Titta

UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Om UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Föreläsningar och samtal från "Ensamkommande, papperslösa och antirasistiskt arbete". Forskare, kommunala tjänstemän och representanter för frivilligsektorn träffas för att utbyta kunskap och erfarenheter om flyktingmottagande och dess påverkan på samhället, flyktingars vardag när de kommit till Sverige och antirasistiskt arbete. Konferensen hölls den 15 oktober 2015 på Malmö högskola och modererades av Enrique Pérez och Gustavo Nazar. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism : Dom kallas ensamkommandeDela
  1. Vårt första tema är ensamkommande,
    nyanlända och papperslösa-

  2. -och hur deras mänskliga rättigheter
    tas till vara.

  3. Vår första talare är Philip Lalander.
    professor i socialt arbete-

  4. -vid Malmö högskola.

  5. Han ska tala om
    att forska om och att möta-

  6. -dem som kallas ensamkommande.

  7. Välkommen, Philip!

  8. Jag är forskningsledare för
    institutionen för socialt arbete.

  9. Där finns över tjugo forskare som
    intresserar sig för migrationsfrågor.

  10. Speciellt viktigt nu, och för att vi
    fått några större forskningsprojekt:

  11. Vi fokuserar mycket
    på dem som kallas ensamkommande.

  12. Man blir inplacerad i en kategori
    när man kallas "ensamkommande".

  13. På vissa sätt kan den vara bra,
    men den kan upplevas som inlåsande.

  14. Man kan undra ibland...

  15. Nån har sagt: "När ska jag nånsin
    upphöra att vara ensamkommande?"

  16. Man vill vara en vanlig människa.

  17. Jag återkommer nog till det. Ni ser
    också forskargruppens Facebooksida.

  18. Där ska vi släppa forskning
    om de här sakerna framöver.

  19. Det är ofta två perspektiv
    på ensamkommande som är dominerande.

  20. Dels att ensamkommande
    ses som svårt traumatiserade offer.

  21. Det här kan komma i tidningar
    och hur folk talar om ensamkommande.

  22. Man ses som psykologiskt skör
    och ska ha upplevt en massa trauman-

  23. -och man är skadad av det här.

  24. Det som skapas
    om den här bilden blir dominerande-

  25. -är att ensamkommande
    är nåt annat än vanliga barn.

  26. Det ligger nära det sociologer kallar
    homogenisering, att alla görs lika.

  27. Man gör dem till en kategori.

  28. Men det finns ett annat perspektiv
    som har kommit.

  29. Det är att man ser ensamkommande
    som aktörer med resurser och kraft-

  30. -som reflekterar, tänker
    och försöker lösa situationer-

  31. -och tänker på framtiden. "Hur
    ska jag bygga den här framtiden?"

  32. Egentligen är det kanske både och.
    Det ena utesluter inte det andra.

  33. Ofta är vi fasta i vårt kategori-
    tänkande och våra stereotyper.

  34. Så här skrevs det i en ny
    doktorsavhandling som kom ut 2014.

  35. "Unaccompanied asylum-seeking
    and refugee children"-

  36. -"should not be understood
    solely as victims"-

  37. -alltså inte bara ses som offer-

  38. -för svåra omständigheter.

  39. På samma sätt
    kan de inte bara bli beskrivna-

  40. -som starka och resursstarka.

  41. Utan de kan vara starka
    i några aspekter av livet-

  42. -och det måste man nog vara-

  43. -men de kan också vara sårbara
    i andra delar av livet-

  44. -eller i olika situationer.

  45. Det är väl egentligen
    mänsklighetens villkor, på nåt sätt.

  46. I forskningen är det väldigt viktigt-

  47. -att man gör studier där man
    pratar med de unga människorna-

  48. -där man försöker
    förvalta deras röster.

  49. Och flera, som ingår i ett projekt
    jag ska komma till, har sagt:

  50. "Vi gör det här för att få fram våra
    röster. Vi tror ni kan hjälpa oss."

  51. Det är ett väldigt ansvar
    som ligger på forskningen-

  52. -när man får ett sånt förtroende.

  53. Genom kvalitativa studier-

  54. -försöker vi, och andra har gjort
    det, närma oss deras perspektiv-

  55. -lyssna på deras berättelse,
    vara med dem i vardagslivet.

  56. De studier som har gjorts,
    bland annat den jag refererade till-

  57. -kan handla om de ungas känsla av
    vad som är hemma. Det var ett tema.

  58. Det kan handla om vänner,
    för vänner betyder ju så mycket.

  59. Det kan handla om boende,
    för det är ju ofta speciellt.

  60. Det kan handla om de nätverk man kan
    bygga, om kontakt med s.k. svenskar-

  61. -om föreningsliv, med mera. Mer
    forskning behövs och ska utvecklas-

  62. -ihop med dem som kallas ensam-
    kommande, och med andra aktörer.

  63. Vi pratade om kunskapsallianser
    förut, så det passar ju in väl där.

  64. Jag ska säga nåt om vår studie,
    "Ensamkommande flyktingbarn"-

  65. -"i en hypersammansatt värld".
    Vi har fått pengar från Forta.

  66. Det är en statlig anslagsgivare.

  67. Det verkar som om staten tycker att
    det är viktigt att forska om detta.

  68. Nu lär det bli ännu viktigare, med
    tanke på vad som händer i världen.

  69. Hypersammansatt
    är en speciell kvalitet-

  70. -som den tid vi lever i har.

  71. Dels är det en värld
    där gränserna öppnas-

  72. -genom till exempel sociala medier,
    genom utvecklad telefoni-

  73. -Skype, Viber
    och allt vad det nu heter.

  74. Då kan man faktiskt i nån mening
    hålla ihop familjer.

  75. Familjerna kan på så vis
    få en transnationell karaktär.

  76. Men det är också en värld med gränser
    mellan EU, omvärlden och nationer.

  77. Dessa tar sig inte bara uttryck i
    såna tydliga gränser-

  78. -utan flyttar också in
    i till exempel Sverige-

  79. -i form av olika kontrollsystem
    i vissa situationer.

  80. Att man blir stoppad,
    som ensamkommande eller papperslös...

  81. ...och kontrollerad.
    Det har vi också fått berättelser om.

  82. Man kan vara ute och jogga
    helt oskyldigt-

  83. -i Pildammsparken t.ex. och bli
    stoppad och begärd på legitimation.

  84. Hade man joggat med nån av en annan
    hudfärg hade man inte stoppats.

  85. Det är min tanke om det i alla fall.

  86. Det vi upptäcker...
    Vi har hållit på i elva månader.

  87. Vi upptäcker mycket, för vi möter dem
    ganska ofta och utvecklar relationer.

  88. Ibland gör vi intervjuer, ibland
    samtalar vi, ibland gör vi nåt.

  89. Vi upptäcker en väldig komplexitet:
    Hur olika och komplexa människor är.

  90. När vi först möttes visste vi att det
    var ensamkommande vi skulle träffa.

  91. Men i takt med relationsskapandet
    uppstår komplexiteten.

  92. Vi upptäcker humor, också.
    Många har rolig humor.

  93. Kreativitet: att man använder t.ex.
    musik och annat för att skapa mening-

  94. -och kanske för att förstå sig själv
    i den situation man lever i.

  95. Men vi upptäcker också
    svåra stunder hos de unga.

  96. Livet är inte alltid lätt. Mycket
    handlar också om tålamod, om väntan.

  97. Vi upptäcker
    också den stora betydelsen-

  98. -det sociala sammanhanget har,
    att känna sig värdefull-

  99. -och hur väldigt viktiga vänner
    och civilsamhället kan vara.

  100. Vi har berättelser om
    när civilsamhället gör en skillnad-

  101. -och bidrar, genom att skapa hopp-

  102. -till att nån kan bryta
    en depression, till exempel-

  103. -genom att ingå, helt plötsligt,
    och börja träffa människor.

  104. Det finns idrottsföreningar
    man kan gå med i och få kompisar.

  105. Det är otroligt viktigt
    med de sociala dimensionerna.

  106. Om inte det fanns skulle situationen
    vara väldigt annorlunda för många.

  107. Man parerar ensamhet.

  108. Men ibland upplever man
    att man ses som en kategori.

  109. Det var ju nästan det
    som jag inledde med.

  110. Man kan ses som en utlänning,
    man ses som en invandrare.

  111. Man kan ses som en ensamkommande.

  112. Det finns en del som berättar
    om upplevelsen av rasismen.

  113. Egentligen handlar det här om:
    "Forska om det här, men även rasism."

  114. För det är nåt som gör att man inte
    känner sig välkommen i ett samhälle.

  115. Då har jag
    bara en powerpoint-slide kvar.

  116. Den här fina. Den knyter an till det
    de sa i början om kunskapsallianser.

  117. Och forskningen ska inte vara
    som jag ser den-

  118. -att den bara ska leda till
    ett finare cv-

  119. -så att man får ett bättre värde
    i forskarsamhället-

  120. -och man kan söka olika positioner.
    Det är mycket uppbyggt så.

  121. Mer och mer mäter man olika faktorer-

  122. -att man publicerar i
    rätt tidskrifter och mycket annat.

  123. Men forskning borde också handla om
    att försöka bidra till att förändra-

  124. -och förstå de processer som sker.

  125. Att man inte väntar så länge
    som det kan ta inom forskningen.

  126. Där tror jag det är viktigt
    med kunskapsallianserna-

  127. -att man har en kontinuerlig
    kunskapsdiskussion och -utveckling.

  128. Det ska också vara så att man har en
    känsla av att ha likvärdiga röster.

  129. Det ska bli spännande
    att följa det här framåt-

  130. -och se vad... Då åstadkommer vi nåt.

  131. Och också i möten
    med ensamkommande och andra.

  132. Det var det jag hade att säga.
    - Det var väl ganska lagom?

  133. -Tack så mycket, Philip.
    -Tack.

  134. Textning: Magnus Karlsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Dom kallas ensamkommande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Malmö högskola och forskar om dem som kallas ensamkommande. Han berättar om att det finns två perspektiv på ensamkommande. Det ena perspektivet är att de är traumatiserade offer och det andra är att de är aktörer med resurser och kraft. Han menar att det ena inte utesluter det andra. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Ensamkommande barn, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Dom kallas ensamkommande

Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Malmö högskola och forskar om dem som kallas ensamkommande. Han berättar om att det finns två perspektiv på ensamkommande. Det ena perspektivet är att de är traumatiserade offer och det andra är att de är aktörer med resurser och kraft. Han menar att det ena inte utesluter det andra. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Välfärdsstatens utmaningar

Panelsamtal om välfärdsstatens utmaningar när så många människor kommer till Sverige. Hur ser man till att allas rätt till likabehandling upprätthålls? Det handlar också om nationsgränser. Hur mycket kraft ska man lägga på att bygga murar runt nationer? Ska man göra det överhuvudtaget? Medverkande: Marcus Herz, lektor i socialt arbete vid Malmö högskola; Dawan Raoof, forskningsassistent vid Malmö högskola; Anna Lundberg, universitetslektor vid Malmö högskola; Ulrika Wernesjö, forskare vid Imerförbundet. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Frivilliga och kommunala insatser

Panelsamtal om vem som har ansvar för att hjälpa flyktingar när de anländer till Sverige. Utför de frivilliga organisationerna statens uppgift? Hur ska frivilliga och myndigheter arbeta? Medverkande: Hamza Ibrahim, ordförande för Ensamkommandes förbund; Mary Douglas, Rädda Barnen, Malmö; Jens Jording, Malmö stad; Annelie Larsson, sociala resursförvaltningen i Malmö stad. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Från rasism till rasifiering

Rene León Rosales är forskare och ordförande vid Imerförbundet och föreläser om rasismens utveckling genom åren och hur den uttrycks i dag. Han ger en kort historik och talar bland annat om Carl von Linnés kategorisering av människor utifrån "rasspecifika" egenskaper och hur kategorierna sedan har hierarkiserats. Han berättar om rasifiering, vardagsrasism och kritiska ras- och vithetsstudier. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Antirasistiskt arbete

Panelsamtal om hur man kan bedriva antirasistiskt arbete och hur man bör förändra samhällsinstitutioner så att de inte reproducerar strukturell diskriminering. Varför är vissa grupper underrepresenterade inom vissa institutioner? Hur kan man få syn på och göra något åt diskriminering och rasism på olika institutioner? Medverkande: Ana Marega, Ungdom mot rasism Malmö; Jallow Momodou, European network against racism; Paula Mulinari, forskare vid Malmö högskola och Mujo Halilovic, Romskt informations- och kunskapscenter Malmö. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Djursholm skapar eliten

Djursholm är Sveriges ledarsamhälle. Det har en unik aura och förmåga att socialt upphöja sina invånare, särskilt barnen, till framtida ledare. Den slutsatsen drar professorn i företagsekonomi, Mikael Holmqvist, efter sociologiska studier av Djursholm. Enligt Holmqvist är Djursholm en konsekrati - i motsats till meritokrati som ofta framhålls som ett eftersträvansvärt ideal i samhället. I en konsekrati får människor inflytande genom sina sociala och kommunikativa förmågor i stället för genom meriter och analytiska förmågor. Mikael Holmqvists presentation följs av kommentarer från Dala-Demokratens chefredaktör Göran Greider och sedan ett samtal mellan de två. Inspelat den 15 september 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Teknik

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss