Titta

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Om UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Föreläsningar och samtal om tillit för ett socialt hållbart samhälle. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle : Olika syn på tillitDela
  1. Vi börjar väl i nån ände.

  2. Vi har ju hört så mycket i dag
    med olika infallsvinklar på tillit.

  3. Om vi skulle börja
    i ett samhälle med ganska låg tillit-

  4. -och man ska börja från början
    men där det ändå finns institutioner.

  5. Vi har familjer och skolan
    och sjukvård och annan social...

  6. Vi har socialtjänsten
    och olika instanser.

  7. Om man ska vara klok och bygga
    från början, var ska man börja då?

  8. Vem kan svara på det?
    Ska Christina börja?

  9. -Ja, den kloka...
    -Den kloka.

  10. Ja... Jag jobbar ju
    mer på individnivå-

  11. -med personer som har
    erfarenheter av bristande tillit.

  12. Jag anser att vi behöver börja
    i strukturella sammanhang.

  13. Organisationer som skola, sjukvård - att
    det finns tillit att få där...

  14. ...för att då på sikt minska...

  15. ...behovet
    av bristande tillit hos individen.

  16. Just att skapa struktur kring tillit så
    att det sätts i verket-

  17. -hur ska man göra det?

  18. Jag tror att det vore bra att börja med
    att skapa okorrumperade institutioner-

  19. -men det är väl lättare sagt än gjort.

  20. Om man bor
    i ett samhälle med låg tillitsnivå-

  21. -varför skulle då nån som arbetar
    på en institution vara pålitlig?

  22. Det är den stora frågan,
    och man skulle kunna börja där.

  23. Ge folk skäliga löner så att de inte
    behöver få pengar från nån annan.

  24. Sköt ert jobb på ett pålitligt sätt.

  25. Man måste förtjäna tilliten
    genom att vara pålitlig.

  26. Men det tar oerhört lång tid,
    vilket vi ser i de flesta länder.

  27. Jag har sett att det tar lång tid
    att bygga upp tillit i ett land.

  28. Det är vanligare att man förlorar tillit
    än att man känner tillit.

  29. Men Polen går mot strömmen.

  30. Efter den kommunistiska regimens fall-

  31. -ökade folkets tillit mycket
    på bara tio år.

  32. Vi kan ju studera Polen.
    Det är väl mitt svar.

  33. Vad jag vill åt är det här
    med hönan och ägget. Vad är vad?

  34. Får man det samhälle man förtjänar
    utifrån hur tillitsfull man är-

  35. -och hur mycket tillit
    man har byggt upp-

  36. -eller självtillit, självkänsla och
    självmedkänsla, som vi pratade om?

  37. Från vilket håll bör det komma först?
    Går det att svara på?

  38. Ska politiken och samhället...
    Som du beskriver nu-

  39. -att okorrupta arbetsplatser
    och rimliga löner bygger tillit.

  40. Var är det vi ska börja nånstans?
    Går det att svara på?

  41. Vi diskuterade det här och kom fram till
    att man kan börja med barn och unga.

  42. Jag pratade om,
    och jag vill inte bli för politisk-

  43. -att svenska förskolegrupper
    bara växer.

  44. För mig känns det uppenbart
    att man borde börja här.

  45. Jag blir arg över att jag inte kan
    betala mer för att få bättre förskolor-

  46. -för det är varken bra
    för barnen eller personalen.

  47. Jag vill verkligen jobba med det här.

  48. Så känner jag som förälder.
    Jag får ett adrenalinpåslag.

  49. De säger: "Vi har inte trettio miljoner,
    så vi har större grupper i stället."

  50. Men om man har en hyfsad lön
    kan man väl få betala mer?

  51. Det hade varit ett sätt
    att skapa mer tillit.

  52. Skolan och barnen är en bra början.
    - Miia, ville du säga nånting?

  53. Jag tycker att det är två frågor.

  54. Den första är: Var ska vi börja?
    Vi måste både börja på individnivå-

  55. -och genom att bygga upp strukturer.
    Vi måste börja med båda två samtidigt.

  56. I exempelvis ekonomier-

  57. -som inte har
    den tilliten till demokratin-

  58. -som vi faktiskt har
    i Finland och i Sverige-

  59. -behövs det en starkare demokrati.

  60. Då kan fler människor
    påverka beslutsfattandet-

  61. -och man slipper få en maktelit-

  62. -vilket kan minska motivationen.

  63. Även om man lyckas bygga upp tillit-

  64. -ger det sällan resultat i längden-

  65. -för tilliten försvinner så småningom.

  66. Vad gäller den andra frågan
    har jag ett exempel från Brené Brown.

  67. Hon gjorde en studie i skolvärlden.

  68. Läraren gav sina elever
    en glasburk med kulor-

  69. -och det var ett par kulor i den.

  70. Om en elev uppförde sig på ett sätt
    som gjorde att tilliten minskade-

  71. -tog man ut några kulor.

  72. Om en elev uppförde sig
    på ett bra sätt-

  73. -som byggde upp tilliten,
    lade man i några kulor.

  74. Det handlade alltså inte om-

  75. -huruvida man skulle ha en burk
    med kulor - man hade redan det.

  76. Då blev det så
    att eleverna på eget bevåg-

  77. -vill jag tro, uppförde sig på ett sätt
    som gjorde att tilliten ökade.

  78. Vi måste våga vara
    sårbara och mottagliga-

  79. -och ge det en chans.

  80. Vad vet vi om det med demokrati
    och att kunna påverka sin situation?

  81. Hur viktigt är det
    för att känna tillit i samhället?

  82. Det finns ju inget handtag att ta i,
    utan det är nog olika faktorer.

  83. Jag tror också att starten
    med grundutbildning och sjukvård...

  84. Tilliten som vi har till staten,
    det offentliga-

  85. -är inte att bygglovsbedömningar
    och rättssamhället fungerar-

  86. -utan det är framför allt
    att Försäkringskassan fungerar-

  87. -och att sjukvård fungerar -
    det vi alla har en relation till.

  88. -Det skapar en ökad tillit.
    -"Fungerar", vad tänker du då?

  89. Att det madrasserar upp vår situation
    när vi hamnar i svåra lägen.

  90. Då finns detta skyddsnät,
    och det finns en omsorgskultur.

  91. Det är nog viktigare än andra sidor av
    byråkratin som också är viktiga.

  92. Vi går tillbaka till strukturerna.

  93. I samtalet innan hörde vi
    att man kanske kan ha filosofi-

  94. -som ämne i skolan
    från det att barnen är små.

  95. Ni pratar om
    att få in det strukturellt.

  96. Det är inte bara upp till
    en härlig arbetsgivare-

  97. -utan det ska finnas inbyggt
    i samhället. Hur kan man få till det?

  98. Att det kommer in i utbildningar,
    som lärar- och läkarlinjen-

  99. -eller bland alla som
    interagerar med andra i sina yrken.

  100. Tror ni att det är möjligt?

  101. Eller behöver det komma utifrån
    lust och övertygelse? Förstår ni?

  102. Kan man inte tänka sig att tillit
    uppstår som en spin-off-effekt?

  103. Det vore intressant att studera
    de nya tigerekonomierna i Asien.

  104. Har tilliten påverkats gynnsamt
    av ett betydligt ökat välstånd?

  105. Där är det inte den oväldiga staten,
    utan det framgångsrika näringslivet.

  106. Om vi kunde besvara den här frågan
    hade vi nog fått ett Nobelpris.

  107. Alla vet att det är bra att ha tillit.

  108. I dag har vi pratat om social tillit-

  109. -och tillit mellan anställda
    och inom företag.

  110. Det verkar vara mycket lättare
    att bygga upp en grupptillit i företag-

  111. -än en större social tillit,
    som är mer abstrakt.

  112. Vi vet inte så mycket
    om spinn-off-effekterna.

  113. Om man har välfungerande
    företag och organisationer-

  114. -kanske det också
    ökar den sociala tilliten.

  115. Om det är lätt att få tillit i företag
    kan det kanske vara bra att börja där.

  116. Det är bra om de som gör nåt
    känner att de faktiskt blir stolta-

  117. -så man borde börja
    i skolor och på universitet.

  118. De som forskar om tillit-

  119. -sätter sitt hopp till just utbildning.

  120. Utbildning verkar vara ett av få sätt-

  121. -att förändra tilliten till det bättre.

  122. Ville du fylla i nånting? Nej.
    - Jag funderar också på...

  123. Vi har pratat om
    olika komponenter som skapar tillit-

  124. -men vad finns det för motkrafter
    eller motstånd till tillit?

  125. Vad säger Christina?

  126. Jag tror just att mycket
    handlar om den bristande tilliten.

  127. Det är en känsla
    att ha tillit i en relation-

  128. -men tilliten bygger också på
    att det är handlingar som har skett.

  129. "Jag har fått behöva,
    och nån har funnits där för mig."

  130. Jag tror
    att det ofta är erfarenheter-

  131. -i de relationer man har haft
    som skapar det här.

  132. Och då måste man inse
    att tillit kommer att brista.

  133. Vi kommer alltid att ha motkrafterna,
    så hur tar vi hand om dem?

  134. En faktor som skapar tillit-

  135. -är att man har ett mentalt tillstånd av
    att man vill varandra gott.

  136. Man kan träna upp det och se
    att vi faktiskt påverkas av stress.

  137. Att man känner
    att man ger varandra tid-

  138. -är ju också en viktig faktor.
    "Jag lyssnar, du är viktig."

  139. Jag tänker just på motkrafter.
    Du kan ju utöva makt-

  140. -om nån inte känner tillit till dig.

  141. Det finns ju strukturer som kan
    vinna på att inte tilliten finns där.

  142. Det är såna motkrafter jag tänker på.
    Vad är det som hindrar tillit?

  143. Det är nåt för statsvetare,
    för motkrafter för en människa-

  144. -är ju just
    rädsla och smärtsamma känslor-

  145. -och skam som kan göra att man
    känner sig exkluderad från en grupp.

  146. -Som individ är det de krafterna.
    -Och de är ju starka.

  147. Det svåraste med compassionträning
    är just att ta sig förbi rädsla-

  148. -för att våga lita på andra
    men också lita på sig själv.

  149. -Så, ja...
    -Miia, vad säger du?

  150. Ja, jag håller med om att rädsla-

  151. -är ett väldigt stort hinder,
    om jag tolkade frågan rätt.

  152. Om vi tänker oss en skala
    där skam och rädsla är här-

  153. -och empati är här,
    verktyget som bygger upp tillit-

  154. -så kan rädsla och skam definitivt
    vara krafter som motverkar tillit.

  155. Det som hindrar oss
    från att känna empati eller medkänsla-

  156. -kan vara att vi har fel ideologier-

  157. -som Hitler och hans nazister
    som avhumaniserade människor.

  158. Det kan också vara
    att vi inte tänker på-

  159. -eller inte kommer ihåg
    att visa medkänsla och empati.

  160. Slutligen kan det även vara
    att våra myndigheter-

  161. -har mycket makt
    och är avhumaniserande-

  162. -för vi lever fortfarande i en värld
    där makten oftast styr.

  163. Jag bygger vidare på rädsla.
    Jag hörde i morse om miljöhotet-

  164. -och att det finns en enorm rädsla som
    man inte kan lägga i...

  165. Vissa rädslor kan man ju inte
    lägga i nåns händer.

  166. På vilket sätt
    kan den typen av rädsla-

  167. -för ett sånt essentiellt jättehot med
    växthuseffekten och klimatet...

  168. Hur påverkar en sån typ av rädsla
    vår tillit?

  169. Tillit till existensen
    och tillit till livet.

  170. Man bör skilja på
    olika objekt för tillit.

  171. Man kan tänka sig en rädsla inför
    teknisk utveckling och miljöhotet-

  172. -utan att det påverkar den sociala
    närtilliten eller avståndstilliten.

  173. Man kan ha hög social tillit
    men ändå ha oro inför klimathotet.

  174. Det är olika parametrar
    både innehållsligt och psykologiskt.

  175. Folk har frågat varför barn och unga har
    så låg tillit.

  176. Vi har ju lämnat ifrån oss en planet-

  177. -som vi kanske inte
    kan skryta så jättemycket med.

  178. Hur mycket kan det påverka känslan-

  179. -av att vuxna inte förtjänar tillit för
    att vi inte klarar av jobbet.

  180. Det är ju inte en dramatiskt
    låg tillit bland barn och unga-

  181. -men den är oroväckande nedåtgående.

  182. Det som kan ha betydelse är
    de kulturella berättelser vi får.

  183. Tidigare hade man ju...
    I nyhetssändningar i radio och tv-

  184. -kan man hitta
    oegentligheter i samhället.

  185. Men vi har egentligen fyra-fem timmar
    i den fasta tablån-

  186. -i tv-mediet,
    ettan, tvåan, trean, fyran...

  187. Fyra-fem timmar varje vecka
    som måste fyllas med avslöjanden.

  188. Det vore katastrof
    om inget anmärkningsvärt sker.

  189. Det skapar kulturella berättelser
    som blir oproportionerligt dystra.

  190. -Och du tror att det påverkar...
    -Det är en faktor.

  191. Och du tror att det påverkar
    barn och unga mer än vuxna?

  192. Ja... Det vet jag inte, men...

  193. Det är större öppenhet bland unga
    att tolka det som dagsläget.

  194. Det finns en allmän...
    Det finns olika slags parametrar.

  195. Det finns
    en allmän krisretorik i samhället.

  196. Sen kan man ändå känna tillit, men man
    har också en stark krisretorik-

  197. -som påverkas av berättelserna,
    som ofta kan få för stor betydelse.

  198. Du håller med, vill du tillägga nåt?

  199. Ja, jag har en sak som är lite...

  200. Det är intressant information,
    för forskningen om tillit visar-

  201. -att en av få saker
    som blir bättre med åldern-

  202. -vad gäller attityder är just tillit,
    och vi vet inte varför.

  203. Sett till de olika livsfaserna-

  204. -känner unga ofta mindre tillit
    än äldre personer.

  205. Vi såg i Lars presentation-

  206. -att unga personers tillit
    har minskat över tid.

  207. Det verkar alltså bli sämre, men
    man hoppas att det kan finnas nåt-

  208. -som kan få de här rädda ungdomarna
    att känna mer tillit så småningom.

  209. Men varför det är så är en gåta.

  210. Jag och Lars tänkte
    att det kan ha med arbetet att göra.

  211. Arbetet för samman
    personer med olika bakgrund-

  212. -och man måste samarbeta
    för att kunna slutföra sitt uppdrag.

  213. Det är en sak vi kunde jobba mer med.

  214. Sverige är dåligt på
    att få utlänningar i arbete-

  215. -jämfört med andra länder.

  216. Vi pratade om kontakt mellan grupper,
    och om vi till exempel-

  217. -fick ut fler av dem som kom hit
    som flyktingar på arbetsmarknaden-

  218. -så skulle det kanske öka tilliten.
    Det skulle kunna vara en lösning.

  219. Det tycker jag är spännande
    och säkert många andra också.

  220. Vi har ju ändå hört att vi
    vill umgås med dem som är lika oss-

  221. -för då blir vi tillitsfulla.
    Därför är integration är så svårt.

  222. Ska vi då ha ett samhälle som
    tillgodoser medborgares önskningar-

  223. -eller vad de är vana vid?
    Det är ju ett givande och tagande.

  224. Hur mycket kan man kräva av...
    Samhället förändras ju hela tiden.

  225. Vi får in helt andra människor,
    som vi inte är vana vid sen tidigare.

  226. Du säger att en viktig del
    är att komma i arbete-

  227. -för att vänja oss vid att umgås.

  228. Ja, om man faktiskt för samman
    personer med olika bakgrund.

  229. En fara kan ju så klart vara
    att många flyktingar-

  230. -som kanske har lägre utbildning-

  231. -får jobb som människor
    som föddes i Sverige aldrig skulle ta.

  232. Det blir en etnisk fråga,
    och så ser det ut i andra länder.

  233. Det är inte alls lätt,
    men det finns saker man kan göra.

  234. Det är också viktigt att prata om det.
    I svenska tidningar-

  235. -pratar man sällan om integration.

  236. De handlar mest om invandring.

  237. Det är en svår utmaning,
    men jag gillar Angela Merkels attityd.

  238. "Yes we can!
    Det är svårt, men vi klarar det."

  239. Det är en bra utgångspunkt.

  240. Om man... - Ja, Christina.

  241. Jag var på en unga vuxna-konferens
    om just det här med tillit hos unga.

  242. Då var det en professor i idéhistoria
    som sa att många unga i dag-

  243. -upplever att "Jag klarar mig,
    men världen kommer att gå under."

  244. På tal om tillit och trygghet,
    som var en fråga...

  245. Det är ju så
    att tillit kan skapa trygghet.

  246. Men trygghet
    kan vi ju också skaffa själva.

  247. Vi kan göra oss själva trygga,
    och det kan skapa tillit.

  248. Så det är lite andra mekanismer-

  249. -kring ett trygghetsbegrepp
    rent fysiologiskt.

  250. Tillit tycker jag
    är mer ett relationellt...

  251. ...begrepp, kan man väl säga.

  252. Med tanke på vad vi har pratat om
    vad gäller jobb...

  253. Många unga i dag kanske har sett...

  254. Man behöver ju få uppleva den här
    tryggheten och tron på sig själv-

  255. -samtidigt som man har erfarenheter
    av att man lätt har fått det bra.

  256. Så det är ju också en annan faktor
    av att värdera värderingar-

  257. -som att jobba hårt och kämpa
    men också veta att då går det bra.

  258. Förr visste man
    att med självdisciplin gick det bra.

  259. Det är inte lika självklart i dag
    att allt går bra om man kämpar.

  260. Det är där jag tror
    att en tillitsmekanism finns också.

  261. Folk har frågat hur man kan öva.

  262. Om man ska gå härifrån
    med nåt man kan ta tag i själv-

  263. -antingen att man gör nåt
    på arbetet eller med sig själv...

  264. Kan ni dela med er av nånting
    som känns konkret-

  265. -så att man
    kan börja öva sig på tillit?

  266. Kan ni nämna nånting var?

  267. -Varsågod, Erik!
    -Vi har ju haft andra begrepp uppe.

  268. Vi har haft
    medkänsla och "compassion".

  269. Man skulle också kunna ha haft
    existentiell och psykisk hälsa-

  270. -eller tacksamhet eller humor.

  271. Kan man ha tillit utan att ha humor,
    till exempel?

  272. Om man är tråkig eller har ett tråkigt
    liv, kan man ha tillit då?

  273. -Det blir svårt.
    -Det är väldigt tråkigt.

  274. Du, Miia, sa förut att "compassion"
    var ett villkor för tillit.

  275. Man ska inte vara för tekniskt
    orienterad i begreppsbestämningen.

  276. Det är ungefär som att dela in
    ett färgspektrum - det är oklart.

  277. Det kan vara så att
    tillit och medkänsla är besläktade-

  278. -utan att det ena
    behöver leda till det andra.

  279. Så tilliten kan öka genom att
    man satsar på nåt annat än tillit.

  280. -Hur då?
    -Ja, det vet jag inte.

  281. -Men det lät bra!
    -Man får tänka ut nåt annat.

  282. Möjligtvis skulle man...

  283. Jag räddar mig med den ungerske
    Nobelpristagaren Imre Kertész.

  284. I sin livsfilosofi
    säger han ungefär så här:

  285. "En förälders största plikt
    mot sina barn"-

  286. -"är att försöka vara
    så lycklig som möjligt."

  287. Det finns reservationsmarkeringar -
    "försöka" och "så lycklig det går".

  288. Kanske är det så
    att man ger barnen smak på livet.

  289. Kanske ger det lika mycket tillit
    som att säga: "Lita på människor."

  290. Den typen av uppmanad tillit
    tror jag ganska lite på.

  291. Det är hur man visar det.

  292. Nåt annat exempel
    på vad man kan öva sig på?

  293. Tidigare tänkte jag på
    barn och mobbning i skolan.

  294. Jag blev ganska chockerad
    när jag fick veta-

  295. -att det för barn kan kännas naturligt
    att mobba nån som är "annorlunda".

  296. Det innebär
    att vuxna måste visa barnen-

  297. -att man inte ska döma nån
    och att vi faktiskt är lika-

  298. -så jag gillar idén med att personer
    med olika bakgrund ska arbeta ihop.

  299. Hur ska vi då göra i praktiken?
    Vi vuxna har ett ansvar-

  300. -att öva på att se likheter hos andra,
    så vi borde vara mer öppna.

  301. När vi går ut härifrån
    kan vi börja prata med en person-

  302. -som vi först kanske
    skulle tänka så här om:

  303. "Hon är lite annorlunda.
    Hon är ingen jag hade pratat med."

  304. "Jag tycker att hon är lite läskig."

  305. Då har ni hittat rätt! Välj henne,
    och utmana er själva under samtalet.

  306. Ni kanske kan prata om nåt som är...

  307. Om vad ni tycker är roligt,
    nåt personligt.

  308. Men man kan också
    titta på dokumentärer-

  309. -och utsätta sig för det
    som kanske inte känns naturligt.

  310. Att läsa böcker är ju det enkla sättet.

  311. Utsätt er för det ni inte är vana vid,
    utmana era föreställningar-

  312. -och kom ihåg att visa empati.

  313. Bra råd. - Jan, då?

  314. Jag kan rekommendera att flytta
    från Tyskland till Sverige.

  315. -Vad händer då?
    -Forskningen visar ganska tydligt...

  316. ...och det är också hela idén med...

  317. Vad heter det? Erasmus.

  318. Om jag flyttar
    så upplever jag nåt helt annorlunda.

  319. Kanske också att jag pratar svenska
    i stället för engelska.

  320. Det kan väl vara
    att man flyttar och byter jobb...?

  321. Ja, precis. Men grejen är-

  322. -att om jag redan
    funderar på att flytta-

  323. -då är jag nog inte en människa
    som är full av misstro.

  324. Så jag vet inte. Det är jättesvårt-

  325. -att förvandla en person med misstro
    till en person med tillit.

  326. Ja, jag vet inte riktigt.
    Men i alla fall är det så-

  327. -att för dem som flyttar mycket-

  328. -har det en positiv effekt -
    man får mer empati, t.ex.

  329. Men jag vet inte om man
    borde tvinga människor att flytta.

  330. Sen har jag också tänkt mycket
    på Sveriges bostadspriser.

  331. Jag pratade lite om att tillit
    är starkt kopplat till optimism.

  332. Om ungdomar har svårt att flytta
    för att jobba nånstans-

  333. -så kan det också vara en förklaring
    till varför Sveriges ungdomar-

  334. -ser framtiden som rätt mörk.

  335. Jag flyttade inte till Stockholm,
    för det är omöjligt att hitta nåt-

  336. -att hyra och att köpa är också dyrt.

  337. -Det känner jag inte i andra länder.
    -Det kan vara en parameter.

  338. -Men jag har inte forskat om det.
    -Då duger det inte.

  339. Christina får avsluta. Vad tror du?

  340. Jag tänkte avsluta med att säga:
    "Flytta till Norrland."

  341. Nej, men... Jag vill säga
    det som jag sa i vår presentation.

  342. Börja uppmärksamma när personer
    gör nånting vänligt mot er-

  343. -och uppmärksamma när ni gör nånting
    och hur det känns i kroppen.

  344. Fokusera på den där
    självomhändertagande känslan-

  345. -att medvetet ta hand om sig själv
    och göra saker som får en trygg.

  346. Uppmärksamma också
    i vilka sammanhang man kan vila.

  347. Det får hjärnan att slappna av
    så att man kan ta in andra människor.

  348. -Så med de orden avslutar jag.
    -Väldigt bra råd!

  349. Tack så hemskt mycket
    för er insats här!

  350. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Olika syn på tillit

Avsnitt 9 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om tillit och medkänsla. Barn ska kunna känna sig trygga och förstå vad medkänsla är redan på förskolan. Sociologen Jan Mewes menar att det skapar bättre tillit. Han samtalar med Christina Andersson, psykolog; Miia Paakkanen, forskare, positiv psykologi; Erik Blennberger, professor i etik. Moderator: Kattis Ahlström. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Fysiologisk psykologi, Förtroende, Känslor, Psykologi, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tillit från cell till samhälle

Avsnitt 1 av 9

När ska man lita på andra människor och vad innebär det? Erik Blennberger är professor i etik och har länge använt ordet tillit i sin forskning. Här berättar han om hur folk känner och använder sig av begreppet. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för Social Hållbarhet vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Den svala svenska tilliten

Avsnitt 2 av 9

Lars Trägårdh, professor i historia, berättar om Sverige, svenskar och tillit. Han presenterar lite av forskningen kring hur strukturer och tillit fungerar här. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

När vi känner tillit

Avsnitt 3 av 9

Walter Osika är stressforskare vid Karolinska Institutet och berättar om vad tillit är psykologiskt och fysiologiskt. Hur reagerar och agerar kroppen och hjärnan genom känslor? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Medkänsla för att skapa tillit

Avsnitt 4 av 9

Psykologerna Christina Andersson och Katja Bergsten föreläser om betydelsen av ordet medkänsla. Många forskare önskar använda det engelska ordet "compassion" för att berätta om medkänsla eftersom det svenska ordet inte har samma betydelse, men det råder delade meningar om detta. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förutsättningar för tillit

Avsnitt 5 av 9

Vem litar vi på och vilka faktorer påverkar vår känsla av tillit? Sverige anses vara ett "tillitsland": vi litar på stat och strukturer i samhället. Hur påverkar miljön din tillit? Forskaren och statsvetaren Susanna Wallman Lundåsen berättar. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tre ord om tillit

Avsnitt 6 av 9

Jan Mewes är forskare i sociologi och föreläser om innebörden av social tillit. Det handlar om många saker i vårt samhälle. Hur är det att leva i ett samhälle, med eller utan tillit? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förändra företag med tillit

Avsnitt 7 av 9

Tillit inom företag skapar både bättre samarbeten och affärer. Det menar Miia Paakkanen, forskare i positiv psykologi. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Att lära ut tillit

Avsnitt 8 av 9

Hur kan man använda tillit i undervisning? Julia Romanowska har en konstnärlig master i musik och pedagogik och intervjuas av Eva Bojner Horwitz som är hälsoforskare. De samtalar om huruvida tillit är en känsla eller om det är något annat och om hur musik påverkar tillit. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Olika syn på tillit

Avsnitt 9 av 9

Panelsamtal om tillit och medkänsla. Barn ska kunna känna sig trygga och förstå vad medkänsla är redan på förskolan. Sociologen Jan Mewes menar att det skapar bättre tillit. Han samtalar med Christina Andersson, psykolog; Miia Paakkanen, forskare, positiv psykologi; Erik Blennberger, professor i etik. Moderator: Kattis Ahlström. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Psykoterapi via internet

Gerhard Andersson är professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet. Hans forskning visar att psykoterapi via internet ger goda resultat. Idag finns det behandling mot bland annat ångest, depression och sömnsvårigheter. Man kan jämföra behandlingen med en distanskurs inom området och idag använder vi oss av internet med filmer, bilder och text. Vi har läxor där våra patienter får hemläxor att utföra. Ofta handlar det om övningar som du måste praktisera regelbundet, säger Gerhard Andersson. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.