Titta

Förstå kunskapskraven - romani chib/arli

Förstå kunskapskraven - romani chib/arli

Om Förstå kunskapskraven - romani chib/arli

Animerade filmer för elever i årskurs åtta och nio om hur de blir bedömda och hur de kan göra för att förbättra sina skolresultat. Utgångspunkten är Skolverkets kunskapskrav i olika ämnen. Berättare: Veli Brijani.

Till första programmet

Förstå kunskapskraven - romani chib/arli : Att pröva och omprövaDela
  1. Te probine hem kontrolisine
    razlicite nacinija-

  2. -sar te resine jekh probljemi
    itano jekh deo e djivdipasko.

  3. Ano jekh kheljibe
    tu rode razlicite alterantive-

  4. -te ikljove kotar jekh probljemi.

  5. Te keravdjan habe tu probine
    razlicite zacinia-

  6. -hem tu misline kaj saj te ovol
    but ukusno ja po hari ukusno.

  7. Ja se saj te kere
    jekh majca ano Bretele.

  8. Ani shkola tu sikljove
    but putia bucha-

  9. -sar te resine disave probljemia.

  10. Hem sar saj te arakhen neve solucie.

  11. Te kere sa tacno kotar o pocetak
    saj te avol but putia nemoguce-

  12. -akava saj te ovol hem hari dosadno.

  13. Kana jekh sikavno dikhol savo
    kavliteti isi tut, ani skola-

  14. -dikhol po angla ano skolako
    plani kobor tu valjanol te djane.

  15. O djanipe kobor valjanol te djane
    katar o zanati-

  16. -foto hem teknika sistematicno,
    kerolpe probe te saj te sikljove.

  17. O zanati saj te sikavol tut,
    sar tu kere buti-

  18. -matrialia hem teknika
    sar saj te kerolpe kombinacia.

  19. Kana kere odova mora te formulisine
    razlicite alternative-

  20. -save mothoven
    rezutatia ani buti.

  21. Akava mothovol kaj tu
    rode neve solucie.

  22. Akate jekh uceniko dobindja te kerol
    jekh zadatak ano zanati-

  23. -ov valjano te kerol jekh predemt kaj
    saj te garave diso.

  24. O matriali vljanol
    te ovol sukar ano miljo.

  25. Hem o predmeti
    valjanol te kerolpe pletime teknika.

  26. Akaav zadatak dicol kaj saj te kerope
    ane razlicite vaiaante!

  27. Extra vazno itano te probine hem,
    te kontrolisine te ideje.

  28. Bi ovola sukar te kerav diso kaj saj
    te civav mo telefonisko punjaci-

  29. -e igricako
    daljinski hem me slusalice.

  30. Me saj te kerav jekh
    kutia kotar o kas-

  31. -hem kotar o stofi
    saj te karav o kapako.

  32. O rucke isto
    saj te kerav kotar o kas.

  33. Ja se ka ovol posukar te kerdjum
    disavo kotar javer matriali.

  34. Ka kere jekh kutia kotar o kas?

  35. Soske, saj te ovol tuke phare?

  36. Ja, saj te ovol adjukha-

  37. -me prvo mislindjum
    te kerav jekh kutia kotar o kas.

  38. Ama posle kerdjum jekh skica sane
    lajsneca, save dicon sar jekh mreza.

  39. Ka ovol tut but buti te kere sa-

  40. -ali posle saj te
    koristine odova so kerdjan.

  41. Sukar pucibe alje kotar o amal!

  42. So o uceniko kerdja akate-

  43. -ov probindja prvo plji skica hem
    o matriali save te kerol buti.

  44. E anglune alterantiva
    e buti saj te kerolpe sig.

  45. I dujte alternativa itani
    poskar hem trajno-

  46. -hem an ne te
    ovol but pahri.

  47. Adjukha valjanol te probine te ideje
    kana mange te kere diso.

  48. Dik sukar soj itano pahro,
    save matriali ka kere buti.

  49. Hem puc tut sar ka dicol
    hem soske o produkti kerolpe.

  50. Adjukha...hem posle kerav kombinacia
    i kutia kotar o kas-

  51. -sava isi o rucke kotar
    o pamukosko matriali.

  52. O rucke saj te kerav kotar o seja
    save mangljam te forda.

  53. Hem posle saj te garava e pamukosko
    matriali savo acol mange.

  54. Aha! Pamukosko stofi...

  55. ...na kere kastea o rucke sar so
    kerdjan i skica?

  56. Me ka pletinav o stofi
    hem o rucke ka oven zoralje.

  57. Dikh.
    Hem kana ka usporedine e kastea-

  58. -but posukar saj te vaze
    i kutia akalje stofia.

  59. Me kerdjum
    hem probindjum jekh modeli.

  60. Tu saj te
    usporedine tlji angluni ideja-

  61. -hem te arakhe jekhe javer solucia.

  62. Ker pobuder skice pe odova
    so mange te kere.

  63. Tu saj te planirine te kere proto
    tip, ja jekh probno modeli.

  64. Tu sigurno birine razlicito matriali
    hem kombinacie hem vasteski teknika.

  65. Ker motivacia hem mothov sar ka kere.

  66. O kapako,
    phen sar mislindjan te kerelje?

  67. Me mislindjum te cidav o stofi kotar-

  68. -jekh rig ke javer ano rami, adjukha.
    Ama akava sukar stofi ka avol but-

  69. -man isima pana jekh rezervno saj ka
    probinav akalje stofia ka dikha.

  70. Bas adjukha!

  71. Uvek palnirin jekh javer alterantiva,
    po angal lje tut te kere buti.

  72. Mislin kaj valjonl
    tuke vreme te saj probine-

  73. -razlicite alterantive
    solucie hem saj javer matriali.

  74. Te probine hem te kere kontrola po
    diso sistematicno-

  75. -birine javer alterantive
    hem planirine ti buti.

  76. Arak hem jekh altrantiva
    sar te dokumentirine-

  77. -e bucako procesi sar tu mange.

  78. Akava ka kerol tuke po kolaj
    te dikhe sar kerdjan buti-

  79. -hem akava mothovol
    kaj tu kere sistematicno buti.

  80. Ano krajo te dikha sar dja
    e bucako procesi.

  81. But vazno te planirine ti buti.

  82. Kana kere
    diso ane razlicite momentia?

  83. Ano savo redo?

  84. Isi lji vreme te kerolpe
    jekh obicno modeli?

  85. Hem save matriali ka ker buti?

  86. So hem sar ka funkcionisinol?

  87. Saj lji te kobinirine razlicite
    matrialia?

  88. Ker but skice te saj dikhe savi
    itani posukar alternativa.

  89. Savo zanati itano
    posukar akalje bucake?

  90. Hem save alatia hem
    metode pasuinen posukar?

  91. Ker analiza maskar javer alterantive,
    hem motivisin savi itani posukar.

  92. Akav mislinope kan vakerope
    kobor valjanol-

  93. -te djanen
    ano planisko djanipe ani skola.

  94. Hem ko krajo, ker dokumentacia
    ano sa e bucako procesi.

  95. Tu saj te kere fotografie, te pisine.

  96. Vaker, primerija sostar birindjan
    adjukha te kere-

  97. -hem save hine eventualne
    teknicne hem estesicne probljemia-

  98. -savenca arakhljan tut.

  99. Te kere adjukha buti, sistematicno
    te probine hem te kere kontrola-

  100. -te palnirine hem te kere analiza
    ka pomozinol tuke ano but situacie.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att pröva och ompröva

Avsnitt 4 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett av Skolverkets kunskapskrav i slöjd för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt." Berättare: Veli Brijani.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning, Slöjd
Ämnesord:
Betygsättning, Grundskolan, Högstadiet, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Slöjdundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Förstå kunskapskraven - romani chib/arli

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Nyanserade resonemang och komplexa samband

Avsnitt 1 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i samhällskunskap för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att föra en diskussion framåt

Avsnitt 2 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i fysik för årskurs 9 förklaras: "I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att utveckla ett resonemang

Avsnitt 3 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i svenska för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att pröva och ompröva

Avsnitt 4 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i slöjd för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att lösa problem och föra resonemang

Avsnitt 5 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i matematik för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Förstå kunskapskraven

Att utveckla ett resonemang

Ett av Skolverkets kunskapskrav i svenska för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk."

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellkoll

Mål 4: god utbildning för alla

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 4: god utbildning för alla. I Sverige har vi en hög utbildningsnivå och en stark tradition av folkbildning. Men skolan idag lider av bristande likvärdighet mellan skolor, skillnad i resultat mellan pojkar och flickor, samt lärarbrist.