Titta

UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Om UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Hur kan man som pedagog hjälpa elever i deras språkutveckling? Här samlas forskare och pedagoger för att ge handfast fortbildning för de som möter elever med språkstörning i sitt arbete. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress i september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Grav språkstörning 2015 : Perceptionens betydelse för lärandeDela
  1. Annika Flenninger, psykolog.
    Jag har arbetat hela mitt yrkesliv-

  2. -med personer med olika sorters
    funktionsnedsättningar.

  3. Jag har letat
    efter perceptionsstörningar-

  4. -och annorlunda perception
    hela tiden.

  5. Jobbat mest med barn och unga,
    ofta i samarbete med pedagoger-

  6. -för att hitta lösningar för
    de här barnen, ungdomarna, eleverna.

  7. Vad handlar perception om?

  8. Jo, det handlar om hjärnans förmåga-

  9. -att tolka sinnesintryck.

  10. Det är så att vi får intryck utifrån,
    men också inifrån kroppen.

  11. De här intrycken ska hjärnan tolka.

  12. Det är inte bara så att hjärnan
    tolkar ett intryck i taget.

  13. Det ska ske ett slags samordning,
    en integration-

  14. -av de här olika sinnesintrycken
    som ska tolkas.

  15. Om jag ska ge ett exempel,
    så kan jag säga:

  16. Om det hade varit dimma
    när jag gick hit i morse-

  17. -så hade synintrycket sagt mig
    att det är dimma och morgon.

  18. Om jag hade känt
    att det luktade brandrök-

  19. -så hade min tolkning blivit
    "det brinner, därav dimman".

  20. Det sker en integration
    av de här sensoriska intrycken.

  21. Det behövs för att vi ska kunna ge
    ett direkt svar på ett stimuli-

  22. -men också för att vi ska kunna spara
    information och använda den senare.

  23. Jag har ju jobbat med personer med
    olika slags funktionsnedsättningar-

  24. -där man kan hitta perceptions-
    störningar och perceptionsproblem.

  25. Det här var min första bild om
    hjärnan och utifrån kommande intryck-

  26. -och intrycken inifrån.

  27. Då tar jag diagnoserna. Jag
    ska peka på diagnosen cerebral pares.

  28. Ser ni? Det var när jag började
    inom barnhabilitering på 80-talet-

  29. -och fick göra många utredningar
    inför skolstart och stadieövergångar-

  30. -på just barn med cerebral pares, som
    mitt intresse för perception väcktes.

  31. Jag upptäckte att de ofta
    hade perceptionsstörningar-

  32. -som ledde till problem
    i inlärningssituationer.

  33. Det handlade inte alltid
    om den allmänna begåvningen-

  34. -utan perceptionen
    trasslade till det.

  35. Sen så arbetade jag
    med barn och ungdomar med adhd/add.

  36. Det hette inte så på 80-talet.
    Då pratade man om mbd och damp.

  37. Damp var inget dumt begrepp,
    det var ganska bra.

  38. Det betydde dysfunktion
    i form av avledbarhet-

  39. -som egentligen
    kanske är a:et i adhd.

  40. Dysfunktion i form av avledbarhet,
    motorik och perception.

  41. På den tiden tittade vi mycket efter
    perception vid de här diagnoserna.

  42. Man har glömt det i dag. Jag vill
    säga åt er att vara uppmärksamma.

  43. Utvecklingsstörning är en diagnos.
    Man har en allmän nedsättning.

  44. Där är perceptionen
    naturligtvis också påverkad.

  45. Det gäller även personer
    med autismspektrumtillstånd.

  46. Där man har en annorlunda perception,
    det känner ni till.

  47. Vi har Tourettes syndrom.

  48. Ryggmärgsbråck, där har vi förutom
    den fysiska funktionsnedsättningen-

  49. -ofta perceptionsstörningar.

  50. Neurofibromatos
    är en annan funktionsnedsättning-

  51. -där tumörer växer efter nervknutarna
    och där barnen ofta har-

  52. -just perceptionsstörningar.

  53. Sen har vi icke-verbala
    inlärningssvårigheter, nld-

  54. -som handlar om den perceptuella
    delen, den visuella delen.

  55. Även vid traumatisk hjärnskada-

  56. -kan man se perceptionsstörningar
    i många fall.

  57. Varför pratar jag om dessa diagnoser
    vid en språkstörningskonferens?

  58. Jo, man vet att barn och ungdomar
    som har fått diagnos språkstörning-

  59. -och där man tidigt
    upptäcker avvikelser i språket-

  60. -också ofta har en hög samsjuklighet-

  61. -en komorbiditet
    med neuropsykiatriska diagnoser.

  62. Diagnoser inom autismspektrumet-

  63. -läs- och skrivsvårigheter
    och nedsättning av begåvning.

  64. Därför ska man inte stirra sig blind
    bara på en språkstörningsdiagnos.

  65. Man måste alltid leta efter det jag
    tycker är det viktiga, perceptionen.

  66. Det här blev tydligt i en avhandling
    som presenterades 2007-

  67. -av logopeden Carmela Miniscalco.

  68. Hon kunde visa att många barn
    som fick diagnosen språkstörning-

  69. -också hade en stor samsjuklighet,
    en komorbiditet, med andra diagnoser.

  70. Därför tycker jag det är viktigt att
    vi tittar brett och pratar om det.

  71. Apropå perception är det viktigt
    att prata om det här med inhibition-

  72. -alltså reglering och kontroll.

  73. Dels behöver vi ha en reglering
    och kontroll av sinnesintrycken.

  74. Till exempel kan det vara så att man
    i ett rum där elever ska vistas-

  75. -har ljud från en fläkt som låter-

  76. -eller stolskrap från elever,
    eller en klocka som tickar.

  77. De här ljuden, det kan också
    vara synintryck och andra intryck-

  78. -måste regleras,
    annars störs man av dem hela tiden.

  79. Då har vi en del personer som
    har svårt med den här regleringen.

  80. De hör de här små ljuden hela tiden,
    de störs hela tiden av synintrycken.

  81. Hjärnan kan inte tillvänja sig,
    "det där ska du inte bry dig om".

  82. De här sinnesintrycken
    ligger på hela tiden.

  83. Det kan vara signaler från kroppen
    som man har svårt att reglera.

  84. Och när man har svårt med reglering
    av utifrån kommande intryck-

  85. -har man också ofta svårt med
    sina impulser och sin impulskontroll.

  86. Regleringen handlar både om utifrån,
    men också inifrån.

  87. Då har vi de här ungdomarna
    som är impulsiva-

  88. -som handlar först och tänker sen.

  89. Jag tittar lite. Jag måste kolla
    att bilderna hänger med.

  90. Nu kommer en viktig bild
    som jag alltid visar.

  91. Det är en svart tavla med kritstreck.
    Ni ska räkna hur många strecken är.

  92. Ni kan räkna tyst för er själva.
    Ni behöver inte redovisa resultatet.

  93. Sen gör jag så här,
    och så räknar ni kritstrecken nu.

  94. Ni ser att det är enklare att räkna-

  95. -när nånting har blivit organiserat.

  96. Det är det som är det viktigaste när
    vi talar om vad omgivningen kan göra.

  97. Fundera över hur det ser ut i miljön.

  98. Är det nåt som vi vuxna runtomkring
    kan organisera och strukturera-

  99. -för att det ska bli lättare
    för eleven att uppfatta?

  100. När vi pratar om perception,
    handlar det om hjärnans tolkning-

  101. -av de olika sinnesintrycken.

  102. Då kommer jag att prata om
    dels visuell perception...

  103. Där kommer jag att vara mer noggrann.
    Det beror på att jag som psykolog-

  104. -när jag gör utredningar, tittar
    på just den visuella perceptionen.

  105. Sen har vi den auditiva perceptionen,
    eller det auditiva processandet.

  106. Det har med hörselintrycken att göra.
    Vi har den taktila perceptionen.

  107. Den har att göra
    med intrycken av ytkänseln på huden.

  108. Den kinestetiska, med information
    från leder, senor och muskelfästen.

  109. Den vestibulära, som har att göra
    med lägesförändringar-

  110. -och vestibularisorganet i örat.
    Sen har vi perceptionen underst.

  111. Jag har skrivit luktperception,
    eller luktförnimmelse.

  112. När det gäller lukt, så är det många
    barn med autismspektrumtillstånd-

  113. -ja, även vuxna, som har en
    annorlunda perception av just dofter.

  114. Man kan uppleva svaga lukter
    som mycket starka.

  115. Man har svårt med regleringen-

  116. -att försöka tillvänja sig
    vid lukten.

  117. Vi vet också att många störs
    under dagen av lukter.

  118. Det här är nånting
    som jag vill slå ett extra slag för.

  119. Fundera över om det är nåt sånt
    som gör barnet oroligt i klassrummet.

  120. Lukter kan vara otroligt svåra.

  121. Vuxna kan beskriva för mig att när
    de är i ett rum med en konstig lukt-

  122. -är det som att lukten kommer
    in i näsan och invaderar kroppen.

  123. De känner sig invaderade
    och kan inte tänka på annat.

  124. Det blir svårt att hänga med i
    undervisningen om lukten stör starkt.

  125. Det var det om lukten,
    jag ska inte prata mer om det sen.

  126. Jag tänkte gå in
    på den visuella perceptionen.

  127. Den som jag som psykolog
    kontrollerar mycket i mina test.

  128. Jag har dels den första indelningen,
    med figur-bakgrundsuppfattning.

  129. I en miljö, det kan vara ett klassrum
    eller en bok man ska titta i-

  130. -det kan vara en utemiljö...
    Men en miljö med många synintryck.

  131. Där ska man kunna ta ut det viktiga,
    det som är budskapet i bilden-

  132. -och koncentrera sig på det.
    Eller i händelsen.

  133. Om man har svårt med figur-bakgrund-

  134. -kan det vara svårt
    att tolka budskapet i en bild.

  135. Det kan vara svårt att veta
    var eller vem man ska titta på-

  136. -när man sitter i klassrummet.

  137. Det kan vara väldigt svårt
    att spela spel.

  138. Spelplaner
    är ju oftast trevligt utformade-

  139. -med glada färger och många bilder.

  140. Om man då ska hitta sin spelpjäs
    på spelplanen så kan det bli rörigt-

  141. -om man har svårt
    med figur-bakgrundsuppfattningen.

  142. Ni har säkert varit med om
    att när ni kommer till affären-

  143. -så har man stökat om,
    möblerat om i affären.

  144. Kaffehyllan är på ett annat ställe,
    liksom hyllan med mjöl och gryn.

  145. Man har bråttom och hittar ingenting.
    Man letar och letar.

  146. Man får en upplevelse av det här
    med figur-bakgrundsuppfattning.

  147. För elever kan det vara jobbigt
    med av- och påklädning-

  148. -i omklädningsrummet.
    Alltså att hitta sina kläder.

  149. Det kan ta all energi, så att
    idrottslektionen blir mycket svår.

  150. Läge i rummet är också en del
    i den visuella perceptionen.

  151. Att uppfatta i vilket förhållande
    man befinner sig gentemot andra-

  152. -och föremål i omgivningen.

  153. Läge i rummet har att göra
    med barnet eller en själv som person.

  154. Om jag säger så här till er:

  155. Nu står jag framför er.

  156. Ni är framför mig.

  157. Nu vänder jag mig om.
    Nu är ni plötsligt bakom mig-

  158. -men jag är fortfarande framför er.

  159. Hur förklarar man det här? Det här
    är min vänstra hand och högra hand.

  160. Det här är vänster sida. Höger sida.

  161. Nu är det här höger sida.
    Och vänster.

  162. Alltså begreppen
    i förhållande till oss själva.

  163. Jag hörde på radion om
    en undersökning som man hade gjort-

  164. -där personer skulle förklara vägen
    för en turist som kom till stan.

  165. "Var ligger domkyrkan i Uppsala?",
    till exempel.

  166. Det var otroligt vanligt
    att den som skulle peka ut vägen-

  167. -utgick från sin kropp när man sa åt
    dem att gå till höger eller vänster.

  168. Vi tänker ofta
    utifrån vår egen kropp.

  169. När vi jobbar med barnen gäller det
    att vi tänker utifrån deras kroppar.

  170. Det är jättesvåra begrepp om man har
    svårt med den visuella perceptionen.

  171. Här måste vi vara otroligt noggranna.

  172. Det blir svårt att skilja på om ett
    föremål är till höger eller vänster.

  173. Bakom eller framför.

  174. Över och under.
    Alla de här lägesbegreppen.

  175. Vi har den klassiska bilden.

  176. Om man tittar underifrån,
    ser man kuben hängande uppåt.

  177. Tittar man ovanifrån,
    ser man kuben nerifrån.

  178. Vi kan lura vårt öga.

  179. Tänk på att läge i rummet
    har att göra med vår egen kropp-

  180. -och hur vi förmedlar positionerna
    till barnet.

  181. När det gäller visuell perception
    och spatiala relationer-

  182. -handlar det om föremål i förhållande
    till varandra i stället.

  183. Det är inte längre jag
    som är i fokus, utan det är...

  184. ...flaskan i förhållande till glaset.
    Saker i förhållande till varandra.

  185. Det här är otroligt vanliga-

  186. -perceptuella svårigheter hos barn.

  187. När man till exempel
    ska skriva en mening-

  188. -måste man ha koll
    på de spatiala relationerna.

  189. Om jag ska skriva meningen
    "jag heter Annika"...

  190. När jag säger den,
    låter den som ett flöde.

  191. När jag skriver den,
    måste jag ha varje ord för sig-

  192. -och luft emellan,
    det vill säga en spatial relation.

  193. Jag måste också skriva
    åt ett visst håll.

  194. Jag måste också följa rad för rad.
    Allt det här är spatiala relationer.

  195. Det kan vara svårt bara att skriva
    ett ord om man har svårt för det här.

  196. Om jag ska skriva ordet "hej".

  197. Jag kanske hör att det börjar med "h"
    och skriver det.

  198. Men på vilken sida ska jag
    skriva "e"? Den eller den sidan?

  199. Att följa linjer,
    de spatiala relationerna.

  200. Det handlar om att kunna följa rader,
    men också om att sortera föremål.

  201. Vilket är minst och vilket är störst?
    Att sätta dem i ordning, i rader.

  202. Det handlar om
    att kunna skilja på ental och tiotal-

  203. -men även att ställa upp mattetal.
    Vilket är entalet och tiotalet?

  204. Räknar jag från höger eller vänster?
    Vilket ska stå över och under?

  205. Siffrorna
    i förhållande till varandra.

  206. Kartor och diagram ställer till
    problem om man har dessa svårigheter.

  207. Att uppfatta mönster och logik
    som återkommer är också ett problem.

  208. Om man har spatiala svårigheter
    har man svårt att tänka sig tiden-

  209. -i en linje. Dåtid, nutid, framtid.

  210. Barn med spatiala svårigheter kan
    ha svårt att redogöra för händelser.

  211. Vad hände först? Vad kom sen?
    Man har svårt med linjärt tänkande.

  212. Saker i förhållande till varandra.

  213. Vi har termometern.
    Det är en typiskt trasslig sak.

  214. Vi ska förhålla oss till nollan.

  215. Om jag säger att "det är varmt ute
    mitt på dagen, plus 23 grader".

  216. Plus låter mycket, och varmt ute.

  217. Då tittar vi på termometern.
    Jag har lagt in en blå pil.

  218. Rakt upp, 23 grader...varmt.

  219. Sen säger vi plötsligt
    "det blir kallare på kvällen".

  220. "Det är fortfarande plus två grader."

  221. Hur får man ihop de spatiala
    begreppen till orden vi säger?

  222. Vi ligger fortfarande över nollan,
    det är plus två.

  223. Med orden kan jag säga att det
    har blivit kallare jämfört med dagen.

  224. Vi kanske säger att "det är mycket
    varmt på dagen, plus 23 grader".

  225. Det blir mycket kallt på natten,
    låg temperatur. Minus två grader.

  226. Här rör vi oss med begrepp,
    som vi försöker visualisera-

  227. -på en termometer
    i förhållande till en nolla.

  228. Det är en stor utmaning för personer-

  229. -med visuella perceptions-
    nedsättningar, spatiala relationer.

  230. Det kombineras med ord.

  231. Om man har en språkstörning
    blir det ännu svårare.

  232. Inom det visuella området
    tittar vi också på formkonstans.

  233. Att känna igen inlärda former-

  234. -trots att man gör förändringar.

  235. Vad kan det vara för inlärda former
    som man har svårt med?

  236. Det kan handla om att man inte
    kan känna igen siffror och bokstäver-

  237. -om man ändrar stilart eller färg.

  238. Nu när vi har datorer, kan vi ha
    hur många typsnitt som helst-

  239. -och olika storlekar. Vi kan
    färglägga och göra det trevligt.

  240. Men det här är ett stort problem.
    Här måste vi tänka väldigt noga-

  241. -när vi har att göra med elever
    med perceptionsstörningar.

  242. Jag vet att SPSM har information-

  243. -om vilket typsnitt
    och vilken storlek som är bäst-

  244. -och vilket radavstånd
    som är bäst för att läsa.

  245. Ofta använder man
    typsnittet Comic Sans.

  246. Det ser ut som att man skriver
    med enklare textbokstäver.

  247. Det ser skoj ut, men är svårläst.

  248. Tänk på att ett "a"-

  249. -inte alltid är ett "a" för en elev
    med perceptionsstörningar.

  250. Det här med bilder är också sånt
    vi gärna använder för att kompensera-

  251. -till exempel en språkstörning.
    Det är viktigt att tänka på-

  252. -att eleven kanske har
    en visuell perceptionsstörning.

  253. Det är inte säkert att vi kan använda
    fotografier för att visa saker.

  254. Det är inte säkert att vi
    kan skriva ner det vi vill förmedla.

  255. Vi måste ta reda på
    om eleven kan tolka ett fotografi.

  256. Om jag tar kort på situationen,
    eller delarna som ska göras.

  257. Kan eleven tolka det? Eller
    blir det enklare med pictogrambilder?

  258. Man måste kontrollera innan, och inte
    bara tänka att vi ska visualisera-

  259. -så blir det enklare.

  260. Kolla av. Går det med fotografier,
    eller är speciella bilder bättre?

  261. Förstår eleven bilden?

  262. Jag hade några olika typsnitt,
    bara för att visa några stycken.

  263. Ni vet att det finns
    hur många som helst i datorerna.

  264. Då har jag siffran två här.

  265. Vad har det med perception att göra?
    Tvåan ska få oss att få en tanke-

  266. -om det här till exempel: Två träd.
    Det verkar ju ganska enkelt.

  267. Men så har vi två par skor.

  268. Egentligen är det fyra skor.
    Här är det också så att bilden-

  269. -inte stämmer med det som vi säger.
    Det blir svårt.

  270. Vi måste tänka perception.
    Hur gör vi det på ett enkelt sätt?

  271. Jag har ytterligare en bild
    som ni ska få se.

  272. Det är en tavla
    på ett fjäll med en sol.

  273. Jag vill att ni ska fundera på om det
    är en soluppgång eller solnedgång.

  274. Ni behöver inte svara högt.
    Tänk själva.

  275. Jag gör så här.

  276. Då visar det sig att det egentligen
    var det här som vi hade tänkt.

  277. En trekant med en rund cirkel,
    en sol.

  278. Jag sa
    att det var ett fjäll med en sol.

  279. Egentligen visade bilden vi såg
    en trekant och en halvcirkel.

  280. Det här är också sånt som kan spela
    oss spratt när det gäller perception.

  281. Nu gav jag er auditiva ledtrådar
    om att det var ett fjäll och en sol.

  282. Ni kanske hade gjort den tolkningen
    ändå. Förmodligen.

  283. Hjärnan vill gärna skapa helheter.

  284. När vi ser små delar, vill vår hjärna
    skapa en helhet för att förstå.

  285. Det är det som våra barn
    med perceptionsstörningar också gör.

  286. Förstår man inte hela bilden,
    gör hjärnan sin egen tolkning.

  287. Det kallar man ibland
    för visuell närhet.

  288. Hjärnan försöker begripa.

  289. Det är liksom vår medfödda instinkt.
    Vi försöker förstå vår omgivning.

  290. Då blir det ibland feltolkningar.

  291. Ni har säkert varit med om att en
    elev vidhåller "att så här var det".

  292. "Så här sa du, så här gick det till."
    Det är inte så att eleven ljuger.

  293. Det är hjärnan som har gjort
    tolkningen, helhetsbedömningen.

  294. Och fyllt i de brister som finns.

  295. Och då gör det...

  296. Utifrån delar skapar vi helheter,
    och vi försöker se mönster.

  297. Vi har de här bilderna där
    man ställer två saker nära varandra.

  298. Man uppfattar det som helheter.

  299. Men om man då har...

  300. ...ett mellanrum, som här,
    uppfattas det som en solitär.

  301. De här är mer helheter.

  302. Tänk på det. När det blir otydligt
    för barn med perceptionsstörningar-

  303. -och vi inte har lyckats
    med tydliggörandet-

  304. -är det risk
    för att barnet skapar egna bilder.

  305. Inom den visuella perceptionen-

  306. -ska vi också ha
    den visuomotoriska samordningen.

  307. Vi ska koppla in våra sinnesintryck-

  308. -och koppla ihop dem med motoriken.

  309. Och då är det ju så
    att om vi får information mot oss-

  310. -genom att nån kastar en boll
    mot mig-

  311. -då ska den informationen tolkas
    och jag ska tänka:

  312. "En boll,
    sträck ut armarna och ta den."

  313. Om nån kastar ett ägg mot mig-

  314. -tänker jag inte "ett ägg"
    och försöker ta det.

  315. Jag tänker:
    "Ett ägg, bäst att ducka."

  316. Ägget kan vara kokt,
    då är det ingen fara.

  317. Är det rått, är det inte trevligt.

  318. Den inåtgående bilden,
    sinnesintrycket-

  319. -tolkas om i hjärnan. Det gör
    att vi ger ett motoriskt svar.

  320. Vad blir problemet
    om man har svårt för det?

  321. Det blir svårt
    att sträcka sig efter föremål.

  322. Vi har varit med om
    när barn ska ta mjölkglaset.

  323. De välter ut det. Man har svårt
    med avståndsbedömningen.

  324. Man har svårt att anpassa motoriken
    till synintrycket.

  325. Det kan vara svårt med bollsporter
    och bollspel.

  326. Mycket svårt
    att äta med kniv och gaffel.

  327. Då ska man hålla fast potatisen
    med gaffeln-

  328. -samtidigt som man skär med kniven.

  329. Två olika rörelser
    som ska samordnas med synintrycket.

  330. Det kan vara svårt att skriva av
    från tavlan eller en bok-

  331. -och svårt att gå runt i klassrummet
    utan att stöta emot andra bänkar.

  332. Allt det här har med den
    visuomotoriska samordningen att göra.

  333. Ni ser att det här med visuell
    perception är komplext att bena ut.

  334. Men om ni har en psykolog i skolan,
    så pumpa psykologen-

  335. -med vad som framgår i testen
    på detaljnivå.

  336. Så att ni får informationen.
    Den är viktig vid anpassningar.

  337. Då går jag in
    på den auditiva perceptionen.

  338. Det som man ibland kallar
    för det auditiva processandet.

  339. Här försöker jag använda mig
    av samma indelning-

  340. -för att få ett sätt att tänka
    runt det här med sinnesintryck.

  341. Här har vi också figur-bakgrund.
    Att i en ljudmiljö-

  342. -kunna urskilja och
    hålla koncentrationen på det viktiga.

  343. Om jag har svårt med det, kan det
    vara otroligt svårt att sortera bort.

  344. Att inte lyssna
    på en klocka som tickar-

  345. -utan i stället lyssna på läraren
    som säger nåt viktigt.

  346. Här träffar jag väldigt ofta barn
    som säger till mig:

  347. "Fastän det är stökigt
    bryr jag mig inte om stöket"-

  348. -"men jag blir tokig av klockan
    som tickar eller fläktljudet"-

  349. -"eller raspet från en viss penna."

  350. Man kan inte sortera bort
    det som är oviktig information.

  351. Den ligger på och stör hela tiden.
    Då förlorar man det viktiga:

  352. Kamraten eller läraren
    som man ska lyssna på.

  353. Det här med figur-bakgrund
    är jätteviktigt.

  354. Man försöker sanera miljön
    för att undvika skrap-

  355. -men spela in miljön nån gång-

  356. -med era mobiler.
    Då hör ni allt skrap.

  357. Vi har riktning och avståndsbedömning
    när det gäller ljud.

  358. Att kunna urskilja och bedöma
    hur långt ifrån-

  359. -eller varifrån, ett ljud kommer.

  360. Om man har svårt med det här, kan det
    vara svårt vid ett övergångsställe.

  361. Man ser bilen, men kan inte avgöra
    ljudmässigt hur långt ifrån den är.

  362. Ni ropar på en elev,
    som då tittar åt fel håll.

  363. Eleven kan inte avgöra riktningen.

  364. Det ställer till saker i klassrummet,
    på rasten-

  365. -och på idrottslektioner.

  366. Vi har också det auditiva minnet,
    att känna igen olika ljud-

  367. -och att minnas hur de låter-

  368. -och hur olika bokstäver låter.

  369. Och att kunna urskilja ljud
    som låter snarlika.

  370. Det ger svårigheter
    när man ska läsa och skriva.

  371. Men det kan också ge
    stora svårigheter i form av rädslor.

  372. Ett barn
    som inte kan minnas och tolka ljud-

  373. -kan bli otroligt skrämt
    av en bil som åker förbi utanför.

  374. En köksmaskin som låter.

  375. Rädsla
    påverkar vår inlärningsförmåga.

  376. Man kan se hur barn hoppar till
    av olika ljud som de har hört förut.

  377. Jag ordar inte mer
    om auditiv perception.

  378. Tänk på att det är
    figur-bakgrundsuppfattning, avstånd-

  379. -riktning och minnet.

  380. Då kommer vi in
    på den taktila perceptionen.

  381. Det är inte nånting
    som vi psykologer testar.

  382. Det är sånt man märker
    i kontakten med barnet, med eleven.

  383. Arbetsterapeuter
    är den yrkesgrupp som brukar mäta-

  384. -den taktila perceptionen
    mer noggrant.

  385. Här handlar det om funktioner
    som har att göra med vår överlevnad.

  386. Vår förmåga
    att skydda oss mot omgivningen.

  387. Vi har ett beröringssinne,
    ett taktilt sinne på huden.

  388. Det finns elever som tycker det är
    obehagligt när man stryker på huden.

  389. Det går lättare om man tar hårt.
    De är mycket känsliga taktilt.

  390. De här personerna
    kan ibland ha stora svårigheter-

  391. -med koncentrationen, på grund av
    att de känner av sina kläder.

  392. När vi tar på oss kläderna, kan vi
    känna att skärpet är för trångt-

  393. -eller att kragen är för hårt knäppt.
    Sen tänker vi inte mer på det.

  394. Vi har vant oss vid det.

  395. Har man en taktil överkänslighet,
    så kanske man känner tvättlappen-

  396. -bak i tröjan hela dagen,
    eller sömmen inuti strumpan.

  397. Eller skorna som är på fötterna.
    De här barnen klär ofta av sig hemma.

  398. De tar av sig strumporna.
    Det är jobbigt med kläder som skaver.

  399. Det leder till stora svårigheter
    med koncentrationen.

  400. Kolla det om ni har nåt oroligt barn.

  401. Vi har också temperatursinnet-

  402. -som reglerar att vi känner
    temperaturer och inte bränner oss.

  403. Vissa barn
    kan gå ut utan jacka mitt i vintern.

  404. De springer ute i strumplästen i snön
    utan att verka frysa.

  405. Då förstår vi att
    det är nåt med temperaturregleringen.

  406. Smärtsinnet
    ska göra att vi inte skadar oss.

  407. Här kan vi också se barn
    som har nedsatt känsel.

  408. De märker inte om de gör sig illa,
    eller så är de väldigt känsliga.

  409. Här gäller det att lyssna in barnet.
    Barnets tolkning är barnets sanning.

  410. Även om vi inte tycker att det är för
    varmt, kallt eller att nåt är hårt-

  411. -måste vi respektera
    det barnet känner.

  412. Det kan störa väldigt mycket
    under en skoldag.

  413. Vi har den kinestetiska perceptionen.

  414. Det är när vi får information
    från leder, senfästen och muskler-

  415. -hur vi har vår kropp.

  416. Att vi kan stå med armarna rakt ut
    och känna det-

  417. -utan att vingla.

  418. Det som försvinner om vi dricker
    alkohol och som polisen kontrollerar.

  419. Att känna
    i vilket läge jag har min kropp.

  420. "Nu sitter jag ner,
    nu lutar jag mig."

  421. "Nu har jag spända muskler,
    nu är jag avslappnad."

  422. Ibland måste man ta försiktigt i nån.

  423. Man ska klappa försiktigt
    på en kompis.

  424. Ibland ska man ta hårt i saker.
    Känna av den här spänningen.

  425. Viktigt för kroppsuppfattningen,
    men också för regleringen av motorik-

  426. -gentemot omgivningen
    och andra personer.

  427. Vi har vestibulär perception,
    information från vestibularis i örat-

  428. -som är kopplat till ögonens
    information och huvudets position.

  429. Det behövs för att hålla balansen
    och klara lägesförändringar.

  430. Ni har säkert träffat många elever
    som är höjdrädda-

  431. -eller har svårt för att gunga.
    De har svårigheter med det här.

  432. När jag jobbade med habilitering på
    80-talet hade vi vestibularisapparat.

  433. En gunga med olika frekvenser
    för att träna den här samordningen-

  434. -av öga och öra och läget.

  435. Jag vet inte om det var en bra grej.
    Barn tränar ofta själva.

  436. De hoppar studsmatta och gungar.
    Men vi har barn som är höjdrädda.

  437. De måste vi hjälpa försiktigt
    att träna sig i det här.

  438. Ytterligare om perception.

  439. Vi har gått igenom den visuella,
    auditiva, taktila-

  440. -kinestetiska och vestibulära. Vad
    är det då som påverkar perceptionen?

  441. Naturligtvis hjärnans funktion.
    Om vi har...

  442. ...medfödda hjärnskador,
    eller nån hjärnblödning.

  443. Miljön påverkar perceptionen. Om det
    är en rörig miljö med mycket färger-

  444. -påverkas vi också.
    Mycket lukter också.

  445. Upprepad exponering
    påverkar också vår perception.

  446. Ni har varit ute i svampskogen
    och plockat svamp en hel dag.

  447. När ni lägger er, ser ni grön mossa-

  448. -och gula prickar om ni har haft tur
    och hittat kantareller.

  449. Tankar påverkar också vår perception,
    om vi tänker på nåt väldigt mycket.

  450. Om jag ska köpa nya glasögon,
    ser jag glasögon överallt.

  451. Vi kan lura in vår perception
    på saker vi ska intressera oss för.

  452. Psykisk stress, rädsla och oro
    påverkar perceptionen jättemycket.

  453. Många barn vet inte vad de ska göra
    på rasten, de är rädda för att gå ut.

  454. Man är rädd för att bli mobbad,
    eller för hur det ser ut hemma.

  455. Om det är våldsamheter där.
    Hur mamma mår, nån som är sjuk.

  456. Det finns mycket rädslor som också
    påverkar perception och inlärning.

  457. Vi får sämre förmåga att tolka
    sinnesintrycken när vi är rädda.

  458. Även fysiska bristtillstånd påverkar.

  459. Det börjar bli lunch
    och ni blir hungriga.

  460. Det gör också
    att ni får svårare att ta in.

  461. Fundera på det här
    när ni tänker perception.

  462. Var lite detektiver!
    Titta på alla de här områdena.

  463. Fråga psykologen om styrkor och
    svagheter. Leta själva och fundera.

  464. Se hur ni kan kompensera för barnet.

  465. Jag tänkte prata lite mer
    om det här med...

  466. ...saker som påverkar
    i det stora hela. Lite om minne.

  467. Och... Det hänger ihop med
    hur man tar in de här intrycken.

  468. Vi har uppmärksamhet, arbetsminne-

  469. -långtidsminne
    och olika former av minnesfunktioner.

  470. Om jag snabbt
    pratar om uppmärksamheten.

  471. Det är den korta stund som hjärnan
    är tillgänglig att ta in information.

  472. Bara att ta in mängden information,
    utan att vi gör så mycket med den.

  473. Man hör ett nummer och ska hålla det
    i huvudet tills man når telefonen-

  474. -eller hittar penna. En kort stund.

  475. Sen gör man sig av med det direkt.
    Det ska inte lagras.

  476. När man har en dialog,
    lyssnar och pratar-

  477. -måste man ha uppmärksamhetsförmåga.
    Jag måste lyssna in vad du säger-

  478. -samtidigt som jag fokuserar
    på att svara tillbaka.

  479. Det är
    den auditiva uppmärksamhetsförmågan.

  480. Sen har vi en visuell också.
    Titta på den här. Vilken såg ni?

  481. Att en mycket kort stund
    uppmärksamma nånting som man ser.

  482. Vi har en lek där vi lägger ut
    ett visst antal saker.

  483. Man tar bort en sak. Vilken sak är
    borta? Att uppmärksamma mycket kort.

  484. Det här är det viktigaste
    när vi tar in saker.

  485. Mängden information
    som hjärnan kan ta in.

  486. Nästa steg är arbetsminnet.
    Att hjärnan en liten, liten stund-

  487. -lagrar och jobbar med informationen
    för att vi ska lösa ett problem.

  488. Det kallas ibland för korttidsminne.

  489. Här handlar det om att en kort,
    kort stund hålla kvar information.

  490. Om vi läser en bok måste vi komma
    ihåg vad som hände i första kapitlet-

  491. -för att få nån behållning
    av det vi läser.

  492. Har man svårt med arbetsminnet, har
    man svårt att minnas det man läser-

  493. -och att kunna få en essens
    av det man läser.

  494. Arbetsminnet är det tysta pratet
    vi har för oss själva.

  495. "När rasten är slut, ska jag
    hänga upp kläderna och sätta mig."

  496. Det inre, tysta pratet
    är också arbetsminne.

  497. Med visuell uppmärksamhet
    och arbetsminne är det så att...

  498. Nån sa att vi är programmerade
    att uppmärksamma saker visuellt.

  499. Ett till fyra föremål
    uppmärksammar vi utan att räkna-

  500. -sen kopplas arbetsminnet in.
    Det är två olika funktioner:

  501. Det korta att snabbt ta in.
    Och det andra, att kunna räkna.

  502. Då blir det arbetsminne.

  503. Sen har vi långtidsminnet.
    Det är det som är en timme eller mer-

  504. -när psykologer mäter det.

  505. Man säger att om nåt är lagrat efter
    24 timmar så är det långtidsminnet.

  506. Det ni kommer ihåg i morgon av det
    jag har sagt, det har ni lagrat.

  507. Vi har olika former av minne. Vi har
    procedurminne, kroppens rörelseminne.

  508. Det är bra att veta
    om barnet har ett bra rörelseminne.

  509. Då kanske barnet har nytta av
    att skriva ner och ringa in saker-

  510. -för att minnas. Det minnet
    är motståndskraftigt mot glömska.

  511. Har vi en gång lärt oss att cykla,
    kommer vi ihåg det väldigt bra.

  512. Episodiska minnen är minnen som
    är lite mer känslomässigt kopplade.

  513. Det kan vara att vi sjunger saker vi
    ska lära oss, eller lär oss ramsor.

  514. Nånting som har en betydelse.
    Det är knep som vi kan använda.

  515. Sen har vi det semantiska minnet. Det
    är det här när vi ska korvstoppa oss.

  516. När vi ska lära saker till ett prov.

  517. Det är inte motståndskraftigt
    mot glömska.

  518. För att vi ska minnas sånt får vi
    göra om det till episodiska minnen.

  519. Alltså saker som har nån form
    av innebörd, känsla, melodi.

  520. Eller rörelseminne. Att vi använder
    kroppens minne för att lära oss.

  521. Vi kan hoppa när vi räknar.

  522. Jag har pratat perception,
    uppmärksamhet, arbetsminne och minne.

  523. Då kommer vi in på det första talaren
    pratade om: Exekutiva funktioner.

  524. Hon hade en mängd förklaringar
    till exekutiva funktioner.

  525. Jag brukar säga att det handlar om
    att kunna ta initiativ-

  526. -planera
    och genomföra olika aktiviteter.

  527. Och att kunna använda sig
    av tidigare erfarenheter-

  528. -när man gör aktiviteterna. Vad blev
    bra när jag gjorde det förra gången?

  529. Hur kan jag använda det som blev bra?
    Vad var det som inte blev bra?

  530. Exekutiva funktioner är essensen
    av perception, uppmärksamhet-

  531. -arbetsminne och minne.
    Har man svårt med nån av delarna-

  532. -brukar det bli svårt
    med exekutiva funktioner.

  533. Nu tänkte jag visa två bilder
    som har...

  534. ...med exekutiva funktioner att göra.

  535. Den första är en sån enkel uppgift
    som att be barnet rita en människa.

  536. Om man tänker på den enkla uppgiften
    så är den otroligt svår.

  537. Vad handlar det om?
    Jo, vi ska ha en idé, en tanke bakom.

  538. Hur ser en människa ut?

  539. Sen ska vi ha
    en viss visuomotorisk koordination.

  540. Samordna handrörelser med synintryck.

  541. Vi ska ha en mognad i handmotoriken.

  542. Vi ska ha en kinestetisk...
    Alltså muskelkontroll.

  543. Och taktil perception. Kunna hålla
    i pennan utan att den känns läbbig.

  544. Vi ska också ha visuell perception-

  545. -och de här spatiala begreppen.

  546. Sitter huvudet över
    eller under kroppen?

  547. Åt vilket håll
    ska armar och ben vara?

  548. Vi behöver en inre kroppsuppfattning,
    en upplevelse av den egna kroppen.

  549. Ni ser att pilarna
    går kors och tvärs.

  550. Det är mycket som krävs för en så
    enkel uppgift som att rita människor.

  551. Jag tänkte visa en uppgift som...

  552. ...också är väldigt svår.
    Det är den här, att läsa ett schema.

  553. Det kräver perceptuell förmåga,
    uppmärksamhet-

  554. -arbetsminne
    och exekutiva funktioner.

  555. Att uppfatta
    vilket som är tidslinjen...

  556. Hur många delar av tidslinjen
    går åt för den här lektionen?

  557. Vilken grupp hör jag till?
    Ska jag vara med på allt?

  558. Lunchen, hur lång eller kort är den?
    Tidsuppfattning.

  559. Det är en jättekomplicerad uppgift
    om man har perceptionsstörningar.

  560. Fundera över hur vi kan förenkla.
    Tänk så här:

  561. Hur kan vi organisera
    och förenkla för våra elever?

  562. Särskilt för de med språkstörning,
    där vi tänker: "Visualisera bara."

  563. Så enkelt är det inte. Här måste vi
    kolla perceptionen också.

  564. Kommer ni inte ihåg nånting annat
    från min föreläsning-

  565. -så kom ihåg det här
    med organisationen. Det är a och o.

  566. Då tackar jag för uppmärksamheten.

  567. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Perceptionens betydelse för lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Perception handlar om hjärnans förmåga att tolka både yttre och inre synintryck. När denna förmåga inte fungerar som den ska får eleven ofta problem med inlärningen, berättar psykologen Annika Flenninger. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Allmän medicin, Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Elever med särskilda behov, Inlärningssvårigheter, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Perceptionsstörningar, Specialundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

En tillgänglig lärmiljö

Barn med funktionsnedsättning, exempelvis språkstörning, känner sig dubbelt så ofta som andra barn mobbade i skolan. Lena Hammar som är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten föreläser om det. Tyvärr är det många barn som inte får det stöd de behöver och har rätt till. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 15 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språklig sårbarhet i skolan

Forskaren och logopeden Barbro Bruce vill ersätta begreppet grav språkstörning med språklig sårbarhet. Det nya begreppet är tänkt att ge starkare signaler till skolan som måste ta sitt ansvar för alla som har en sen, långsam eller annorlunda språkutveckling. Lusten till språk kan både väckas och släckas i skolan och vi pedagoger måste se till att elever med språkstörningar får mycket stöd, menar Barbro Bruce. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Underlätta för barn med språkstörning

Vad händer om man möter en elev med språkstörning som inte reagerar som man är van vid och som man inte förstår? En risk är att man tappar sina vanliga redskap och blir en otydlig guide och pedagog menar psykologen Anna Liljestrand, som här ger råd om hur hindren kan överbryggas. Hon poängtar vikten av att bevara elevens självständighet och självkänsla och att lyfta fram det som fungerar när det handlar om språkstörning. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språkstörning och autism

Vad är det för likhet och skillnad mellan språkstörning och autism? Logopeden och specialpedagogen Ulrika Aspeflo reder ut begreppen och tittar närmare på vilka insatser vi måste fokusera på inom förskola och skola för att hjälpa barn med speciella behov. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Hjälpa elever att lyckas

Den medicinska diagnosen är sällan svaret på de pedagogiska utmaningar en lärare ställs inför i arbetet med elever med språksvårigheter, menar psykologen Gunilla Carlsson Kendall. Här gäller det istället att hitta konkreta lösningar för hur man kan jobba i klassrummet. I utredningar av elever fokuserar vi ofta på saker som de inte kan istället för att se vad de faktiskt klarar av. Hur påverkar den negativa blicken vårt förhållningssätt till eleverna? Inspelat den 15 september på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Arbetsminne och språk

Logopeden Hanne Uddling föreläser om arbetsminnet. Hon berättar om sina iakttagelser om hur arbetsminne, språkinlärning och språkstörning samverkar. Hon berättar också om hur det går till att lära sig ett nytt språk och hur språkinlärningen fungerar då man har ett nedsatt arbetsminne. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 15 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Exekutiva funktioner och språkstörning

Att börja träna de exekutiva förmågorna vid så tidig ålder som möjligt är jätteviktigt, menar forskaren och psykologen Cecilia Wåhlstedt. Hjärnans plasticitet är betydligt större hos yngre barn jämfört med tonåringar och vuxna och träningen bör sättas in redan under förskolan. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Det är viktigt att specialpedagoger och modersmålslärare har ett nära samarbete, menar Elisabeth Lindén, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det krävs också en stor förståelse för hur flerspråkiga elever tillägnar sig skriftspråket. Ofta släpar stavningen efter utan att det kräver speciella insatser eller oro. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Perceptionens betydelse för lärande

Perception handlar om hjärnans förmåga att tolka både yttre och inre synintryck. När denna förmåga inte fungerar som den ska får eleven ofta problem med inlärningen, berättar psykologen Annika Flenninger. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Dyskalkyli och språkstörning

Matematik är inte ett språk. Men nästan alla barn med grav språkstörning har också stora matematiksvårigheter, berättar logopeden och specialläraren Markus Björnström. Hur hänger det ihop och vad innebär det att få en diagnos dyskalkyli? Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språkstörning och flerspråkighet

Hur kan man göra en korrekt bedömning av flerspråkiga barn så att överdiagnostisering undviks? Logopeden Eva-Kristina Salameh föreläser om sina erfarenheter av att arbeta med barn från Rosengård i Malmö där det talas minst 120 olika språk. Barn växer idag upp under mycket olika villkor och det måste man ha med sig när man bedömer dem. Få studier har gjorts i områden där många barn inte har personer i sin närhet som har god kompetens i svenska språket. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 16 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Hjärnan sätter villkor för pedagogiken

Motivation är den viktigaste faktorn för inlärning. Hjärnforskaren Martin Ingvar föreläser om att skolan är uppbyggd efter antagandet att alla som kommer till skolan är motiverade att lära. Han menar att dålig kunskap om hjärnans motivationssystem leder till en segregerad skola där de motiverade eleverna drar ifrån och de mindre motiverade får det riktigt kämpigt. Elever måste få med sig verktyg från början för att få chans att känna sig lyckade. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 16 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnet och orden - om språk i förskolan

Alla ska med

Om språkstimulans för barn med funktionshinder. Vi möter Ossian som har Downs syndrom och Emilie som är blind.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Fritids i kris

I flera år har myndigheter och fackförbund slagit larm om att utvecklingen på fritidshemmen är oacceptabel. Barngrupperna är för stora och lokalerna håller inte måttet. Vad får det för konsekvenser för personalen? Och hur mår barnen?

Fråga oss