Titta

Scenerna som förändrade filmen

Scenerna som förändrade filmen

Om Scenerna som förändrade filmen

Filmens värld är fylld av scener som får oss att gråta, skratta och skrika av rädsla. Vissa scener har blivit ikoniska för att de innehåller stort skådespeleri, odödliga repliker eller en kameraåkning som får publiken att tappa andan. Andra scener har introducerat helt nya berättargrepp och innovationer som har påverkat hur efterkommande filmer görs. I serien behandlas västerlandets filmhistoria, med fokus på utvecklingen efter andra världskriget.

Till första programmet

Scenerna som förändrade filmen : DramaturgiDela
  1. I det här avsnittet
    ska vi prata om manus och dramaturgi-

  2. -och nyskapande sätt att berätta.

  3. Vad händer när en film inte
    innehåller en historia, utan nio?

  4. -Hej, min son!
    -Historierna filmades en åt gången.

  5. Du ljög!
    Jag vill inte leka några låtsaslekar!

  6. Det här är
    den berömda "röda vaginan-scenen".

  7. Vi återser den stängda zonen.

  8. Allt det här fanns, eller hur?
    Men det där byggdes för filmen.

  9. Vi sänker tempot rejält
    i berättandet.

  10. Vi utforskar gränsen mellan fiktion
    och verklighet med denne man.

  11. Det skulle vara som en skräckfilm,
    där folk säger: "Nej, gå inte in!"

  12. -Och sen skriker de.
    -Var ska jag lägga det här?

  13. Känner du ibland på dig
    vad som ska hända i en film?

  14. Jovisst,
    självklart står mördaren bakom dig.

  15. Och paret som bråkar...

  16. -Har du nåt emot att jag sätter mig?
    -Ja!

  17. Tänk att de får varandra.

  18. Eller den som tackar nej till nåt,
    ändrar sig och växer med uppgiften.

  19. Jag skrev under.

  20. Många grepp är bekanta därför att
    filmer ofta har en gemensam struktur.

  21. En dramaturgi i tre akter,
    med anor från Antiken.

  22. I första akten
    presenteras huvudpersonerna...

  23. ...antagonisterna och miljön.

  24. En s.k. plot-point startar intrigen
    och leder till nästa akt.

  25. Där trappas konflikten upp.

  26. Akt två avslutas med en plot-point.

  27. Isberg föröver!

  28. I tredje akten löses konflikten.

  29. Berättelsen slutar med en avtoning.

  30. Trots att standarden är utbredd,
    så finns det filmer som avviker.

  31. Dem ska vi prata om.

  32. Vi börjar med en film som inte
    berättar en historia, utan nio.

  33. Vi ville skapa en metod
    som förenade alla karaktärerna.

  34. Han öppnade en dimension-

  35. -där det gick att ha olika
    narrativa centrum i en och samma film.

  36. När "Short Cuts" visades 1993-

  37. -gick berättarsättet emot det gamla,
    klassiska filmskapandet i Hollywood.

  38. Filmen är nio historier
    av Raymond Carver.

  39. De flesta historierna handlar
    om människor som påverkar andra-

  40. -utan att veta om det,
    men publiken ser det.

  41. Det är glädjen med att blanda dem.

  42. -Vad gör du här?
    -Ge mig bara lite kaffe.

  43. Historierna filmades en i taget-

  44. -och de första skådespelarna
    var Tom Waits och Lily Tomlin.

  45. De satte tonen för filmen.

  46. Ge mig lite kaffe nu.

  47. "Short Cuts" saknade nåt som man
    väntar sig i filmer - en huvudroll.

  48. Måste du ha glasögon i tv?

  49. I stället fanns arton.

  50. Växlingen från en huvudperson
    till flera stycken-

  51. -tog bort det hierarkiska synsättet
    att en person är viktigare än de andra-

  52. -och att det handlar om en person
    plus bifigurer.

  53. Barnet blir träffad av bilen,
    och det får filmen att gripa tag.

  54. Det håller intresset vid liv.

  55. -Jag mår bra.
    -Vänta!

  56. Manusförfattaren, Frank Barhydt,
    behövde lösningar-

  57. -för att orientera sig
    bland trådarna.

  58. Vi gjorde om Carvers noveller till
    ett manus genom att pröva oss fram.

  59. Det vi till slut gjorde var
    att ge de enskilda historierna-

  60. -och karaktärerna en egen färg.

  61. När man hade nog med kort på tavlan,
    såg man att rött fattades-

  62. -eller att blått sällan förekom.
    Vi upptäckte saker allteftersom.

  63. Lika komplex blev klippningen.

  64. Vid klippningen visades filmen för folk
    varannan vecka.

  65. 40-50 personer
    tittade på alla olika versioner.

  66. Robert Altman hade tusen olika sätt
    att berätta på.

  67. Han gjorde det som barn.

  68. Han ville inte höra från andra,
    utan han var i salongen för att se-

  69. -hur folk reagerade på filmen.

  70. Sen kom han med en planeringstavla,
    och så fick vi strukturera om allting.

  71. -Klär du upp dig?
    -Nej.

  72. -Jag byter inte.
    -Hon gör nog det.

  73. Det här är
    den berömda "röda vaginan-scenen".

  74. Det är så nedtonat-

  75. -att Matthew Modine aldrig reser sig
    ur stolen förrän precis i slutet-

  76. -när han ska grilla.

  77. Jag sa att jag hade gjort ett försök
    och att han skulle komma och titta-

  78. -och han såg hela scenen till slut.
    Sen vände han sig om och sa:

  79. "Oj! Den är ganska bra, eller hur?"

  80. Han var lättad, det var kontroversiellt
    att han bad henne ta av sig kjolen.

  81. Det var en knepig scen för honom,
    så det var viktigt att den blev bra.

  82. Dina jävla målningar!

  83. Det var så bra iscensatt.
    Jag följde bara skådespelarna.

  84. Det gjordes ändlösa omklippningar
    för att hitta en struktur.

  85. Dr Wyman, det är Claire.

  86. Ta exempelvis Anne Archers rollfigur.

  87. Hon är clown och har ballonger. Vi
    funderade över var det skulle läggas in.

  88. Kontrollera reflexerna varje halvtimme.

  89. När barnet blev påkört, måste
    sjukhusscenen följa på det o.s.v.

  90. Så det fanns
    en sorts lös berättarstruktur.

  91. Tala med honom.
    Han bor ju i Riverside.

  92. Men få scener måste följa på varandra.
    Det var en väldigt flytande struktur.

  93. Hejsan!

  94. Jag såg filmen i olika skeden.

  95. Vissa scener hade bytt plats. Mycket
    ändras på vägen, för Bob jobbar så.

  96. Vi jobbade på
    tills han hittade en bra struktur.

  97. Nåt har hänt med nån av ungarna
    eller Gene.

  98. -Du hittar henne nog.
    -Honom.

  99. Det var nog en chock för alla
    med så mycket information.

  100. Det är nåt som har förändrats
    - hur mycket en publik-

  101. -orkar ta in inom ramen för en film.

  102. Altmans "Nashville" är fem dagar
    i 24 minnesvärda personers liv.

  103. Robert Altman gjorde filmer utan
    tydliga huvudroller 20 år tidigare-

  104. -i eposet "Nashville".

  105. Men med "Short Cuts" slog stilen
    igenom och började påverka andra.

  106. Den påverkade andra filmer.

  107. Vissa är direkt påverkade. De handlar
    om samma grupp människor-

  108. -som liksom leker tafatt eller kull.

  109. Stilen med många blandade historier-

  110. -har nästan blivit normen.
    I alla fall på tv.

  111. Det normala sättet att berätta historier
    i tv är nu genom flera huvudpersoner.

  112. Altman var mycket mer nyskapande
    och avancerad-

  113. -än vad vi kan föreställa oss i dag.

  114. Nu är jag väldigt tacksam
    för att jag fick jobba med den.

  115. Det är absolut
    min största framgång med en film.

  116. Filmmediet har genomgått
    en otrolig utveckling på 100 år.

  117. "Arbetarna lämnar fabriken" handlar
    om...arbetare som lämnar en fabrik.

  118. David Lynchs "Mulholland Drive"
    är inte lika lätt att beskriva.

  119. Filmer har blivit alltmer komplexa
    i form och innehåll och utmanar oss.

  120. Det kan handla om hopp i tid
    eller lager av fiktiva verkligheter.

  121. Det kan handla om klippintensitet.
    Snittet på 60-talet låg på 10 sek.

  122. I dag ligger det på 2,4 sek.

  123. Att sänka tempot kan också vara
    en utmaning för tittaren.

  124. En filmare som undersökte långsamt
    tempo noggrannare än nån annan-

  125. -hittar vi österut.

  126. Det är dags att göra ett återbesök
    i den förbjudna zonen.

  127. Han var en noggrann iakttagare.

  128. I naturen kunde han se
    det han behövde-

  129. -det som var ovanligt,
    märkligt eller fantastiskt.

  130. Jevgenij Tsymbal har jobbat med en
    av filmhistoriens stora regissörer.

  131. Sommaren 1978 var han regiassistent
    på Andrej Tarkovskijs "Stalker".

  132. Det är sista chansen
    att se de suggestiva miljöerna.

  133. Tallins gamla industriområde rivs-

  134. -för att ge plats åt bostäder
    och shoppinggallerior.

  135. Det är självklart en märklig känsla
    att vara här igen-

  136. -som om man återvände
    till sitt förflutna.

  137. Jag har återvänt några gånger,
    men nu är det sista gången.

  138. Vid ombyggnaden kommer allt
    att förstöras så inget finns kvar.

  139. Med Arvo Iho,
    som också jobbade med filmen-

  140. -letar Tsymbal upp platsen som är
    porten till den förbjudna zonen.

  141. Jo, hör på.

  142. Allt det här fanns, eller hur?
    Men det där byggdes för filmen.

  143. Ja, precis som gränsbommen
    och de där lyktorna.

  144. Det var en väldig massa rök.
    Titta, där lyser "U.N." igenom.

  145. Vi ställde också dit strålkastare.

  146. Filmens huvudperson, Stalker, anlitas
    av en författare och en professor-

  147. -för att leda dem in i zonen,
    en märklig plats-

  148. -där den vanliga fysikens lagar
    inte gäller.

  149. Ja, det är bra. Minns du Sasja i bilen?

  150. Tarkovskij sa att bilen inte bara skulle
    köra, utan vingla från sida till sida.

  151. Nu åker vi.

  152. Den plats där vi filmade "Stalker"...

  153. 80 procent av tagningarna
    gjordes på den plats vi ska till.

  154. Tarkovskij kom egentligen
    efter den ryska montagefilmens tid.

  155. Hans långa tagningar
    gör klippen viktigare.

  156. Tarkovskij ber en att fortsätta titta.
    Man är inte klar än.

  157. Tarkovskijs tempo
    frestade på publikens tålamod.

  158. Den 163 min långa filmen
    innehåller bara 142 klipp.

  159. Snittlängden på tagningarna är över
    en minut, många är över fyra minuter.

  160. Han hade en teori.

  161. Om man tittar länge
    på ett föremål i bild-

  162. -blir det efter en viss tid tråkigt,
    sen blir det intressant igen.

  163. Det blir hemlighetsfullt.
    Det blir mystiskt.

  164. -Träd.
    -Här var det väl?

  165. -Här stod det kors.
    -Ja, just det.

  166. Och här satt allihop.

  167. En av Tsymbals huvuduppgifter
    var att hitta inspelningsplatser.

  168. Han gick många dagar i skogarna-

  169. -för att hitta miljöer
    som behagade regissören.

  170. Vi gick i en underjordisk korridor
    och längs väggarna rann vatten-

  171. -som var helt jodfärgat.
    Det var en otrolig känsla.

  172. Det var ett av de få ögonblick
    då Tarkovskij var lycklig.

  173. Han gillade platsen så mycket
    att han var helt hänförd.

  174. "Stalker" rankas ofta
    som en av förra seklets stora filmer-

  175. -men inspelningen skördade offer.

  176. Mycket spelades in
    i starkt förorenade miljöer-

  177. -och flera av filmens medarbetare,
    även Tarkovskij, blev sjuka och dog.

  178. De dog allihop. Ta av mössan, så står
    vi tysta på den här platsen ett tag.

  179. Jag tror att det är en berättelse om
    hur folk söker efter mirakel-

  180. -men framför allt söker de sig själva
    och det förändrar dem i grunden.

  181. Tarkovskij lärde oss
    att granska den omgivande världen.

  182. Om du lär dig-

  183. -att betrakta världen noggrant,
    allvarligt och ihärdigt-

  184. -så uppstår vissa reflektioner.

  185. Människan börjar granska sig själv-

  186. -och upptäcker att hon är fantastisk,
    hemlighetsfull och andlig.

  187. Ja, men varför inte för evigt?
    Som den vandrande juden.

  188. Jag älskar "Stalker". Den är långsam,
    men stämningen är så laddad.

  189. Delvis beror det på ljudet, delvis på
    fotot. Man känner sig fångad i filmen.

  190. Tarkovskij skulpterade tid.
    Det är vad filmen gör.

  191. Filmen är tid, ljus och rörelser.
    Det är allt.

  192. Titta. De där betongblocken
    är kvar sen dess.

  193. Vi stod här, och i förgrunden-

  194. -ställde vi ett träd.

  195. Tarkovskij hade en stor påverkan-

  196. -på nästa generation regissörer,
    både i Ryssland och utomlands.

  197. I Ryssland finns t.ex. Sokurov,
    Lopusjanskij och flera mindre kända.

  198. Utomlands har vi Lars von Trier.

  199. Allt man känner är en behaglig värme
    och en tyngd.

  200. Intressant nog har vi nu
    den s.k. nya amerikanska realismen-

  201. -med Kelly Reichardt,
    Gus Van Sant m.fl.

  202. De filmerna tar alltmer tid på sig.
    Det blir filmens skönhet.

  203. 11 april 1970. Uppskjutningsdagen.

  204. Besättningen på Apollo 13.

  205. Dokumentärer kontra spelfilm.
    Ofta är det vattentäta skott emellan.

  206. Dokumentären har påverkat spelfilmen.

  207. Det är mitt fel att vi är här.

  208. Mockumentärer - spelfilmer
    som låtsas vara dokumentära-

  209. -kan verka kusligt äkta.

  210. Vad sker om man suddar ut gränserna
    så att både publik och medverkande-

  211. -undrar vad som är verkligt?
    Jo, man får "Borat".

  212. "Borat" handlar om Borat, som verkar
    vara en journalist från Kazakstan.

  213. Han kommer till USA för att lära känna
    landet och amerikansk kultur.

  214. Det här är mitt land - Kazakstan!

  215. Folk kände vagt till Kazakstan-

  216. -men vi skulle aldrig stöta på kazaker
    om vi sa att vi kom därifrån.

  217. Vi skulle kunna påstå vad som helst.

  218. Här är vårt dagis.

  219. Det skulle vara som en skräckfilm,
    där folk säger: "Nej, gå inte dit!"

  220. Och sen skriker de.
    Borat hade precis samma sorts roll.

  221. Jag åker till Amerika!

  222. Amerika!

  223. Borat, rollfiguren som Sacha Baron
    Cohen skapade för "Da Ali G Show"-

  224. -vill lära sig vett och etikett
    i USA.

  225. Det skulle kunna vara en fiktiv historia
    om en fiktiv journalist som reser i USA-

  226. -men han träffar ju riktiga människor.

  227. -Hej, vad heter du?
    -Det ska du skita i!

  228. "Borat" utforskar ny filmisk mark.

  229. Spelfilmer hade haft dokumentära
    inslag tidigare, men aldrig som här.

  230. Att blanda en mockumentär
    med en dokumentär är nytt.

  231. Allt är instabilt och växlar
    mellan mockumentär och dokumentär.

  232. När vi har hittat fotfästet
    skiftar det igen.

  233. -Jag vill inte ha ett mindre rum.
    -Jag ska ta er till ert rum.

  234. -Är inte det här mitt rum?
    -Nej, det är hissen.

  235. Filmen tillhör en ny hybridgenre med
    både skrivna och dokumentära inslag.

  236. Det ställer
    andra krav på dramaturgin.

  237. Jag vill bara hälsa.

  238. Vi hade tänkt ut ramberättelsen
    med start och slut-

  239. -och alla etapper på vägen.
    Så allt det fanns i manus.

  240. -Har du nånsin kört bil?
    -Ja då, många gånger.

  241. Manusförfattaren, Dan Mazer,
    fann ett nytt arbetssätt.

  242. Med riktiga människor
    måste man gissa hur de ska reagera.

  243. Va? Båda? Det ser ju ut
    som att jag håller i en zigenerska.

  244. Det är som ett diagram med skämt
    för alla tänkbara scenarier.

  245. Jag hade
    en sexig stund med min svärmor.

  246. -Vad för stund?
    -Sexig. Jag gjorde sex med svärmor.

  247. -Hade du sex med din svärmor?
    -Ja.

  248. -Amerikaner tycker inte det är roligt.
    -Men det är inte ett skämt.

  249. Han måste vara den här personen-

  250. -och den han talar med
    måste tro att han är det.

  251. Om man skrattar eller distraherar dem
    kanske scenen är över.

  252. Alla måste ta det på allvar.

  253. Larry Charles, en av hjärnorna
    bakom "Seinfeld", var regissör.

  254. Även han fick använda udda metoder,
    som att lämna inspelningen.

  255. Det kom till användning
    i filmens mest minnesvärda scen.

  256. Innan vi börjar
    presenterar jag mig som regissör.

  257. Om de har problem eller frågor
    kan de komma till mig.

  258. Vi sa att han vill lära sig etikett och
    frågade om han fick äta hos dem.

  259. Ursäkta mig.
    Är det möjligt att gå och göra en...?

  260. -Hur säger man här?
    -En trappa upp. Man ursäktar sig.

  261. Jag måste göra en...

  262. När han kommer ner med en påse skit
    har jag försvunnit.

  263. De kulturella skillnaderna är enorma.

  264. I vanliga fall skulle man
    skaffa fram en plastpåse-

  265. -med låtsasbajs, en chokladbit-

  266. -eller nåt liknande i, så är allt löst.
    Men så jobbar inte vi.

  267. Jag visste att när han kom ner med
    skiten, skulle vi bokstavligen få skit.

  268. Tack, nu känns det bättre.
    Var ska jag lägga det här, Cindy?

  269. Nån kanske skulle hålla i eller vara
    nära påsen, så vi ville ha riktig skit.

  270. Utmaningen blev då
    vem som skulle tillhandahålla det.

  271. Det måste ju vara äkta och färskt.

  272. Till slut sa vår kostymör, Jason:
    "Jag har nog lite."

  273. De ropar "Larry?", men jag har gått.
    De är fast med honom.

  274. Sen lägger du papperet...
    Nej, du gör det.

  275. -Det här gör man privat.
    -Värden rengör...?

  276. Kameramännen fick order om
    att fortsätta filma.

  277. Jag spelade en frånvarande regissör
    och lät allt gå sin gilla gång.

  278. Vi blev bortjagade. De ringde polisen.

  279. Det här är min vän, Luenell.

  280. Så snart Luenell anlände
    ringde de polisen.

  281. Det visar att vi valde rätt människor-

  282. -eftersom de reagerade så.

  283. De borde ha insett att det var påhittat,
    men de verkar inte inse det.

  284. De tar dit Luenell för att väcka frågor-

  285. -om klass och rasåtskillnad i USA.

  286. -Kan hon inte få lite efterrätt?
    -Absolut inte! Inte du heller!

  287. -Polisen är på väg.
    -Ja, jag hoppas det.

  288. Vi har ständigt etiska diskussioner
    om huruvida vi går för långt...

  289. -...och om satiren funkar.
    -Hur är det, vaniljfejs?

  290. Att man gått för långt
    vet man bara efteråt.

  291. Kazakstan är världens främsta land

  292. Alla andra länder styrs av småtjejer

  293. Vi blev hotade med pistol
    och fysiskt våld.

  294. Vi visste inte vad som skulle ske, bara
    att det vore bra på film. Det var målet.

  295. Om "Borat"
    representerar en ny viktig genre-

  296. -eller en filmhistorisk
    återvändsgränd lär visa sig.

  297. Det kommer ständigt filmer och
    dokumentärer som experimenterar.

  298. De testar gränserna för fiktion
    eller fantasi och verklighet.

  299. Såna filmer lär fortsätta att förvåna
    oss, precis som "Borat" gjorde.

  300. Tack för att ni tittade på min film.
    Hoppas att ni gillade den. Hej då.

  301. Översättning: Lotta Almqvist
    www.btistudios.com

  302. Nästa gång handlar programmet
    om nåt helt annat:

  303. Specialeffekter
    och analogt kontra digitalt.

  304. Vi träffar skaparna av dinosaurierna
    som förändrade filmbranschen.

  305. Det var en helt ny planet.
    Vi bröt inte ny mark, vi skapade den.

  306. Du får göra en obduktion.

  307. Vi kollar in
    ett av de största monsterspektaklen.

  308. Det finns saker i den filmen
    som är lika bra som när filmen kom ut.

  309. Vi tar upp ett paradigmskifte. Den
    första helt datoranimerade filmen.

  310. När "Toy Story" kom
    häpnade jag över prestationen.

  311. Nästa gång
    - om den digitala revolutionen.

  312. Att hästen snubblade
    var ju bara en ren lyckträff.

  313. Nåt märkligt och stort
    händer med filmen.

  314. Hur sjutton kunde det ske
    medan vi filmar?

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Dramaturgi

Avsnitt 5 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Dramaturgi handlar om hur en berättelse är uppbyggd. I Robert Altmans "Short Cuts" från 1993 slog en helt ny berättarstil igenom. I filmen blandas nio stycken historier istället för en, och istället för en enskild huvudperson hoppar storyn mellan 18 olika karaktärer. "Short Cuts" gör inga hierarkiska skillnader mellan vilka historier eller personer som är viktigast. I "Stalker" från 1979 utforskade Andrej Tarkovskij ett berättande med långa, visuellt slående tagningar. Genom att hänga kvar i en scen länge kunde han få åskådaren att nå andra sinnesstämningar. Vi avslutar med filmen "Borat" som förvirrade med sina genreblandningar när den kom ut 2006.

Ämnen:
Bild > Filmhistoria
Ämnesord:
Dramaturgi, Film, Filmhistoria, Historia
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Scenerna som förändrade filmen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Genrer

Avsnitt 1 av 8

Science fiction är idag en av de största genrerna på bio, och både de teman och den estetik vi associerar till den kan härledas till Stanley Kubricks science fiction-klassiker "2001: A Space Odyssey" från 1968. "När Harry mötte Sally" från 1989 blev måttstock för den moderna romantiska komedin och japanska skräckfilmen "Ringu" från 1989 blåste nytt liv i skräckfilmsgenren.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Öppningen

Avsnitt 2 av 8

En av de mest kända öppningsscenerna finns i Ingmar Bergmans "Det sjunde inseglet" där en riddare spelar schack med döden. En svårmodig Bergman visade att filmer kan vara bärare av intellektuell substans och bottna i filosofiska och existentialistiska bryderier. En av de mest stilbildande titelsekvenserna hittar vi i "Seven" från 1995. Den inspirerade till en ny våg av intrikata förtexter och har beskrivits som en av 1900-talets viktigaste designinnovationer. Vi avslutar med att titta närmare på "Sunset Boulevards" dramatiska öppningsscen med berättarröst och en flashback.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Rollfigurer

Avsnitt 3 av 8

I Akira Kurosawas klassiker "Yojimbo" från 1961 introducerades en ny och mer amoralisk huvudperson som anses vara en föregångare till dagens antihjältar. "Yojimbo" var också stilbildande när det gäller birollernas olika funktioner. Seriemördaren Michael Myers i John Carpenters "Halloween" från 1978 har blivit en mall för slasherfilmens alla psykopatiska mördare. I Elia Kazans "On the Waterfront" från 1954 gick Marlon Brando i bräschen för så kallad method acting, ett mer naturligt skådespeleri med ett större djup och emotionellt engagemang.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Teknik

Avsnitt 4 av 8

I "Rocky" från 1976 introducerades Steadicam, en av filmfotots enskilt viktigaste uppfinningar som möjliggör obehindrad rörelse med kameran utan skakningar. "Festen" från 1998 var den första filmen som anammade filmrörelsen Dogme 95, som ville simplifiera filmskapandet och utgå ifrån traditionella metoder. Avslutningsvis tittar vi på "The Matrix", som satte en hög standard för alla typer av visuella effekter när den kom ut 1999.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Dramaturgi

Avsnitt 5 av 8

Dramaturgi handlar om hur en berättelse är uppbyggd. I Robert Altmans "Short Cuts" från 1993 slog en helt ny berättarstil igenom. I filmen blandas nio stycken historier istället för en, och istället för en enskild huvudperson hoppar storyn mellan 18 olika karaktärer. "Short Cuts" gör inga hierarkiska skillnader mellan vilka historier eller personer som är viktigast. I "Stalker" från 1979 utforskade Andrej Tarkovskij ett berättande med långa, visuellt slående tagningar. Genom att hänga kvar i en scen länge kunde han få åskådaren att nå andra sinnesstämningar. Vi avslutar med filmen "Borat" som förvirrade med sina genreblandningar när den kom ut 2006.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Effekter

Avsnitt 6 av 8

Ända sedan 70-talet har det experimenterats med olika former av datorrenderat material i långfilm, men det var med "Jurassic Park" från 1993 som det tog fart på allvar. Filmens realistiska återgivning av dinosaurier gjorde att en hel filmvärld förstod vilka otroliga möjligheter den nya tekniken hade. I "The Thing" från 2011 ges prov på en av specialeffektsindustrins stora legendarer Rob Bottins absoluta höjdpunkter. "Toy Story" från 1995 blev början på ett nytt paradigm där handritat blev 3D-animerat. Än idag följer så gott som alla stora animerade filmer i "Toy Storys" fotspår.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Marknaden

Avsnitt 7 av 8

Steven Spielbergs genombrottsfilm "Hajen" från 1975 hade en helt ny och väldigt bred marknadsstrategi. Den lanserades på biografer över hela USA samtidigt och understöddes av en massiv tv-reklamkampanj. När "The Crying Game" hade premiär 1992 blev den med hjälp av en väl bevarad hemlighet en stor USA-succé. Under 1999 blev "The Blair Witch Project" den första filmen som marknadsfördes på internet. I förhållande till sin minimala budget kom den att bli den mest lönsamma filmen någonsin.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScenerna som förändrade filmen

Slutet

Avsnitt 8 av 8

En av filmhistoriens viktigaste slutscener finns i "Till sista andetaget" från 1960. Det är också den film som kanske bäst sammanfattar den franska nya vågen, en av 1900-talets allra viktigaste strömningar inom filmen. Rörelsen utgjordes av ett gäng franska filmkritiker som ville bryta mot konventioner och regler. Den franska nya vågen inspirerade till "Bonnie och Clyde", som fick stor uppmärksamhet och påstods glorifiera kriminalitet och våld när den kom 1967. "The Usual Suspects" från 1995 är kultfilmen som satte standarden för överraskande slut och narrativa vändningar.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Utifrån byggherrarnas perpektiv

Hur skapar vi en bättre arkitektur utifrån byggherrarnas perspektiv? Här får vi lyssna till makthavare inom byggbranschen som kommer med kreativa förslag. Medverkande: Sandra Falk, marknadschef på Folkhem, Magnus Källgren, AMF Fastigheter, Caroline Arehult, vd Skanska Fastigheter, Suzana Bossel, kommunikationschef Magnolia bostad och Daniel Markström, arkitekturchef Humlegården. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejkskolan

Saturday Night Fiction - falska nyheter och källkritik

Ett av skälen till att musikfilmen "Saturday Night Fever" blev så klassisk var att den sades bygga på en sann historia. Arbetarkillen Tony sålde målarfärg på dagarna och var dansande discokung på natten. Den byggde på ett stort uppslaget reportage i klassiska New York Magazine. Tjugo år senare avslöjade författaren Nik Cohn att han bara hittat på alltihop. Fejkskolan tittar närmare på falska nyheter, fake news. Vad är sant, vad är osanning? Får man skriva vad som helst? Får man fejka? Vad är redaktionella texter? New journalism? Och vem har ansvaret när vi publicerar oss, en ansvarig utgivare? Du? Hur ska vi förhålla oss till konspirationsteorier? Eller är de i sin tur bara ett påhitt? Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva reder ut.