Titta

UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Om UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Hur kan man som pedagog hjälpa elever i deras språkutveckling? Här samlas forskare och pedagoger för att ge handfast fortbildning för de som möter elever med språkstörning i sitt arbete. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress i september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Grav språkstörning 2015 : Arbetsminne och språkDela
  1. Nu ska vi få höra en logoped
    som har en reflekterande-

  2. -och en personlig föreläsning
    om arbetsminne-

  3. -med reflektioner utifrån sitt liv.

  4. Jag har hört Hanne förut
    och är glad att hon avslutar dagen-

  5. -för ni kommer att känna er
    lätta till sinnes.

  6. Det finns en del humor i det också.

  7. Och jag vill hälsa dig välkommen,
    var du nu är.

  8. Hanne kan ibland gäcka oss-

  9. -men vi applåderar
    så kanske hon kommer fram.

  10. Jag vill bara börja med att tacka
    för placeringen på dagen.

  11. Så här nära språkstörning och svagt
    arbetsminne har ni aldrig varit.

  12. Det är ju så.

  13. Jag tänkte att nu har alla pratat
    om arbetsminne och språk.

  14. Vad ska man göra, egentligen,
    för att hjälpa de här barnen?

  15. Hur kan jag hjälpa lärarna
    som sitter här-

  16. -och har väldigt svårt
    att få det här att gå ihop?

  17. Det kommer inte att finnas tillfälle
    att ställa frågor-

  18. -men ni får gärna skicka meddelande
    så svarar jag när jag kan.

  19. Jag tror jag flyttar mina papper hit
    i stället.

  20. Japp...

  21. Vi ska börja med ett elevexempel.

  22. Vi ska prata om de där eleverna
    som inte gör riktigt som man säger.

  23. Eleverna som kanske i värsta fall
    gör helt tvärtom.

  24. Jag hade en sån elev i språkklassen.

  25. Han gick till textillektionen,
    syslöjden, efter ett lov.

  26. En mycket nöjd och glad textillärare-

  27. -berättar att nu är alla saxar
    alldeles nyvässade.

  28. Det betyder
    att man inte får klippa i papper.

  29. Det gick ungefär tio minuter-

  30. -sen kommer killen på
    att papperet med strecket-

  31. -skulle han behöva dela på.

  32. Hon stod ju där och pratade om
    papper, sax och att klippa. Bra!

  33. "Jag vet hur jag ska lösa problemet."

  34. Fröken var inte lika nöjd.

  35. Hon kom upprörd in och tyckte
    att det var den mest illasinnade-

  36. -uträknande skitungen på hela skolan
    eftersom hon precis sagt:

  37. "Du får inte klippa i papper,"
    och det är precis det han gör.

  38. Det var inte så bra gjort.

  39. Han förstod ingenting.
    Han hade ju gjort som hon sa.

  40. Den andra elevtypen
    som ni kan få tänka på är...

  41. Har ni gjort det här enkättestet?

  42. Det mesta mejlas till föräldrarna men
    ibland är det ett papper som ska hem.

  43. "Lämna papperet
    till mamma och pappa."

  44. "De ska sätta ett kryss, skriva under
    och sen tar du med det till skolan."

  45. En del elever kommer tillbaka
    med papperen dagen därpå.

  46. Man behöver inte påminna om det.
    De bara lämnas fram direkt.

  47. Det är lite åverkan på dem, möjligen
    har nån ritat hjärtan på dem.

  48. Sen har ni några elever som inte
    lämnar tillbaka papperen. Aldrig.

  49. Möjligen sådär framåt fredag-

  50. -får man göra
    en mindre arkeologisk utgrävning-

  51. -där man får börja leta i väskan.
    "Nånstans har du väl papperet?"

  52. "Jag har ju skickat hem det."
    Och så kommer det upp nånting.

  53. Det ser möjligen ut
    som ett embryo till ett julpyssel.

  54. Oifyllt.

  55. Den här eleven har inget arbetsminne.

  56. Han kommer inte ihåg
    ens att han har fått papperet-

  57. -och vet inte riktigt vad som hänt.

  58. Här är två barn - en språkstörning
    och ett svagt arbetsminne.

  59. Det är dem jag jobbar med
    och träffar när jag gör utredningar-

  60. -som språk- och dyslexiutredningar.

  61. Jag har jobbat tio år i skolan,
    i språkklass i Bålsta.

  62. Bristen i logopedutbildningen
    är att vi inte är pedagoger.

  63. Skillnaden mellan talpedagog
    och logoped-

  64. -är att logopeder är opedagogiska.

  65. Jag har jobbat i skolan och lärt mig
    mycket av kollegorna i språkklassen.

  66. Nu får jag kolla er lite grann.

  67. Jag har varit logoped i 25 år, bor
    i Strängnäs och jobbar lite överallt.

  68. Då undrar jag över er
    och er allmänbildningsnivå.

  69. Statsministern, har ni koll på honom?
    Vad heter han?

  70. Kom igen. Några vet. Precis, tack!

  71. Stefan Löfven heter han.

  72. Är det lika många som vet
    vad finansministern heter?

  73. Nästan. Där har vi duktiga bänken.

  74. Kanonbra. Magdalena Andersson, ja.

  75. Om vi tar barn-, äldre-
    och jämställdhetsminstern?

  76. Nej, det var inte så många.
    Biståndsministern?

  77. Kolla, det är några som vet.
    De kanske har varit på kurs.

  78. Vi stannar vid biståndsministern.

  79. Jag är biodlare och då är det ju
    lite kul med en biståndsminister-

  80. -även om jag vet
    att hon inte har hand om bifrågorna.

  81. Vi...

  82. Vi kan se om... Nej...

  83. Vi tar den här, då.

  84. Här har jag ett litet bi-

  85. -för även om biståndsministern
    inte har hand om bifrågorna-

  86. -så har bina hand om biståndsarbete.
    Nästan.

  87. De har kupan hemma i trädgården-

  88. -och de flyger till grannträdgården-

  89. -för att pollinera och göra nytta
    och se till att allt bär frukt.

  90. Sånt som biståndsarbete ska gå ut på.

  91. När man säger "bi"...
    Det är ju jättemycket "i" i "bi".

  92. Det är ju liksom Löfvens regering-

  93. -men de är inte gifta
    och heter inte samma sak.

  94. Hon heter inte Löfven utan...

  95. ...Lövin, precis.

  96. Jag vet inte vilken sökprofil Löfven
    hade när har sökte en minister-

  97. -men hon heter faktiskt I-sabella
    Löwin. Det är extra kul, tycker jag.

  98. Nu har vi lagrat in ett nytt ord
    i ordförrådet.

  99. Det var inte många som hade koll på
    biståndsministern, men nu minns ni.

  100. -Hon heter...?
    -Isabella Lövin.

  101. Nu har ni plockat in ett minne.

  102. Det ligger inte fast i långtidsminnet
    än. Vi måste jobba lite mer för det.

  103. Det är det som är så häftigt
    med språk. Hur funkar språk?

  104. Var finns Isabella Lövin
    i era hjärnor nu?

  105. Eller hur? Det är magiskt.

  106. Jag kan säga ett ord: Giraff.
    Nu tänker alla på samma sak.

  107. Var bodde den giraffen? Hur gjorde ni
    för att plocka fram den?

  108. När man säger ett ord...

  109. ...så finns det ju inte.
    Det finns ingen giraff här.

  110. Ändå kan ni plocka fram bilden inne i
    era huvuden och förstå vad jag säger.

  111. Visst är det häftigt? Säger jag
    "giraff" så är det bara ljud.

  112. Det finns ingen giraff här, bara
    ljudvågor som träffar era trumhinnor-

  113. -passerar hammaren och stigbygeln-

  114. -och görs om från mekaniska rörelser
    inne i innerörat och hörselnerven-

  115. -och där nånstans är jag "lost".

  116. Jag måste bara erkänna det. Jag har
    en egen bild över hur det funkar-

  117. -med ordförråd och språket i huvudet.

  118. Eftersom det är sent på dagen
    ska jag vara så konkret som möjligt.

  119. Min bild av ett språk
    är Sigtunastiftelsens bibliotek.

  120. Där fanns det kommunala biblioteket.

  121. Manfred Björkquist
    startade stiftelsen för 100 år sen.

  122. Det här byggdes 1917
    så det är snart hundraårsjubileum.

  123. Visst liknar det
    ett italienskt kloster?

  124. Tjocka väggar. Det är stadigt
    och stabilt, eller hur?

  125. Det som är lite viktigt
    med att det är så här stadigt-

  126. -det är när man tittar inuti.

  127. Det kan vara en mindre jordbävning
    utan att det händer nånting där.

  128. De där bokhyllorna
    är fastskruvade totalt.

  129. De har inte flyttats på hundra år.

  130. De rymmer otroligt många böcker.

  131. När jag som liten kom till låne-
    disken där Eric Lilliehöök jobbade...

  132. Eric Lilliehöök var bibliotekarie.

  133. Jag trodde att det var hans böcker.
    De var snälla och lånade ut dem.

  134. Man gick dit och sa
    att man ville låna en bok om hästar.

  135. "Jag vet var den finns", sa han,
    och sprang in i bibliotekets gångar-

  136. -och man trodde inte
    man skulle hitta ut igen.

  137. Framme vid djurhyllan pekade han:
    "Där har du hästböckerna".

  138. Det är ju magi! Bredvid stod det
    katter, hundar och kaniner.

  139. Inga giraffer, de är i nästa sektion.

  140. Absolut inte kastrull och diskmaskin,
    för det är i ett helt annat rum.

  141. Han har varit duktig på
    att katalogisera allting.

  142. Då fattar ni lite grann. Jag säger
    giraff, det kommer till lånedisken.

  143. Bibliotekarien springer och hämtar.
    Vem sjutton satte in de där böckerna?

  144. För när vi föds så har vi ju inga
    såna böcker på plats.

  145. Ni har träffat de där små barnen.

  146. De är kompetenta och har bokhyllor,
    lånedisk och bibliotekarie.

  147. De har en jättebra förmåga att redan
    som nyfödda separera språkljud-

  148. -och skilja ut vad som är lika
    eller olika. Helt otroligt!

  149. Men de kan inga ord. Ett av de första
    orden när jag började som logoped-

  150. -var ordet "lampa".

  151. Jag tror att det är stark hotat av
    "dator" som utkonkurreras av "padda".

  152. Lampa är ett bra ord. Man sitter
    ganska mycket vid matbordet.

  153. När man tänder lampan ser man hur
    lille Putte tittar upp mot lampan-

  154. -och som förälder ska man ju bekräfta
    barnen så man säger: "Det är lampan".

  155. Då reagerar bibliotekarien. "Nu kom
    det in ljud! Det känner jag igen."

  156. Efter ett antal upprepningar klarar
    barnet det här när nån säger:

  157. "Var är lampan?"
    Då säger bibliotekarien: "Jag vet!"

  158. Fast det är ingen bok, utan ett litet
    informationsblad nånstans där inne.

  159. Men han hämtar det, kommer tillbaka
    och barnet tittar upp.

  160. Kanske pekar han så småningom,
    och föräldern blir löjligt glad.

  161. "Ja, det är lampan!"

  162. Nackdelen med häftet är att tricket
    inte funkar hos mormor och morfar.

  163. Man åker dit och säger: "Titta,
    vad Putte kan. Putte, var är lampan?"

  164. Putte säger inget och tittar inte.

  165. Skulle han kunna formulera sig skulle
    han säga: "Du, den är hemma."

  166. Nästa process är att bibliotekarien
    ska lagra in alla lampor.

  167. Stora, små, på väggen, på golvet-

  168. -de kan vara blå
    eller se ut som elefanter...

  169. Det är jättemycket som ska in
    i den här boken. I varenda bok!

  170. När man kommer upp i volym med
    lampa-

  171. -då ska "strumpa",
    "äta", "bada", "titta"-

  172. -"multiplikationstabellen",
    "gymnasieprogramval"-

  173. -"pensionssparande",
    "deklarationsblankett"...

  174. Det är massor med ord som ska in.

  175. Alla ord ska registreras, sorteras
    och hanteras som böcker i bokhyllan.

  176. Kommer ni ihåg vad grundaren
    av Sigtunastiftelsen hette?

  177. -Manfred Björkquist.
    -Ja, precis! Manfred Björkquist.

  178. Vi gör så här för att vara schysta.
    Tänk er bågvalvet där.

  179. Där kan det hänga en mistel.
    Kan ni se den framför er?

  180. Fast byt ut den till en björkkvist
    som hänger där i stället.

  181. En sån där kvist med tunna, tunna...
    Den är snodd tidigt på våren.

  182. Bladen är ojämna fortfarande-

  183. -i den där storleken som gör att man
    vill ut och klippa rosorna.

  184. I den här kvisten... Förstora upp
    den, för där hänger det en man.

  185. Han har ett fredstecken
    målat i pannan.

  186. Man-fred Björk-quist hänger ju där!

  187. Ja... Det som är lite kul nu är
    att om ni ser det här framför er-

  188. -med Manfred i björkkvisten, så kan
    jag kasta på lite fakta om honom.

  189. Han var väldigt aktiv
    i försvarsbåtsinsamlingen-

  190. -innan han startade
    Sigtunastiftelsen 1815.

  191. Han hade bara en lunga,
    vilket gjorde honom väldigt sjuklig.

  192. Han var så sjuklig
    att ungkyrkoförbundet tänkte:

  193. "När han fyller 40 får vi passa på
    att fira, för 50 lär han inte bli."

  194. Han firades stort på fyrtioårsdagen.

  195. Efter det blev han vald
    till Stockholms stifts förste biskop.

  196. Det roliga är att han är den ende
    som valts till biskop-

  197. -trots att han inte var prästvigd.

  198. Han hade teologistudierna.

  199. Sen prästvigdes han och blev biskop.

  200. Han blev 101 år gammal-

  201. -så det där med fyrtioårsfirandet
    var lite överambitiöst.

  202. Han ville bli 106 år-

  203. -för det var hans favoritpsalm-

  204. -som i gamla psalmboken var...
    Kan ni det?

  205. Nej, det var inte så många.
    "Upp min tunga att lov sjunga."

  206. Därför ville han bli 106,
    men han blev alltså bara 101 år.

  207. Nu har ni lärt er lite, eller hur?

  208. Nu gör vi ett test.

  209. Ni fattar hur det går till. Jag säger
    ord och era bibliotekarier hämtar.

  210. Ni vet hur orden lagras in
    i bokhyllan när det kommer nya.

  211. Ni har ju redan lärt er namnet på
    biståndsministern, som heter...?

  212. -Isabella Lövin.
    -Jättebra, det kan alla nu.

  213. Ni är jätteduktiga. Nu ska ni
    få hämta ett annat ord jag säger.

  214. Då säger jag ordet nu.

  215. När jag säger ordet ska
    bibliotekarien hämta boken.

  216. Ni vet ännu inte vad jag har sagt.

  217. Han kommer tillbaka, lägger boken på
    disken och då vet ni vad jag sagt.

  218. Jag vill att ni tar
    en "print screen".

  219. Kom ihåg vad det är på framsidan av
    boken. Vi ska göra en liten studie.

  220. Då säger jag ordet.

  221. Titta lite på bibliotekarien
    som står bredvid lånedisken.

  222. Han är nästan lite irriterad. "Kom
    igen, jag har en uppgift att fylla."

  223. "Jag ska springa och hämta ett ord."
    Nu kommer ordet.

  224. Glass. Alla förstod vad jag sa?
    Det är magiskt? Det bara funkar.

  225. Hur många tänkte på en pinnglass?
    Några stycken.

  226. Hur många tänkte på paketglass?
    Det var inte så många.

  227. Var det nån som tänkte på en glass
    i glas på fot med paraply?

  228. Några där... Inte så många.

  229. Då undrar jag om alla ni andra
    hade en sån här bok?

  230. Ja...

  231. Det här är det närmaste
    forskning och studier jag har kommit.

  232. Men det stämmer å andra sidan. Drygt
    80 % ser en strutglass på framsidan.

  233. Det roliga är att om ni öppnar
    och hanterar den här boken-

  234. -så har ni alla andra glassar också.

  235. De finns där, för här har ni samlat
    era erfarenheter av glassar.

  236. Positiva och negativa.

  237. Det är de där tappade glassarna-

  238. -där man försöker skrapa av gruset
    för att man inte ville missa den.

  239. Det knastrade lite i munnen sen.

  240. Eller hur?

  241. Här finns alla upplevelser av
    att det är varmt och sommar.

  242. Det som gör att man en varm sommardag
    börjar tänka på glass.

  243. Det finns otroligt mycket information
    i den här boken.

  244. Är era böcker till och med tjockare?

  245. Hur tjocka glassböcker har ni?

  246. Vi gör så här. Den får ligga där.
    Ni ska få hämta fram ett annat ord.

  247. Vi gör samma sak nu. Titta på bilden
    på framsidan och säg vad det är.

  248. Då kommer ordet. Det är...didaktik.

  249. Jaha...
    Är det en tydlig bild som framträder?

  250. Nej. Jag vet inte
    om jag vågar fråga det här, men...

  251. Kan det vara så att didaktikboken
    är tunnare än glassboken?

  252. Det är lite så?

  253. Vi kanske inte
    ska analysera det närmare.

  254. Vi har en lärarkår som hellre
    tänker på glass än på didaktik.

  255. Så brukar den boken kanske se ut.

  256. Då har vi koll på det där biblioteket
    och alla olika rum.

  257. Vi har ett jätteviktigt rum.
    Jag har bara pratat om lånedisken.

  258. Den var ganska hög.
    Man stack näsan ovanför kanten.

  259. Det är på lånedisken
    som all ljudinformation kommer in.

  260. "Didaktik". Och bibliotekarien säger
    "Den där vet jag nog var den är..."

  261. Och så chansar han
    och hittar nånting, kanske.

  262. Hela miljön ute i det här
    ankomstrummet är egentligen viktig.

  263. Först ska jag göra er
    lite förvirrade.

  264. Det är ingen vanlig lånedisk.
    Det funkar tyvärr inte så.

  265. Egentligen...
    så är det en liten sandstrand.

  266. Jag har bara en liten sandstrand med
    mig, men det är sån här fuktig sand.

  267. Man kan skriva i den och det
    ligger kvar tillräckligt länge.

  268. Det kommer nya ljud och nya intryck
    som suddar ut de gamla.

  269. Lånedisken har en yta av fuktig sand.

  270. Sen är det lite annat som är viktigt.

  271. Vakenhetsgrad. Vad är det för lampa
    som hänger i ankomstrummet?

  272. Hur bra belysning är det?

  273. Eller har man en dimmerknapp-

  274. -så att man
    kan vrida ner belysningen?

  275. Har ni träffat elever där det känns
    som att någon släckt lampan helt?

  276. De orkar inte mer.

  277. Då spelar det ingen roll hur mycket
    information som ligger på lånedisken.

  278. Ser man inte vad det står
    så är det en omöjlig arbetssituation.

  279. Ja, Anne och Anita...

  280. Bibliotekarien har förstås
    ett durkslag på huvudet.

  281. Det är det normala.

  282. Ett durkslag funkar så att det mesta
    av informationen studsar bort.

  283. Det finns bara lite små hål
    där lite information kommer in.

  284. Eller hur?

  285. Helst ska man ha ett inre durkslag-

  286. -som gör att alla de inre tankarna...

  287. När jag pratar om glass är det inte
    bra om ni börjar tänka på efterrätt.

  288. Nu ska ni ha fokus på mig, helst.

  289. Allt det här tillsammans...

  290. Det här är vakenhetsgraden.

  291. Det här är
    den stimulusdrivna uppmärksamheten.

  292. Och det här är
    den kontrollerade uppmärksamheten.

  293. Det här är tre olika exempel
    på koncentrationsförmåga.

  294. Det är olika slags koncentrations-
    förmågor, men alla tre måste funka.

  295. Nu är det jättemånga som fotar.

  296. Så här ser koncentrationsförmågan ut
    i egen hög person.

  297. Jag bjuder på det, för jag tror
    att ni kommer att komma ihåg det här.

  298. Vakenhetsgrad,
    stimulusdriven uppmärksamhet-

  299. -och kontrollerad uppmärksamhet.

  300. Den kontrollerade uppmärksamheten
    är det vi brukar kalla arbetsminne.

  301. Eller som Baddeley, som själv myntade
    ordet "arbetsminne", sa senare:

  302. "Hellre skulle det egentligen
    heta arbetskoncentration."

  303. Det går inte att ändra. Har man
    sagt nånting får man stå för det.

  304. Men nu gör vi så här.

  305. Det här är en sandlåda,
    men tänk er hellre arbetsytan-

  306. -som en sandstrand
    med lagom fuktig sand-

  307. -som i Florida, tidigt på morgonen.

  308. Tidvattnet har gått undan.

  309. Man vill ta den här pinnen i handen
    och skriva de viktiga orden i livet.

  310. Informationen ligger så länge att jag
    tagit kameran och tittat på vinklar.

  311. Texten ligger kvar och jag kan jobba
    med den och lägga den i fotoalbumet.

  312. Den börjar lagras i långtidsminnet.
    Det kommer inte att ligga kvar här.

  313. Nästa tidvatten är det borta.
    Det regnar eller går folk där.

  314. Nån ritar nåt över och det är borta.

  315. Men det ligger kvar nog länge.
    Ett svagt arbetsminne, däremot...

  316. Om man har en arbetsyta, en lånedisk,
    som ligger väldigt nära vattenlinjen-

  317. -då har man problem.

  318. Här räcker det med en joggare
    som skvätter lite.

  319. Nåt litet barn skvätter med nånting
    och så är bokstäverna borta.

  320. Man hinner inte ens titta på ordet
    för det har redan börjat förvinna.

  321. Kommer det förbi en båt-

  322. -så går det ganska snabbt
    och så är allt borta.

  323. Det skumma är att det vore fiffigt
    om man kunde säga:

  324. "Du har en arbetsyta som ligger
    tre centimeter från vattenlinjen."

  325. Nej, det funkar inte så.

  326. Arbetsminnet, avståndet
    till vattenlinjen, varierar mycket.

  327. Det är en dagsformsgrej.

  328. Forskning visar att om man blir
    stressad så funkar inte arbetsminnet.

  329. Då tar man ett jättekliv
    mot vattenlinjen-

  330. -och man tvingas jobba med nån
    som befinner sig långt ut i vattnet.

  331. Det är vanligt med språkstörning.

  332. "Han kunde ju i går.
    Varför kan han inte i dag?"

  333. Det var faktiskt samma kille...
    Han med saxen.

  334. "De tyckte att jag skulle leka
    så jag kom och lekte."

  335. "Jag har nånting här i handen. Nu ska
    vi konditionsträna bibliotekarien."

  336. "Jag har nånting i handen.
    Jag kommer att säga tre saker."

  337. "Sen ska du få gissa
    vad jag har i handen."

  338. "Första ledtråden:
    Det är nånting som finns i köket."

  339. Puttes bibliotekarie har gått in
    i köksavdelningen och där står en...

  340. ...spis.

  341. "Spis finns i köket, det är ju rätt."

  342. "Men du skulle lyssna på tre saker."

  343. "Suck! Säg dina tre saker."

  344. "Det är runt med ett handtag
    och man kan koka vatten i det."

  345. "Okej, Putte." "Spis."

  346. Hans arbetsyta finns inte.

  347. Det enda han orkar hålla fast vid...

  348. "Säg dina tre saker
    så får jag säga 'spis' sen."

  349. Han kan inte lyssna på vad jag säger,
    för han blir jättestressad-

  350. -av att det står en vuxen, en lärare,
    där framme och ställer frågor.

  351. Det händer ju ibland i skolan.

  352. Det var inget som gynnade den killen.

  353. Det jag hade i handen
    var förstås en kastrull.

  354. När man får en sån uppgift gäller det
    att hålla koll och vara flexibel.

  355. Vilken hylla ska jag titta på?

  356. "Runt och med handtag? Inte spis."

  357. Gaffel funkar inte heller.

  358. Giraffer försvann redan från början.
    De finns inte i köket.

  359. Så.

  360. Bra arbetsminne-

  361. -är när man får hålla i ljuden.

  362. När man får hantera dem:
    Smaka, känna, tugga, bita.

  363. Precis det som det lilla barnet gör
    för att uppleva och undersöka saker.

  364. Det kan man göra om ens arbetsminne-

  365. -befinner sig på behörigt avstånd
    från det där farliga vattnet.

  366. Får man informationen
    halvvägs ute i vattnet-

  367. -är det som att man springer förbi
    ungen och säger "Nu är det borta!"

  368. Vad hette ungdoms-, äldre-
    och jämställdhetsministern?

  369. Va? Ungdom, barn...

  370. Ni får ju inte vara såna där.
    När fröken frågar är det väl Jesus?

  371. Va? Lite kritiskt tänkande, tack.

  372. Kommer ni ihåg vad barn-, äldre-
    och jämställdhetsministern hette?

  373. Nej.

  374. Jag sa ju det.

  375. Nu är det ju så här...
    Nu har vi pratat om ord-

  376. -och ni börjar fatta
    att det här är ganska ansträngande.

  377. Det är därför ni är så trötta nu.

  378. Fattar ni hur många ord
    era bibliotekarier har hämtat i dag?

  379. Ni har inte gjort annat än lyssnat.

  380. Det är ju även grammatik.

  381. Ni ska läsa av hela sammanhang
    och förstå början, mitten och slutet.

  382. Om vi bara tar en enkel mening...
    Vi tar den här meningen.

  383. Vad är det? Ska man göra en mening
    om det här kan man till exempel...

  384. Då får bibliotekarien springa
    och hämta "väska", "bordet"-

  385. -"står" och "på".

  386. Det är bra ord.
    "Väskan står på bordet."

  387. Problemet är
    att bibliotekarien inte vet-

  388. -vad han ska säga först,
    sen och sist.

  389. När vi tittar på den här bilden är
    det en händelse, ett nutidsnedslag.

  390. Ska vi göra om det språkligt så är
    det nånting med början och slut.

  391. Den processen är inte enkel,
    kan jag säga.

  392. Har man dessutom en bibliotekarie
    som har svårt att hitta orden...

  393. "Det är en sån där, du vet,
    som...man har grejer i."

  394. "Den står i...på...under?
    Bredvid...i...på...under nånting."

  395. "På den där platta grejen."

  396. Det är jättesvårt. Han anstränger sig
    för att plocka fram rätt begrepp.

  397. Sen säger man:
    "Säg dem i rätt ordning".

  398. Har man ett svagt arbetsminne
    minns man inte ens orden.

  399. Det är jättesvårt. Den här meningen
    har jag sett florera på engelska.

  400. "Hon sa att hon älskade honom."

  401. Sätt in ordet "bara" på lite
    olika ställen och se vad som händer.

  402. "Bara hon sa att hon älskade honom."

  403. "Hon bara sa att hon älskade honom."

  404. "Hon sa att hon bara älskade honom."

  405. "Hon sa att hon älskade honom bara."

  406. Det finns massa varianter, och varje
    ordval och grammatisk konstruktion-

  407. -är ett aktivt ställningstagande
    som bibliotekarien måste hantera.

  408. Allting är lätt när man kan det
    och jättesvårt när man inte kan det.

  409. Att bygga grammatik är jättesvårt om
    man har en språkstörd bibliotekarie.

  410. Och då har vi inte närmat oss
    de riktiga skoluppgifterna.

  411. "Skriv en bokrecension."

  412. Jaha? Var börjar man?
    Vad är i mitten? Vad är i slutet?

  413. Vilka ord ska jag välja? Hur ska jag
    formulera förståeliga meningar?

  414. Det är en jätte-jättesvår uppgift.

  415. Det är ju ännu svårare att förstå-

  416. -uppgifter i flera led.

  417. "När du har ätit upp din smörgås
    kan du ta upp engelskaboken"-

  418. -"och börja läsa glosorna så kommer
    jag upp och förhör dig om en kvart."

  419. Har man ett svagt arbetsminne
    kan jag garantera-

  420. -att man inte
    har börjat plugga på glosorna.

  421. När man kommer upp i läxläsarrummet
    är boken inte ens där.

  422. "Skulle inte du läsa läxorna?"
    "Just det..."

  423. "Var är boken?" "Jag vet inte.
    Den kanske finns i väskan."

  424. Det är andra saker som har stört-

  425. -som har gjort att arbetsminnet där
    nära vattnet förlorat informationen.

  426. Det kom antagligen in annan
    information som var intressantare.

  427. Nuförtiden räcker det att det kommer
    ett sms så är uppmärksamheten bruten.

  428. Vi gör så här.
    Vi återvänder till ursprungseleverna.

  429. Han med språkstörning
    och han med svagt arbetsminne-

  430. -som ofta finns hos samma person.

  431. Varför blev det här fel? Han hade
    åtta av nio rätt i den här meningen.

  432. "Man får inte klippa i papper.
    Saxarna är nyvässade."

  433. Åtta av nio rätt är ju rätt schyst.

  434. Det där lilla, larviga ordet "inte"
    - var hittar man det någonstans?

  435. Om jag säger "tänk inte
    på en isbjörn"? Inte, sa jag.

  436. Tänk inte på isbjörnar, då!

  437. Och den har inte röda stövlar på sig.
    Eller hur? Nej... Jag säger ju det.

  438. Det ni kommer ihåg i era nästan
    språkstörda, uttröttade hjärnor-

  439. -var nånting om en isbjörn
    med röda stövlar på sig.

  440. Det som också kan bli fel med de här
    eleverna som har en språkstörning-

  441. -är att de inte har böckerna
    i ordförrådet.

  442. Deras bibliotekarie måste höra ordet
    många gånger fler än alla andra-

  443. -de som är inom norm,
    för att kunna lagra in ordet.

  444. Jag kommer ihåg en annan elev-

  445. -som satt med en lärare och skulle
    gå igenom instuderingsfrågor i SO.

  446. Frågan kommer: "Varför är det
    positivt för Östersjön med stormar?"

  447. Läraren har jobbat länge med
    språkstörningar och gör om meningen.

  448. Hon säger direkt: "Varför är det bra
    för Östersjön med stormar?"

  449. Inget svar.

  450. Efter ett tag säger killen:
    "Vad är 'stormar'?"

  451. Hur kan man förväntas svara på en sån
    fråga om man inte förstår orden?

  452. Det är lite som att nån byter ut
    vart tionde eller vart fjortonde ord-

  453. -till franska eller nåt annat.

  454. Jag hör vad du säger och förstår
    en hel del, men missar ganska mycket.

  455. De gör fel, för de kan inte bättre.

  456. Och killen med änglapysslet...
    Ni vet de här änglavingarna?

  457. Det är mina föreläsningsanteckningar.

  458. Han kan ju faktiskt på fullt allvar
    hävda att mamma har tagit dem.

  459. Hon lämnade aldrig tillbaka papperet.
    "Får jag titta i väskan?" "Ja."

  460. "Det ligger ju här." "Det låg inte
    där förut. Nån måste ha lagt i det."

  461. Jag har fått förklaringar
    som att "fröken måste ha tagit den".

  462. "Allvarligt? Tror du att din lärare"-

  463. -"stjäl böcker från elevernas väskor?

  464. "Ja, för jag la ner den. För jag
    tänkte att jag skulle lägga ner den."

  465. Man kanske tänkte det så mycket
    att man trodde att man gjort det.

  466. Man tänkte att man skulle lämna
    papperet till mamma att skriva under.

  467. Man tänkte det jättemycket,
    men nåt annat kom emellan.

  468. "Jag måste ha lämnat det,
    för jag tänkte att jag gjorde det."

  469. De är oftast inte
    så där elaka och uträknande-

  470. -och tror ont om alla vuxna.
    Det här är den värld de går runt i.

  471. Det är ju tyvärr så-

  472. -att det starkaste gemensamma draget
    för elever med svagt arbetsminne-

  473. -är att de
    har väldigt svag självkänsla.

  474. De går alltid omkring och gissar.
    "Det har jag gjort, tror jag."

  475. Ni vet själva hur det är
    att göra nåt man är osäker på.

  476. Det är inte en kul känsla i kroppen.

  477. Man kan vilja undvika det
    och försöka klara det i alla fall.

  478. Vad kan man göra mer, då?

  479. En del kan man ju kanske träna.

  480. Men man kanske inte
    kan träna upp allt till normnivå.

  481. Det beror på så många olika faktorer.
    Vad orsakar funktionsstörningen?

  482. Det allra viktigaste
    när man möter de här barnen-

  483. -är att vi försöker förstå dem.

  484. Vad var det som blev fel?

  485. Textilläraren...
    Det är ingen idé att bli arg-

  486. -men det hade varit smart om hon hade
    funderat på vad det var som blev fel.

  487. Hade hon tänkt tanken att han inte
    klarade av att hantera ordet "inte"-

  488. -så finns det två vägar att gå.

  489. Hon kan få honom att fatta
    vad ordet betyder-

  490. -och vilka konsekvenser det får att
    klippa i papper. Det kan hon göra.

  491. Om hon vill. Det kanske inte funkar.

  492. Det är lättare att kompensera
    och säga så här:

  493. "Med den här saxen
    får man bara klippa i tyg."

  494. Då har man kompenserat för att man
    förstår att den här killen-

  495. -inte har gjort det här för att vara
    så taskig han kan mot textilläraren.

  496. Att vara lärare
    är lite som att vara...

  497. ...frisör.

  498. Jag vet inte hur ni har det,
    men jag har aldrig haft lockigt hår.

  499. Jag tror att många som aldrig
    haft det tänker att det vore lycka.

  500. De med lockigt hår vill ofta ha rakt.

  501. Det kanske inte är så vanligt att man
    har så frissigt hår som dockan...

  502. ...men säg att man har det och går
    till en frisör för att klippa sig.

  503. "Vilken tur att du kommer till mig."

  504. "Jag är jätteduktig på att klippa
    page. Jag klipper page på alla."

  505. "Det blir jättesnyggt."

  506. "Jag är jättebra på att klippa
    pagefrisyrer och alla är så nöjda."

  507. Nej. Det funkar liksom inte.

  508. Då är det ju dumt om frisören säger:

  509. "Det är ju inte mitt fel.
    Det är ju dina gener."

  510. "Dina föräldrar har väl sånt hår.
    Det kan inte jag ta ansvar för."

  511. Då är det bara att byta frisör
    och gå till nån som säger:

  512. "Jaha, du har såna gener som har
    sånt där lockigt hår. Vad häftigt!"

  513. "Då funkar inte samma metod som på
    andra, men jag vet ett annat sätt."

  514. "Jag vet ett jättebra balsam
    och en schyst frisyr"-

  515. -"så att håret ser kanon ut."

  516. Bra. Generna är kvar. "Problemet"
    är kvar. Det lockiga håret är kvar.

  517. Det är inte längre ett funktions-
    hinder, om nu hår kan vara det.

  518. Jag tror faktiskt
    att det ibland kan vara det.

  519. Men det är jätteviktigt att anpassa
    metoder efter den man jobbar med-

  520. -så att det faktiskt blir bra.

  521. Nu är det ju så här...

  522. Ni kommer ihåg...
    Nej, vi gör så här till och med.

  523. Ni kommer ihåg
    att biståndsministern heter...

  524. -Isabella Lövin.
    -Precis.

  525. -Och han på Sigtunastiftelsen?
    -Manfred Björkquist.

  526. Och hur mycket minns ni om honom?
    Han gjorde en insamling till...?

  527. En F-båt, precis. Och han var
    lite sjuklig för han hade...

  528. ...en lunga. Så man firade hans...

  529. ...fyrtioårsdag för man trodde inte
    han skulle bli femtio.

  530. Han jobbade. Han var...?

  531. -Biskop, ja. I vilket stift?
    -Stockholm.

  532. -Stiligt. Hur gammal ville han bli?
    -106.

  533. Och vad är det för psalm?

  534. "Upp min tunga"! Vad duktigt av er
    att lära er en massa saker.

  535. Ni lärde er allt det-

  536. -men vet inte vad barn-, äldre-
    och jämställdhetsministern heter.

  537. Det säger faktiskt nånting.

  538. Ni har ju uppenbarligen kompetens
    och kapacitet att lära er saker.

  539. Vem kan det då bero på
    att det inte funkade?

  540. Eller hur?

  541. Jag gav er ingen hjälp.

  542. Jag sa namnet en gång.

  543. Ja...

  544. Sa jag inte ens namnet? Underbart!
    Man ska missa nånting.

  545. Men jag...

  546. Det var en miss. Den tar jag på mig.

  547. Men jag tror inte att ni hade kunnat
    Åsa Regnér lika bra-

  548. -som ni hade kunnat Isabella Lövin.

  549. För ni fick ingen hjälp.

  550. Då är det ju den här frågan...

  551. Är det här fusk?

  552. Ja? Nej? Jag skulle säga
    att det är smart. Eller hur?

  553. Grejen är att nu har ni repeterat
    vad biståndsministern heter.

  554. Efter tio minuter och efter en timme.

  555. Repetera i morgon och om en vecka.
    Tänk på ett bi och Isabella Lövin.

  556. Det är tre gånger till, sen har ni
    bränt fast det i ert långtidsminne-

  557. -så att det är kunskap som sitter.

  558. Ni kommer inte
    att kunna glömma bort det.

  559. Dräm på med Manfred Björkquist,
    det är ett kul partytrick.

  560. "Vad kan ni om det här?"

  561. "Vet ni förresten..." kan ni säga.

  562. "Vet ni vilken psalm 106
    i gamla psalmboken var?"

  563. "Det kan jag."

  564. Men vi gör så att ni noterar det där
    och jag packar undan.

  565. Saxen var den språkstörda eleven.

  566. Det taskiga arbetsminnet
    är papperet som åker runt i väskan.

  567. Ord och begrepp som sorteras
    som böcker i ordförrådet-

  568. -och så var det de där grejerna...
    Nej, jag gör det inte.

  569. Vakenhetsgrad,
    stimulusstyrd uppmärksamhet och...

  570. Vad trött jag blir.
    Ska jag glömma bort det? Jättekul.

  571. Koncentrerad...

  572. Kontrollerad uppmärksamhet.
    Arbetskoncentration.

  573. Man ska ha arbetsminnet som konkreta
    föremål, för då blir livet enklare.

  574. Om ni bestämmer er
    för att alltid ha roligt...

  575. Det var inte kul när eleven klippte
    i fel material. Vad ska vi ändra?

  576. Gör så att det blir roligt nästa
    gång, så klarar ni mycket mer. Tack.

  577. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arbetsminne och språk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Logopeden Hanne Uddling föreläser om arbetsminnet. Hon berättar om sina iakttagelser om hur arbetsminne, språkinlärning och språkstörning samverkar. Hon berättar också om hur det går till att lära sig ett nytt språk och hur språkinlärningen fungerar då man har ett nedsatt arbetsminne. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 15 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Kognitiv psykologi, Korttidsminne, Psykologi, Språkinlärning, Språkpsykologi, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

En tillgänglig lärmiljö

Barn med funktionsnedsättning, exempelvis språkstörning, känner sig dubbelt så ofta som andra barn mobbade i skolan. Lena Hammar som är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten föreläser om det. Tyvärr är det många barn som inte får det stöd de behöver och har rätt till. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 15 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språklig sårbarhet i skolan

Forskaren och logopeden Barbro Bruce vill ersätta begreppet grav språkstörning med språklig sårbarhet. Det nya begreppet är tänkt att ge starkare signaler till skolan som måste ta sitt ansvar för alla som har en sen, långsam eller annorlunda språkutveckling. Lusten till språk kan både väckas och släckas i skolan och vi pedagoger måste se till att elever med språkstörningar får mycket stöd, menar Barbro Bruce. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Underlätta för barn med språkstörning

Vad händer om man möter en elev med språkstörning som inte reagerar som man är van vid och som man inte förstår? En risk är att man tappar sina vanliga redskap och blir en otydlig guide och pedagog menar psykologen Anna Liljestrand, som här ger råd om hur hindren kan överbryggas. Hon poängtar vikten av att bevara elevens självständighet och självkänsla och att lyfta fram det som fungerar när det handlar om språkstörning. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språkstörning och autism

Vad är det för likhet och skillnad mellan språkstörning och autism? Logopeden och specialpedagogen Ulrika Aspeflo reder ut begreppen och tittar närmare på vilka insatser vi måste fokusera på inom förskola och skola för att hjälpa barn med speciella behov. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Hjälpa elever att lyckas

Den medicinska diagnosen är sällan svaret på de pedagogiska utmaningar en lärare ställs inför i arbetet med elever med språksvårigheter, menar psykologen Gunilla Carlsson Kendall. Här gäller det istället att hitta konkreta lösningar för hur man kan jobba i klassrummet. I utredningar av elever fokuserar vi ofta på saker som de inte kan istället för att se vad de faktiskt klarar av. Hur påverkar den negativa blicken vårt förhållningssätt till eleverna? Inspelat den 15 september på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Arbetsminne och språk

Logopeden Hanne Uddling föreläser om arbetsminnet. Hon berättar om sina iakttagelser om hur arbetsminne, språkinlärning och språkstörning samverkar. Hon berättar också om hur det går till att lära sig ett nytt språk och hur språkinlärningen fungerar då man har ett nedsatt arbetsminne. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 15 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Exekutiva funktioner och språkstörning

Att börja träna de exekutiva förmågorna vid så tidig ålder som möjligt är jätteviktigt, menar forskaren och psykologen Cecilia Wåhlstedt. Hjärnans plasticitet är betydligt större hos yngre barn jämfört med tonåringar och vuxna och träningen bör sättas in redan under förskolan. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Det är viktigt att specialpedagoger och modersmålslärare har ett nära samarbete, menar Elisabeth Lindén, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det krävs också en stor förståelse för hur flerspråkiga elever tillägnar sig skriftspråket. Ofta släpar stavningen efter utan att det kräver speciella insatser eller oro. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Perceptionens betydelse för lärande

Perception handlar om hjärnans förmåga att tolka både yttre och inre synintryck. När denna förmåga inte fungerar som den ska får eleven ofta problem med inlärningen, berättar psykologen Annika Flenninger. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Dyskalkyli och språkstörning

Matematik är inte ett språk. Men nästan alla barn med grav språkstörning har också stora matematiksvårigheter, berättar logopeden och specialläraren Markus Björnström. Hur hänger det ihop och vad innebär det att få en diagnos dyskalkyli? Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språkstörning och flerspråkighet

Hur kan man göra en korrekt bedömning av flerspråkiga barn så att överdiagnostisering undviks? Logopeden Eva-Kristina Salameh föreläser om sina erfarenheter av att arbeta med barn från Rosengård i Malmö där det talas minst 120 olika språk. Barn växer idag upp under mycket olika villkor och det måste man ha med sig när man bedömer dem. Få studier har gjorts i områden där många barn inte har personer i sin närhet som har god kompetens i svenska språket. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 16 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Hjärnan sätter villkor för pedagogiken

Motivation är den viktigaste faktorn för inlärning. Hjärnforskaren Martin Ingvar föreläser om att skolan är uppbyggd efter antagandet att alla som kommer till skolan är motiverade att lära. Han menar att dålig kunskap om hjärnans motivationssystem leder till en segregerad skola där de motiverade eleverna drar ifrån och de mindre motiverade får det riktigt kämpigt. Elever måste få med sig verktyg från början för att få chans att känna sig lyckade. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 16 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2017

Hjärnkunskap för en likvärdig skola

Att få sina elever motiverade, engagerade och fokuserade kan vara en utmaning. Genom att kombinera pedagogik med hjärnforskning kan man hitta nya vägar och se nya möjligheter. Kunskap om kognitiv och affektiv neurovetenskap ger ökad förståelse för inlärningssvårigheter i form av bland annat motivations-, uppmärksamhets- och koncentrationsproblem. Sådan kunskap synliggör också vilka utmaningar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar möter. Åke Pålshammar, neuropsykolog, och Anna Nygren, livsstilspedagog, föreläser. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 30 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna NPF-podden

Hur förhålla sig till trotssyndrom?

En 9-årig pojke med flera diagnoser, bland annat autism och tvångssyndrom, har också fått diagnosen trotssyndrom. Vad innebär det? Hans mamma känner sig förvirrad och har haft svårt att hitta information. Men diagnosen är omtvistad och psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo är kritiska till den.

Fråga oss