Titta

Scenerna som förändrade filmen

Scenerna som förändrade filmen

Om Scenerna som förändrade filmen

Filmens värld är fylld av scener som får oss att gråta, skratta och skrika av rädsla. Vissa scener har blivit ikoniska för att de innehåller stort skådespeleri, odödliga repliker eller en kameraåkning som får publiken att tappa andan. Andra scener har introducerat helt nya berättargrepp och innovationer som har påverkat hur efterkommande filmer görs. I serien behandlas västerlandets filmhistoria, med fokus på utvecklingen efter andra världskriget.

Till första programmet

Scenerna som förändrade filmen : SlutetDela
  1. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

  2. I vår filmserie har det blivit dags
    för filmens klimax: slutscenen.

  3. Vi besöker gatan i Paris där nya vågens
    viktigaste film spelades in.

  4. Vi ska till Montparnasse,
    till rue Compagne-Première.

  5. I USA förändrade den här scenen
    hur våld skildras på film.

  6. Vi tittar på en av filmhistoriens mest
    överraskande slutscener.

  7. Chris visste vad han ville ha för slut.

  8. Han ville utföra nåt
    i stil med ett korttrick för publiken.

  9. Ge mig nycklarna, din jävla kuksugare.

  10. Vi närmar oss finalen
    på exposén över filmhistorien.

  11. Det här är sista avsnittet,
    och vad passar då bättre-

  12. -än att titta på en av filmens
    viktigaste bitar: slutscenen.

  13. Vanligast är det lyckliga "Hollywood-
    slutet" som härstammar från sagorna.

  14. De älskande får varandra.
    Publiken blir tillfredsställd.

  15. Jag säger det eftersom det är sant.
    Du ska vara med Victor.

  16. Även olyckliga slut kan kännas rätt.

  17. Om du stannar ångrar du dig.
    Kanske inte i dag...

  18. -...men snart, och för resten av ditt liv.
    -Men vi då?

  19. Vissa slut är chockerande.

  20. "Carrie" visade att man inte kan vara
    lugn fastän filmens klimax skett.

  21. Vissa slut skapar frustration.

  22. Vänta lite, hörni.
    Jag har en jättebra idé.

  23. "The Italian Job"
    slutar i total ovisshet-

  24. -med en buss balanserande
    över ett stup och en snuvad publik.

  25. Andra filmslut lämnar publiken
    grubblande över hur allt hänger ihop.

  26. Hur kan Nicholsons karaktär i "The
    Shining" var med på ett gammalt foto?

  27. Sen finns de experimentella sluten som
    är normbrytande och nyskapande.

  28. Som filmen vi ska berätta om nu. Det är
    dags för den franska nya vågen.

  29. Vi ska till rue Compagne-Première
    i Monparnasse, där slutet spelades in.

  30. Man valde nog gatan eftersom den
    är lugn och därmed lätt att spela in på.

  31. Man kan hävda att Belmondos död
    är så teatralisk och självmedveten-

  32. -att man inte gråter
    för att han dör så realistiskt i scenen.

  33. -Ni väntade mig.
    -Nej.

  34. Det hände mycket intressant
    i Frankrike på 50- och 60-talet.

  35. Här fanns Alain Resnais
    med sitt fragmentariska berättande.

  36. Och Agnès Varda
    vars film utspelar sig i realtid.

  37. Det är hon. Det är ni.

  38. Filmkritiker på tidningen Cahiers du
    cinéma lanserade idén om "auteuren".

  39. Den visionära regissören
    som sätter prägel på filmen.

  40. De ville filma nutiden på plats
    och experimentera med filmmediet.

  41. Godard har bland annat
    förändrat hur vi ser på tidsförlopp.

  42. Vissa scener är jättesnabba.

  43. Vi hoppar fram i tiden och i handlingen.
    Men ibland går det långsamt.

  44. Han leker med förväntningarna på
    vad som är viktigt i en filmberättelse.

  45. Tre filmer banade väg
    för den nya vågen:

  46. Chabrols "Vännerna",
    Truffauts "De 400 slagen"-

  47. -och "Till sista andetaget"
    av Jean-Luc Godard.

  48. Den kanske mest elaborerade av dem.

  49. Den handlar om smågangstern Michel
    som stjäl en bil, blir stoppad av polis-

  50. -skjuter honom, flyr, och är
    på rymmen i resten av filmen.

  51. Det är inte hans sista andetag
    i fysisk bemärkelse-

  52. -men från första början är han dömd,
    det är slutet av hans liv.

  53. Som så ofta i film noir
    handlar det även om relationer.

  54. Den kvinnliga rollfiguren Patricia
    är hans kärleksobjekt.

  55. Hallå? God dag.
    Jag kan inte tala med er nu-

  56. -för jag gör en intervju för svensk
    teve om "Det sista andetaget".

  57. Jag träffade honom 1955-1956.
    Jag var mycket ung.

  58. På den tiden så umgicks vi som höll på
    med film mycket med varandra.

  59. Inspelningen av filmen var ingen
    traditionell filmproduktion.

  60. Filmtillstånd fanns inte.
    Man hade lätta, handhållna kameror-

  61. -använde befintligt ljus och små team
    för att kunna röra sig snabbt i stan.

  62. Många dialoger
    improviserades fram på plats.

  63. Jean-Luc överregisserade inte.
    Det skulle vara fräscht och naturligt.

  64. Han regisserade inte som de gör
    i Actors Studio, inte alls på det sättet.

  65. Han ville att det skulle vara naturligt,
    fritt och enkelt.

  66. Vanligt folk blev statister utan
    att veta om det, ibland syns det.

  67. Man kan se förbipasserande titta in
    i kameran, likaså skådespelarna.

  68. Om ni inte tycker om staden...

  69. ...kan ni dra åt helvete!

  70. I dag är vi vana vid att rollfigurer
    vänder sig direkt till publiken.

  71. Men det var man inte 1960.

  72. I filmens barndom hade man
    testat att bryta "den fjärde väggen".

  73. Skotten in i kameran i "Det stora
    tågrånet" fick publiken att ducka.

  74. Men när filmmediet mognade
    ville man skapa en illusion.

  75. Tittaren skulle sugas in i historien och
    glömma att den var på bio.

  76. En spännande sak
    med nya vågens filmskapare-

  77. -är att de är filmfantaster,
    liksom alla andra.

  78. Att människor har ett förhållande
    och referenser till film är viktigt.

  79. I "Till sista andetaget"
    vet vi att vi tittar på rollfigurer.

  80. Belmondo härmar Bogart, till exempel.
    Han kalkerar fullt ut.

  81. Det var inte nåt Jean-Paul gjorde
    spontant, utan Jean-Luc bad honom.

  82. Godard ville bryta illusionen, så
    publiken förstod att det var film.

  83. Det gjorde han bl.a. med "jump cuts"
    som man inte sett tidigare i film.

  84. Jag älskar en flicka med vacker nacke-

  85. -vackra bröst, vacker röst
    och vackra handleder.

  86. De sägs ha kommit till på grund av att
    filmen blev för lång.

  87. I stället för att ta bort hela scener
    klippte man bort delar av dem.

  88. Man kunde behålla starten och slutet.

  89. -Där är det.
    -Jag måste parkera.

  90. Det var så att ibland var
    skådespelarnas agerande inte så bra.

  91. Under klippningen
    använde Jean-Luc det stilistiskt.

  92. Men när man filmade det,
    utomhus eller i studio-

  93. -hade man inte tänkt
    att det skulle klippas så.

  94. Det var en lycklig tillfällighet.

  95. -Vill du ha en pistol?
    -Nej.

  96. Slutscenen sammanfattar mycket
    av den franska nya vågens ideal.

  97. Pierre Rissient var vid inspelningen.

  98. Det här är rue Compagne-Première.

  99. Det är en viktig gata
    som symboliserar "Till sista andetaget"-

  100. -eftersom slutet spelades in i hörnet
    till Boulevard du Montparnasse.

  101. Slutscenen är galen.
    Hans vän ger honom pistolen.

  102. "Ta den inte, ta den inte" tänker man.
    Plötsligt kommer polisen.

  103. Han springer iväg från dem
    i en balettliknande, cool Belmondostil-

  104. -hela vägen. Han drar ut
    på krisögonblicket i filmen i en evighet.

  105. Till slut faller han på markeringen,
    mitt emellan linjerna.

  106. Slutet skulle egentligen vara
    att han antingen flyr eller dör-

  107. -men Godard sa att det är självklart
    att han dör, gangstern dör alltid.

  108. Ingen vet säkert vad han säger.

  109. "Du är vidrig"
    skulle vara riktat till henne.

  110. "Det är vidrigt"
    skulle vara riktat mot livet.

  111. Hon undrar vad "vidrig" betyder-

  112. -men sen gör hon en gest, och hennes
    ansikte förvandlas till en neutral mask.

  113. Den uttrycker ingenting. Rollen ligger
    på ytan, och sen stängs den.

  114. Som en ridå som går ned.

  115. Vad betyder "vidrig"?

  116. Slutscenen är ofta en arena
    där allt sätts på spel.

  117. Det goda möter det onda
    i en sista duell.

  118. Ofta segrar det goda, även om det kan ta
    tid att bli av med monstret.

  119. Ibland vägrar de onda att dö.

  120. Beslutet att låta Myers
    överleva i "Halloween"-

  121. -trots både skott och fall,
    bäddade för en uppföljare.

  122. Det skapade manualen för
    all kommande skräckfilmsfranchise.

  123. Och så finns filmer
    där de goda möter sitt slut.

  124. -Vi låter dem inte ta oss.
    -Vad menar du?

  125. Vi fortsätter.

  126. Förlagan till sluten där hjältarna möter
    ett tragiskt öde-

  127. -hittar vi hos filmhistoriens
    mest kända filmpar.

  128. Möt Bonnie och Clyde och slutet som
    ändrade hur våld skildras på film.

  129. Det var verkligen inte illa.

  130. Den var inte som andra filmer, där folk
    tar sig för bröstet och låtsas dö.

  131. Här skulle man känna att de dog.

  132. Det enda sättet att nå fram till
    våldets eller dödens sanna natur-

  133. -är att på nåt sätt
    skildra det poetiskt eller abstrakt.

  134. -Försvinn!
    -Bonnie!

  135. "Bonnie and Clyde" från 1967
    satte en ny ton i amerikansk film.

  136. Med realistiska och grafiska
    våldsskildringar, sexskildringar-

  137. -och ett filmspråk inspirerat
    av franska "nya vågen"-

  138. -banade den väg för en ny film-era
    i USA.

  139. Den var kontroversiell och startade en
    lång debatt om våld på film.

  140. Men framförallt
    har den influerat hur filmmakare-

  141. -närmat sig
    och koreograferat våld på bioduken.

  142. Robert Benton är manusförfattare och
    regissör till "Kramer mot Kramer".

  143. Han är även manusförfattare
    till "Bonnie och Clyde".

  144. Hans första manus som han skrev
    när han jobbade på tidningen Esquire.

  145. En vän på Esquire, David Newman,
    var bra på att skriva.

  146. Vi älskade film båda två.
    Av en händelse läste vi en bok-

  147. -och där hittade vi en fotnot
    om Bonnie Parker och Clyde Barrow-

  148. -där det stod
    att de både var laglösa och utstötta.

  149. Det var nåt med det
    som väckte vårt intresse.

  150. Jag är uppvuxen i Texas
    där Bonnie och Clyde var folkhjältar.

  151. Bonnie Parker och Clyde Barrow
    ingick i en liga i Texas på 30-talet.

  152. De rånade butiker, banker och sköt ihjäl
    både civila och poliser.

  153. De var okända, men efter
    att ha flytt från ett gömställe-

  154. -hamnade bilder de tagit på varandra hos
    polisen. Media älskade bilderna-

  155. -och myten om det laglösa kärleksparet
    Bonnie och Clyde.

  156. Vi bestämde oss för att göra en
    nya vågen-film om Bonnie och Clyde.

  157. Två okända manusförfattare.

  158. Eftersom manusförfattarna var oerfarna
    och manuset kontroversiellt-

  159. -tog det år innan det hamnade rätt.

  160. En lördagsmorgon ringde telefonen.
    Det var Warren Beatty.

  161. Han hade hört om vårt manus
    och ville läsa det.

  162. Warren Beatty gillade manuset-

  163. -och fick regissören Arthur Penn
    att ta sig an filmen.

  164. Jerry Greenberg var klippassistent och
    klippte även slutscenen.

  165. Arthur Penn ville att kärleken de kände
    för varandra skulle fullbordas-

  166. -i en gemensam dödsdans, på ett sätt
    som de inte hade kunnat göra i livet.

  167. 1934 överraskas Bonnie och Clyde
    i ett bakhåll-

  168. -och mejas ned av automatvapen
    utan chans att ge sig.

  169. Det bäddade för filmhistoriens dittills
    mest våldsamma slutscen.

  170. I slutet av Bonnie och Clyde-

  171. -vilket även var slutet
    för de verkliga personerna-

  172. -har man gillrat en fälla.
    Publiken vet det.

  173. Precis innan skrattar de
    och har trevligt.

  174. Warren Beatty
    tappar ett glas i sina glasögon-

  175. -vilket skapar en lite märklig situation.

  176. -Ska du ha dem på så där?
    -Jag kör med ett öga stängt.

  177. De kör och ser Ivan Moss far
    när han håller på och byter däck.

  178. Man ser kråkor flyga i väg.

  179. Plötsligt möts deras blickar och de
    förstår att de blivit lurade i en fälla.

  180. Thompsonkulsprutan var väldigt brutal.

  181. Den hade magasin
    med hundratals kulor.

  182. Det gjorde att man
    kunde hålla deras kroppar i rörelse-

  183. -långt efter att de dött.
    Det blev dansen.

  184. De hade så kallade squibbar på sig.

  185. De hade dem i kläderna, de hade
    proteser så de kunde ha dem i ansiktet.

  186. Squibbarna gjorde ont när de smällde.

  187. Ändå gjorde de om det många gånger.
    En mycket heroisk insats.

  188. Jag jobbade bara med bilderna.
    Ljudet var borttaget.

  189. Arthur sa hela tiden att jag skulle låta
    det pågå så länge som möjligt.

  190. De band hennes ben vid växelspaken
    för att hon inte skulle falla ut.

  191. Det råder inget tvivel om att de dött,
    och det på ett våldsamt sätt.

  192. Jag tror filmen slutar
    utan att det sägs några fler repliker.

  193. Sheriffen och hans män går närmare,
    duken blir svart och sen är det slut.

  194. Det är ett överraskande
    och abrupt slut.

  195. Recensenterna var först kritiska
    till brutaliteten.

  196. Filbolaget vågade inte satsa
    på en bredare distribution.

  197. Men kritiken började sakta vända
    och när Warren Beatty-

  198. -övertalade bolaget att sätta upp filmen
    på fler ställen lossnade det.

  199. Det blev en massiv framgång
    som spelade in tio gånger kostnaden.

  200. Men kritiken mot våldet höll i sig. Det
    ansågs spekulativt-

  201. -och skulle leda till ökad tolerans och
    inspiration till mord och våld.

  202. Några som bevisligen inspirerades
    var regissörer och manusförfattare.

  203. Framförallt i USA
    där den tydligare bröt ny mark.

  204. Snart kom filmer
    som "The Wild Bunch"-

  205. -och "Gudfadern"-filmerna
    som tydligt lånat och inspirerats.

  206. Decennier senare lever arvet vidare.

  207. 90-talets "Natural Born Killers"
    och Quentin Tarantinos flesta filmer-

  208. -hade inte varit möjliga-

  209. -utan det nakna, om än estetiserade,
    dödliga våldet i "Bonnie och Clyde".

  210. Vet du vad du gjorde nu?
    Du berättade min historia.

  211. Jag tycker man fortfarande ser
    Bonnie och Clydes påverkan-

  212. -på så sätt att när man gör en
    gangsterfilm måste man gilla figurerna.

  213. Jag tycker att vi hade väldigt stor tur-

  214. -med den regissör, de skådespelare
    och den producent vi fick.

  215. Det är långt ifrån alltid
    man får in en sån fullträff.

  216. Uppriktigt sagt så bryr jag mig inte,
    kära du.

  217. Att slutet är viktigt
    är ingen branschhemlighet.

  218. Slutscenen bestämmer vilken känsla
    publiken ska lämna salongen med.

  219. Slutet kan sänka
    en film som började bra.

  220. Det kan även höja
    en redan bra film ytterligare.

  221. Jag vill inte bestämma vilka som
    stannar och vilka som går under jord.

  222. Det behöver ni inte.

  223. Ibland är slutet inte bara viktigt, utan
    viktigast.

  224. I programmets och seriens
    sista filmporträtt-

  225. -ska vi titta närmare på filmer som inte
    är nånting utan sin slutscen.

  226. Du tror du kan ta Keyser Söze.

  227. Tror du att han skulle riskera
    att åka fast nu?

  228. Jag minns att det var konstigt.

  229. Jag var i samma rum som Kevin
    Spacey i tio dagar, och sen gick jag.

  230. Då började de spela in filmen.
    Jag visste inte vad som skulle hända.

  231. Chris visste vad han ville ha för slut.

  232. Han ville utföra nåt
    i stil med ett korttrick för publiken.

  233. Ge mig nycklarna, din jävla kuksugare.

  234. Det som gör "De misstänkta" så bra
    är scenerna, rollfigurerna, dialogen.

  235. Vändningen i slutet fördubblar nöjet
    eftersom man kan göra en ny tolkning.

  236. "The Usual Suspects" från 1995 satte en
    ny standard för "twist endings".

  237. Kints advokat kom strax efter.

  238. Jag är smartare än du.
    Jag får reda på det jag vill.

  239. Den blev en kultfilm. Sen kom fler
    filmer med samma dramaturgiska grepp.

  240. Keyser Söze.

  241. "Who is Keyser Söze?"
    är frågan som löper genom filmen-

  242. -och som i slutet besvaras
    med stor finess.

  243. Producenten Michael McDonnell
    är i San Pedro, Kalifornien-

  244. -vid huset där slutscenen spelades in.
    Han minns inspelningen väl.

  245. Den största utmaningen med jobbet
    bestod i att jag inte hade gjort det förut.

  246. Det var min första spelfilmsproduktion.

  247. Det var rätt kaotiskt vad det gällde
    finansieringen av filmen.

  248. En utmaning var att lista ut vad filmen
    handlade om medan vi spelade in.

  249. Vi hade morgonmöten
    där vi bestämde det.

  250. Manus skrevs av Christopher McQuarrie
    som väl visste hur det skulle sluta.

  251. Chris visste vad han ville ha för slut.

  252. Han ville utföra nåt
    i stil med ett korttrick för publiken.

  253. Han ville leka med idén
    om att filmen visar sin verklighet.

  254. Det man ser i "De misstänkta"
    de första 90 minuterna är inte det-

  255. -och det inser man inte förrän på
    slutet. Man har köpt Sözes historia.

  256. "De misstänkta" börjar
    med en båtexplosion där många dör.

  257. Polisen börjar utreda vad som hänt.

  258. Jag vill veta
    varför 27 personer dog på piren.

  259. Han får tag i ett vittne, Verbal Kint,
    och börjar fråga ut honom.

  260. Han berättar om fem kriminella
    som blivit tvingade att begå ett brott-

  261. -av en mystisk storskurk
    som heter Keyser Söze.

  262. -Vem är Keyser Söze?
    -Fan, också!

  263. Vem är Keyser Söze?
    Det är vad filmen handlar om.

  264. Agenten Dave Kujan som förhör Kint
    spelas av Chazz Palminteri.

  265. Här är mitt arbetsrum
    där jag brukar sitta och skriva.

  266. Det är en låtsasbjörn.
    Jag har fått den i present.

  267. Vem är Keyser Söze?
    Det får man veta först på slutet.

  268. Jag är fortfarande osäker på vad som
    var sanning och lögn. Det är genialt.

  269. Vad hände
    efter vittneskonfrontationen?

  270. Det är en så invecklad
    och komplex berättelse-

  271. -att om filmen
    inte hade fungerat perfekt-

  272. så hade allt fallit i bitar, och filmen
    hade inte givit den utdelning den gjort.

  273. Om man skulle skriva en avhandling
    om manuset och ta isär det-

  274. -skulle man hitta massa hål i det.
    Allt skulle inte hänga ihop-

  275. -och det måste det inte,
    det måste bara kännas så.

  276. Det fanns en advokat... Kobayashi.

  277. Jag arbetar för Keyser Söze.

  278. Så vad händer då i filmens slutscen?
    Hur avslöjas vem Keyser Söze är?

  279. En massa saker sker samtidigt.

  280. Kevin Spacey lämnar polisstationen,
    han har precis blivit fri.

  281. Vi får äntligen en fantombild på
    hur han ser ut. Den kommer med fax.

  282. Och jag sitter där och undrar.

  283. Dan Hedaya pratar om perspektiv.

  284. Jag tittar på anslagstavlan
    som är full med skurkar.

  285. Han förstår inte ens vad han ser,
    men vet att han börjar se ett mönster.

  286. Jag ser att det står
    "Kip Diskin"... "Skokie, Illinois"...

  287. Då inser jag att han hittat på allt
    utifrån vad han sett på anslagstavlan.

  288. Det är han!

  289. Kevin kommer ut genom dörrarna där,
    och går längs trottoaren.

  290. Vi ser hur han haltar.

  291. Det fantastiska är
    att när han går där och haltar-

  292. -så blir benet rakt,
    och handen öppnar sig.

  293. Han tänder en cigarett
    och förvandlas till Keyser Söze.

  294. Du hör nog aldrig av honom igen.

  295. Kevin Spacey sätter sig i bilen
    och kameran visar Kobayashi.

  296. Då förstår man
    att Keyser Söze är Verbal Kint.

  297. Man har ingen aning.
    Inte den minsta aning.

  298. De som säger att de visste, de ljuger.

  299. Palminteri, Kujan,
    springer ut och tittar sig omkring-

  300. -men det är för sent.
    Man ser Jaguaren köra iväg.

  301. Det var inte det perfekta slutet. Bryan
    kom på slutet när de klippte filmen.

  302. Då kom de på att de kunde använda
    en tagning från förhöret.

  303. De repriserade
    hur Kevin gör så här: "Och så..."

  304. Och så...är han borta.

  305. "...är han borta."
    Det är fantastiskt. Verkligen fantastiskt.

  306. Okej, det här kan ni.

  307. Filmen vann Oscars
    för biroll och manus.

  308. Den blev även en inspirationskälla för
    filmare på 90- och 00-talet.

  309. Jag ser människor.

  310. De vet inte att de är döda.

  311. Det väckte aptiten
    för den här sortens filmer.

  312. Senare kom till exempel "Fight Club"
    och "Sjätte sinnet".

  313. Med filmer som "De misstänkta"-

  314. -lär sig publiken hantera och förstå
    uppbrutna berättarstrukturer.

  315. Djävulens bästa trick-

  316. -var att övertyga världen
    om att han inte existerade.

  317. Och så...

  318. Scarlett, titta på mig. En sak vet jag,
    och det är att jag älskar dig.

  319. Så slutar vår jakt på scenerna
    som förändrade filmen.

  320. Vi har förstås bara skrapat på ytan av
    filmens 100-åriga historia.

  321. Hur filmen ser ut om 100 år
    är omöjligt att säga.

  322. Men vi vet att utvecklingen
    inte står still-

  323. -och att det kommer att skapas scener
    som åter ställer allt på ända.

  324. I programmets sista filmporträtt.

  325. "Jurassic Park" var den första film som
    visade vad datorer...kan göra.

  326. De var inte så många men fick folk att
    prata om filmen på ett nytt sätt.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Slutet

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En av filmhistoriens viktigaste slutscener finns i "Till sista andetaget" från 1960. Det är också den film som kanske bäst sammanfattar den franska nya vågen, en av 1900-talets allra viktigaste strömningar inom filmen. Rörelsen utgjordes av ett gäng franska filmkritiker som ville bryta mot konventioner och regler. Den franska nya vågen inspirerade till "Bonnie och Clyde", som fick stor uppmärksamhet och påstods glorifiera kriminalitet och våld när den kom 1967. "The Usual Suspects" från 1995 är kultfilmen som satte standarden för överraskande slut och narrativa vändningar.

Ämnen:
Bild > Filmhistoria
Ämnesord:
Film, Filmhistoria, Filmregi, Historia
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Scenerna som förändrade filmen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Genrer

Avsnitt 1 av 8

Science fiction är idag en av de största genrerna på bio, och både de teman och den estetik vi associerar till den kan härledas till Stanley Kubricks science fiction-klassiker "2001: A Space Odyssey" från 1968. "När Harry mötte Sally" från 1989 blev måttstock för den moderna romantiska komedin och japanska skräckfilmen "Ringu" från 1989 blåste nytt liv i skräckfilmsgenren.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Öppningen

Avsnitt 2 av 8

En av de mest kända öppningsscenerna finns i Ingmar Bergmans "Det sjunde inseglet" där en riddare spelar schack med döden. En svårmodig Bergman visade att filmer kan vara bärare av intellektuell substans och bottna i filosofiska och existentialistiska bryderier. En av de mest stilbildande titelsekvenserna hittar vi i "Seven" från 1995. Den inspirerade till en ny våg av intrikata förtexter och har beskrivits som en av 1900-talets viktigaste designinnovationer. Vi avslutar med att titta närmare på "Sunset Boulevards" dramatiska öppningsscen med berättarröst och en flashback.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Rollfigurer

Avsnitt 3 av 8

I Akira Kurosawas klassiker "Yojimbo" från 1961 introducerades en ny och mer amoralisk huvudperson som anses vara en föregångare till dagens antihjältar. "Yojimbo" var också stilbildande när det gäller birollernas olika funktioner. Seriemördaren Michael Myers i John Carpenters "Halloween" från 1978 har blivit en mall för slasherfilmens alla psykopatiska mördare. I Elia Kazans "On the Waterfront" från 1954 gick Marlon Brando i bräschen för så kallad method acting, ett mer naturligt skådespeleri med ett större djup och emotionellt engagemang.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Teknik

Avsnitt 4 av 8

I "Rocky" från 1976 introducerades Steadicam, en av filmfotots enskilt viktigaste uppfinningar som möjliggör obehindrad rörelse med kameran utan skakningar. "Festen" från 1998 var den första filmen som anammade filmrörelsen Dogme 95, som ville simplifiera filmskapandet och utgå ifrån traditionella metoder. Avslutningsvis tittar vi på "The Matrix", som satte en hög standard för alla typer av visuella effekter när den kom ut 1999.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Dramaturgi

Avsnitt 5 av 8

Dramaturgi handlar om hur en berättelse är uppbyggd. I Robert Altmans "Short Cuts" från 1993 slog en helt ny berättarstil igenom. I filmen blandas nio stycken historier istället för en, och istället för en enskild huvudperson hoppar storyn mellan 18 olika karaktärer. "Short Cuts" gör inga hierarkiska skillnader mellan vilka historier eller personer som är viktigast. I "Stalker" från 1979 utforskade Andrej Tarkovskij ett berättande med långa, visuellt slående tagningar. Genom att hänga kvar i en scen länge kunde han få åskådaren att nå andra sinnesstämningar. Vi avslutar med filmen "Borat" som förvirrade med sina genreblandningar när den kom ut 2006.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Effekter

Avsnitt 6 av 8

Ända sedan 70-talet har det experimenterats med olika former av datorrenderat material i långfilm, men det var med "Jurassic Park" från 1993 som det tog fart på allvar. Filmens realistiska återgivning av dinosaurier gjorde att en hel filmvärld förstod vilka otroliga möjligheter den nya tekniken hade. I "The Thing" från 2011 ges prov på en av specialeffektsindustrins stora legendarer Rob Bottins absoluta höjdpunkter. "Toy Story" från 1995 blev början på ett nytt paradigm där handritat blev 3D-animerat. Än idag följer så gott som alla stora animerade filmer i "Toy Storys" fotspår.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Marknaden

Avsnitt 7 av 8

Steven Spielbergs genombrottsfilm "Hajen" från 1975 hade en helt ny och väldigt bred marknadsstrategi. Den lanserades på biografer över hela USA samtidigt och understöddes av en massiv tv-reklamkampanj. När "The Crying Game" hade premiär 1992 blev den med hjälp av en väl bevarad hemlighet en stor USA-succé. Under 1999 blev "The Blair Witch Project" den första filmen som marknadsfördes på internet. I förhållande till sin minimala budget kom den att bli den mest lönsamma filmen någonsin.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Slutet

Avsnitt 8 av 8

En av filmhistoriens viktigaste slutscener finns i "Till sista andetaget" från 1960. Det är också den film som kanske bäst sammanfattar den franska nya vågen, en av 1900-talets allra viktigaste strömningar inom filmen. Rörelsen utgjordes av ett gäng franska filmkritiker som ville bryta mot konventioner och regler. Den franska nya vågen inspirerade till "Bonnie och Clyde", som fick stor uppmärksamhet och påstods glorifiera kriminalitet och våld när den kom 1967. "The Usual Suspects" från 1995 är kultfilmen som satte standarden för överraskande slut och narrativa vändningar.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Mellan konst, arkitektur och samhälle

Arkitekten Andrés Jaque berättar om The office for political innovation, ett kontor som utvecklar arkitekturprojekt i gränslandet mellan konst, arkitektur och samhälle. Ett exempel på ett framgångsrikt projekt är paviljongen Cosmo som finns på MoMA i New York och som fungerar som ett självlysande vattenreningsverk. Kontoret belönades med ett silverlejon på Venedigbiennalen 2014 för bästa forskningsprojekt. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

Saturday night fiction

I den dansanta filmklassikern Saturday Night Fever från 1977 blir John Travolta oförglömlig när han gestaltar arbetarkillen Tony Mareno. Filmen bygger på ett reportage i New York Magazine som senare visade sig vara uppdiktat från början till slut. Författaren Nik Cohn blev rik på kuppen. Ännu rikare blev bröderna Gibb som gjorde soundtracket. Men får man ljuga hur ogenerat som helst? Anna Charlotta Gunnarson och David Silva granskar lögnen som blev en populärkulturell snöboll.