Titta

UR Samtiden - Hjärndagen 2015

UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Om UR Samtiden - Hjärndagen 2015

En heldag om hjärnan där forskning och metodik presenteras av ledande personer inom området. Vi får ta del av allt från hur det lilla barnets hjärna fungerar, gridceller och hjärnans inbyggda gps till hur man kan styra hjärnan med elektroder. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärndagen 2015 : SjälvmedkänslaDela
  1. För att vi ska må bra som människor
    behöver vi ha en trygg hjärna.

  2. Vi behöver en trygg hjärna
    för att vi ska kunna ha en god hälsa-

  3. -kunna känna livsglädje och kunna
    njuta. Förutsättningen för det är-

  4. -att vi kan ha en förmåga att känna
    kontakt och närhet med oss själva-

  5. -och med andra människor.

  6. Men det är inte alltid så lätt.
    Så därför...

  7. ...har det stor effekt att utveckla
    metoder för att vi ska kunna se-

  8. -hur man kan göra en hjärna trygg.
    Det är bl.a. det jag forskar på.

  9. "Compassion" handlar om
    att allt är relationer.

  10. För att vi ska ha det här fokuset
    som Christina pratade om-

  11. -och kunna ha en god inlärning
    behöver vi också ha strategier-

  12. -för att hantera
    när vi har en stressad hjärna.

  13. Det gäller även beslutsfattande.
    När vi har en stressad hjärna-

  14. -agerar vi väldigt kortsiktigt
    och lägger fokus på överlevnad.

  15. "Compassion" som begrepp är
    ett förhållningssätt till livet-

  16. -som utgår ifrån att vi vill
    uppmärksamma svårigheter-

  17. -sånt som smärtar oss-

  18. -och att det väcks en motivation
    att öka det välmåendet.

  19. Metoden är att man tränar sin hjärna
    i trygghet och lugn-

  20. -och även sin kropp
    att känna sig avslappnad.

  21. Självmedkänsla är att ha
    "compassion"-förhållningssättet-

  22. -mot sig själv. Att känna
    att när man möter svårigheter-

  23. -när det brister i livet,
    hur kan man då bemöta sig-

  24. -med förståelse, värme,
    vänlighet och omsorg?

  25. I stället för vad vi kanske
    vanligtvis gör när det går dåligt:

  26. Att vi slår på oss själva, är hårda-

  27. -och har en ganska dömande attityd
    mot oss själva.

  28. För att sätta in "compassion"
    som förhållningsbegrepp-

  29. -och självmedkänsla som ett nytt
    begrepp på psykologihimlen-

  30. -handlar det om att för att uppnå
    en psykisk god hälsa-

  31. -behöver vi stärka
    vårt självförtroende-

  32. -som är att jag har tillit till mig
    själv att göra de saker jag vill.

  33. Sen har vi självkänsla
    som ett viktigt begrepp.

  34. Det har man sett
    har blivit lite feltolkat.

  35. Vi tänker
    att vi vill ha en god självkänsla-

  36. -och då ska allting kännas bra.
    Det är inte riktigt så.

  37. Jag jobbar också som klinisk psykolog
    och träffar allt från unga vuxna-

  38. -till äldre som kommer för att
    man vill stärka sin självkänsla.

  39. Då har man kanske en tro att: "Jag
    ska aldrig känna mig misslyckad".

  40. Eller:
    "Jag ska bara lyckas hela tiden."

  41. Det är där man har sett
    att självmedkänsla kommer in.

  42. När vi ska våga oss på livet, hur gör
    vi när vi stöter på motgångar?

  43. Utan att falla och ta till
    mer destruktiva metoder.

  44. Man har utvecklat den här terapin
    i England bl.a.

  45. CFT, som det är en förkortning av.
    Det är en integrativ metod-

  46. -som betyder att man har en bakgrund
    från psykodynamisk tradition-

  47. -och en KBT-inriktad tradition.

  48. Och i stället har man tittat på
    specifika psykologiska teorier-

  49. -som har en effekt på
    vad som gör oss människor trygga-

  50. -och vad som gör oss otrygga.

  51. Målgruppen när professor
    Paul Gilbert-

  52. -började utveckla metoden för
    ungefär 25 år sen var att han såg-

  53. -att många kunde förstå: "Det är inte
    mitt fel att det är så här."

  54. Men känslan av att känna sig trygg
    på insidan fanns inte.

  55. Då började han lägga märke till
    att den inre rösten var kritisk.

  56. Och att det fanns en hel del skam.

  57. Bl.a. skam är en komponent
    i många psykiska diagnoser.

  58. Kan man hantera och bearbeta skam-

  59. -finns det en god prognos för att
    kunna nå läkning och förändring.

  60. Jag kommer att gå igenom lite utav
    teorierna i en modell senare.

  61. Om man tittar på orsaker till
    varför det kan vara svårt-

  62. -med "compassion" ibland... Man kan
    översätta det till självmedkänsla.

  63. Men just inom forskningsfältet
    använder vi...

  64. Mindfulness används. Så det är
    det engelska begreppet "compassion".

  65. Men för att förstå varför vi kanske
    har låg grad av självmedkänsla-

  66. -har det en grund i
    vilket samhälle vi lever i.

  67. Vi lever i ett prestationssamhälle
    och med konkreta yttre hot.

  68. Vi har också en gammal och ny hjärna.

  69. Lite förenklat, men vi har en äldre
    hjärna som reagerar snabbt på hot.

  70. Som får oss att reagera med
    fäkta, fly eller stelna.

  71. Och vi har en nyare del av hjärnan
    i frontalloberna-

  72. -som får oss att kunna resonera mer
    logiskt kring situationer som händer.

  73. En annan faktor som spelar in i
    vår förmåga-

  74. -att ha medkänsla för andra
    och sig själv-

  75. -är våra tidiga
    anknytningsrelationer.

  76. Hur vi blivit tränade
    att ta hand om oss själva-

  77. -när vi kanske var ledsna,
    besvikna, rädda.

  78. Då brukar man prata om en otrygg
    anknytning, en trygg anknytning-

  79. -eller en undvikande anknytning.
    Jag går inte in på det i dag-

  80. -men alla är strategier för att
    hantera sin egen rädsloreaktion.

  81. Det här är en modell
    som används inom CFT-

  82. -när vi har terapier med patienter.

  83. Det ni ser är - ganska förenklat -
    hur vi har olika motivationssystem-

  84. -i vår kropp.
    För att vi ska överleva-

  85. -kan man betrakta alla
    som överlevnadsstrategier.

  86. Vi har ett hotsystem
    som får oss att reagera på faror.

  87. Vi har ett prestationssystem
    som får oss att vilja gå ut...

  88. Om vi kopplar det till evolutions-
    teorin ska vi reagera på lejon-

  89. -vi ska gå ut och vilja skapa föda
    så att vi kan äta-

  90. -och vi behöver en trygg plats
    för kvällen där vi kan sova.

  91. Sen kan man betrakta de här systemen
    i vår kropp utifrån fyra nivåer.

  92. Man kan prata kring det
    kring olika beteenden.

  93. Vi har våra stressreaktioner
    i den röda cirkeln.

  94. Vi har våra mer drivna, beroende...

  95. Beroendeproblematik
    rör sig i den blå cirkeln.

  96. I den gröna cirkeln har vi
    vårt trygghetssystem-

  97. -som får oss att läka och kunna vila.

  98. De här systemen drivs av
    tre hormoner.

  99. I stressen är det adrenalin
    i den röda cirkeln.

  100. I den blå är det dopamin.

  101. I den gröna har vi oxytocin
    som är ett närhetshormon.

  102. För att kartlägga lite grann
    vilka tankar-

  103. -som får oss att hamna
    i de här systemen-

  104. -kopplar vi det till att titta på dem
    utifrån perspektivet-

  105. -att vår självkritik...
    "Jag borde ha gjort nånting."

  106. Då har man skapat en inre kritiker.
    Det får oss att reagera-

  107. -på samma sätt som om vi har
    en yttre person som kritiserar oss.

  108. En stressad hjärna och en stressad
    kropp får oss att brytas ner på sikt.

  109. Då tenderar vi att leva
    i det samhälle vi gör.

  110. Då presterar vi ännu mer och går upp
    till den blå cirkeln och tänker:

  111. "Om jag bara jobbar lite mer,
    ska det kännas lite bättre."

  112. Men det man då ser är att förmågan
    att kunna vila, läka...

  113. Man kanske oftast blir sjuk.

  114. När man är stressad, är vårt
    trygghetssystem underaktiverat.

  115. Frågan man då brukar ställa sig är:
    "Vad gör mig lugn och trygg?"

  116. Bara för att ge nåt exempel...
    Alla vet att vi har den inre rösten-

  117. -men vi kanske är så vana vid den
    att vi inte reflekterar över den.

  118. Vi får ganska snabbt i gång den,
    och det påverkar vårt stressystem-

  119. -när vi tänker att man jämför sig.

  120. Det finns alltid nån som är lite
    bättre. Det i sig gör att vi...

  121. ...får i gång en stressad hjärna.

  122. När man skyller på sig själv. "Det
    var mitt fel att det var så här."

  123. "Jag borde ha kunnat ändra mig."
    Då har man också i gång det systemet.

  124. Och sen...när man betraktar sig själv
    när man kanske gjorde nånting-

  125. -som inte blev som man önskade, då
    går det också i gång att man känner:

  126. "Jag är värdelös,
    jag räcker inte till."

  127. Men det som är viktigt
    när man jobbar med självmedkänsla-

  128. -är att se
    att självkritiken har en funktion.

  129. Så att man inte tänker: "Nu vet jag
    om den, nu ska jag sluta göra så."

  130. Utan att man tänker: "Den finns där
    för att man är rädd för nånting."

  131. Oftast är det så att vi tror-

  132. -att om vi inte driver oss hårt,
    kommer vi inte att leverera.

  133. Man kanske har den också
    för att ha kontroll.

  134. Personer med mycket kontroll tycker
    inte att självmedkänsla är kul.

  135. För när man jobbar
    med självmedkänsla-

  136. -aktiverar man känslor som får oss
    att känna en slags glädje.

  137. När vi är positiva
    förlorar vi kontrollen för en stund.

  138. Är vi inte beredda,
    kan nån komma åt oss.

  139. Det är en stor del till att:
    "Om jag inte har garden uppe"-

  140. -"då kan nån göra mig illa."
    Det är en vanlig orsak.

  141. Och för att vara på den säkra sidan.
    "Det är bättre"-

  142. -"att jag kritiserar mig först.
    Jag säger till er innan"-

  143. -"att jag är så eller så, så att ni
    inte själva ska tänka det om mig."

  144. Det brukar vara exempel.

  145. Återigen är det just
    att självkritiken är-

  146. -en inre funktion
    för att hantera skam.

  147. Man känner att man inte duger.

  148. Skammen behövs, för den får oss
    att anpassa oss till gruppen.

  149. Den får oss att reglera oss så att
    vi som grupp ska kunna samarbeta.

  150. Men det är när den blir "dålig" skam
    som den kan vara väldigt förgörande.

  151. Den har oftast kommit i situationer
    när ni kanske önskade-

  152. -att ni var i en positiv inställning
    och ville närma er nån-

  153. -och fick ett ganska avvisande
    eller kallt bemötande.

  154. Detsamma gäller sitt inre klimat.

  155. Tänker man positiva tankar
    och så kommer den inre kritikern-

  156. -blir det samma reaktion.

  157. Och trygghetens roll...

  158. Om vi kopplar det här till
    trygghetssystemet som vi behöver-

  159. -i trecirkelmodellen är det så-

  160. -att när man jobbar med "compassion"-
    träning försöker man få-

  161. -en förvärvad trygghet.

  162. Man kanske inte har fått det
    under sin uppväxt.

  163. Eller att samhället i sig har
    drivit oss, för när vi är mycket-

  164. -i våra prestationer
    och drivs mycket utav dopamin-

  165. -har vi inte heller en längtan till
    att vara nära nån.

  166. Vi drivs inte till att söka oss till
    att bara vara och vila med nån.

  167. Utan dopaminet är så kraftfullt,
    så när vi känner-

  168. -att vår kick börjar avta
    och rastlösheten kommer-

  169. -då vill vi söka nya kickar.

  170. Då kanske vi inte är så laddade
    att sitta och ha det skönt med nån.

  171. Det är därför man tränar hjärnan
    väldigt mycket i-

  172. -att själv kunna "töja"-

  173. -en lugn och vilsam känsla i kroppen.
    Det är som att ha ett gym i hjärnan.

  174. Innan jag går vidare vill jag också
    säga att det man gör är att...

  175. Har man varit med om mycket
    traumatiska upplevelser eller annat-

  176. -har man kanske inte stor tillit
    till andra.

  177. Därför ska man vara varsam med
    att "värma upp" trygghetssystemet-

  178. -för det kan komma mycket sorg när
    man börjar känna känslor som längtan-

  179. -och att få behöva
    och att bli beroende.

  180. Men det är samtidigt ett system
    alla har, så det går inte-

  181. -att inte ha det på sikt
    om vi vill ha välmående.

  182. Frågor man kan ställa sig för att se-

  183. -hur man ska få i gång
    sitt trygghetssystem...

  184. Man brukar börja med att reflektera
    kring: "Vad gör mig trygg?"

  185. "Vad behöver jag
    för att känna mig lugn?"

  186. "Vad är hjälpsamt?" Vanligtvis
    när man känner en smärtsam känsla-

  187. -kan man snabbt få bort den
    genom att använda socker-

  188. -man jobbar lite mer,
    man tränar intensivt-

  189. -shopping eller sex.
    Allting som går mot den blå cirkeln.

  190. För cirklarna kan inte vara
    aktiverade samtidigt.

  191. Så vill man inte vara
    i ett stresstillstånd-

  192. -kan man gå upp och prestera mer,
    för det ger en lyckokänsla i stunden.

  193. När man tränar upp "compassion"-
    tillståndet, som är en trygg hjärna-

  194. -börjar man att... En del i det-

  195. -är att ha empati för sig själv
    och andra. Att ha förståelse.

  196. Men det hjärnforskningen
    har börjat undersöka är-

  197. -att empati och "compassion"
    består av två olika nätverk.

  198. Och när man försöker leva sig in i
    en annan människa-

  199. -som känner smärtsamma känslor,
    går vårt eget stressystem i gång.

  200. Så det är därför när man...

  201. Jag kan säga att när man inom
    utbrändhets- eller vårdande yrken-

  202. -är väldigt nära många som lider-

  203. -är det extra viktigt
    att träna på "compassion".

  204. För annars kan man se
    att man blir utmattad.

  205. Man reagerar kanske med att man slu-
    tar bry sig för att man stänger av.

  206. Man går till attack,
    man börjar klaga.

  207. Eller så bara undviker man.

  208. Man kanske hittar på ursäkter
    eller börjar...

  209. Ursäkter i den meningen
    att man intalar sig själv-

  210. -"jag börjar fika ensam"-

  211. -man orkar inte ha en samvaro
    med de personer man jobbar med-

  212. -eller sina patienter på ett sätt
    som man önskar att man hade.

  213. Så en stor del är mental träning
    när man jobbar med "compassion"-

  214. -för att aktivera
    de äldre delarna av hjärnan.

  215. Hjärnan kan delas in i
    tre utvecklingssteg.

  216. Man jobbar med reptilhjärnan,
    som bara kan gå framåt eller bakåt.

  217. När man känner positiva känslor, vill
    man gå framåt. Så man tränar sig-

  218. -i olika övningar som får trygghets-
    systemet att väckas till liv.

  219. Det kan vara att man föreställer sig
    en person som gör en trygg.

  220. Man föreställer sig...
    egenskaper hos sig själv.

  221. Som t.ex. kvaliteter av att man har-

  222. -en inre värme, vänlighet, en styrka.

  223. Och även visdom för att klara av
    de här situationerna.

  224. För har man inte fått lära sig det
    under sin uppväxt-

  225. -måste man öva sig i det.
    "Jomen, jag är stark."

  226. Eller: "Hur känns det inombords
    när man är en vänlig person?"

  227. Det jobbar man med för att sen
    lugna hjärnan och kunna se på-

  228. -de situationer man befinner sig i
    utifrån en annan plattform.

  229. Och att man har just då att...
    Det som är viktigt för välmående-

  230. -är att aktivera glädje och intresse
    för sig själv.

  231. Som ni ser här.

  232. Lite kortfattat ska jag säga
    att man också kan titta på-

  233. -hur man kan träna sig i
    "compassion". Man kan också göra det-

  234. -genom att ge värme och vänlighet
    till andra...

  235. ...för att se hur det känns
    och kanske möta en varm blick.

  236. Man kan också prova att uppmärksamma
    när andra gör vänliga saker för oss.

  237. Vi har en stark känslighet för att
    uppmärksamma om andra gör oss illa.

  238. Därför måste man träna sin hjärna och
    perception att uppmärksamma godhet.

  239. Det tredje sättet är
    att man tränar det här i sig själv.

  240. Just betydelsen av inre
    och yttre trygghet...

  241. Vi behöver yttre trygghet,
    en stabilitet-

  242. -vi behöver ett boende
    som vi är trygga i.

  243. Men vi behöver också
    den inre tryggheten.

  244. En studie gjordes
    där man fick gå in i en hiss-

  245. -där en försöksledare
    låtsades tappa papper.

  246. Ena gruppen fick hålla i
    ett kallt vattenglas-

  247. -medan den andra gruppen
    fick hålla i en varm kaffekopp.

  248. När man åkte upp
    fick man göra bedömningar av-

  249. -hur ansikten såg ut på personer.

  250. Personerna som hade fått hålla i
    en varm dryck-

  251. -tenderade att bedöma personerna
    som vänligare-

  252. -än om man hade hållit i
    ett kallt glas.

  253. Det gör också nånting med oss,
    för när vi känner oss hotade-

  254. -blir vi rädda. Det i sig skapar-

  255. -att relationer kanske inte blir
    så positiva som vi önskar.

  256. När vi...

  257. Nu håller jag på att göra en studie
    för studenter med skam, självkritik-

  258. -och höga prestationskrav. Vi testar
    ett program som inte är terapi-

  259. -utan om man kan träna sig i
    att aktivera trygghetssystemet-

  260. -och öka sin livsglädje
    och livstilltro-

  261. -utifrån ett "compassion"-tänk.

  262. Vi har gjort det till fem träffar
    som blir färdigt i november.

  263. Jag ska avslutningsvis säga
    att här kan ni se lite effekter-

  264. -som man har sett
    när man har gjort en hel del studier.

  265. Det har minskat depression,
    ångest, skam och självkritik-

  266. -och fått en positiv effekt på
    immunförsvar, hälsa och sömn-

  267. -och även i relationer.

  268. Tidigare talare nämnde konsekvenser
    av effekt på insula.

  269. Man har också sett
    i "compassion"-träning-

  270. -att man får en effekt på insula
    som skapar ett lugn-

  271. -så man inte måste gå till andra
    strategier för att känna sig lugn.

  272. Man har även sett en aktivering
    i vårt belöningssystem-

  273. -när man tränar sig i "compassion".

  274. Kopplar vi det till just att vi
    kanske har en värld i dag-

  275. -som driver oss till att tro att
    lycka är om vi presterar lite mer-

  276. -om vi har den yttre tryggheten-

  277. -så menar Dalai Lama
    att tränar vi oss i "compassion"-

  278. -både att ge det till andra
    och sig själv, kan det skapa-

  279. -en ny syn på lycka
    och minskad stress-

  280. -genom att man känner en annan känsla
    av närhet och kontakt-

  281. -till sig själv
    men också sina medmänniskor.

  282. Det tycker jag känns väldigt gott
    för den framtid vi står inför.

  283. Tack.

  284. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Självmedkänsla

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Med självmedkänsla, compassion, kan vi ta hand om oss själva. Genom att aktivera kroppens egna trygghetssystem skapas en buffert mot stress. Kunskapen bygger på hjärnforskning, kbt, affektteori, anknytningsteori och buddhism och har inslag av mindfulness. Om detta berättar Christina Andersson som är leg psykolog och forskare vid Karolinska institutet. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Personlig utveckling, Psykologi, Självacceptans, Självkänsla, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Det lilla barnets hjärna

Vid födseln innehåller barnhjärnan redan de 100 miljarder nervceller som sedan finns med hela livet. Ulrika Ådén, docent vid Karolinska institutet och läkare för nyfödda, berättar om forskningen. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Hur serotonin styr beslut

Serotonin har länge ansetts styra vår emotionella värld. Med nya metoder inom modern hjärnforskning kan vi göra en atlas över hjärnans nätverk som kartlägger olika typer av nervcellers funktion. Därmed kan vi även förstå hur psykisk sjukdom uppkommer. Om detta berättar Konstantinos Meletis, docent vid Karolinska institutet, i sin föreläsning. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Kärlek till droger, eller begär efter kärlek

Aktivering av hjärnans belöningssystem är betydelsefullt i tidiga stadier av beroendesjukdomar. Forskning har dock visat aktiviteten hos stress- och obehagssystem med tiden blir den viktigaste faktorn bakom återfall, och social marginalisering och utanförskap är viktigast bland de återfallsutlösande stressfaktorerna. Om detta berättar psykiatriprofessor Markus Heilig i sin föreläsning. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Konsten att fokusera

Christina Bengtsson är före detta skytt på elitnivå. Här berättar hon om målbilder, koncentration och om konsten att gå från ofokuserad till fokuserad. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Självmedkänsla

Med självmedkänsla, compassion, kan vi ta hand om oss själva. Genom att aktivera kroppens egna trygghetssystem skapas en buffert mot stress. Kunskapen bygger på hjärnforskning, kbt, affektteori, anknytningsteori och buddhism och har inslag av mindfulness. Om detta berättar Christina Andersson som är leg psykolog och forskare vid Karolinska institutet. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Gridceller och hjärnans inbyggda gps

May-Britt och Edvard Moser fick 2014 års Nobelpris i fysiologi och medicin för ett system som håller koll på var man befinner sig, ett slags kognitiv gps. Detta system bygger på en ny typ av nervcell, en så kallad gridcell. Martin Hägglund, postdoktor vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, talar i denna föreläsning om vad gridceller kan lära oss om hur resten av hjärnan fungerar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Att styra hjärnan med elektroder

Deep brain stimulation (DBS) har revolutionerat behandlingen av Parkinsons sjukdom. Under senare tid har denna behandling även använts vid en rad andra tillstånd, som exempelvis tvångssyndrom, depression och demens. Patric Blomstedt är professor i stereotaktisk funktionell neurokirurgi vid Norrlands universitetssjukhus. Här berättar han om sitt arbete med denna metod där vi får se på drastiska förändringar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärndagen 2015

Överväldigad av känslor

Vi har olika förmåga att påverka vad vi känner och hur starkt. Vissa upplever att känslorna inte alls låter sig styras. Tillståndet kallas för emotionell instabilitet, ibland borderline personlighetsstörning. Vad beror det på, och varför behöver känslor regleras? Om detta berättar Predrag Petrovic, hjärnforskare på Karolinska institutet. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Gridceller och hjärnans inbyggda gps

May-Britt och Edvard Moser fick 2014 års Nobelpris i fysiologi och medicin för ett system som håller koll på var man befinner sig, ett slags kognitiv gps. Detta system bygger på en ny typ av nervcell, en så kallad gridcell. Martin Hägglund, postdoktor vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, talar i denna föreläsning om vad gridceller kan lära oss om hur resten av hjärnan fungerar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Fatimas hemlighet

Sedan barndomen bär Fatima Arianpour på en hemlighet som har påverkat henne hela livet. När hon var liten ville hon bli skådespelare eller hjärnkirurg, men hennes mamma tyckte att hon skulle bli hemmafru. Som flicka i Iran var Fatima med om fasansfulla upplevelser. Det slutade med fängelse, tortyr och landsflykt - men också med en okuvlig kamplust.

Fråga oss