Titta

Förstå kunskapskraven - romani chib/arli

Förstå kunskapskraven - romani chib/arli

Om Förstå kunskapskraven - romani chib/arli

Animerade filmer för elever i årskurs åtta och nio om hur de blir bedömda och hur de kan göra för att förbättra sina skolresultat. Utgångspunkten är Skolverkets kunskapskrav i olika ämnen. Berättare: Veli Brijani.

Till första programmet

Förstå kunskapskraven - romani chib/arli : Att föra en diskussion framåtDela
  1. Sar te kere diskusia javernca,
    akava itano diso so kere but putia.

  2. Odova kere kana hinan te amaljeca
    hem kana hinan ani skola.

  3. Ka hinan ani jekh diskusi
    tu saj te puce tut pucipe-

  4. -tu saj te vakere hem te
    asunen javernege mislia-

  5. -hem argumentia savi kerol
    i dikusia po interesantno.

  6. Tu saj lje tahan ani diskusia-

  7. -te bajare i diskusia
    ja te dja po hor ano vakeribe.

  8. Akava rodolpe tutar
    te djane ane sa e NO-teme.

  9. Oja, na ne phare te kerolpe diskusie?

  10. Ake jekh primer.

  11. E enrgiake pucipe hem te ikerolpe
    jekh bajaripe itane... bare teme!

  12. Oja!
    Sukar itano te sikljove prvo odova-

  13. -hem palo odva
    te pisine so sikljiljan.

  14. Exaktno!

  15. Te sikljove katar o teme save itane
    tacne ka dol tut sigurnost.

  16. Akava itano vazno te saj kere
    diskusia javerenca.

  17. Ka dikha po pase sar o manusa
    koristinen i energia-

  18. -Hem sar odova saj te ovol ikerdo
    ano anglunipe.

  19. Prvo so mislindjum ano vorda,
    vljanol but energi te saj djan-

  20. -O benzini itano energia e vordenge.

  21. Ama o vorda keren but gasia,
    save nane sukar ano miljo.

  22. Oja!
    Meda phenav odova!

  23. O fabrike save keren vorda
    onda mukhen but gasia-

  24. -so keren duplo pobuder melo o gasia
    hem odova nane sukar ano miljo!

  25. Kotar save gasia tu vakere!
    Ano save gasia tu misline?

  26. Me vakerav...
    na primer kotar o koldioxid!

  27. Akava itano jek bi laco gasi.
    Savo saj te menjiol i klima-

  28. -o verem avol po tato,
    o ljedo mucol hem javer buca.

  29. Aha!

  30. On arakhen relavntne anava hem
    pucipe save pomozinen te haljove.

  31. Akana ka dikha sar saj
    te bajarolpe i diskusia-

  32. -kana mothovemepe o fakte
    hem sar saj te pahene kaj haljiljan.

  33. Mora te mislinie kaj
    isi hem javer energia-

  34. -save uticinen razlicito ano miljo.

  35. Mislindjan tu kaj isi razlika ko
    fosilno energia hem ki nevi energia?

  36. Exaktno!
    O ulje sar primer, itani jekh fosino-

  37. -energia savi kerol
    te menjinolpe i klima.

  38. Ali o etanol itano i nevi energia
    savi na meljarol o miljo.

  39. Soske na kerol odova?

  40. Odoljeske so o etanol mukhol
    avri sa adobokha koldioxid-

  41. -savo ljiljape kana kerdjape,
    adjukha ovol plus minus nola!

  42. Ko ulje nanen adjukha i situacia.

  43. Na. Hem amen ka harcina sa
    e phuvjake naturake fosila, voziba.

  44. A isiamen nevi etanol energia.

  45. Pa o etanol onda itano posukar
    katar o benzini, ano miljo.

  46. Adjukha!

  47. I diskusia ovol posukar
    ani skola kana isi tut fakta-

  48. -katar i tema savi vakerolpe.

  49. Sar primer vakerdjape so saj ovol
    posukar te koristindjam o etanol.

  50. Onada haljovolpe kaj o etano
    itano posukar ano miljo.

  51. Akana on ka buvljaren i diskusia
    kotar jekh nevi perspektiva.

  52. Me citindjum djigde kaj o etanol
    kerolpe kotar o giv-

  53. -a o giv valjanol djigde te bajrol.

  54. So mothovol kaj isi risko
    umesto te bajarolpe-

  55. -o giv hajbaske amen
    ka kera te kerope etanol.

  56. Tu mange te phene te kerdjape
    than te bajarope-

  57. -giv te kerolpe etanol ka ovol amen
    po hari than te bajar giv habaske?

  58. Oja bas adjukha!

  59. Hem akava nane direktno
    jekh efektivno buti-

  60. -te koristinenpe o resursia.

  61. Dikhe!

  62. Akana ovol i diskusia
    po bari odoljeske-

  63. -so akana vakerope kotar jakh
    ekonomsko perspektiva.

  64. Akava kerol hem
    o giv te ovol po skupo-

  65. -odoljeske so pobuder
    djene ka mangen te kinen.

  66. Te ulo o giv skupo ka avo phare
    e corolje familjienge saven nanen-

  67. -love te kinen giv.

  68. So saj te pehena, oja o
    etenol itano posukar ano miljo-

  69. -alji na ne parvedno adjukha
    te menjinope ko than e benzinisko.

  70. Aha!

  71. Akate dikhah kaj vakerolpe kotar
    i perspektiva-

  72. -sar saj te ikerolpe ano anglunipe,
    te ova sociale.

  73. Ok i diskusia sigurno lundjarolpe-

  74. -Ali akana ka kera
    jekh rezime te haljova-

  75. -i diskusia hem so valjon
    tu te mislinen-

  76. -sar saj po hor ja te
    buvljare o vakeribe.

  77. Po anglal mora te haljove i tema!

  78. Te ovol tut relevantno djanibe
    dol jekh kvalitetno diskusia.

  79. Hem vazno itano te asuna jekh,
    javere so phena.

  80. Te mothove kaj tu asune so phenol-

  81. -puce tut pucipe hem kere
    argumentacia pe odova so phendjape.

  82. Jekh po shukar nacin sar te dja po-

  83. -ano vakeribe itanano
    te pehen sar primer tu a na me.

  84. Tu saj te hulje po hor ani diskusia-

  85. -adjukha so Saj te mothove
    pobuder fakta ano tlo vakeribe.

  86. Tu prave i diskusia adjukha so dikhe
    kotar jekh javer perspektiva-

  87. -savi kerol problematicno
    tlo dikhibe.

  88. Tu saj arakhljan javer
    buca pe akija diskusia.

  89. Na primer kotar jekh
    javer perspektiva-

  90. -itano pucipe kotar o miljo
    ekonomia, kultiura hem cacipe.

  91. Ani adjukha metoda sikljove but,
    hem ko javer teme saj-

  92. -te kere adjukha diskusia
    kana ka ave ane adjukha situacie.

  93. Kana tu kere adjukha
    pomozine hem javeren-

  94. -te mothoven pobuder djanibe
    ani diskusia.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att föra en diskussion framåt

Avsnitt 2 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett av Skolverkets kunskapskrav i fysik för årskurs 9 förklaras: "I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem." Berättare: Veli Brijani.

Ämnen:
Fysik, Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning
Ämnesord:
Argumentationsteknik, Betygsättning, Fysik, Fysikundervisning, Grundskolan, Högstadiet, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Förstå kunskapskraven - romani chib/arli

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Nyanserade resonemang och komplexa samband

Avsnitt 1 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i samhällskunskap för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att föra en diskussion framåt

Avsnitt 2 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i fysik för årskurs 9 förklaras: "I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att utveckla ett resonemang

Avsnitt 3 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i svenska för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att pröva och ompröva

Avsnitt 4 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i slöjd för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att lösa problem och föra resonemang

Avsnitt 5 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i matematik för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Amina och Alicia på fysikresa - teckenspråk

Friktion och tröghet

Alicia försöker åka pulka på en strand och kasta tårta i ansiktet på Amina med hjälp av en linbana. Grafik-Filippa berättar utifrån pulkaåkningen och linbanan hur friktion och tröghetsprincipen fungerar. Filippa förklarar även centrifugalkraft utifrån att Amina utmanar Alicia att åka vattenskidor.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Amina och Alicia på fysikresa - teckenspråk

Ljudvågor

Hur fungerar ultraljud? Kan man spränga en mikrovågsugn med en läskflaska, och syns man när man simmar under ett ekolod? Alicia och Amina får vara med om att göra ultraljud på en dräktig elefant. Ljudvågorna studsar där inne i magen där en elefantunge finns. Resan fortsätter med att de vill testa att spränga, vilket alltid innebär en risk. Ljudvågorna från smällen är starkare än de kunnat ana. Sedan ska Amina bada och hämtar ekolodet som används för att se om det finns fisk i sjön. När hon simmar under ekolodet visar det mer än vad Alicia kunde tro.