Titta

UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Om UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Hur kan man som pedagog hjälpa elever i deras språkutveckling? Här samlas forskare och pedagoger för att ge handfast fortbildning för de som möter elever med språkstörning i sitt arbete. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress i september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Grav språkstörning 2015 : Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsningDela
  1. Det finns ett flerspråkigt
    kartläggningsmaterial-

  2. -och det är helt unikt.
    Det finns ingen annanstans i världen-

  3. -än här och i Norge,
    för det är de som har utvecklat det.

  4. Materialet finns
    på femton olika språk.

  5. Det ger möjligheter till samverkan
    och förståelse-

  6. -för flerspråkiga elevers läsning
    och skrivning.

  7. Jag är klasslärare
    och specialpedagog på grundskolan-

  8. -och på Hällsboskolan
    för elever med grav språkstörning.

  9. Jag har mött många med språkstörning,
    dyslexi och flerspråkighet.

  10. I mitt arbete som rådgivare på
    specialpedagogiska skolmyndigheten-

  11. -driver jag ett projekt tillsammans
    med Gunilla Salo, min kollega-

  12. -i att ge ut det här materialet
    i svensk version.

  13. Vi har utvecklat kurser i materialet
    för special- och modersmålslärare.

  14. Har vi några speciallärare här i dag?
    Upp med en hand! Ni är många.

  15. Har vi
    några modersmålslärare här i dag?

  16. Det var lite färre.

  17. Jag ska ge en bakgrund till området
    flerspråkighet, läsning & skrivning.

  18. Jag kommer att visa materialet
    och resultat från min mastersuppsats-

  19. -om de special- och modersmålslärare
    som har använt materialet.

  20. Vilka är huvudpersonerna?

  21. Jag kommer att prata om
    20 % av alla elever i grundskolan:

  22. De som har
    ett annat modersmål är svenska.

  23. När man pratar om grupper
    ska man alltid tänka på-

  24. -att det ofta råder heterogenitet.
    Det gör det inom den här gruppen.

  25. Eleverna har skilda förutsättningar
    som språk, kultur-

  26. -och hur det går i skolan.

  27. En del elever börjar skolan
    och har samma kompetens i svenska-

  28. -som sina jämnåriga kompisar
    med svenska som modersmål.

  29. Andra börjar skolan och kanske inte
    har kommit lika långt-

  30. -men har minst ett språk till.

  31. Och ytterligare andra har inte ens
    börjat tillägna sig svenska språket.

  32. Elevernas olika
    språkliga förutsättningar-

  33. -påverkar hur det går
    att tillägna sig skriftspråket.

  34. De flesta förväntas
    lära sig läsa och skriva-

  35. -på svenska, andraspråket.

  36. Hur ser kontexten ut, då? Jo...

  37. Undervisningen sker i olika kontexter
    och på olika språk samtidigt.

  38. Svenska har stort ansvar för att tal-
    och skriftspråksutveckling ska ske.

  39. Där sker läs- och skrivundervisning.

  40. Svenska som andraspråk,
    då träffar man kanske en ny lärare-

  41. -och jobbar med tillägnande
    av den nya kompetensen.

  42. Sen kanske man har modersmål-

  43. -som också har ett ansvar för att
    utveckla tal- och skriftspråk.

  44. Då träffar man en tredje lärare,
    kanske bara en lektion i veckan.

  45. Sen kan det hända att man träffar
    en speciallärare också.

  46. Man kanske möter fyra olika lärare
    som jobbar-

  47. -med läs- och skrivundervisning
    i olika kontexter, på olika språk.

  48. Då vill det till att man samverkar
    kring sin undervisning.

  49. Jag är ganska säker på
    att det inte alltid sker.

  50. Vad vet vi, då?

  51. Om vi tittar på Pisaundersökningen
    vet vi att...

  52. Den syftar till att undersöka
    hur väl rustade våra 15-åringar är-

  53. -för att möta framtiden,
    inte hur väl de klarar en kursplan.

  54. Där känner alla här till att
    läsförmågan hos svenska 15-åringar-

  55. -har gått ner
    under den senaste tioårsperioden.

  56. Våra 15-åringar presterar
    på en lägre nivå-

  57. -än genomsnittet
    för övriga OECD-länder.

  58. Man har tittat på olika grupper-

  59. -bland annat
    elever med utländsk bakgrund-

  60. -där man ser att det råder
    en stor skillnad-

  61. -mellan elever med utländsk bakgrund
    och infödda elever.

  62. Speciellt om man är född utomlands.

  63. Men att det råder så stor skillnad-

  64. -när man är född och har gått
    hela sin skoltid i Sverige...

  65. Här tycker jag
    att det är anmärkningsvärt.

  66. Här behöver vi tänka till.
    Eller vad säger ni?

  67. Språkbehärskning, läs-
    och skrivförmåga och skolframgång-

  68. -interagerar med varandra-

  69. -och beskriver det komplexa med
    flerspråkiga elevers skolsituation.

  70. Sambandet kan handla om-

  71. -att den sämre språkbehärskningen
    ligger bakom de andra problemen.

  72. Det kan också vara
    att läs- och skrivförmågan-

  73. -är orsak till
    att det går sämre i skolan.

  74. Läs- och skrivförmåga är särställda
    under de första skolåren.

  75. Man behöver tillägna sig
    läsning och skrivning-

  76. -för att utveckla ny kunskap.

  77. Man behöver använda
    alla språkliga resurser man har.

  78. De här tankarna är inte nya.

  79. 1953 samlade man dåtidens expertis
    i Unesco i Paris.

  80. De gav ut en rapport
    där de skrev att-

  81. -alla barn skulle få lära sig
    läsa och skriva på sitt modersmål.

  82. "It's axiomatic..."
    Det är självklart...

  83. "The best medium for teaching a child
    is his mother tongue."

  84. Det var efter kriget. Man hade
    goda tankar om hur det skulle se ut.

  85. Vi vet att det inte ser ut så,
    men det finns mycket man kan göra.

  86. Det tar tid
    att tillägna sig ett andra språk.

  87. Här är två amerikanska studier
    med några år på nacken-

  88. -om hur lång tid det tar
    att tillägna sig ett andraspråk-

  89. -så att man klarar av läsämnena,
    alltså skolspråket.

  90. Då säger man att om man är
    mellan fem och sju år-

  91. -när man startar
    andraspråksinlärning-

  92. -så tar det mellan tre och åtta år
    innan man behärskar läsämnena.

  93. Men om man är mellan åtta och elva år
    när man påbörjar tillägnandet-

  94. -så går det lite fortare,
    för då har man oftast lärt sig-

  95. -att läsa och skriva
    på sitt modersmål innan.

  96. Det går snabbare att överföra
    till ett nytt språk.

  97. Sen ställer skolan inte
    lika höga krav i den åldern.

  98. Men är man mellan tolv och femton år
    så tar det lång tid.

  99. Man ska både utveckla ett språk
    och utveckla kunskap.

  100. Mellan sex och åtta år.

  101. Då är det inte så konstigt
    att inte alla elever når målen.

  102. Det måste man ha i bakhuvudet.

  103. Vad behöver man tänka på,
    om läsningen sker på andraspråket?

  104. Det är vissa delar här
    som behöver fungera.

  105. Man pratar om att man behöver ha
    en språklig kompetens eller grund-

  106. -som man utvecklat på sitt modersmål-

  107. -där man kan använda tidigare
    kunskaper om språk och lärande-

  108. -så man kan bygga den nya kompetens
    som läsning och skrivning innebär.

  109. Man behöver
    ha språkbehärskningen, uttalet-

  110. -i det språk man ska lära sig
    att läsa på.

  111. Språklig medvetenhet.
    Det gäller alla elever:

  112. De behöver förstå-

  113. -att språk delas upp i ord,
    meningar och grammatisk struktur-

  114. -att man kan byta perspektiv från
    form till innehåll, och så vidare.

  115. Och man måste uppfatta skillnader
    i det nya språkets ljudsystem-

  116. -för att kunna få ihop det
    och förstå det man läser.

  117. Ett starkt ordförråd på modersmålet-

  118. -har en positiv påverkan
    på läsförmågan på andraspråket.

  119. Man behöver kunna associera de ord
    man ska försöka lära sig läsa...

  120. Då krävs det också bakgrundskunskaper
    kring det nya språket-

  121. -så att man förstår.

  122. Och en språklig socialisation,
    förhållningssättet till läsning...

  123. Det kan se lite olika ut
    i olika kulturer.

  124. Nåt som gäller alla:
    man måste ha lite motivation-

  125. -och tycka att det ska bli jättekul
    att lära sig läsa.

  126. Och framför allt:
    samverkan kring undervisningen.

  127. Ni kanske förstår
    vart jag vill komma.

  128. Det kan också handla om dyslexi.
    Det måste vi vara uppmärksamma på.

  129. Vad man säger, lite kortfattat,
    är att-

  130. -språkstörningar är lika vanliga
    hos enspråkiga som hos flerspråkiga.

  131. Det är ingen skillnad där.

  132. Man ska kunna uppmärksamma
    svårigheterna på alla språken.

  133. Det är svårt att ha en språkstörning
    på bara ett språk.

  134. Det slår igenom
    hela det språkliga systemet.

  135. Men när det gäller dyslexi
    kan det se olika ut-

  136. -beroende på vilket språk
    det handlar om.

  137. Skriftsystemet och ortografin,
    kopplingen mellan ljud och bokstav.

  138. Ni kanske har hört talas om att det
    finns djupa och ytliga ortografier.

  139. De ytliga är konsekventa,
    som finska eller turkiska.

  140. Djupa ortografier har många undantag
    och språkljud som ska representeras-

  141. -och kanske ett fåtal bokstäver,
    som engelskan.

  142. Det tar längre tid att lära sig läsa
    på engelska och danska-

  143. -och då kanske man uppvisar
    annorlunda svårigheter.

  144. Då är det bra att skolan ska
    tidigt uppmärksamma problemen.

  145. Vi har haft en skärpning
    i skollagstiftningen-

  146. -att vi ska uppmärksamma jättetidigt
    och sätta in anpassningar direkt.

  147. Funkar inte det
    ska vi intensifiera stödet-

  148. -och också utreda
    om det finns behov av särskilt stöd.

  149. Ni kan skriva upp att på sidan 29-

  150. -i de allmänna råden för arbete med
    extra anpassningar, står att:

  151. "Om skolan utreder behov för elever
    med annat modersmål"-

  152. -"bör man samarbeta med
    en person som kan ge språkligt stöd"-

  153. -"för att få en så god bild som
    möjligt av elevens behov av stöd."

  154. Våra styrdokument uttrycker detta.

  155. Vi behöver få en helhetsbild av
    våra flerspråkiga elevers förmågor.

  156. Experten är modersmålsläraren-

  157. -eller handledaren
    som behärskar modersmålet-

  158. -som har lärt sig svenska
    och vet skillnader mellan språken-

  159. -och vilka fallgropar
    man kan ramla i, så att säga.

  160. Nu ska ni få vara lite uppmärksamma.

  161. Jag ska ge ett exempel från Norge,
    eftersom materialet är utarbetat där.

  162. Det är Liv Bøyesens exempel,
    hon som gjort jobbet från början.

  163. I Norge
    testar man alla barn på norska.

  164. Det är Stavangerprøvene,
    från Lesesenteret i Stavanger.

  165. Det flerspråkiga materialet är
    utvecklat från den norska förlagan.

  166. Det här är en flicka
    som har bott i Norge i två år.

  167. Hon är åtta år. I Norge
    börjar man skolan när man är sex år.

  168. Då gör man den här norska diktamen,
    bland annat.

  169. Läraren säger då "jul"
    och flickan skriver "yuul".

  170. Läraren säger "ny"
    och då skriver hon "ny"-

  171. -stryker över Y:et
    och tar ett I i stället.

  172. Sen säger läraren "kåpe", kappa,
    och då skriver hon "kåve".

  173. Sen säger läraren "prøve", pröva,
    och då skriver hon "pøve".

  174. Sen säger läraren "strev"
    och då skriver hon "sev".

  175. Ska vi vara oroliga för flickan?
    Har hon auditiva svårigheter?

  176. Vad tror ni? Prata en stund
    med kompisen bredvid.

  177. Får vi höra vad ni tänker?
    Vad säger ni?

  178. Ja eller nej:
    ska vi oroa oss för henne?

  179. -Nej.
    -Nej, tycker ni.

  180. Hade vi haft en somalisk lärare här
    hade han eller hon kunnat berätta-

  181. -för om vi tittar på lång vokal
    skriver man det med två vokaler.

  182. Den skrivs dubbel,
    som på turkiska och på andra...

  183. ...genomskinliga språk.

  184. Det är inget konstigt.
    Språken färgar av sig på varandra.

  185. J-ljudet skrivs med Y på somaliska-

  186. -så hon har uppfattat J-ljudet-

  187. -men tagit ett Y i stället.

  188. Somaliska skiljer inte på Y och I
    och hon har varit uppmärksam på-

  189. -att det nya landet skiljer
    på "ny" och "ni".

  190. Hon har tänkt:
    "Ska jag ta det första eller andra?"

  191. Hon är väldigt uppmärksam.

  192. Man har inte P eller V
    som eget fonem. Man har B.

  193. Det är det här med "kåpe" och "kåve".

  194. Sen har vi konsonantklustren,
    som vi brukar säga.

  195. Anhopning av konsonanter
    finns inte i alla språk.

  196. Det kommer säkert med tiden.
    När hon gjorde det norska testet-

  197. -standardiserat på enspråkiga elever
    som lär sig i en majoritetssituation-

  198. -fick hon alla fel.
    Det mäter inte vad det ska mäta.

  199. Då hade man behövt utveckla test
    på modersmålen-

  200. -så på det somaliska
    fick hon alla rätt.

  201. Då behöver man inte oroa sig för
    att hon inte uppfattar språkljud-

  202. -utan måste jobba mycket med norskan-

  203. -och bygga på
    hennes språkliga resurser.

  204. Då kommer vi in i materialet här.

  205. Och...det finns
    på femton olika språk.

  206. Än så länge har SPSM gett ut...

  207. Vi håller på. Det finns på arabiska,
    somaliska, spanska, polska...

  208. Turkiska och persiska är på ingång,
    så vi jobbar på.

  209. Det fiffiga är att det är tvåspråkigt
    på alla uppslag.

  210. Det inbjuder till samarbete.

  211. Det står på svenska på ena sidan
    och modersmålet på den andra.

  212. Det syftar till att upptäcka elever
    som riskerar att få lässvårigheter-

  213. -eller inte har kommit i gång
    med läsning och skrivning.

  214. Det är huvudsyftet,
    men man kan se mycket mer.

  215. Liv Bøyesen är noga med att säga att-

  216. -det är inget språktest,
    utan rör avkodning och läsning.

  217. Egentligen skulle man kunna ha
    ett test som är på non-ord.

  218. Det är inte själva språket
    man undersöker.

  219. Det är viktigt att förstå
    att materialet är vägledande.

  220. Det är så mycket som beror sig på,
    som elevernas skolbakgrund.

  221. Hur mycket undervisning har de fått?
    Vad kan jag vänta mig?

  222. Jag måste jämföra med andra saker
    som eleverna läser på modersmålet.

  223. Det som är bra är att man kan jämföra
    med svenska också-

  224. -om eleverna haft nog undervisning.

  225. Det är tänkt för årskurs 1 och 2-

  226. -men ni kommer strax få veta
    att det funkar hela vägen upp.

  227. Ettan har sex delprov:
    bokstavsdiktamen.

  228. Skriva första och sista bokstaven.

  229. Alltså utgår de från
    nån fonologisk förklaringsmodell?

  230. Att det är lätt
    att höra första ljudet-

  231. -och sen det sista
    och sen "hur låter det i mitten?"

  232. Att koppla stora och små bokstäver
    och lite ordläsningsprov.

  233. Bild till ord och ord till bild.

  234. Sen i tvåan är det ett ordkedjetest.

  235. Mer meningsläsning,
    för man har kommit längre.

  236. Och två typer av textläsningsprov.

  237. Så här kan det se ut i ettan.

  238. Ni är säkert vana vid att screena
    fonologisk medvetenhet på svenska.

  239. Och här undersöker man
    om eleverna kan känna igen-

  240. -se och höra skillnad
    på bokstäver och ljud.

  241. Läraren säger bokstaven
    eller bokstavsljudet, egentligen-

  242. -och så ska eleven kryssa över.

  243. Det är också tidtagning,
    därför att en tidsmarkör visar att...

  244. Om det är en långsamhet i att koppla
    kan det vara tecken på nånting.

  245. Här är "första bokstaven".

  246. Läraren säger ordet
    och bilden beskriver ordet.

  247. Det här är alltså modersmålsläraren
    som utför-

  248. -tillsammans med speciallärare
    eller specialpedagog som stöd.

  249. Och i tvåan eller när man har
    kommit en bit i sin läsning...

  250. Det här med årskurser
    ska man inte hänga upp sig på.

  251. Här ser ni ordkedjorna och
    dem känner ni väl igen från svenskan.

  252. Då har man kommit längre...

  253. Vissa ljudar, men bör få ihop orden,
    och för många går det av sig själv.

  254. Här ska man göra streck
    där ett ord slutar och nästa börjar.

  255. Då ser man om avkodningen börjar bli
    mer automatiserad.

  256. Vad tror ni att det är för språk?
    Har vi nåt förslag?

  257. Nu har vi inte
    modersmålslärarna här...

  258. Somaliska. Jag valde det
    för att det är latinska bokstäver-

  259. -och det nedtecknades
    först på 1970-talet.

  260. Då har man undvikit krångligheter.
    Man är konsekvent.

  261. Vi håller kurser i det här...

  262. ...i många av våra regioner i landet.

  263. Då måste man komma modersmålslärare
    och specialpedagog tillsammans.

  264. Om modersmålsläraren gör det här
    kanske resultatet inte används.

  265. Specialpedagogen kan titta
    på svenskan och jämföra-

  266. -om man har tankar och idéer
    om elever som man funderar över.

  267. Man behöver inte gå nån utbildning.
    Det går att skaffa på vår webbsida-

  268. -och sen sätta i gång.

  269. Om man vill kan man gå en utbildning
    för att få grunden.

  270. Sen genomför man det på modersmålet
    eller på svenskan också.

  271. Just den gemensamma analysen
    och diskussionen om resultatet...

  272. Förhoppningsvis utarbetar man en plan
    på skolan hur man ska fortsätta.

  273. Nu är jag i slutskedet av
    att sammanställa min mastersuppsats-

  274. -kring användandet av materialet.
    Jag ska berätta om det.

  275. Det står "preliminära resultat",
    för det är inte riktigt färdigt.

  276. Då har jag 50 informanter:

  277. Modersmålslärare
    och specialpedagoger-

  278. -som har använt materialet
    i ungefär ett år.

  279. Jag har 27 modersmålslärare
    och 23 specialpedagoger.

  280. De finns från årskurs ett
    genom hela grundskolan.

  281. De har använt det på gymnasiet-

  282. -och på svenska för invandrare
    på Komvux.

  283. Det är användbart,
    för det rör nybörjarläsning.

  284. Man kan vara nybörjare
    i olika åldrar.

  285. De representerar
    sjutton olika enheter.

  286. På skolorna är det 50-100 % elever
    med annat modersmål än svenska.

  287. Det finns mellan 30-40 språk
    på varje skola.

  288. Det här är bara femton språk,
    men det är alltid nåt.

  289. Jag har alltså undersökt
    dels vad som påverkar samverkan-

  290. -och om användandet av materialet
    kan bidra till samverkan-

  291. -och förståelse
    för elevernas läsning.

  292. Då har jag använt mig av
    en kvalitativ metod.

  293. Jag har intervjuat i grupp
    och också skickat ut frågeformulär.

  294. Jag tog en fenomenografisk ansats.

  295. Det rör hur människor
    uppfattar omvärldsfenomen-

  296. -med distinktion mellan hur något är
    och hur något uppfattas vara.

  297. Avsikten med databearbetning är
    att jag ska fånga-

  298. -kvalitativt skilda kategorier
    som beskriver olika uppfattningar.

  299. En uppfattning är något en människa
    är väldigt övertygad om.

  300. Uppfattningarna jag har fångat in
    i det här ganska stora materialet-

  301. -har jag kunnat gruppera
    i tre huvudkategorier:

  302. Samverkan som situation,
    samverkan som relation-

  303. -och samverkan som ambition.
    Jag ska berätta lite om varje.

  304. Den första illustreras
    med två exempel.

  305. "Att ledningen verkligen går ut med
    att nu jobbar ni så här..."

  306. "Det står i programmet att man ska
    samarbeta med modersmålsläraren."

  307. "Men det blir det ständiga
    dåliga samvetet... 'Ja, visst, ja!'"

  308. "Men det blir i korridoren:
    'Hur går det nu?'"

  309. Säger en specialpedagog.
    Känner ni igen er?

  310. "Springa runt, planera i bilen
    eller på tåget, undervisa"-

  311. -"vidareutveckla oss, läsa på
    och sen samarbeta med skolorna."

  312. "Nånstans krävs en överenskommelse."
    Säger den här modersmålsläraren.

  313. Samverkan som situation har
    utkristalliserat tre uppfattningar-

  314. -och samverkan som situation
    handlar om förutsättningar-

  315. -för lärarnas arbetssituation,
    för att de ska kunna samverka.

  316. "En fråga om organisation" är just
    hur deras arbete är organiserat.

  317. Ofta har modersmålslärare
    ganska många skolor-

  318. -vilket kan försvåra.

  319. Specialpedagogen finns ofta
    på skolan, ingår i elevhälsan-

  320. -och har en viss närhet till rektor
    som gör att man kan påverka.

  321. Man kan ha olika chefer.
    Cheferna behöver samverka.

  322. I många kommuner köper man in
    modersmålslärarens tjänster-

  323. -och då räknar man minuter.

  324. När jag frågar hur det ser ut
    med samverkan-

  325. -är det många utsagor som går att
    placera i "samverkan som situation".

  326. Det handlar mycket
    om förutsättningar.

  327. Det handlar också om regelverk.
    Ett yttre, av förordningar-

  328. -och det inre i skolan.
    Då gäller att regelverken samverkar.

  329. Hakar det man har bestämt på skolan i
    det som är bestämt yttre-

  330. -och efterlevs det eller inte?

  331. Man ska prata med modersmålslärare
    och utreda behov av särskilt stöd...

  332. Då måste man ge modersmålslärarna
    möjlighet att delta i samarbetet.

  333. Organisation och regelverk
    kan man se som yttre förutsättningar-

  334. -medan den tredje uppfattningen,
    om synsätt-

  335. -handlar mer om inre förutsättningar.
    Attityder och värderingar.

  336. Det kan både vara hindrande
    och möjliggörande.

  337. Det är svåra frågor
    som inflytande, makt, identiteter-

  338. -diskriminering, mångfald...

  339. Det kan också möjliggöra,
    om man planerar-

  340. -ett interkulturellt arbetssätt
    på skolan.

  341. Nästa huvudkategori handlar om
    samverkan som relation.

  342. Det är också viktiga förutsättningar
    för att man ska kunna samverka.

  343. Det har man upplevt vara viktigt för
    hur det går.

  344. Här finns fyra uppfattningar:
    kollegial relation-

  345. -yrkesmässig relation, handledande
    relation och marginell relation.

  346. Jag har satt dem i en fyrfältstablå
    för att visa sambanden dem emellan.

  347. Jag har tittat på jämbördighet
    och över- och underordnad-

  348. -och nära och distanserat.
    Jag ska ge några exempel.

  349. Den kollegiala relationen präglas
    av en strävan efter varaktighet.

  350. Man önskar att jobba tillsammans,
    utbyta tankar och idéer-

  351. -och skapa arbetsformer ihop.
    Den är jämbördig och nära.

  352. I den yrkesmässiga relationen
    utbyter man information-

  353. -och drar i väg åt varsitt håll.

  354. Man behöver veta hur eleven
    ligger till på respektive språk.

  355. Modersmålsläraren undrar
    hur det går med svenskan-

  356. -och går och resonerar.

  357. Specialpedagogerna undrar
    hur det går på modersmålet.

  358. Sen utbyter man information.
    Relationen är jämbördig-

  359. -fast den är mer distanserad.
    Man finns en bit ifrån varann.

  360. Den tredje uppfattningen
    är en handledande relation.

  361. Där får specialpedagogen
    en handledande, stödjande funktion.

  362. Modersmålsläraren uttrycker
    att det är bra att få kontakt-

  363. -och kunna få ta del av
    specialpedagogens kompetens.

  364. Den blir över- och underordnad,
    samtidigt som den är nära.

  365. Nåt som sticker ut lite
    är den marginella relationen.

  366. Den kännetecknas av att den sker
    sporadiskt och sällan.

  367. Det är de yrkeskategorier
    på skolan som har mest inflytande-

  368. -som styr relationen.

  369. Modersmålsläraren kallas in.
    Relationen är långt borta.

  370. Den är över- och underordnad
    och samtidigt distanserad.

  371. Det blir ett par exempel här.

  372. "Jag saknar att utbyta information."

  373. "Jag vet inte om mina elever
    har lätt eller svårt med svenskan"-

  374. -"eller hur det funkar."

  375. "Om jag ser om det är nåt
    som inte stämmer frågar jag läraren."

  376. "Man blir en partner
    i ett pedagogiskt samtal."

  377. "Vi är inte bara människor,
    utan också lärare."

  378. "Vi har vissa kunskaper
    som vi behöver ha dialog om."

  379. Säger den här modersmålsläraren,
    som har den kollegiala relationen.

  380. Den sista huvudkategorin,
    samverkan som ambition, ger energi.

  381. Här har man, trots förutsättningarna-

  382. -och kategorierna
    där de flesta utsagor placeras...

  383. Den här är mindre,
    men här har jag frågat om materialet.

  384. Det är här det kommer fram.

  385. Här har man en motivation
    och vill göra nånting tillsammans.

  386. Man har sökt en kurs
    och skaffat ett material.

  387. Man har en idé om vad man vill-

  388. -trots förutsättningarna,
    som inte alltid är så bra.

  389. Där utkristalliserar sig
    tre uppfattningar:

  390. Att koordinera, som liknar
    den yrkesmässiga relationen.

  391. Man vill bygga på
    och få bra tankar och idéer-

  392. -och man säger:
    "Du gör det, jag gör det."

  393. Man koordinerar sina insatser.

  394. Den i mitten, att söka svar,
    är väldigt drivande-

  395. -för att man har en idé
    och vill veta hur det går för eleven.

  396. Det är en drivkraft,
    att få ett svar.

  397. När då man kanske kan få ett svar...

  398. Det är inte alltid man får,
    för det är vägledande-

  399. -men man drivs av en känsla av
    att man vill veta.

  400. Och att skapa nytt,
    då vill man skapa förändring.

  401. Att sätta sig in i nya sätt att tänka
    och bygga nånting tillsammans.

  402. "Jag har fått ökad förståelse
    för arabiska bokstäver."

  403. "Det var en helt ny värld
    som öppnade sig, väldigt intressant."

  404. Den här specialpedagogen var med
    vid själva kartläggandet-

  405. -och får syn på så mycket.
    "Jag ser så mycket!"

  406. "Jag ser att eleven koncentrerar sig
    mycket bättre."

  407. "Jag ser hur eleven håller pennan,
    hur eleven strukturerar..."

  408. "Och det är stora förväntningar
    runt det här. Lite för stora."

  409. "Nu ska man få veta
    hur det är med alla elever."

  410. Jag vet när man har varit på kurs
    och "nu har man svaret".

  411. De här farhågorna är...så är det.

  412. Man kanske inte alltid kan få svar.

  413. "Vi har haft mycket diskussioner"-

  414. -"om hur vi kan fortsätta."
    Säger specialläraren.

  415. Det tycker jag är spännande.
    Ibland behöver man en spark.

  416. "Bra att jämföra
    svenska och somaliska."

  417. "Det har jag aldrig gjort förut.
    Äntligen nåt nytt!"

  418. "Och det bygger på det jag kan."
    Säger specialpedagogen.

  419. Det är också spännande,
    att det är nånting konkret.

  420. Det är lättanvänt.
    Speciallärare känner igen-

  421. -sättet att lyssna på
    fonologisk medvetenhet.

  422. Det är kul att göra nåt nytt
    och det bygger på ens kompetens.

  423. "Jag är mer medveten nu,
    när jag ser elever stava fel."

  424. "Kan det vara dyslexi?
    Jag har en lampa som blinkar."

  425. Säger modersmålsläraren.
    Jag ser en saftblandare på huvudet.

  426. När modersmålslärarna går kursen
    får de öka sin kompetens-

  427. -kring läsning och skrivning.

  428. Jag har också tittat
    om materialet kan få funktionen-

  429. -att vara en länk mellan
    de två olika praktikgemenskaperna.

  430. De har olika utbildningar
    och språkliga bakgrunder-

  431. -och anställningsform.
    Kan materialet länka samman dem?

  432. Då finns det teorier om gränsobjekt.

  433. Om ni blir intresserade kan ni läsa
    när jag har skrivit klart.

  434. Det man kräver utifrån de teorierna
    är att objektet-

  435. -som rör sig över gränserna
    och kan binda samman-

  436. -ska vara robust, hållbart,
    plastiskt och anpassningsbart.

  437. Det går att använda årskurs 1 och 2
    för nybörjarna-

  438. -men också för vuxna
    som läser SFI på Komvux.

  439. Det betyder att kärnan i materialet
    är väl känd och robust-

  440. -och kan användas av olika aktörer-

  441. -men det är också plastiskt-

  442. -eftersom det måste anpassa sig
    till de lokala behoven.

  443. Sammanfattningsvis...

  444. Vi har modersmålslärare
    och specialpedagoger.

  445. De sitter och pratar tillsammans.

  446. De har en gemensam frågeställning
    kring sina gemensamma elever.

  447. Det rör läsning och skrivning.
    Oftast elever man funderar kring.

  448. De har bestämt att titta
    på båda språken-

  449. -så de kanske har gått en kurs,
    skaffat ett material...

  450. Materialet gör
    att bådas kompetens behövs.

  451. Det startar diskussioner och samtal.
    Man blir lite klokare.

  452. När en gemensam frågeställning
    står i centrum-

  453. -skapas en annan sorts samverkan
    än den som vanligtvis sker-

  454. -när man bara utbyter information
    och instruerar modersmålslärare.

  455. Samverkan kring materialet gör
    att man fördjupar sina diskussioner.

  456. Att man sätter sig ner
    och samtalar...

  457. "Vad har vi fått syn på?
    Vad kan det handla om?"

  458. "Kan det vara dyslexi?
    Behövs en utredning?"

  459. Det skapar många diskussionsfrågor.

  460. Det ger också en gemensam bild
    av elevens hela situation.

  461. En ömsesidighet i arbetet-

  462. -och vi-känslan som leder till
    en insikt om varandras betydelse-

  463. -och varandras perspektiv.

  464. Framför allt en insikt
    om modersmålslärares betydelse.

  465. Det vill jag verkligen skicka med.

  466. Åter till huvudpersonerna.
    Vad tycker eleverna?

  467. Det är ju de som blir utsatta
    för kartläggningen.

  468. I elevhäftena får de kryssa i-

  469. -glada gubbar, mittemellangubbar,
    och sura gubbar.

  470. De allra flesta av småttingarna
    tycker det är jättekul-

  471. -även om det inte går så bra.

  472. De tycker det är toppen.
    För de flesta är det lätt.

  473. De som inte har så lätt för sig,
    dem upptäcker man.

  474. Det är roligt, för modersmålsläraren
    kommer med specialpedagogen.

  475. Det är viktigt
    att modersmål uppmärksammas.

  476. Är man nyanländ och har haft
    läsundervisning på sitt modersmål-

  477. -så kan man visa att man är kompetent
    i nånting.

  478. Då visar man att man kan nånting
    och det är jättekul.

  479. De som har misslyckats i skolan
    med läsning och skrivning-

  480. -där blir det ledsna gubbar.

  481. En grupp gjorde mittemellanstrecken
    och då undrade modersmålsläraren:

  482. "Ni såg koncentrerade och nöjda ut.
    Varför gjorde ni ett sånt streck?"

  483. "Det är vårt modersmål,
    det kan man inte skoja bort."

  484. Det tyckte de. Det är bra.

  485. Så gå in på vår webbsida,
    läs igenom lärarhandledningen-

  486. -grabba tag i en modersmålslärare
    och sätt i gång och jobba.

  487. Jag tänkte avsluta med ett citat...

  488. ...från en av modersmålslärarna
    som är med i studien.

  489. Mycket med tanke på
    den flyktingkatastrof som råder-

  490. -och de diskussioner som pågår
    kring främlingsfientlighet.

  491. "Olika språk är bra.
    Många språk berikar landet."

  492. "Olika variationer, olika kulturer,
    olika mentalitet."

  493. "Språk är kultur."

  494. "Det är identitet och kärlek
    och känsla. Allt."

  495. Tack för mig.

  496. Text: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det är viktigt att specialpedagoger och modersmålslärare har ett nära samarbete, menar Elisabeth Lindén, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det krävs också en stor förståelse för hur flerspråkiga elever tillägnar sig skriftspråket. Ofta släpar stavningen efter utan att det kräver speciella insatser eller oro. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik, Svenska som andraspråk och sfi > Svenska som andraspråk
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Flerspråkighet hos barn, Läs- och skrivsvårigheter, Specialpedagoger, Specialundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

En tillgänglig lärmiljö

Barn med funktionsnedsättning, exempelvis språkstörning, känner sig dubbelt så ofta som andra barn mobbade i skolan. Lena Hammar som är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten föreläser om det. Tyvärr är det många barn som inte får det stöd de behöver och har rätt till. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 15 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språklig sårbarhet i skolan

Forskaren och logopeden Barbro Bruce vill ersätta begreppet grav språkstörning med språklig sårbarhet. Det nya begreppet är tänkt att ge starkare signaler till skolan som måste ta sitt ansvar för alla som har en sen, långsam eller annorlunda språkutveckling. Lusten till språk kan både väckas och släckas i skolan och vi pedagoger måste se till att elever med språkstörningar får mycket stöd, menar Barbro Bruce. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Underlätta för barn med språkstörning

Vad händer om man möter en elev med språkstörning som inte reagerar som man är van vid och som man inte förstår? En risk är att man tappar sina vanliga redskap och blir en otydlig guide och pedagog menar psykologen Anna Liljestrand, som här ger råd om hur hindren kan överbryggas. Hon poängtar vikten av att bevara elevens självständighet och självkänsla och att lyfta fram det som fungerar när det handlar om språkstörning. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språkstörning och autism

Vad är det för likhet och skillnad mellan språkstörning och autism? Logopeden och specialpedagogen Ulrika Aspeflo reder ut begreppen och tittar närmare på vilka insatser vi måste fokusera på inom förskola och skola för att hjälpa barn med speciella behov. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Hjälpa elever att lyckas

Den medicinska diagnosen är sällan svaret på de pedagogiska utmaningar en lärare ställs inför i arbetet med elever med språksvårigheter, menar psykologen Gunilla Carlsson Kendall. Här gäller det istället att hitta konkreta lösningar för hur man kan jobba i klassrummet. I utredningar av elever fokuserar vi ofta på saker som de inte kan istället för att se vad de faktiskt klarar av. Hur påverkar den negativa blicken vårt förhållningssätt till eleverna? Inspelat den 15 september på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Arbetsminne och språk

Logopeden Hanne Uddling föreläser om arbetsminnet. Hon berättar om sina iakttagelser om hur arbetsminne, språkinlärning och språkstörning samverkar. Hon berättar också om hur det går till att lära sig ett nytt språk och hur språkinlärningen fungerar då man har ett nedsatt arbetsminne. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 15 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Exekutiva funktioner och språkstörning

Att börja träna de exekutiva förmågorna vid så tidig ålder som möjligt är jätteviktigt, menar forskaren och psykologen Cecilia Wåhlstedt. Hjärnans plasticitet är betydligt större hos yngre barn jämfört med tonåringar och vuxna och träningen bör sättas in redan under förskolan. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Det är viktigt att specialpedagoger och modersmålslärare har ett nära samarbete, menar Elisabeth Lindén, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det krävs också en stor förståelse för hur flerspråkiga elever tillägnar sig skriftspråket. Ofta släpar stavningen efter utan att det kräver speciella insatser eller oro. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Perceptionens betydelse för lärande

Perception handlar om hjärnans förmåga att tolka både yttre och inre synintryck. När denna förmåga inte fungerar som den ska får eleven ofta problem med inlärningen, berättar psykologen Annika Flenninger. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Dyskalkyli och språkstörning

Matematik är inte ett språk. Men nästan alla barn med grav språkstörning har också stora matematiksvårigheter, berättar logopeden och specialläraren Markus Björnström. Hur hänger det ihop och vad innebär det att få en diagnos dyskalkyli? Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språkstörning och flerspråkighet

Hur kan man göra en korrekt bedömning av flerspråkiga barn så att överdiagnostisering undviks? Logopeden Eva-Kristina Salameh föreläser om sina erfarenheter av att arbeta med barn från Rosengård i Malmö där det talas minst 120 olika språk. Barn växer idag upp under mycket olika villkor och det måste man ha med sig när man bedömer dem. Få studier har gjorts i områden där många barn inte har personer i sin närhet som har god kompetens i svenska språket. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 16 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Hjärnan sätter villkor för pedagogiken

Motivation är den viktigaste faktorn för inlärning. Hjärnforskaren Martin Ingvar föreläser om att skolan är uppbyggd efter antagandet att alla som kommer till skolan är motiverade att lära. Han menar att dålig kunskap om hjärnans motivationssystem leder till en segregerad skola där de motiverade eleverna drar ifrån och de mindre motiverade får det riktigt kämpigt. Elever måste få med sig verktyg från början för att få chans att känna sig lyckade. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 16 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnet och orden - om språk i förskolan

Fingertopparnas språk

Hur kommunicerar barn som varken ser eller hör? Vi träffar Felix som är dövblind.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Klara Borg, särgymnasielärare

Dramapedagogen Klara Borg är en av grundarna till Kung Saga gymnasium, en liten gymnasiesärskola med estetisk inriktning. Genom dans, teater och musik får eleverna bättre självkänsla och blir på så sätt även mer mottagliga för de klassiska ämnena, säger hon.

Fråga oss