Titta

Scenerna som förändrade filmen

Scenerna som förändrade filmen

Om Scenerna som förändrade filmen

Filmens värld är fylld av scener som får oss att gråta, skratta och skrika av rädsla. Vissa scener har blivit ikoniska för att de innehåller stort skådespeleri, odödliga repliker eller en kameraåkning som får publiken att tappa andan. Andra scener har introducerat helt nya berättargrepp och innovationer som har påverkat hur efterkommande filmer görs. I serien behandlas västerlandets filmhistoria, med fokus på utvecklingen efter andra världskriget.

Till första programmet

Scenerna som förändrade filmen : ÖppningenDela
  1. Vi åker jorden runt i jakt
    på scenerna som förändrade filmen.

  2. De som kom att påverka
    vår västerländska filmhistoria.

  3. Här fokuserar vi på det första
    som möter publiken: öppningsscenen.

  4. -Vem är du?
    -Jag är Döden.

  5. Vi letar upp platsen där en av
    de mest kända scenerna spelades in.

  6. Lampor, en häst...
    Det var ett pyssel att göra bilderna.

  7. -Ser du?
    -Där, ja! Längst bort vid grottan.

  8. I Hollywood tittar vi på
    en film som börjar med slutet.

  9. Innan allt blir förvrängt och överdrivet
    vill ni kanske höra hela sanningen.

  10. Filmer skulle sälja popcorn
    och roa folk.

  11. Plötsligt kommer "Sunset Boulevard"
    och påminner om att...

  12. ...världen är grym.

  13. Det ska handla om förtexter.

  14. "Århundradets bästa design."

  15. Vi träffar personen som satte
    en ny ribba för titelsekvenser.

  16. Det tog drygt tre månader,
    från filmning till effekter.

  17. Jag tog ett medvetet beslut att låsa in
    mig och vägra att åta mig andra jobb.

  18. Har du nånsin sett nåt liknande?

  19. Det sägs att det är viktigt
    att göra ett gott första intryck.

  20. Öppningsscenen
    ska fånga vår uppmärksamhet.

  21. Man kan kasta oss direkt in
    i ett spännande händelseförlopp.

  22. Men en långsam, stämningsuppbyggande
    inledning kan vara lika effektiv.

  23. En tekniskt avancerad scen, gärna
    i en enda tagning, är ett annat sätt-

  24. -att börja filmen.

  25. Welles "Touch of evil" är en pionjär.
    Kameran följer en bil med en bomb-

  26. -under en flera minuter lång och
    komplex kameraåkning helt utan klipp.

  27. Första scenen sätter tonen och anger
    om berättelsen ska bli spännande...

  28. ...om vi ska skratta...

  29. -Austria. (Österrike)
    -Austria?

  30. I så fall... "G'day, mate!"

  31. ...eller gråta.

  32. Men ibland gläntar öppningsscenen
    på dörren till nåt helt nytt.

  33. Vi ska göra ett återbesök
    på den här inspelningsplatsen-

  34. -och titta närmare
    på en film som tänjde på gränserna.

  35. Det märktes redan i öppningsscenen.

  36. Bergman höjde filmberättandets konst-

  37. -till samma nivå
    som romaner och teater.

  38. Det rör sig om en av filmhistoriens
    mest berömda och parodierade scener.

  39. -Vem är du?
    -Döden.

  40. Många tror att "Det sjunde inseglet"
    är inspelad på Fårö, Bergmans hem-

  41. -men man måste
    till Hovs Hallar i Skåne-

  42. -om man vill besöka en av
    filmhistoriens mest ikoniska platser.

  43. Lampor, en häst, skådespelare och
    smink. Alla hade väskor att bära.

  44. Det tog tid. Vi kunde ju inte lämna
    nåt kvar här, utan allt skulle upp.

  45. Vi var kanske här tre eller fyra
    nätter, och det här med ljuset...

  46. Det var ett riktigt pyssel
    att göra bilderna.

  47. Katinka Farago, en stor men okänd
    producent och produktionsledare.

  48. Som scripta
    kom hon i kontakt med Ingmar Bergman.

  49. De kom från studion, och jag
    blev inkallad till ateljéchefen.

  50. Han sa: "Lilla fröken Farago
    ska i år arbeta med Ingmar Bergman."

  51. "Det vill inte jag. Varför det?"
    "Ingen annan vill."

  52. Han hade så dåligt rykte,
    men han gillade mig-

  53. -för jag var rädd och sa inte ett ord
    i onödan. Det tyckte han var härligt.

  54. -Får jag sätta på mig min nattrock?
    -Den är upptagen.

  55. Den är nog ledig om några ögonblick.

  56. Tidigt 50-tal präglas till viss del-

  57. -av komedier som "Sommarnattens
    leende" och "Kvinnors väntan."

  58. Då kan vi anse oss som förlovade, då!

  59. Han skriver i en av
    sina arbetsböcker: "Bibi har rätt."

  60. Han var ihop med Bibi Andersson då.

  61. Det får vara nog med komedier.
    Nu är det dags för nåt annat.

  62. Riddaren söker en tyst gud. Han
    kan inte uttrycka sig och känner tvivel.

  63. Hur kan Gud tillåta så mycket lidande?

  64. Vad skapar mening i en vettlös värld?

  65. Varför kan jag inte döda Gud i mig?
    Varför lever han vidare i mig-

  66. -trots att jag förbannar honom och
    vill vräka ut honom ur mitt hjärta?

  67. Den är inspelad i Råsunda filmstad-

  68. -och man hade problem
    med att undvika hyreshus i bild.

  69. Vi hade en stor så kallad "back lot"
    där man kunde göra mycket saker.

  70. Där gjorde vi elden med flickan,
    och där byggde vi bondkrogen.

  71. Originalmanuset till filmen finns i
    Stockholm, i Filmhusets inre gömmor.

  72. Det visar att öppningsscenens dialog
    innehåller en bergmansk ordlek.

  73. -Vem är du?
    -Jag är Döden.

  74. -Kommer du för att hämta mig?
    -Döden frågar: "Är du beredd?"

  75. Min kropp är rädd, inte jag själv.

  76. "Min kropp är rädd, inte jag själv."

  77. Han hör alltså fel, vilket nog
    säger nåt om att han är ganska rädd.

  78. En sorts freudiansk felhörning.

  79. Vi kan inte gå här. Det är halt.

  80. Oj, oj, oj... Då gör vi om det här.

  81. Ser ni grottan? Där spelades den in.
    Och stenarna framför där han låg.

  82. Där, ja!
    Längst bort där vid den grottan.

  83. Filmen tog europeisk film
    till en ny nivå.

  84. Den visade att film som medium kunde
    mäta sig med teater och litteratur-

  85. -och på ett nytt sätt penetrera ämnen
    som liv, död och existentiell ångest.

  86. Det var första gången man tog upp
    så djupa filosofiska funderingar på film.

  87. Det gjorde Bergmans film banbrytande.

  88. Jag ser dem, Mia. Jag ser dem.

  89. "Det sjunde inseglet" är en markör-

  90. -för filmens upphöjning
    från underhållning till en konstform.

  91. De ska hålla varandra i händerna
    och träda dansen i en långan rad.

  92. Bergman har influerat Woody Allen.

  93. Det är inte mrs Krapotkin.

  94. Han parodierar scenen
    som vi nyss såg.

  95. -Vart för du Krapotkin?
    -Härifrån för evigt.

  96. Men även innehåll som influerade
    "En annan kvinna" eller "Interiors".

  97. Om man tittar på P.T. Andersons
    "Magnolia", Soderberghs "Traffic"-

  98. -eller "American beauty"
    är det svårt att tänka sig filmerna-

  99. -med lika mycket djup om Bergman
    inte hade vandrat den vägen.

  100. "Det sjunde inseglet"
    är starten för världsnamnet Bergman-

  101. -och början på ett långt yrkesliv
    med Katinka Farago.

  102. Varken han eller jag hade lokalsinne.

  103. Man skulle vara här vid skymning,
    och en gång skulle vi hit-

  104. -och på nåt vis hamnade vi med nosen
    mot havet, och där tog vägen slut.

  105. På nåt vis tog vi reda på var vi var
    och sprang ner som galningar-

  106. -för vi höll på att komma för sent
    och sabba hela ljushistorien.

  107. Berättarelement som inte alla tänker
    på är cred-texten och titelsekvensen.

  108. Från början fanns inte sluttexter,
    utan all information låg först.

  109. Det kunde bli utdragna historier...

  110. Men med tiden förpassades de långa
    listorna alltmer till efter filmen.

  111. Förtexterna
    användes till de tyngsta namnen.

  112. Titelsekvensen
    har blivit ett verktyg-

  113. -för att dra till sig
    tittarens intresse.

  114. Att man nu lägger ansenlig energi på
    titelsekvensen beror till stor del-

  115. -på en film som är en av 1900-talets
    viktigaste designinnovationer.

  116. När en titeldesigner gör ett jättebra jobb
    fängslas publiken och dras in i filmen.

  117. I mörkret träder de in i en övergångsfas
    som antyder vad som väntar därnäst.

  118. David Fincher sa:
    "Vi kompromissar inte."

  119. "Titelsekvensen får inte vara stillbilder."

  120. "Men den får bara vara 2.14 lång
    och det ska vara det här typsnittet."

  121. Jag tänkte: "Hur ska vi fixa det här?"

  122. Nu går vi runt i...

  123. ...Prologue Pictures
    labyrintliknande alkover.

  124. Det här är intressant. Experter
    utsåg århundradets bästa design.

  125. Här ser vi Apples Mac
    och titelsekvensen i "Seven".

  126. Alla känner ju till Centre Pompidou
    i Frankrike, "Seven"...

  127. Här är textrullen.

  128. Kyle Cooper, en doldis
    som nästan är ensam ansvarig-

  129. -för hur man i dag
    tänker på titelsekvensen.

  130. Fincher ville ha Nine Inch Nails musik-

  131. -och han ville ett handskrivet typsnitt.

  132. Hela processen tog drygt tre månader
    från filmningen till effekterna.

  133. Jag minns
    att jag medvetet valde att låsa in mig-

  134. -och vägrade att åta mig andra jobb.

  135. Folk pratar om hur "Seven"-

  136. -åter väckte intresset
    för öppningstexter-

  137. -men jag älskade många före "Seven".

  138. Jag såg många titelsekvenser,
    som "Skuggor över Södern".

  139. Anledningen till att den funkar,
    bortsett från formen och textraderna-

  140. -är att den funkar känslomässigt
    på en annan nivå.

  141. Hon lägger en massa saker i ett skrin,
    så det handlar om mänsklig besatthet.

  142. Det fanns avancerade titelsekvenser-

  143. -men det dröjde till 1995 innan de
    började bli en del av berättandet.

  144. -Det är en thriller.
    -Din korkade jäv...

  145. Den handlar om två poliser
    som jagar en seriemördare.

  146. Den var mörk, och den påverkade mig.
    Jag tyckte att den var otäck.

  147. Men det var märkligt att man inte ser
    John Doe förrän i sista akten-

  148. -när han kliver ur bilen
    vid polisstationen.

  149. Det händer ofta i monsterfilmer
    och vissa kriminalfilmer-

  150. -att mördarens identitet inte avslöjas
    förrän en bra bit in i filmen.

  151. Jag såg skräckfilmer när jag var barn-

  152. -och jag blev frustrerad när monstret
    kom ut ur garderoben i slutet.

  153. John Doe dyker upp så sent. Jag sa:
    "Vi måste introducera hans rollfigur."

  154. Det var nog min idé att filma böckerna.

  155. Dagböckerna var ett sätt att flytta
    mördaren till filmens början.

  156. Titelsekvensen i "Seven" är intressant,
    särskilt tack vare sin placering i filmen.

  157. Fincher börjar filmen med fem minuter-

  158. -som etablerar rollfigurerna
    och platsen.

  159. Sen, när Morgan Freeman somnar,
    börjar titelsekvensen.

  160. Titelsekvensen börjar med rörliga bilder
    på seriemördarens dagböcker.

  161. Det här är en man som arbetar.

  162. Det intressanta med texten är
    att vi filmade allt-

  163. -och varenda credit-text
    består av ett tjugotal klipp.

  164. Vi skapar liv, rörelse och tonfall
    med hjälp av redigering.

  165. Det var intressant att han är galen.
    Han stryker ord som stör honom.

  166. Han stryker sexuella saker
    som "transsexuell".

  167. Varje bildruta räknas.
    Vissa bildrutor syns bara i en sekund.

  168. Det finns till och med enskilda bildrutor
    inklippta i sekvensen.

  169. Titeldesignern Kyle Cooper verkar
    ha blivit lika besatt av titelsekvensen-

  170. -som mördaren var
    när han skrev dagböckerna.

  171. Det är svårt att glömma sekvensen-

  172. -och en följd av det är att den höjde
    ribban för alla senare titelsekvenser.

  173. Den blev ett typexempel för andra-

  174. -som visade hur effektiv
    en titelsekvens kunde göras.

  175. Jag hoppades kunna förebåda-

  176. -mördaren och hans besatthet
    och göra folk illa till mods.

  177. Jag ville göra folk illa till mods
    och helst rädda.

  178. Jag tycker att jag lyckades, för när jag
    var på premiären fick folk spader.

  179. Jag mötte honom på premiären. Vi såg
    på varandra och... Vi gjorde inte så.

  180. Vi nickade liksom.
    "Det blev ju jävligt bra."

  181. "Det funkade ju riktigt bra."

  182. Början på en film
    är inte alltid början på berättelsen.

  183. Ibland har öppningsscenen inget
    med filmens historia att göra-

  184. -utan den ska bara få i gång oss.

  185. Filmen kan börja "in medias res"-

  186. -där vi kommer in i en berättelse
    i full gång.

  187. Jag var väl hyfsat lycklig som barn.
    Jag växte upp i Brooklyn.

  188. En standardöppning
    är en tillbakablick.

  189. Universum expanderar.

  190. Vi ska åter
    till Hollywoods storhetstid-

  191. -och en film som visade
    kraften i att börja med slutet.

  192. Filmer skulle sälja popcorn
    och roa folk.

  193. Plötsligt kommer "Sunset Boulevard"
    och påminner om att...

  194. ...världen är grym.

  195. En ung man hittades i hennes bassäng.

  196. Den handlar om
    Hollywoods förändring.

  197. En manusförfattare
    träffar en stumfilmsstjärna på dekis-

  198. -och ödet är inte vänligt mot honom.

  199. Få filmer har lika många minnesvärda
    repliker som "Sunset Boulevard".

  200. De flesta levererade av Norma
    Desmond, spelad av Gloria Swanson.

  201. Du är Norma Desmond,
    stumfilmsskådisen. Du var stor förut.

  202. Jag är stor.
    Det är filmerna som har blivit små.

  203. Den inspirerades av hur Hollywood
    plötsligt förändrades 1929.

  204. Alla stora stumfilmsstjärnor
    blev plötsligt värdelösa-

  205. -om de inte klarade övergången till ljud,
    och Gloria Swanson var en av dem.

  206. Hon gjorde ljudfilmer, men blev inte så
    stor igen förrän i "Sunset Boulevard".

  207. Trots alla sina stumfilmer
    minns folk henne för den här filmen.

  208. Jag ska visa dem! Jag ska tillbaka dit!

  209. Jag älskar att vara i trädgården,
    för jag ser hela staden.

  210. Nancy Olson hade en mindre roll
    och är en av få som kan berätta-

  211. -hur regissören Billy Wilder visade
    publiken det förljugna Hollywood.

  212. Du hade nog nobbat
    "Borta med vinden".

  213. Jag sa: "Vem vill se
    en film om inbördeskriget?"

  214. Filmen skakade om hela branschen,
    även studiochefer som Louis B. Mayer.

  215. Han kom till en visning, och när filmen
    var slut gick han bort till Billy Wilder.

  216. Han sa: "Hur vågar du? Hur kunde du
    göra så här mot oss? Du avslöjar oss."

  217. Billy reste sig upp och sa "Dra åt..."
    och gick därifrån.

  218. Wilder bröt ny mark med en subgenre
    som kallas för "Hollywood noir".

  219. Den är urmodern till alla filmer
    som har vänt kameran mot Hollywood.

  220. Den ledde till fler Hollywood noir-filmer.

  221. "Illusionernas stad" handlar om
    korruptionen inom filmbolagen.

  222. Nicholas Rays "Nakna nerver"
    är en mörk psykologisk studie-

  223. -av en manusförfattare. Det finns
    mörka Hollywoodskildringar-

  224. -som Robert Altmans "Spelaren".

  225. "Sunset Boulevard" utspelas på
    Paramount, Los Angeles äldsta studio-

  226. -den enda som är kvar i Hollywood.

  227. -Var filmar mr DeMille?
    -Scen 18.

  228. Lär din vän lite hyfs. Utan mig hade ni
    inga jobb, för då fanns inte Paramount.

  229. -Ni har rätt, miss Desmond.
    -Kör, Max.

  230. Innovativt på ett annat plan är att
    verkliga personer spelar sig själva-

  231. -som Cecil B. DeMille, regissören.

  232. Mr DeMille!
    Senast sågs vi på en munter plats.

  233. DeMille spelar in "Simson och Delila"
    och träffar Norma, Gloria Swanson-

  234. -som på riktigt
    var med i DeMilles filmer-

  235. -så det var personliga anspelningar.

  236. De andra var skådisar.
    Jag kallade dem "vaxkabinettet".

  237. Wilder anlitade riktiga stumfilms-
    stjärnor, däribland en av de största-

  238. -som lite senare gjorde comeback:
    Buster Keaton.

  239. Kamera! Börja!

  240. Erich von Stroheim, en stor stumfilms-
    regissör, spelar butlern och exmaken-

  241. -som bevarar Norma Desmonds
    illusion att hon är en stor stjärna.

  242. Mr DeMille, jag är redo för närbilden.

  243. Lika ikonisk som slutscenen
    är i högsta grad öppningsscenen.

  244. Ja, Sunset Boulevard i Los Angeles.

  245. Scenen introducerar en elegant twist.

  246. Berättarrösten, filmens huvudperson,
    är redan död.

  247. Ett mord har anmälts
    i ett av de där stora husen.

  248. Experter avråder från berättarröst-

  249. -men den är ett dramaturgiskt
    standardverktyg.

  250. Vad är rösten? Ibland är den bara
    en nödlösning för manusförfattaren.

  251. Man måste förstå dess värde för
    berättelsen och att den blir en rollfigur.

  252. En ung man hittades i hennes bassäng.

  253. I "Sunset Boulevard" användes den
    effektivt, för den försvann nästan.

  254. Den skapade ett flyt i berättelsen
    utan att i stället bli nåt störande.

  255. Om man hör den används den inte bra.

  256. Vi backar ett halvår till när allt började.

  257. Scenen avslutas med en flashback,
    även det riskabelt.

  258. En flashback stoppar framåtrörelsen.

  259. Folk tror ofta att den inte kräver arbete,
    men den måste användas försiktigt.

  260. "Sunset Boulevards" början
    gör otroligt mycket-

  261. -för att dra in oss på många plan. Den
    berättar historien innan vi berättar den.

  262. Jag heter Lester Burnham.

  263. "American beauty", 1999, travesterar
    "Sunset Boulevards" öppningsscen.

  264. Huvudpersonen annonserar sin död.

  265. Om mindre än ett år är jag död.
    Fast jag vet förstås inte det än-

  266. -och på ett sätt är jag redan död.

  267. Gloria Swanson trodde på det här. Hon
    visste att hon aldrig skulle bli glömd-

  268. -och att det var hennes chans
    att bli "den största stjärnan av alla"-

  269. -som hon säger i filmen.

  270. Efterspelet
    blev en sorts Hollywoodhistoria.

  271. Swanson gjorde comeback,
    och Wilder fick sitt genombrott.

  272. Han blev en av de riktigt stora-

  273. -men slutet på karriären
    liknade Norma Desmonds.

  274. Trots att han fick flera priser
    ville ingen finansiera en ny film-

  275. -så han ratades
    ungefär som Norma Desmond.

  276. De fiskade upp mig trädgårdsknivar,
    mycket försiktigt.

  277. Folk blir så försiktiga när man är död.

  278. Nästa avsnitt
    handlar om nåt helt annat.

  279. En film
    introducerade en ny typ av hjälte.

  280. "Yojimbo" gör hjälten till en antihjälte.

  281. Och inspirerade en helt ny genre
    på andra sidan jordklotet.

  282. Vi undersöker slasherfilmens
    arketypiska mördare, protagonister-

  283. -och birollsgalleri.

  284. "Alla helgons blodiga natt"
    var inte alls slut.

  285. En fortgående stereotyp är
    att kvinnor som har sex alltid måste dö.

  286. Vi hittar starten på en mer trovärdig
    form av skådespeleri: method acting.

  287. Brando var den första som lyckades
    visa den nivån av sanning på duken-

  288. -på ett revolutionerande sätt.

  289. "Scenerna som förändrade filmen"
    - om rollfigurer.

  290. De spelade tills solen gick upp. Vi
    tvingades att ta det i solnedgången.

  291. Solen går sällan upp i väster, så vi
    var tvungna att göra det baklänges.

  292. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Öppningen

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En av de mest kända öppningsscenerna finns i Ingmar Bergmans "Det sjunde inseglet" där en riddare spelar schack med döden. En svårmodig Bergman visade att filmer kan vara bärare av intellektuell substans och bottna i filosofiska och existentialistiska bryderier. En av de mest stilbildande titelsekvenserna hittar vi i "Seven" från 1995. Den inspirerade till en ny våg av intrikata förtexter och har beskrivits som en av 1900-talets viktigaste designinnovationer. Vi avslutar med att titta närmare på "Sunset Boulevards" dramatiska öppningsscen med berättarröst och en flashback.

Ämnen:
Bild > Filmhistoria
Ämnesord:
Film, Filmhistoria, Historia
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Scenerna som förändrade filmen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Genrer

Avsnitt 1 av 8

Science fiction är idag en av de största genrerna på bio, och både de teman och den estetik vi associerar till den kan härledas till Stanley Kubricks science fiction-klassiker "2001: A Space Odyssey" från 1968. "När Harry mötte Sally" från 1989 blev måttstock för den moderna romantiska komedin och japanska skräckfilmen "Ringu" från 1989 blåste nytt liv i skräckfilmsgenren.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Öppningen

Avsnitt 2 av 8

En av de mest kända öppningsscenerna finns i Ingmar Bergmans "Det sjunde inseglet" där en riddare spelar schack med döden. En svårmodig Bergman visade att filmer kan vara bärare av intellektuell substans och bottna i filosofiska och existentialistiska bryderier. En av de mest stilbildande titelsekvenserna hittar vi i "Seven" från 1995. Den inspirerade till en ny våg av intrikata förtexter och har beskrivits som en av 1900-talets viktigaste designinnovationer. Vi avslutar med att titta närmare på "Sunset Boulevards" dramatiska öppningsscen med berättarröst och en flashback.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Rollfigurer

Avsnitt 3 av 8

I Akira Kurosawas klassiker "Yojimbo" från 1961 introducerades en ny och mer amoralisk huvudperson som anses vara en föregångare till dagens antihjältar. "Yojimbo" var också stilbildande när det gäller birollernas olika funktioner. Seriemördaren Michael Myers i John Carpenters "Halloween" från 1978 har blivit en mall för slasherfilmens alla psykopatiska mördare. I Elia Kazans "On the Waterfront" från 1954 gick Marlon Brando i bräschen för så kallad method acting, ett mer naturligt skådespeleri med ett större djup och emotionellt engagemang.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Teknik

Avsnitt 4 av 8

I "Rocky" från 1976 introducerades Steadicam, en av filmfotots enskilt viktigaste uppfinningar som möjliggör obehindrad rörelse med kameran utan skakningar. "Festen" från 1998 var den första filmen som anammade filmrörelsen Dogme 95, som ville simplifiera filmskapandet och utgå ifrån traditionella metoder. Avslutningsvis tittar vi på "The Matrix", som satte en hög standard för alla typer av visuella effekter när den kom ut 1999.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Dramaturgi

Avsnitt 5 av 8

Dramaturgi handlar om hur en berättelse är uppbyggd. I Robert Altmans "Short Cuts" från 1993 slog en helt ny berättarstil igenom. I filmen blandas nio stycken historier istället för en, och istället för en enskild huvudperson hoppar storyn mellan 18 olika karaktärer. "Short Cuts" gör inga hierarkiska skillnader mellan vilka historier eller personer som är viktigast. I "Stalker" från 1979 utforskade Andrej Tarkovskij ett berättande med långa, visuellt slående tagningar. Genom att hänga kvar i en scen länge kunde han få åskådaren att nå andra sinnesstämningar. Vi avslutar med filmen "Borat" som förvirrade med sina genreblandningar när den kom ut 2006.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Effekter

Avsnitt 6 av 8

Ända sedan 70-talet har det experimenterats med olika former av datorrenderat material i långfilm, men det var med "Jurassic Park" från 1993 som det tog fart på allvar. Filmens realistiska återgivning av dinosaurier gjorde att en hel filmvärld förstod vilka otroliga möjligheter den nya tekniken hade. I "The Thing" från 2011 ges prov på en av specialeffektsindustrins stora legendarer Rob Bottins absoluta höjdpunkter. "Toy Story" från 1995 blev början på ett nytt paradigm där handritat blev 3D-animerat. Än idag följer så gott som alla stora animerade filmer i "Toy Storys" fotspår.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Marknaden

Avsnitt 7 av 8

Steven Spielbergs genombrottsfilm "Hajen" från 1975 hade en helt ny och väldigt bred marknadsstrategi. Den lanserades på biografer över hela USA samtidigt och understöddes av en massiv tv-reklamkampanj. När "The Crying Game" hade premiär 1992 blev den med hjälp av en väl bevarad hemlighet en stor USA-succé. Under 1999 blev "The Blair Witch Project" den första filmen som marknadsfördes på internet. I förhållande till sin minimala budget kom den att bli den mest lönsamma filmen någonsin.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Slutet

Avsnitt 8 av 8

En av filmhistoriens viktigaste slutscener finns i "Till sista andetaget" från 1960. Det är också den film som kanske bäst sammanfattar den franska nya vågen, en av 1900-talets allra viktigaste strömningar inom filmen. Rörelsen utgjordes av ett gäng franska filmkritiker som ville bryta mot konventioner och regler. Den franska nya vågen inspirerade till "Bonnie och Clyde", som fick stor uppmärksamhet och påstods glorifiera kriminalitet och våld när den kom 1967. "The Usual Suspects" från 1995 är kultfilmen som satte standarden för överraskande slut och narrativa vändningar.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Joel Sanders inreder nya Nationalmuseum

Arkitekten Joel Sanders har anlitats för att ta fram ett nytt designprogram i utställningssalarna på Nationalmuseum. Han har specialiserat sig på inredningar till museer och kulturinstitutioner som till exempel Yale University Art Gallery och Jewish Museum. Här berättar Sanders om sitt arbete. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Kameran som pedagogiskt verktyg på förskolan

Sofia Hedin är pedagogista på förskolan Kakburken i Linköping. Hon tog initiativ till ett projekt med kamera i undervisningen. Det fanns en fråga hängande i luften om vem som ges möjlighet att dokumentera vår omvärld. Kanske kunde kameran vara ett sätt att komma åt barnens tankar och upplevelser? Vi träffar pedagoger och barn på Kakburken och tar reda på hur kameran kan bidra till ökad delaktighet i lärandet om sig själv och sin närmiljö.