Titta

UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Om UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Hur kan man som pedagog hjälpa elever i deras språkutveckling? Här samlas forskare och pedagoger för att ge handfast fortbildning för de som möter elever med språkstörning i sitt arbete. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress i september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Grav språkstörning 2015 : Exekutiva funktioner och språkstörningDela
  1. Arbetsminne är en del av det som
    dagens första föreläsare pratar om.

  2. Nämligen exekutiva funktioner.

  3. Cecilia Wåhlstedt kommer att prata.
    Hon är forskare-

  4. -och har disputerat inom neuro-
    psykiatriska funktionsnedsättningar.

  5. Cecilia arbetar som lektor
    här i Uppsala.

  6. Cecilia, du är välkommen. Du belyser
    vad som händer när barn har brister-

  7. -i exekutiva funktioner.
    Vi som mött barn med språkstörning-

  8. -vet att det ofta gäller
    den gruppen barn.

  9. Men vi vet också att det finns stöd.
    Du är välkommen att dela med dig.

  10. Då vill jag börja med att tacka.
    Det är jättekul att få komma hit-

  11. -och vara en del av programmet när
    det gäller språkstörningar hos barn.

  12. Jag tillhör en stor utvecklingsgrupp-

  13. -med min forskning
    där vi är cirka 40 personer.

  14. Allt ifrån doktorander
    till unga forskare till professorer-

  15. -där vi forskar från spädbarn
    upp till ung vuxen-ålder-

  16. -cirka 25-26 år.

  17. I den här forskargruppen tittar vi
    både på barn med, kan man säga...

  18. "Normal utveckling"
    låter helt tokigt-

  19. -men som inte har några utvecklings-
    avvikelser, till de barn-

  20. -som just på nåt sätt
    har beteendeproblematik.

  21. Det är otroligt spännande och det
    händer mycket inom forskningen i dag.

  22. Framför allt inom forskningen
    om exekutiva funktioner.

  23. I min forskning har jag
    longitudinella projekt-

  24. -där jag följer barn
    från 4-5 års ålder.

  25. I en grupp som jag har följt rätt
    länge är de ungefär 16-17 år.

  26. Genom att man följer barn
    longitudinellt i stora urval av barn-

  27. -lär man sig mycket
    om barns utveckling.

  28. Min forskning utgår framför allt
    från icke-kliniska barn.

  29. Alltså normalpopulationen av barn-

  30. -där man slumpmässigt väljer ut
    ett antal förskolor-

  31. -i Uppland eller Dalarna
    och så följer man de här barnen.

  32. Fördelen med det är att man lär sig
    när vi ska bli oroliga.

  33. När kan man anse att utvecklingen
    inom nåt område...

  34. Det kan vara språkproblematik,
    adhd-symtom, autismspektrum-

  35. -och andra former av
    internaliserande problem.

  36. När ska vi som jobbar med barn,
    och föräldrar, bli oroliga-

  37. -och ta tag i problemen?

  38. Det jag tänkte gå igenom i dag är
    vad exekutiva funktioner är.

  39. För det är
    ett otroligt komplext begrepp.

  40. Jag kommer att prata om barn
    med bristande exekutiva funktioner.

  41. Om relationen mellan bristande exeku-
    tiva funktioner och språkstörning.

  42. Och till slut om det går att träna
    exekutiva funktioner.

  43. Går det att få bättre fungerande exe-
    kutiva förmågor om man har problem?

  44. När upptäckte man att exekutiva
    funktioner var viktigt för oss?

  45. Det var för ganska längesen,
    redan i mitten av 1800-talet-

  46. -där det var en förman i England,
    Phineas Gage.

  47. Det här är en klassisk berättelse
    inom exekutiva funktioner.

  48. Den här mannen var oerhört omtyckt,
    respektabel.

  49. Han var förman vid ett järnvägsbygge
    där man sprängde mycket.

  50. Han var otroligt omtyckt.

  51. Men så 1848 tror jag att det var-

  52. -råkade han ut för en olycka
    när han förberedde en sprängning.

  53. De hade glömt att fylla på sand
    i hålet såsom man gör.

  54. Så det här järnröret-

  55. -flög rätt igenom Gages hjärna.

  56. Det gick från vänster öga
    upp genom hjärnan.

  57. Det märkliga var att han överlevde.

  58. Han var t.o.m. vaken
    efter att detta hade hänt-

  59. -och kunde själv gå
    och fick hjälp av en läkare.

  60. Men ännu märkligare var
    att man efter nån vecka märkte-

  61. -att Gage inte längre var
    den man han hade varit.

  62. Han var inte längre den pålitliga,
    ordentliga person som han hade varit.

  63. Han blev helt opålitlig,
    han var totalt asocial.

  64. Han kunde inte umgås med andra,
    han var direkt otrevlig.

  65. Hans intelligens var inte påverkad,
    men han blev en annan personlighet.

  66. Precis raka motsatsen.
    Då började man förstå-

  67. -att det var nånting
    i främre delen av hjärnan-

  68. -som hade stor betydelse
    för vår personlighet.

  69. Tidigare hade han varit duktig på
    att planera.

  70. Han hade total oförmåga att planera,
    så han mötte en svår tid.

  71. Efter hans död 1861 gjorde man
    olika obduktioner av hans hjärna.

  72. Man pratade om att de här beteendena
    berodde på den här hjärnskadan.

  73. Men på den tiden tyckte man inte
    att personlighet på det viset-

  74. -satt i hjärnan. Men på 1980-talet-

  75. -var det några forskare
    som fick möjlighet-

  76. -att titta på kraniet, göra röntgen
    och olika analyser.

  77. Man såg att Gage hade fått stora
    delar av frontalloben skadade-

  78. -som just har med vår personlighet
    att göra. Det var då man insåg-

  79. -att frontala delar av hjärnan har
    stor betydelse för oss människor.

  80. Tittar man... Vi har fyra lober.

  81. Frontalloben, parietalloben,
    occipitalloben och temopralloben.

  82. Det man kan se är att frontalloben-

  83. -är omfattande hos människor-

  84. -och utgör en tredjedel
    av hela hjärnans volym.

  85. Det är också väldigt viktigt-

  86. -för det är det här som skiljer oss
    människor från andra djur.

  87. Och att vi har
    så stor andel frontallob-

  88. -gör att vi kan planera,
    vi kan prata.

  89. Vi har olika förmågor
    som inga andra djurarter har.

  90. Den prefrontala delen av hjärnan
    har oerhört stor betydelse-

  91. -för att vi ska klara oss bra
    som människor i samhället.

  92. Med exekutiva funktioner
    har man i många år försökt-

  93. -skapa en definition
    om vad det är för nåt-

  94. -som alla ska vara överens om.

  95. Men, som med mycket,
    har man inte kommit överens.

  96. I dag finns det 33 definitioner på
    vad exekutiva funktioner är för nåt.

  97. Det man har kommit fram till
    och är relativt överens om-

  98. -är att det är funktioner-

  99. -som organiserar individens handlande
    över tid för att uppnå ett mål.

  100. Man är också överens om
    att man ska se de här funktionerna-

  101. -som ett paraplybegrepp
    där det ingår flera subkomponenter.

  102. Det som också är viktigt att veta
    är att just den här kunskapen-

  103. -om olika exekutiva förmågor
    kan ge oss stor kunskap-

  104. -just om barns, men även vuxnas,
    styrkor och svagheter.

  105. Men man ska också känna till
    att exekutiva förmågor-

  106. -är ingenting man kan testa som sen
    ligger till underlag för en diagnos.

  107. Att man har brister i exekutiva funk-
    tioner är inget diagnosinstrument.

  108. Det är viktigt att komma ihåg.

  109. Utan det är det som talar om
    vilka styrkor och svagheter vi har.

  110. Två vanligt förekommande definitioner
    på exekutiva funktioner-

  111. -är förmågan att upprätthålla
    lämplig problemlösningsförmåga-

  112. -för att uppnå framtida målbeteenden.
    En annan vanlig definition är:

  113. Exekutiva funktioner är de handlingar
    vi själva utför för att uppnå-

  114. -självkontroll, målinriktat beteende
    och maximera framtida resultat.

  115. De här två är rätt lika definitioner.

  116. Som jag nämnde är exekutiva funk-
    tioner inte ett enhetligt begrepp.

  117. Utan exekutiva förmågor
    består av ett antal funktioner.

  118. En funktion är inhibition,
    som man brukar prata om.

  119. Förmågan att hejda sina impulser.

  120. T.ex. barn
    som vill vara med och leka-

  121. -ska kunna hejda sig
    och fråga: "Får jag vara med?"

  122. Medan t.ex. barn med adhd-symtom
    har svårt att hejda sina impulser-

  123. -springer bara rätt in i leken
    och de andra barnen blir arga.

  124. Det märker man också i klassrum
    att vissa barn inte har den förmågan-

  125. -att hejda sina impulser, utan kan
    börja prata rätt ut eller springa.

  126. En annan viktig komponent
    är flexibilitet.

  127. Det är förmågan vi har
    att anpassa vårt beteende-

  128. -i olika situationer
    och även våra tankar.

  129. Att vi flexibelt
    kan ändra våra tankemönster-

  130. -till vad situationen ställer
    för krav.

  131. Den tredje, emotionell kontroll-

  132. -är att kunna anpassa sina
    emotionella reaktioner.

  133. Det är också viktigt. Man vet
    att barn med olika beteendeproblem-

  134. -har stora problem med
    sin emotionsreglering.

  135. Det här är också en viktig aspekt.

  136. Arbetsminne är också
    en exekutiv funktion-

  137. -som fått stort utrymme i forskning.
    Jag tror att många av er här-

  138. -har hört talas om arbetsminne
    och arbetsminnesträning.

  139. Det handlar om att hålla information
    i minnet under en kortare stund-

  140. -och samtidigt bearbeta informationen
    för att sen slutföra en uppgift.

  141. T.ex. om nån säger
    ett telefonnummer till mig-

  142. -som jag sen ska slå in på telefonen
    efter nån minut.

  143. Planera och organisera
    är en annan funktion.

  144. Det handlar om t.ex. läxor.

  145. Att man kan planera
    hur man ska lägga upp ett arbete-

  146. -och organisera så att det blir bra.

  147. Sen kommer vi till självkontroll,
    självreglering.

  148. Det är att kunna kontrollera
    sina egna prestationer-

  149. -och göra det som förväntas av en.

  150. Även om exekutiva förmågor
    består av olika subkomponenter-

  151. -är det oerhört viktigt att veta
    att de inte agerar för sig själv.

  152. Att arbetsminnet arbetar ett tag
    och sen flexibilitet ett tag.

  153. Utan för att vi ska göra
    det som förväntas-

  154. -måste alla de här komponenterna
    samarbeta.

  155. Inte nog med det. De ska inte bara
    samarbeta i frontala delar.

  156. Det är också självklart att de här
    delarna samverkar med övriga hjärnan.

  157. Så det är
    ett otroligt komplext samspel.

  158. Det är viktigt att komma ihåg
    att det är på det viset.

  159. Det finns också bevis för det här.

  160. Att man dels kan se det som
    ett enhetligt begrepp.

  161. Men att det också är viktigt att veta
    att det är olika delkomponenter.

  162. Forskningen har också visat att om
    barn tidigt, i spädbarnsåldern-

  163. -har en väl fungerande
    uppmärksamhetsförmåga-

  164. -har man sett att många av de barnen-

  165. -också får väl fungerande
    exekutiva funktioner senare i livet.

  166. En modell som är väldigt populär
    i forskning-

  167. -framför allt kring barn
    med beteendeproblem-

  168. -och barn med språkproblematik,
    och det man anser vara-

  169. -en av de viktigaste exekutiva
    förmågorna, framför allt hos barn-

  170. -är flexibilitet, arbetsminne
    och inhibition.

  171. Just kring de här tre delarna har det
    skett oerhört mycket forskning.

  172. Man vet också att många barn
    med beteendeproblem-

  173. -däribland barn med språkproblematik,
    har problem-

  174. -inom de här komponenterna.

  175. Nåt man ofta brukar prata om...
    Hur är det med exekutiva funktioner?

  176. Beror det...
    Om man har bra eller bristande-

  177. -beror det på våra gener - är det
    ärftligt - eller beror det på miljö?

  178. Jag säger, tillsammans med
    många andra forskare-

  179. -att ställa frågan
    om det beror på arv eller miljö-

  180. -är en helt felställd fråga-

  181. -eftersom det är så
    att arv och miljö alltid samspelar.

  182. Även om man ser,
    som forskningen har visat-

  183. -att exekutiva förmågor
    har en stor ärftlighet-

  184. -vet man att miljön påverkar mycket.

  185. Man har t.ex. sett barn
    som växer upp i negativa miljöer-

  186. -t.ex. med väldigt låg
    socioekonomisk status-

  187. -där det kanske är arbetslöshet,
    låg utbildningsnivå...

  188. Man har även sett där det är mycket
    konflikter i hemmet-

  189. -barn som växer upp
    under svåra förhållanden-

  190. -missbruksproblematik inom familjen,
    att de barnen får-

  191. -en försämrad utveckling av
    sina exekutiva förmågor.

  192. Nåt man uppmärksammat speciellt
    de senaste åren-

  193. -är betydelsen av
    föräldrar/barn-relationen.

  194. Framför allt när det gäller värme,
    närhet, kärlek och konflikter.

  195. Det har stor betydelse för utveck-
    lingen av de exekutiva förmågorna.

  196. Sen finns det självklart
    många positiva miljöfaktorer.

  197. Det är framför allt väl fungerande
    barn/föräldrarelationer.

  198. Man vet också att barn som växer upp
    i tvåspråkiga miljöer-

  199. -det gynnar också utvecklingen av
    exekutiva förmågor.

  200. Det här är bara några exempel.
    Det finns så klart fler.

  201. Man har också sett
    att betydelsen av arv och miljö-

  202. -varierar över barnets ålder,
    men även kön.

  203. Man har t.ex. sett att ärftligheten-

  204. -när flickor blir äldre, har
    en högre inverkan än vad miljön har.

  205. När det gäller pojkar, har
    miljöfaktorer en större inverkan på-

  206. -utvecklingen av exekutiva förmågor.
    Man ska veta-

  207. -när man pratar om forskningsresultat
    att det kan komma andra resultat.

  208. Det här är ett nytt forskningsområde.

  209. Men det viktigaste
    att lära sig av det här-

  210. -är att arv och miljö
    alltid samspelar.

  211. Exekutiva förmågor är inte statiskt.
    Det visar också det här-

  212. -att det har kommit mycket former av
    träning av exekutiva funktioner.

  213. Det är också viktigt när barn t.ex.
    har nåt beteendeproblem som adhd-

  214. -och/eller språkproblematik
    att man också tar reda på-

  215. -vilka av de olika subkomponenterna-

  216. -av exekutiva förmågor
    barnet har problem med.

  217. Vissa har kanske problem med inhibi-
    tion, arbetsminne och flexibilitet.

  218. Sen kan det finnas barn som endast
    har problem med inhibition.

  219. Det är viktigt att veta
    när man ska göra behandlingsprogram-

  220. -och försöka hjälpa de här barnen.

  221. Men det är också så att när vi ska
    mäta de här exekutiva funktionerna-

  222. -är det inte helt lätt. Även om det
    de senaste 20 åren har varit-

  223. -en otroligt framgångsrik utveckling
    just när det gäller tester-

  224. -av exekutiva förmågor hos barn.

  225. En annan svårighet är-

  226. -att avsaknaden av en teori
    som man är överens om-

  227. -gör det svårt att utveckla testen.

  228. Sen är det också så
    att många av testen som tas fram-

  229. -kanske inte bara mäter arbetsminne-

  230. -utan även fångar andra delar
    som inhibition och flexibilitet.

  231. Har barnet brister på det testet,
    är det svårt att veta-

  232. -vilken av funktionerna
    som barnet behöver hjälp med.

  233. När det gäller utvecklingen av
    exekutiva funktioner är det viktigt-

  234. -att veta att exekutiva förmågor
    utvecklas under en mycket lång tid.

  235. Det har med
    mognaden av frontalloben att göra.

  236. Och man vet att den första förmågan
    som barn utvecklar-

  237. -under det första året
    är inhibitionsförmågan.

  238. Att kunna hejda sina impulser.

  239. Det man också vet är
    att i förskoleåldern-

  240. -framför allt mellan tre och fem år-

  241. -är det en otroligt stark utveckling
    just av de exekutiva funktionerna.

  242. Men sen... De exekutiva förmågorna...

  243. Att kunna reglera sig, ha ett mål-
    inriktat beteende, tänka flexibelt-

  244. -är nåt som utvecklas
    ända till tidig vuxenålder.

  245. Mellan 25-28 år. Jag brukar också
    säga det när det gäller tonåringar...

  246. Man undrar ibland varför tonåringar
    gör så tokiga saker.

  247. Det här är en förklaring.
    Deras exekutiva förmågor-

  248. -är inte färdigutvecklade.

  249. De har inte förmågan
    att planera sitt handlade.

  250. De vet många gånger att de gjort fel,
    men det bara blev så.

  251. Då kan man ha det som tröst som
    förälder. Det finns en anledning.

  252. Förutom exekutiva förmågor
    är det också att språket-

  253. -samtidigt som exekutiva funktioner
    utvecklas väldigt mycket-

  254. -mellan 2-5 år.
    Det är också viktigt att känna till.

  255. Det gör att för att man på rätt sätt
    ska kunna mäta exekutiva funktioner-

  256. -måste man känna till barnets ålder.

  257. För det är viktigt att testerna
    man använder är åldersanpassade.

  258. Använder man för svåra tester,
    ser man ingen skillnad-

  259. -mellan barn som har inga problem
    med exekutiva förmågor-

  260. -och de som har problem. Då klarar
    inga av barnen de här testerna.

  261. Några standardtester som i många år
    har använts-

  262. -framför allt på en vuxen population
    är Wisconsin Card Sorting Test-

  263. -där man ska sortera kort
    efter regler. Sen rätt som det är-

  264. -säger den som handhar testet...
    Byter regler.

  265. Man har sett att de personer
    som har problem med arbetsminne-

  266. -flexibilitet och inhibition har
    svårt att ändra till en ny regel-

  267. -utan sorterar gärna
    efter den gamla regel de har.

  268. Ett annat test är Stroop-testet,
    som mäter inhibition och arbetsminne.

  269. Det går ut på
    att först får man säga...

  270. Läsa färger. "Röd" skrivet i rött,
    "Gul" skrivet i gult.

  271. Men i andra steget-

  272. -då står det t.ex. "Röd",
    fast färgen är blå.

  273. Meningen är att man ska säga blå.

  274. Och har man problem med inhibition,
    är det ett svårt test att klara av.

  275. Men hur gör vi med barn
    som inte kan läsa?

  276. För syftet är att fånga barn med
    bristande exekutiva förmågor-

  277. -så tidigt som möjligt. Här har det
    också varit en fantastisk utveckling-

  278. -på bra tester
    under de senaste femton åren.

  279. När jag är ute
    och träffar barn i förskola-

  280. -har jag, bl.a. för att mäta
    inhibition, Stroop-Like Task.

  281. Det här är helt datorbaserat
    och går ut på att barnen...

  282. Först går man igenom testet
    väldigt noga med barnet.

  283. Sen kommer det upp en bild i taget,
    t.ex. en flicka.

  284. Då ska barnet säga tvärtom.
    Då ska de säga "pojke".

  285. Det här har visat sig vara
    ett bra test för att få fram-

  286. -om barn har bristande inhibition.

  287. Ett annat test
    - och det här används även på vuxna-

  288. -men det är mycket bra att använda
    på barn. Det är Go/No-go.

  289. Det är framför allt
    ett inhibitionsmått.

  290. Man säger till barnet att så snabbt
    som möjligt trycka på tangenten-

  291. -när alla blå figurer kommer. Skulle
    det komma en röd, får de inte trycka.

  292. Eftersom de blå figurerna
    kommer 70 procent av gångerna-

  293. -och de röda endast 30 procent, blir
    barnen vana att trycka hela tiden.

  294. De barn som har problem med
    inhibition har svårt-

  295. -att hejda sin impuls att trycka
    när det kommer en röd figur.

  296. För att mäta arbetsminne
    har vi ett datorbaserat test.

  297. Det tittar ut grisar ur fönstren,
    sen försvinner grisarna.

  298. Då ska barnen kunna peka på i vilka
    fönster grisarna har tittat ut.

  299. Och så blir svårighetsgraden högre.
    Först två grisar, sen tre och fyra.

  300. Men vi har även ordserier
    som vi säger till barnen.

  301. Vi säger t.ex. "hund, katt"
    och så ska barnen säga "hund, katt".

  302. Vi har även
    att de ska säga orden baklänges.

  303. Att säga ord åt andra hållet är svårt
    för mindre barn i förskoleåldern.

  304. Man ser vid fem, sex år
    att de klarar det.

  305. Sen finns det faktiskt i dag tester-

  306. -som kan testa exekutiva förmågor
    hos väldigt små barn.

  307. Ända från åtta månaders ålder.

  308. Det här är en uppgift som heter
    "The A-not-B task".

  309. Det är framför allt arbetsminne,
    inhibition och flexibilitet-

  310. -som man kan se i det här testet.

  311. Då har man barnet framför sig-

  312. -och testledaren lägger en leksak-

  313. -först i den ena påsen.
    Barnet ser hela tiden på.

  314. Sen ber man barnet visa
    var leksaken finns.

  315. Då hittar barnet det i A.

  316. Men efter att man ett antal gånger
    stoppat leksaken i påse A-

  317. -byter man och sätter leksaken
    i påse B. Det har visat sig-

  318. -att det är svårt för såna här små
    barn att byta, vara flexibel.

  319. De fortsätter att titta först
    i påse A. Så det kan ta ett tag.

  320. Det här har också visat sig vara
    ett bra, fungerande test.

  321. Men nedsättning av
    exekutiva funktioner-

  322. -är nåt som många barn har.

  323. Man har ofta sett
    att barn med olika beteendeproblem-

  324. -som t.ex. uppförandestörning,
    Tourettes syndrom-

  325. -autismspektrumstörning,
    schizofreni, depression-

  326. -tvångssyndrom, adhd, inlärnings-
    problematik och språkstörning...

  327. Många av de här barnen har problem
    med sina exekutiva förmågor.

  328. Inte nog med det.
    Många barn som t.ex. har-

  329. -adhd har även andra beteendeproblem,
    som uppförandeproblematik-

  330. -och ibland även
    autismspektrumstörning.

  331. Det här med samtidig sjuklighet-

  332. -alltså diagnos inom flera områden,
    gör att det blir väldigt komplext.

  333. Har barnen dessutom språkstörning-

  334. -kan man bara inse hur svårt
    dessa barn har det i sin vardag.

  335. Nåt som också är viktigt
    att känna till-

  336. -är att inte alla barn med adhd
    eller uppförandeproblematik-

  337. -har bristande exekutiva funktioner.

  338. Jag och andra har visat
    i vår forskning-

  339. -att 40-50 procent av barn med adhd
    har bristande exekutiva förmågor.

  340. Sen finns det andra neuropsykologiska
    brister man kan ha.

  341. Det är lätt att tro att alla barn
    med adhd har bristande arbetsminne.

  342. Kanske 20-30 procent av barn med adhd
    har bristande arbetsminne.

  343. Nåt som jag också tycker är viktigt
    att tänka på-

  344. -när vi jobbar med beteendeproblem
    av olika slag och svårigheter-

  345. -är vilket synsätt vi använder.

  346. Man brukar prata om ett kategoriskt
    och ett dimensionellt synsätt.

  347. Det kategoriska synsättet
    på beteendeproblem-

  348. -är att barn ska uppfylla
    ett visst antal kriterier.

  349. Om vi tar adhd, ska de uppfylla
    kriterier för att få en diagnos.

  350. Många som har stora problem når inte
    riktigt upp till kriterierna.

  351. Då anser man
    att barnet inte har adhd.

  352. Men har man
    det dimensionella synsättet-

  353. -har man sett i tvillingstudier
    att olika beteendeproblem-

  354. -som hyperaktivitet, språkstörningar,
    även bristande exekutiva funktioner-

  355. -varierar på en dimension som man
    kan se över hela befolkningen.

  356. T.ex. adhd-symtom
    kan man ha mer eller mindre av.

  357. De som får diagnos ligger då på
    den extrema ändan av dimensionen.

  358. Men man har också sett, som jag sa-

  359. -att barn som inte når upp
    vad gäller alla diagnoser-

  360. -språkstörning, adhd, autismspektrum
    - kan ha lika stora problem-

  361. -som dem som får en diagnos,
    vilket forskningen har visat.

  362. Därför pratar man inom forskningen-

  363. -att man vill ha
    ett mer dimensionellt synsätt.

  364. Det har man till viss del fångat upp.
    Det här är viktigt att komma ihåg.

  365. Det är så i dag att vissa skolor
    kräver en diagnos-

  366. -för att barnen ska få
    den hjälp de ska ha.

  367. Det är viktigt att man utgår från
    barnet och dess problem.

  368. Om man tittar på språkproblematik...

  369. Man vet t.ex. att adhd
    och andra utåtagerande problem...

  370. Att många barn och ungdomar av dem
    också har språksvårigheter.

  371. Och det är också så att...

  372. ...förmågan till språk
    också är ett verktyg-

  373. -för att reglera sitt beteende.

  374. T.ex. för små barn brukar man
    prata om privat, inre tal.

  375. När man ska lära sig nya saker,
    pratar barnen högt för sig själva.

  376. Ju äldre barnet blir så märker man
    att det blir mer ett inre tal.

  377. Det är tyst och barnet tänker
    i stället.

  378. Man har sett på barn som har adhd
    eller annan beteendeproblematik-

  379. -att för deras inre tal
    är det längre utveckling.

  380. De pratar högt för sig själva längre-

  381. -än barn som inte har
    de här beteendeproblemen.

  382. Man har också sett att barn som
    tidigt uppvisar språkproblematik-

  383. -har visat sig vara en riskfaktor-

  384. -för att senare utveckla olika former
    av beteendeproblematik.

  385. Tittar man på exekutiva funktioner
    i relation till språkstörningar-

  386. -har forskningen visat att arbets-
    minne har väldigt stor betydelse.

  387. Både spatialt
    och verbalt arbetsminne.

  388. Men man har även sett att flexibi-
    litet och inhibition är viktigt.

  389. Men tittar man på forskningen i dag
    i relation till språksvårigheter-

  390. -är det mest forskning relaterat
    till arbetsminne.

  391. Men de här barnen har även problem
    med andra exekutiva förmågor.

  392. Både språk och exekutiva funktioner
    utvecklas snabbt de fem första åren.

  393. Man har försökt titta på
    vad det beror...

  394. Barn som får språkstörningar,
    beror det på att barnen har-

  395. -bristande exekutiva förmågor,
    eller är det så-

  396. -att barn med språkstörning utvecklar
    bristande exekutiva funktioner?

  397. Här pågår mycket forskning, men det
    är som det ser ut i dag ett samspel.

  398. Det är oerhört svårt att säga
    vilket som kommer först.

  399. Men det finns en stark påverkan
    mellan språk och exekutiva förmågor-

  400. -eftersom språk är
    en form av regleringsmekanism.

  401. Just det här privata,
    inre talet av språket-

  402. -är ett otroligt viktigt verktyg
    för hur barnets tänkande utvecklas.

  403. Det används framför allt för att
    barnet ska kunna reglera sig-

  404. -i olika problemsituationer.

  405. Här har man tittat på barn
    i sexårsåldern-

  406. -som får olika uppgifter
    i olika svårighetsgrader-

  407. -och hur många ord de använder
    för att lösa uppgiften.

  408. Man ser att
    är det inte så svåra uppgifter-

  409. -behövs inte så mycket privat tal.

  410. Och är de lite svårare,
    blir det mer tal.

  411. Tal från barnen. Däremot
    när man höjer svårighetsgraden-

  412. -blir det till slut för svårt. Då
    fungerar inte heller det inre talet.

  413. Nånting som har visat sig
    oerhört betydelsefullt-

  414. -för utvecklingen av
    exekutiva förmågor-

  415. -är simultan tvåspråkighet.
    Alltså... Eller tvåspråkighet.

  416. Det här kan man både ha simultant
    och successivt.

  417. Vissa barn föds i familjer där man
    redan pratar två och flera språk.

  418. Medan andra barn blir successivt
    tvåspråkiga. Man lär sig två språk-

  419. -vid olika tillfällen. Som det är
    för barn som börjar med nåt språk-

  420. -redan i lågstadiet.

  421. Man har framför allt sett
    att barn som är tvåspråkiga-

  422. -har bättre exekutiva förmågor.

  423. Det är klart att barn med
    språkproblematik-

  424. -som växer upp i tvåspråkighet,
    det blir jobbigt för dem.

  425. Men samtidigt är det en bra övning
    för de exekutiva förmågorna-

  426. -att växa upp i ett tvåspråkigt hem.

  427. Då kommer vi till: Går det
    att träna exekutiva funktioner?

  428. Man kan se
    de senaste tio, femton åren-

  429. -att man har börjat titta på olika
    former av träning för att förbättra-

  430. -exekutiva förmågor hos barn,
    eftersom detta är ett problem.

  431. Man vet också
    att de exekutiva förmågorna-

  432. -har så stor betydelse i våra liv.

  433. Det är en stark relation mellan exe-
    kutiva förmågor och skolprestationer.

  434. Det är en stark relation mellan exe-
    kutiva förmågor och socialt samspel.

  435. Hur man samspelar med kamrater
    och hur man planerar sina dagar.

  436. Så det är oerhört viktigt att ha
    väl fungerande exekutiva förmågor.

  437. Sen är det också så-

  438. -att man vill försöka träna barn
    vid så tidig ålder som möjligt-

  439. -eftersom hjärnans plasticitet
    är större hos yngre barn-

  440. -än tonåringar och vuxna.

  441. Därför anser man att man når bättre
    resultat tidigare i åldern.

  442. T.ex. att man redan i förskoleåldern
    börjar träna de exekutiva förmågorna.

  443. En annan viktig aspekt - för det
    pratas mycket om arbetsminnestest-

  444. -är att när man bestämmer sig för
    att träna arbetsminnet-

  445. -att man tänker på att det är
    evidensbaserade tester man använder.

  446. Det ska finnas forskning
    som klart och tydligt visar-

  447. -att de här träningstesten
    verkligen ger resultat.

  448. Som det är nu förekommer det
    många olika tester på marknaden-

  449. -och det är inte alla
    som man har forskat på.

  450. Så de är inte evidensbaserade.
    Detta är jätteviktigt.

  451. Om man börjar med datoriserad
    arbetsminnesträning-

  452. -där det har skett mycket forskning,
    har det gett lovande resultat.

  453. Man har sett att det går att träna
    arbetsminnet. Man har också sett-

  454. -att det blir överföringseffekter,
    inte bara på den del av arbetsminnet-

  455. -man tränar, utan även på andra delar
    av arbetsminnet.

  456. Vissa studier har även sett
    att när man tränar arbetsminnet-

  457. -förbättras även andra delar, såsom
    inhibitionsförmåga och flexibilitet.

  458. Men här finns det också
    många studier-

  459. -som inte får
    de här positiva resultaten.

  460. Det gör att det behövs mer forskning
    inom det här området.

  461. Syftet när man tränar exekutiva för-
    mågor är att det ska ske överföring.

  462. T.ex. också att barnen
    fungerar bättre i skolan.

  463. Man har också sett att både språk-

  464. -alltså svenska, läsa, skriva
    och matematik-

  465. -påverkas väldigt mycket
    av våra exekutiva förmågor.

  466. Syftet när vi tränar är
    att det ska överföras effekter-

  467. -på barnens skolfungerande.

  468. Och även andra delar,
    som sociala relationer och så.

  469. Men här finns det ingen tydlig bild.

  470. Vissa har hittat bra resultat
    på denna typ av effekter.

  471. Men det behövs fortfarande
    betydligt mer forskning.

  472. Sen har man också sett
    att icke-datoriserade spel-

  473. -vanliga spel som man spelar hemma,
    i skolan och i förskolan-

  474. -har visat sig väldigt bra för att
    träna de exekutiva förmågorna.

  475. Och man har sett att fysisk träning-

  476. -t.ex. taekwondo,
    yoga och mindfulness-

  477. -har visat sig leda till
    förbättrade exekutiva förmågor.

  478. Det här är nåt som kommer mycket mer
    nu på sistone, just fysisk aktivitet.

  479. Man har sett
    att det i regel förbättrar-

  480. -flera exekutiva förmågor samtidigt,
    inte bara t.ex. arbetsminne.

  481. Det här pratar man mer och mer om.

  482. Just det här med fysisk träning
    och icke-datoriserade spel-

  483. -där barnen verkligen får öva
    sin flexibilitet-

  484. -planering och att kunna hejda
    sina impulser.

  485. Sociala låtsaslekar som barnen
    ofta gör väldigt mycket-

  486. -är också bra för att träna
    de exekutiva funktionerna-

  487. -eftersom barn när de leker
    med sina kamrater måste kunna-

  488. -hejda sina impulser
    för att se vad kamraten gör-

  489. -så att man möter och svarar
    på rätt sätt.

  490. Jag läste en studie
    för några dagar sen.

  491. Ett italienskt forskarteam
    hade försökt ta fram-

  492. -en skolbaserad intervention,
    framför allt för förskolan.

  493. För det får lite kritik
    det här med datorisering och program-

  494. -att det kanske krävs psykologer som
    tränar. Det blir väldigt kostsamt.

  495. De har försökt ta fram
    nåt mer kostnadseffektivt-

  496. -som kan skötas av förskolepersonal,
    utan att det krävs mer personal-

  497. -och utan att man behöver
    för mycket resurser.

  498. Den studien var intressant, för
    den byggde på lekbaserad träning-

  499. -av exekutiva förmågor-

  500. -där man hade barnen
    i mindre grupper, fem per grupp-

  501. -och tränade tre gånger i veckan.

  502. Man hade även en kontrollgrupp
    som fick göra vanliga lekar.

  503. Det byggdes mycket på en berättelse-

  504. -en saga som barnen fick höra.

  505. De fick lära sig inhibition
    och flexibilitet.

  506. Det var rollspel
    och de fick byta roller.

  507. Det höll de på med i ett par månader.
    Det visade sig ge bra resultat.

  508. Det var flera av de exekutiva
    förmågorna som förbättrades.

  509. Det var den första studien
    av det här slaget.

  510. Men det tycker jag låter intressant.

  511. Jag tror att ska det fungera att ta
    in i skolan olika interventioner-

  512. -måste det vara nåt som alla barn
    kan vara med i.

  513. Inte bara barn
    med bristande exekutiva förmågor-

  514. -men som kanske gynnar de barn bäst
    som har brister i sina förmågor.

  515. Det har man sett.
    Man har även sett hur barn-

  516. -som inte har några problem
    med sina exekutiva förmågor-

  517. -kan förbättra sina förmågor.
    Man har sett att det kan de också.

  518. Men de största förbättringarna
    ser man hos barn-

  519. -som har
    bristande exekutiva förmågor.

  520. Det är de som utvecklas mest och drar
    störst fördel av de här träningarna.

  521. Jag var tidigare inne på
    det här med flerspråkiga miljöer.

  522. Det finns också forskning på det
    som visar-

  523. -att det är positivt för
    exekutiva förmågor.

  524. Nåt som forskningen också visar är-

  525. -t.ex. att lära sig i tidig ålder
    att spela instrument.

  526. Det har man forskat på,
    och där har man också sett-

  527. -att barn har förbättrat
    sina exekutiva förmågor.

  528. Men det man ska tänka på
    oavsett träningsprogram-

  529. -det är att det är viktigt med
    upprepad, kontinuerlig träning.

  530. Och att de här olika
    testen och programmen...

  531. Att man hela tiden
    måste öka svårighetsgraden-

  532. -för att de exekutiva funktionerna
    hela tiden ska utmanas.

  533. Det är oerhört viktigt.

  534. Som sagt, inom det här området
    behövs det mer forskning.

  535. Jag tror också
    att det är viktigt i framtiden-

  536. -att forskare och ni pedagoger
    och ni som jobbar med barn-

  537. -i skolan och i olika sammanhang,
    att det blir ett större samarbete-

  538. -för att det här ska bli riktigt bra.

  539. Men de exekutiva funktionerna
    har stor betydelse. För oss alla.

  540. Och det finns de utan beteendeproblem
    och språkproblematik-

  541. -som har problem
    med sina exekutiva förmågor.

  542. Det är inte bara barn och vuxna med
    beteendeproblem och språksvårigheter.

  543. Men det är vanligare
    att den gruppen har-

  544. -stora problem med
    exekutiva förmågor.

  545. Men kan vi hitta olika metoder
    att hjälpa barnen tidigt-

  546. -att förbättra
    de exekutiva förmågorna-

  547. -har vi hjälpt de här barnen mycket.
    Framför allt att klara av skolstart-

  548. -och komma in i skolan på rätt sätt.

  549. Det finns inget jobbigare
    som barn att från början-

  550. -halka efter i skolan,
    ha svårt med kamratrelationer.

  551. Det påverkar barnets självbild och
    självförtroende.

  552. Det får oanade konsekvenser
    ju äldre barnet blir-

  553. -och leder ofta till
    depression och ångest.

  554. Så här har vi en stor uppgift
    att fylla framöver.

  555. Det var allt. Jag vill tacka
    så mycket för uppmärksamheten.

  556. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Exekutiva funktioner och språkstörning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att börja träna de exekutiva förmågorna vid så tidig ålder som möjligt är jätteviktigt, menar forskaren och psykologen Cecilia Wåhlstedt. Hjärnans plasticitet är betydligt större hos yngre barn jämfört med tonåringar och vuxna och träningen bör sättas in redan under förskolan. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Allmän medicin, Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Specialundervisning, Språkstörningar, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

En tillgänglig lärmiljö

Barn med funktionsnedsättning, exempelvis språkstörning, känner sig dubbelt så ofta som andra barn mobbade i skolan. Lena Hammar som är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten föreläser om det. Tyvärr är det många barn som inte får det stöd de behöver och har rätt till. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 15 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språklig sårbarhet i skolan

Forskaren och logopeden Barbro Bruce vill ersätta begreppet grav språkstörning med språklig sårbarhet. Det nya begreppet är tänkt att ge starkare signaler till skolan som måste ta sitt ansvar för alla som har en sen, långsam eller annorlunda språkutveckling. Lusten till språk kan både väckas och släckas i skolan och vi pedagoger måste se till att elever med språkstörningar får mycket stöd, menar Barbro Bruce. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Underlätta för barn med språkstörning

Vad händer om man möter en elev med språkstörning som inte reagerar som man är van vid och som man inte förstår? En risk är att man tappar sina vanliga redskap och blir en otydlig guide och pedagog menar psykologen Anna Liljestrand, som här ger råd om hur hindren kan överbryggas. Hon poängtar vikten av att bevara elevens självständighet och självkänsla och att lyfta fram det som fungerar när det handlar om språkstörning. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språkstörning och autism

Vad är det för likhet och skillnad mellan språkstörning och autism? Logopeden och specialpedagogen Ulrika Aspeflo reder ut begreppen och tittar närmare på vilka insatser vi måste fokusera på inom förskola och skola för att hjälpa barn med speciella behov. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Hjälpa elever att lyckas

Den medicinska diagnosen är sällan svaret på de pedagogiska utmaningar en lärare ställs inför i arbetet med elever med språksvårigheter, menar psykologen Gunilla Carlsson Kendall. Här gäller det istället att hitta konkreta lösningar för hur man kan jobba i klassrummet. I utredningar av elever fokuserar vi ofta på saker som de inte kan istället för att se vad de faktiskt klarar av. Hur påverkar den negativa blicken vårt förhållningssätt till eleverna? Inspelat den 15 september på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Arbetsminne och språk

Logopeden Hanne Uddling föreläser om arbetsminnet. Hon berättar om sina iakttagelser om hur arbetsminne, språkinlärning och språkstörning samverkar. Hon berättar också om hur det går till att lära sig ett nytt språk och hur språkinlärningen fungerar då man har ett nedsatt arbetsminne. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 15 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Exekutiva funktioner och språkstörning

Att börja träna de exekutiva förmågorna vid så tidig ålder som möjligt är jätteviktigt, menar forskaren och psykologen Cecilia Wåhlstedt. Hjärnans plasticitet är betydligt större hos yngre barn jämfört med tonåringar och vuxna och träningen bör sättas in redan under förskolan. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Det är viktigt att specialpedagoger och modersmålslärare har ett nära samarbete, menar Elisabeth Lindén, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det krävs också en stor förståelse för hur flerspråkiga elever tillägnar sig skriftspråket. Ofta släpar stavningen efter utan att det kräver speciella insatser eller oro. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Perceptionens betydelse för lärande

Perception handlar om hjärnans förmåga att tolka både yttre och inre synintryck. När denna förmåga inte fungerar som den ska får eleven ofta problem med inlärningen, berättar psykologen Annika Flenninger. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Dyskalkyli och språkstörning

Matematik är inte ett språk. Men nästan alla barn med grav språkstörning har också stora matematiksvårigheter, berättar logopeden och specialläraren Markus Björnström. Hur hänger det ihop och vad innebär det att få en diagnos dyskalkyli? Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språkstörning och flerspråkighet

Hur kan man göra en korrekt bedömning av flerspråkiga barn så att överdiagnostisering undviks? Logopeden Eva-Kristina Salameh föreläser om sina erfarenheter av att arbeta med barn från Rosengård i Malmö där det talas minst 120 olika språk. Barn växer idag upp under mycket olika villkor och det måste man ha med sig när man bedömer dem. Få studier har gjorts i områden där många barn inte har personer i sin närhet som har god kompetens i svenska språket. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 16 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Hjärnan sätter villkor för pedagogiken

Motivation är den viktigaste faktorn för inlärning. Hjärnforskaren Martin Ingvar föreläser om att skolan är uppbyggd efter antagandet att alla som kommer till skolan är motiverade att lära. Han menar att dålig kunskap om hjärnans motivationssystem leder till en segregerad skola där de motiverade eleverna drar ifrån och de mindre motiverade får det riktigt kämpigt. Elever måste få med sig verktyg från början för att få chans att känna sig lyckade. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 16 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnet och orden - om språk i förskolan

Vuxet och vildvuxet språk

Barn som säger fula ord i förskolan tillrättavisas. Men vem säger till personal som skäller på barnen? Om effekterna vuxnas språk och beteende har på barnen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Skapandet som väg in i språket

Helena von Malortie, textil- och bildlärare på mottagningsskolan Mosaik i Malmö, brinner för att se hur det skapande arbetet stimulerar eleverna att lära sig svenska. De kreativa ämnena ger också utrymme för många att bearbeta ursprung, identitet och värderingar, säger hon.

Fråga oss