Titta

Förstå kunskapskraven - romani chib/arli

Förstå kunskapskraven - romani chib/arli

Om Förstå kunskapskraven - romani chib/arli

Animerade filmer för elever i årskurs åtta och nio om hur de blir bedömda och hur de kan göra för att förbättra sina skolresultat. Utgångspunkten är Skolverkets kunskapskrav i olika ämnen. Berättare: Veli Brijani.

Till första programmet

Förstå kunskapskraven - romani chib/arli : Att lösa problem och föra resonemangDela
  1. I matematika saj te phena kaj
    saj te dikhe ano sa so kerolpe.

  2. Primer ani natyra, prodavnice
    hem ano razlicite konstrukcie.

  3. Kana i uciteljica djanol kobor
    tu djane ani skola-

  4. -oj djal kotar odija perspektiva
    kobor tu valjanol te djane ani skola.

  5. Djanipasko rodipe itano pisimo
    ano skolako palni-

  6. -savo sikavolpe ani skola.

  7. Ani matematika tlo sikavno
    ka dikhol sar tu djane te resine-

  8. -razlicite probljemia.
    Kerolpe kotar odva-

  9. -save metode tu birine te
    formulisine save metida tu kere buti.

  10. Tu saj hem te kere resonera
    sar tu kerdjan odova-

  11. -ani jekh haljardi alterantiva hem
    alterantiva sava saj te resine odova.

  12. Akate saj te dikhe jekh primer
    sar saj te gene hem te resine-

  13. -jekh probljemi kana kere resonemang.

  14. OK!

  15. E matematikako zadatak itano:

  16. Jekh pomocno brodi valjanol
    te pomozinol-

  17. -jekh baro brodi savo itano 2 sjömil
    dur dji ando javer ostrvo.

  18. O pomocno brodi djal
    brzina 8 knop ano sahati.

  19. Saj lji te racunine kobor vreme-

  20. -ka djal dji o pomocno
    prodi na avol ko than?

  21. Ok! Akate po anglal mora te djana
    soj itano odova knop.

  22. Akate! Saj te citine kaj jekh
    konp merinolpe sar 1 sjömil-

  23. -ano sahati ano jekh ostrvo-

  24. -hem kaj 1 sjömil ano ostrvo
    itano baro 1852 meter.

  25. Kaj 8 knop djal 15 km ano sahati?

  26. On djan but sporo ano plo zadatak!
    Oja, adjukha pisinol.

  27. Oja adjukha!
    Te misline ano probljemi-

  28. -itano jekh alternativa
    sar te resine o zadatak.

  29. Akana on mora te arkhen
    jekh sukar alternativa-

  30. -sar te resinen o probljemi.

  31. Amen djana kaj on djan ano
    pani ofto sjömil ano sahati-

  32. -hem kaj djan brzina duj osmine.

  33. Aha amen obijasnina kaj
    o duj osminen itani jekh cetvrtina.

  34. Hem jekh cetvrtina ano
    sahati itano shtar kotor.

  35. So phenol kaj valjano ljenge
    15 minutia-

  36. -e brzina 8 knop te aven dji po than.

  37. Me mislindjun hem ano
    formule save isi ani fizika.

  38. La saj te kera kontrola
    dalji kerdjam tacno o zadatak.

  39. Amen racunina kobor
    vreme ljilja te avolpe-

  40. -dji ko than hem deljina
    o drumo e brzina savo gelo o brodi.

  41. 2 sjömil deljimo ano 8 knop.

  42. Akava dol o rezultai 0,25.

  43. Hem 0,25 itano jekh cetvrtina
    ano sahati.

  44. OK!
    O zadatak resimo ano razne metode.

  45. Prvo gendje, hem posle racunidje
    hem adjuka kerdje konstatacia-

  46. -kaj jekh cetvrtina itani 15 min.

  47. Hem posle koristindje jekh formula-

  48. -sar jekh modeli
    te saj kerolpe kontrola o rezultati.

  49. O puchipe itano dalji o uceniko
    itano zadovoljno akaljea.

  50. Ali acov hari,
    sar hine o pucibe phen palje?

  51. Saj lji te racunina kana
    ka avol o pomoc ko than...

  52. Saj te aven hem javer buca
    so mora te mislina akate?

  53. Oja!
    Saj na primer te puca amen-

  54. -ka vozinol o brodi celo drumo
    8 knop ano sahati?

  55. Saj te ovol adjukha kaj isi
    but brodia ano pani-

  56. -ja kaj o pani nane duboko hem nasti
    te vozinen brzina 8 knop ano sahati.

  57. Mmm.

  58. Saj te ovol adjuka kaj o pomocno
    brodi menjinol i brzina.

  59. Onda saj te ovol adjukha
    kaj po rimligt-

  60. -itano te racunina
    ano prosek i brzina.

  61. Akava menjiol i formula odoljekse
    so racunidjam ano prosek.

  62. Te dikha kaj itano o probljemi
    saj te crtina jekh diagram-

  63. -save brzina djal o brodi!

  64. Amen saj te civa i brzina ano jekh
    rig hem celo drumo ando dujto rig.

  65. Dikhe!

  66. On na ne calje sar resindje
    i angluni alternativa-

  67. -On lundjaren te keren resoniribe
    dalji itano rimligt o rezultati.

  68. O razmislinen ano probljemi sar
    racunidje hem alje dji ko rezultati.

  69. Prvo o cave ani skola mislindje
    kotar o prosek e brzianko-

  70. -savo itano posukar
    hem relevantno te razmislinolpe.

  71. Palo odova dindjape predlog
    te crtinolpe jekh diagrami.

  72. Saj lji te mislinen
    ano javer faktoria-

  73. -save saj te menjinol o rezultati?

  74. So ka kera te phudindja
    zoralji balval ano more?

  75. Odva saj te kerol phare e brodiske
    te ikerol plji brzina.

  76. Exaktno!

  77. Te phudindja i balvala ano isto
    pravac ka djal sig o brodi-

  78. -a te phudindja
    kontra i balval ka djal po sporo.

  79. Aha...

  80. E brzina hem i balval e brodia
    ano isto drumo saj te ovol plus-

  81. -Ja se te hine kontra saj te ovol
    minus e brodiske ani brzina.

  82. Ok. Akate kerdjape jekh obicno modeli
    te merinolpe i brzina-

  83. -e brodiske ano pani
    kana phudol i balval.

  84. Saj te mothovol i paluni alternativa-

  85. -kaj saj te ovol adjukha
    sar on mislinen?

  86. Saj te ovol adjukha, te phudindja
    i balval ano isto pravac-

  87. -o brodi ka djal po sig?
    Saj te djal posig?

  88. Hmm... Na djanav.

  89. I brzina e brodiske savo
    itano jedrilica-

  90. -saj te djal posig te
    phudindja i balval.

  91. Ali e pomocno brodi isi motori,
    lje na pomozino i balval.

  92. Dikh akate.
    Isi jekh buti savi phenolpe avdrift.

  93. Odova itano kana i bari balval ano
    more kerol te djal o brodi bange-

  94. -hem kaj mora te
    kerolpe korrigera o kursi.

  95. Aha!

  96. Te phudindja zoralji balva-

  97. -hem kerol te bandjol o brodi
    ano pandj stepenia te djal bange-

  98. -mora odova savo vozinol o brodi
    te isparvinol o kursi-

  99. -isto ano pandj stepenia
    ani kontar strana.

  100. Bas adjukha! O ucenikia ljen pomoc
    e stepenjego te mothoven exaktno-

  101. -sar kerolpe kompezacia ano balans.

  102. On arakhlje hem pana
    jekh alteranativa sar te genolpe.

  103. Akana te kera jekh zakljucak kotar
    akala primeria ano djanipasko plani.

  104. O ucenikia kerdje buti metodenca
    save pasuine e probljemiske.

  105. On formulindje i metoda adjukha-

  106. -kaj o resenje
    te genen rodindje ani matematika.

  107. O cave ani skola maskar peste
    vakerdje konstruktivno-

  108. -on kerdje resoniribe,
    na primer ano zadatkia rodindje-

  109. -te ovol alternative save
    itane rimliga ano rezultai.

  110. On adjukha hem mothovdje
    phe mislia ano jekh diagram.

  111. Akana mukha o primeria
    hem dja te dikha sar araklje-

  112. -solucie te resinen o probljemi.

  113. Nikad ma ov calo anglune alternativa.

  114. Hem te ovol tlo genibe tacno
    saj te aven javer solucie.

  115. Zamislin jekh probljemiski situacia!

  116. Tu saj po kolaj te resine o zadatak
    te arakhljan jekh rimlig rezultati.

  117. Te razmisline kotar o probljemi ano
    cacipe, saj te arakhe javer faktoria-

  118. -save saj te mothoven javer
    alternative te kere buti.

  119. Hem ano krajo,
    ker buti e matematikake-

  120. -anavenca te resine
    specificne zadatkia.

  121. Ano primer, kobor valjanol
    tuke exaktno stepenia-

  122. -te racunine jekh kurs.

  123. O filmi mothovdja kobor kolaj saj
    te resine jekh pharo probljemi.

  124. Garantimo tut ka ovol korist
    kotar akava sikljovibe-

  125. -sar ano but situacie
    saj te resine disave probljemia!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att lösa problem och föra resonemang

Avsnitt 5 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett av Skolverkets kunskapskrav i matematik för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt." Berättare: Veli Brijani.

Ämnen:
Matematik, Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning
Ämnesord:
Betygsättning, Grundskolan, Högstadiet, Matematik, Matematikundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Förstå kunskapskraven - romani chib/arli

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Nyanserade resonemang och komplexa samband

Avsnitt 1 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i samhällskunskap för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att föra en diskussion framåt

Avsnitt 2 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i fysik för årskurs 9 förklaras: "I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att utveckla ett resonemang

Avsnitt 3 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i svenska för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att pröva och ompröva

Avsnitt 4 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i slöjd för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att lösa problem och föra resonemang

Avsnitt 5 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i matematik för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & matematik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kalkyl - teckenspråkstolkat

Ekvation

Hur många skateboards behövs för att bygga ett torn som är lika högt som tre personer? Det ska Sabine Louvet räkna ut med hjälp av ett cheerleadinglag, ett obegränsat antal skateboards och en grym skateboardåkare. Vi får också följa med till en chokladfabrik där Sabine förklarar hur ekvationer fungerar med hjälp av praliner.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Pluggkoden - teckenspråkstolkat

Strategier för matematik

Matematik förknippas ofta med dåligt självförtroende. Många tror att vissa är mattemänniskor och andra inte, men alla kan bli bättre med rätt strategier. Vi följer Albin i klass 9 som tycker att det är svårt med matematiken i skolan. Han tycker att hans vänner alltid förstår uppgifterna snabbare än han själv och blir lätt stressad. Lärare Martin ger honom utmaningar och berättar om strategier han kan använda sig av. Den första utmaningen är att minska känslan av stress. Albin får en tydlig checklista att arbeta med för att få kontroll över inlärningen inför ett kommande prov.