kronisk inflammation och cancer i tjocktarmen. Projektet ingår i Funcfood - ett tvärvetenskapligt doktorandprogram inom Functional food Sciences vid Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Idun och diagnosen

År 2014 hade var tionde ungdom mellan 13 och 17 år i Stockholm kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin. För många startar en allmänpsykiatrisk utredning som för vissa leder till en diagnos. Kan man lita på att man får rätt diagnos? Vi träffar Idun som är 16 år och väntar på att få en diagnos av barn- och ungdomspsykiatrin. Frågorna längs vägen är många. Idun har alltid känt sig annorlunda och har inom sig ett mentalt rum som delas med tre andra personer, Columbus, Saga och Vanja.

Fråga oss