Titta

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Om UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Föreläsningar och samtal om tillit för ett socialt hållbart samhälle. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle : Tre ord om tillitDela
  1. Jag ska prata om social tillit
    och hur vi mäter det.

  2. En bra sak för er som var här i morse-

  3. -är att mycket av det jag säger
    kommer att låta bekant.

  4. En del blir alltså lite överflödigt,
    så jag ska försöka fatta mig kort.

  5. Å andra sidan kan ni luta er tillbaka
    och tänka på annat.

  6. Jag ska prata om social tillit,
    och berättar snart-

  7. -vad samhällsvetare och statsvetare
    menar med social tillit-

  8. -varför vi ska bry oss om social tillit
    och hur det förhåller sig till välfärd.

  9. Jag pratar också om vad vi inte vet
    om social tillit-

  10. -så jag har fler frågor än svar.

  11. På slutet pratar jag
    om vår framtida forskning-

  12. -och hur vi hoppas
    kunna fylla igen luckorna i forskningen.

  13. Vi har pratat om
    att Sverige är ett högtillitsland.

  14. Jag ska också prata om social tillit.

  15. Vi pratade om generell tillit.
    Det är den sorts tillit-

  16. -som man känner för andra människor,
    inklusive främlingar.

  17. Jag har en anekdot.

  18. När jag kom till Sverige
    fick jag arbete på Umeås universitet.

  19. Mina tyska föräldrar kom på besök.

  20. Min far tappade bort sin kamera
    på flighten från Stockholm till Umeå.

  21. Han fick panik och såg
    sin nya, jättedyra kamera som förlorad.

  22. Det finns mycket sociologisk forskning-

  23. -om hur vi
    kan skapa och förstöra social tillit.

  24. I viss forskning
    använder man sig av migranter.

  25. Ökar tilliten hos dem som flyttar
    från låg- till högtillitsländer-

  26. -eller förblir de misantroper?

  27. Min far fick panik och ville inte prata.

  28. Jag sa: "Jag ringer flygbolaget.
    Du får tillbaka kameran."

  29. Under min korta tid i Sverige hade jag
    känt att det var lätt att ha tillit.

  30. Det kanske var naivt,
    men vi fick tillbaka kameran.

  31. Det blev ett bra tillitsexperiment.

  32. Det här går lite på tvären
    mot vad tidigare forskning har visat.

  33. Många forskare,
    inklusive stora namn som Eric Uslaner-

  34. -menar att man som vuxen
    har utvecklat sin sociala tillit.

  35. Man kan inte göra så mycket åt den.

  36. Mycket tidigare forskning
    pekar på att det stämmer.

  37. Till stor del avgör ens föräldrar
    hur mycket tillit man känner.

  38. Äldre studier har också visat...

  39. Folk fick svara på frågor när de var
    arton och igen när de var trettiosex.

  40. Det hade i princip inte hänt något.

  41. Social tillit verkar främst läras in
    under barndom och tidig ungdom.

  42. Vi pratade om USA
    och ett tidigt exempel med låntagare.

  43. Den sociala tilliten urholkades.
    Urvalsundersökningar tyder på-

  44. -att tilliten har minskat stadigt-

  45. -från 1960 till i dag i USA.

  46. Inte lika mycket i andra länder.

  47. Vad kan vi göra åt det?
    Jag intresserar mig för lösningar-

  48. -så jag är intresserad
    av Bo Rothsteins forskning.

  49. Hur kan olika institutioner
    skapa tillit?

  50. Vilka andra aktörer kan skapa tillit?

  51. Grundpremissen för min forskning-

  52. -är att förutsättningen för tillit
    är en känsla av optimism och kontroll.

  53. Att känna att man kan påverka sitt öde
    är en bra grogrund för tillit.

  54. Men det är oklart
    precis hur tillit och optimism uppstår.

  55. Jag kan bara ställa frågor -
    jag har inga svar.

  56. Jag tror dock,
    och mycket forskning från USA visar-

  57. -att upplevelser i vuxen ålder
    kan påverka tilliten.

  58. Det är det jag är intresserad av.
    Jag kommer att prata mer om det.

  59. Vi har också fått höra om
    standardfrågan för att mäta tillit.

  60. "Kan man generellt lita på andra
    eller måste man alltid vara försiktig?"

  61. I vissa undersökningar
    kan man bara svara ja eller nej.

  62. "Ja, man kan lita på andra"
    eller "Nej, man måste vara försiktig".

  63. I andra fall
    används en skala från noll till tio.

  64. Noll är total misstro,
    och tio är den högsta nivån av tillit.

  65. Det är en enda fråga, men en av de
    mest använda i samhällsvetenskapen.

  66. Åtminstone i västvärlden
    verkar den mäta samma sak.

  67. Samhällsforskare har upptäckt
    ett intressant fenomen.

  68. Ställer man frågan i Kina-

  69. -så svarar en ganska stor andel:
    "Ja, man kan lita på de flesta."

  70. Människor som har bott i Kina
    menar dock att det inte kan stämma.

  71. "Det är ett samhälle med låg tillit,
    där man främst litar på familjen."

  72. Man gjorde test med extra frågor:

  73. "Litar du på dina grannar
    och främlingar?"

  74. Det visade sig att kineser
    tolkade den där frågan annorlunda.

  75. När vi jämför...

  76. Vi jämför inte äpplen och päron när vi
    ser på internationella undersökningar.

  77. Åtminstone i västvärlden
    tolkar folk frågan på samma sätt.

  78. Vi har också fått veta
    varför social tillit är bra.

  79. Jag är inte så intresserad
    av den individuella nyttan av tillit.

  80. Medicinsk forskning visar att det
    är bra för hälsan att känna hög tillit.

  81. Jag ska visa att det kanske
    är hälsan som påverkar tilliten.

  82. Det är något vi vill undersöka
    i vår forskning.

  83. Om jag känner hög tillit-

  84. -så är det inte särskilt bra för mig
    om ni är misstrogna.

  85. Det är bra om många i ett samhälle
    har höga nivåer av social tillit.

  86. Tittar man på länder
    med hög genomsnittlig tillit-

  87. -så korrelerar det med flera faktorer
    som normativt sett är önskvärda.

  88. Länder med hög tillit har bättre hälsa
    och är mindre korrupta.

  89. De har högre tillväxt
    och bättre demokratiska institutioner.

  90. Det hela är enkelt.
    Om jag bara litar på min familj-

  91. -så blir ekonomiskt samarbete
    svårt att genomföra.

  92. Jämfört med ett land där man i princip
    kan lita på till exempel...

  93. Om man till exempel
    samarbetar med någon-

  94. -och ingår
    en muntlig överenskommelse-

  95. -så kan man lita på den i Sverige,
    även om den inte är bindande.

  96. Det är bra med höga nivåer av tillit
    i samhället i stort.

  97. Inte oväntat ses social tillit-

  98. -som en kraftfull lösning
    på stora, kollektiva problem.

  99. Bland annat därför skrev Rothstein
    och Uslaner i en gemensam artikel-

  100. -att det är den viktigaste sortens
    socialt kapital.

  101. Det här är tyvärr min enda bild,
    men den visar mycket.

  102. Jag gör mycket komparativ forskning
    med tjugo, trettio länder.

  103. Diagrammet jag gjorde blev rörigt-

  104. -så jag valde ut tre nordiska länder
    och tre andra länder.

  105. Bilden visar två saker:
    En gäller de nordiska länderna.

  106. Det gäller inte bara i ett europeiskt
    sammanhang utan globalt.

  107. De nordiska länderna sticker ut.

  108. Det här är social tillit
    från noll till tio.

  109. Det här är aggregerade medelvärden
    mellan 2002 och 2012.

  110. Man ser två saker:
    Den nordiska särarten.

  111. De nordiska länderna ligger högt upp.

  112. Danmark ligger högst,
    åtminstone enligt undersökningen.

  113. I går pratade ni
    om en nedgång i den svenska tilliten.

  114. Jag såg det mellan 2010 och 2012,
    så jag väntar på den senaste datan.

  115. Det här är alarmerande-

  116. -men anledningen är förstås intressant
    ur ett forskningsperspektiv.

  117. En annan sak som är intressant-

  118. -är den stora ekonomiska krisen
    mellan 2008 och åtminstone 2012.

  119. Danmark hade
    ganska hög arbetslöshet och ganska...

  120. Den ekonomiska tillväxten
    påverkades negativt.

  121. Men även i länder som Frankrike
    och Storbritannien-

  122. -hade man hög arbetslöshet
    till följd av lågkonjunkturen.

  123. Tillitsnivån förblev dock stabil,
    så man kan inte spåra någon trend.

  124. Det går upp och ner. Tillit är okänsligt
    för ekonomiska chocker över kort tid.

  125. Jag försökte analysera
    hur arbetslöshet påverkar tilliten.

  126. Inte för de arbetslösa. Tror man
    att social tillit bygger på optimism...

  127. Att ha jobb men omges av arbetslöshet
    kan verkligen påverka en.

  128. Jag såg ingen signifikant påverkan
    på tilliten till följd av arbetslöshet.

  129. Undantaget var
    långvarig ungdomsarbetslöshet.

  130. En teori är att tillit inte
    bara hänger på optimism-

  131. -utan också på tron
    att ens barn ska få det bättre.

  132. Det kändes övertygande.
    I ett land där många mellan 18 och 25-

  133. -är arbetslösa i ett år eller längre-

  134. -så kan ens optimism dämpas,
    även om man själv har arbete.

  135. I övrigt såg jag ingen påverkan
    på tilliten till följd av arbetslöshet.

  136. Det är goda nyheter.

  137. Min forskning utgår från frågan-

  138. -och nu citerar jag Bjørnskov
    och Svendsen från Danmark:

  139. "Varför lyser norrskenet så starkt?"

  140. Vi hörde lite om det tidigare.
    Det finns kulturella anledningar.

  141. Till exempel är protestantismen
    en religiös faktor.

  142. Den verkar ha
    en positiv påverkan på social tillit-

  143. -även om Sverige är sekulärt
    och man inte går till kyrkan längre.

  144. Den protestantiska traditionen
    är stark i de nordiska länderna.

  145. Jag är inte så intresserad av sådant -
    man kan inte göra så mycket åt det.

  146. Jag är mer intresserad av vilka
    lösningar som finns i politiken-

  147. -eller i civilsamhället.

  148. Min forskning överensstämmer i stort
    med Rothsteins och Uslaners.

  149. Välfärdsstater verkar ha
    en positiv inverkan på social tillit.

  150. Jag upptäckte något annat, och
    började forska ur ett annat perspektiv.

  151. Jag upptäckte
    att tilliten är väldigt stabil över tid.

  152. Skillnaden mellan länder består, men
    på individnivå... Det är ett problem.

  153. Det vore intressant att undersöka
    individuella förändringar över tid-

  154. -men det finns knappt någon data.

  155. Vi använder den lilla data som finns
    i vårt projekt.

  156. Vi utgår från hypotesen...

  157. ...att tillitsskillnaderna mellan länder
    består.

  158. Tittar man däremot
    på hushåll i Storbritannien...

  159. Det finns data
    från en period på femton år.

  160. Folk intervjuades upprepade gånger.

  161. De upptäckte...

  162. ...att 45 % av respondenterna-

  163. -ändrade sig åtminstone en gång
    under sju års tid.

  164. I den undersökningen
    kunde man bara svara ja eller nej.

  165. Om man tar de få undersökningar
    som har sådan data-

  166. -där man kan följa individer över tid-

  167. -får man intrycket att
    individuell tillit är ganska dynamisk.

  168. Inte väldigt, men ganska.
    Hur kommer det sig då-

  169. -att skillnaderna förblir desamma
    även över längre tid?

  170. Det gäller ända tillbaka till 1980.
    Den stora skillnaden är mellan länder.

  171. Vår...
    Jag berättar snart vilka "vi" är.

  172. Vi utgår från antagandet-

  173. -att det kan finnas saker i livet-

  174. -som påverkar ens tillit som vuxen -
    men kanske bara i vissa länder.

  175. Det skulle förklara varför sådant som
    skilsmässor eller försämrad hälsa-

  176. -bara påverkar tilliten i vissa länder.

  177. Vi menar
    att välfärdsstater kan vara lösningen.

  178. Esping-Andersen skrev "The Three
    Worlds of Welfare State Capitalism".

  179. Han menar att välfärdsstaten ska
    skydda medborgarna mot social risk.

  180. Han identifierar
    tre idealtyper av välfärdsstater.

  181. Inget land stämmer helt överens
    med idealtyperna-

  182. -men Sverige kommer nära
    en socialdemokratisk välfärdsstat.

  183. Det är en välfärdsstat där alla har
    samma rättigheter oavsett inkomst.

  184. Det är universell välfärd.
    Det finns en liberal välfärdsstat-

  185. -som USA eller Storbritannien,
    där staten gör väldigt lite.

  186. Familjer och människor
    får i praktiken ta hand om sig själva.

  187. Det finns en konservativ välfärdsstat,
    som är svår att få in i vår förklaring.

  188. Den är mittemellan.

  189. Det vi tror...

  190. Vi har försökt att med hjälp
    av longitudinell data ta reda på-

  191. -om vissa händelser,
    som är avgörande för människor-

  192. -kan dämpa deras optimism
    i vissa länder men inte i andra.

  193. Om man är i USA och blir sjuk
    är det bättre att vara rik-

  194. -eftersom det inte
    finns någon allmän sjukvård.

  195. I Sverige har alla
    samma grundläggande rätt-

  196. -att uppsöka sjukhus för billig vård.
    Man betalar kanske 100-200 kr.

  197. Det är inget jämfört med kostnaden
    för en eventuell operation.

  198. Det har gjorts
    en longitudinell studie i Schweiz...

  199. ...och en i USA.
    Med longitudinell data upptäckte man-

  200. -att det finns ett samband
    mellan hälsa och social tillit i USA.

  201. Om man blir sjuk
    så ökar risken att ens tillit sjunker.

  202. I Schweiz,
    där man har allmän sjukförsäkring-

  203. -privatiserad, men välfungerande -
    fanns inget sådant samband.

  204. Vi hoppas på att hitta fler bevis-

  205. -och vi tror att välfärdsstaten
    kan vara den avgörande faktorn.

  206. Projektet finansieras
    av Riksbankens jubileumsfond.

  207. Jag är glad att jag inte är ensam,
    utan har hjälp av fyra duktiga forskare.

  208. Rima Wilkes, professor i sociologi
    vid University of British Columbia.

  209. Mikael Rostila, nybliven professor
    vid Centre for Health Equity Studies.

  210. Malcolm Fairbrother, sociolog
    som arbetar vid University of Bristol.

  211. Giuseppe Nicola Giordano,
    medicinforskare vid Lunds universitet.

  212. Varför är vi då intresserade av hälsa?

  213. Jag nämnde sambandet
    mellan hälsa och tillit.

  214. Sociologer och samhällsvetare
    menar att hälsan påverkar tilliten-

  215. -och medicinforskarna
    tror att tillit är bra för hälsan.

  216. Vi vill veta mer om orsakssambandet.

  217. Det är en svår fråga,
    så det här kommer att ta flera år.

  218. Jag hoppas att vi lyckas hitta bra svar.

  219. Tack för uppmärksamheten.

  220. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tre ord om tillit

Avsnitt 6 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jan Mewes är forskare i sociologi och föreläser om innebörden av social tillit. Det handlar om många saker i vårt samhälle. Hur är det att leva i ett samhälle, med eller utan tillit? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper
Ämnesord:
Fysiologisk psykologi, Förtroende, Känslor, Mänskliga relationer, Psykologi, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tillit från cell till samhälle

Avsnitt 1 av 9

När ska man lita på andra människor och vad innebär det? Erik Blennberger är professor i etik och har länge använt ordet tillit i sin forskning. Här berättar han om hur folk känner och använder sig av begreppet. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för Social Hållbarhet vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Den svala svenska tilliten

Avsnitt 2 av 9

Lars Trägårdh, professor i historia, berättar om Sverige, svenskar och tillit. Han presenterar lite av forskningen kring hur strukturer och tillit fungerar här. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

När vi känner tillit

Avsnitt 3 av 9

Walter Osika är stressforskare vid Karolinska Institutet och berättar om vad tillit är psykologiskt och fysiologiskt. Hur reagerar och agerar kroppen och hjärnan genom känslor? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Medkänsla för att skapa tillit

Avsnitt 4 av 9

Psykologerna Christina Andersson och Katja Bergsten föreläser om betydelsen av ordet medkänsla. Många forskare önskar använda det engelska ordet "compassion" för att berätta om medkänsla eftersom det svenska ordet inte har samma betydelse, men det råder delade meningar om detta. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förutsättningar för tillit

Avsnitt 5 av 9

Vem litar vi på och vilka faktorer påverkar vår känsla av tillit? Sverige anses vara ett "tillitsland": vi litar på stat och strukturer i samhället. Hur påverkar miljön din tillit? Forskaren och statsvetaren Susanna Wallman Lundåsen berättar. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tre ord om tillit

Avsnitt 6 av 9

Jan Mewes är forskare i sociologi och föreläser om innebörden av social tillit. Det handlar om många saker i vårt samhälle. Hur är det att leva i ett samhälle, med eller utan tillit? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förändra företag med tillit

Avsnitt 7 av 9

Tillit inom företag skapar både bättre samarbeten och affärer. Det menar Miia Paakkanen, forskare i positiv psykologi. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Att lära ut tillit

Avsnitt 8 av 9

Hur kan man använda tillit i undervisning? Julia Romanowska har en konstnärlig master i musik och pedagogik och intervjuas av Eva Bojner Horwitz som är hälsoforskare. De samtalar om huruvida tillit är en känsla eller om det är något annat och om hur musik påverkar tillit. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Olika syn på tillit

Avsnitt 9 av 9

Panelsamtal om tillit och medkänsla. Barn ska kunna känna sig trygga och förstå vad medkänsla är redan på förskolan. Sociologen Jan Mewes menar att det skapar bättre tillit. Han samtalar med Christina Andersson, psykolog; Miia Paakkanen, forskare, positiv psykologi; Erik Blennberger, professor i etik. Moderator: Kattis Ahlström. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur mäter jag mina resultat?

Hur gör du för att läsa av ditt resultat när du har samlat information och är klar med din undersökning? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och visar hur hon gör. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss