Titta

Att göra sig en röst

Att göra sig en röstDela
  1. I februari förra året publicerades
    en debattartikel i Aftonbladet.

  2. Det var en av många, så klart.
    Så vad är det som gör den speciell?

  3. I ett försök att inte låta
    egoistisk tänker jag svara-

  4. -att i den här debattartikeln
    så var det jag som var speciell.

  5. Jag var fjorton, strax femton,
    och gick i åttonde klass.

  6. Jag gillade skolan. På fritiden satt
    jag mest vid datorn-

  7. -och spelade spel med vänner
    från hela Sverige.

  8. Jag erkänner
    att jag var lite tillbakadragen-

  9. -och jag hade inte så mycket
    att säga om min omvärld.

  10. Det här tog dock en stor vändning i
    samband med en svenskuppgift.

  11. Uppgiften var
    att skriva en debattartikel-

  12. -och det tog mig flera lektioner bara
    att välja ett ämne.

  13. När jag väl gjorde det, var det
    för att min svensklärare Veronica-

  14. -kollade på mig och frågade:

  15. "Du tycker ju om att spela. Finns
    det inget där du kan ta upp?"

  16. Jag tänkte: "Jo, det här
    med hur tjejer syns i spel."

  17. "Hur man visar dem i spel."

  18. Det blev bara det. Det blev idén som
    jag skulle skriva, mitt ämne.

  19. Artikeln heter
    "Sexism i spelvärlden".

  20. Om det tog x antal lektioner
    att komma på ämnet-

  21. -så kan det inte ha tagit mer
    än en lektion att skriva artikeln.

  22. Det var bara en idé
    som fungerade för mig.

  23. Jag skrev och skrev,
    och till slut var jag färdig.

  24. För mig kändes det som att jag var
    färdig, det var inget mer med det.

  25. Men egentligen
    var det början på nåt-

  26. -som inte riktigt
    har tagit slut än.

  27. Nån lektion efter att vi har fått
    bedömning och allt sånt tråkigt...

  28. ...kommer Veronica och säger:
    "Det här är jättebra."

  29. "Ska du inte
    skicka det till en tidning?"

  30. "Nej, varför skulle jag göra det?"

  31. Det var ju bara en svenskuppgift
    bland så många andra.

  32. Varför skulle de ens
    vilja publicera den?

  33. Jag är ju bara ett barn.

  34. Och så går det lite
    fram och tillbaka.

  35. Jag tänkte jo, och sen nej...

  36. Till slut beslutade jag mig:
    Jag kör. Jag kan lika gärna testa.

  37. Dagen efter att min artikel hade
    blivit publicerad i Aftonbladet-

  38. -kontaktades jag
    av Sveriges Radio.

  39. De ville prata med mig,
    helst samma dag.

  40. Efter det
    blev jag totalt överkörd.

  41. Det var TV4, "Gomorron Sverige",
    "Efter tio".

  42. Intervjuer hit och dit.
    Jag var i Almedalen 2014.

  43. Och på bokmässan.

  44. WETT är en mässa som min skola
    anordnar, och där föreläste jag.

  45. I mars var det SSA-konferensen
    i Malmö-

  46. -och i början på månaden ett
    panelsnack med Flickaplattformen.

  47. Och nu står jag ju här.

  48. Jag var och är fortfarande
    fullkomligt överkörd.

  49. Men det fina är
    vad det har gett mig-

  50. -och vad det förhoppningsvis har gett
    dem som jag har pratat inför.

  51. Jag är en ny människa. Jag
    har inte slutat tycka om skolan-

  52. -och inte slutat spela spel.

  53. Jag menar att jag har vuxit.

  54. Från att vara jättenervös
    och inte vilja redovisa i skolan-

  55. -till att stå här
    och prata inför er, utan problem.

  56. Jag kan ju inte säga
    att jag är utan nervositeten.

  57. För några minuter sen satt jag där
    och andades in så här.

  58. Jag var jättenervös, men...

  59. Skillnaden har skett
    i mitt huvud och i mitt hjärta.

  60. Jag brinner för det här nu,
    och fast jag är jättenervös-

  61. -så vet jag att det går.

  62. Varje slag som mitt hjärta hoppar
    över på grund av nervositeten-

  63. -tar jag igen med lyckan
    över att ha fått göra det här.

  64. Än en gång,
    utan att låta egoistisk-

  65. -så har jag blivit
    en klok människa.

  66. Jag är femton
    och står här och pratar inför er.

  67. Jag är jättenervös.

  68. Skillnaden är
    att jag vet att det går.

  69. Jag vet det, eftersom jag
    har fått visa mina framfötter.

  70. Jag har fått göra det här.
    Jag har fått bygga min egen röst.

  71. Jag behöver ingen som pratar
    för mig. Jag har en egen röst.

  72. Och jag planerar att använda den så
    länge som jag kan.

  73. "Nu eller aldrig", som den våghalsiga
    kanske skulle säga.

  74. Vi behöver alla vara lite våghalsiga.
    Vi behöver ta risker.

  75. Vi behöver peppa varandra
    och kämpa.

  76. Nej, allt går inte som vi vill. Allt
    fungerar inte.

  77. Men då kan man tänka
    att man i alla fall försökte.

  78. Det är att lägga ännu en legobit till
    bygget av din egen röst.

  79. Jag vill att vi
    fortsätter att uppmuntra varandra.

  80. Vi lär våra barn att ifrågasätta och
    våga säga sin åsikt.

  81. Vi ska aldrig
    tysta kreativitet eller tankar-

  82. -bara för att vi själva
    inte kan ta ställning.

  83. Och lärare -
    som jag hoppas det finns här...

  84. Lägg tabu över frasen
    "nej, det går inte".

  85. Vi behöver släppa ut nytänkande,
    hoppfulla-

  86. -och vettiga människor
    i dagens samhälle.

  87. Vi behöver hjälpa varandra,
    låna ut en byggkloss.

  88. Eller hjälpa nån att hitta
    den sista biten till pusslet.

  89. Var vore jag utan knuffen
    som min lärare gav mig?

  90. Jag skulle vara i skolbänken,
    lite tillbakadragen-

  91. -och inte ha så mycket att säga
    om min omgivning.

  92. Det handlar
    om att bygga sin egen röst-

  93. -och att göra det nu.
    Tack för mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att göra sig en röst

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Julia Essell var 14 år när hon skickade in en debattartikel till Aftonbladet om sexism i dataspelsvärlden. Efter det blev hon nedringd av andra medier. Plötsligt hade hon en röst. Vad innebär det att ha en röst i ett samhälle? Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Ämnen:
Information och media, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar
Ämnesord:
Masskommunikation, Massmedia, Ungdomar och massmedia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barnen på Darknet

På sitt pojkrum tar 14-årige Toxic psykedeliska droger som han beställt på det mörka nätet, "Darknet". Han surfar med webbläsaren TOR för att vara anonym och nå gömda platser på nätet. Tillsammans med 16-årige V1tal (som jagas av FBI) och 17-årige Erik hackar han hemsidor och jävlas med privatpersoner och myndigheter.