Titta

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Om UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Föreläsningar och samtal om tillit för ett socialt hållbart samhälle. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle : Förändra företag med tillitDela
  1. Bakgrunden är i korthet
    att jag ville forska om kärlek-

  2. -som ett medel
    för att öka den kollektiva nyttan.

  3. Jag träffade professor Anne Birgitta
    Pessi, och 1,5 år senare är vi här-

  4. -med vårt CoPassion-projekt The
    Revolutionary Power of Compassion.

  5. Vi studerar medkänsla på företag.

  6. Vår forskning är multidisciplinär
    och internationell.

  7. Den är på sätt och vis banbrytande.

  8. Det är ett 2,5-årsprojekt
    som startade i början av det här året.

  9. Projektet leds av Anne Birgitta Pessi
    på teologiska fakulteten.

  10. Jag är medgrundare.

  11. Huvudfinansiär är Tekes, det
    finska innovationsfinansieringsverket.

  12. Jag vill nämna det
    eftersom det är ganska ovanligt.

  13. Vi är det första projektet som Tekes
    finansierar på teologiska fakulteten.

  14. Vi är knäppisarna,
    eller, lite vackrare uttryckt:

  15. Pionjärer som ändrar systemet och
    involverar företagsvärlden i teologin.

  16. Folk har varit väldigt stöttande,
    så det är spännande.

  17. Vår prefekt och vår rektor stöttar oss,
    så det känns bra.

  18. Framför allt uppmuntrar det
    till mer forskning-

  19. -och mer samarbete
    med affärsvärlden.

  20. Det är det största humanioraprojektet
    i Finland, så vi är lyckligt lottade.

  21. Sammanlagt är fjorton diamanter till
    forskare och samordnare inblandade.

  22. Susanna Toivonen är här någonstans
    - en av våra diamanter.

  23. Här är vår arbetsgrupp.

  24. Våra bakgrunder är inom teologi,
    sociologi, ekonomi, pedagogik...

  25. ...psykologi, filosofi och annat.
    Vi har till och med en ingenjör.

  26. Själv forskar jag om positiv psykologi
    och arbetar på teologiska institutet-

  27. -men jag har min bakgrund
    i ekonomi och ledarskap.

  28. Förutom att forska
    så utbildar jag ledare och företag-

  29. -i medkänsla
    och känslomässiga färdigheter.

  30. Jag vill nämna
    några av våra samarbetspartner.

  31. Vi arbetar med banker och försäkrings-
    bolag som Nordea och LähiTapiola.

  32. Samtidigt samarbetar vi med MTV3,
    ett av de största mediehusen-

  33. -Finlands näst största kommun Esbo
    och Finlands Nationalgalleri.

  34. De är sinsemellan väldigt olika.
    Jag vill också nämna dem-

  35. -eftersom vi utan deras kloka ledarskap
    inte hade funnits.

  36. Vi behöver deras samarbete
    och investeringar.

  37. De delar vår syn på medkänslans roll
    i framtidens arbete.

  38. Det här är vår forskare Henrietta.
    Vi tog foton för att visa olika känslor.

  39. Forskningens utgångspunkt
    är att vi behöver medkänsla.

  40. Det råder inga tvivel. Vi behöver det
    för att knyta an till varandra.

  41. För att må bra och fungera.

  42. Vi kan inte ignorera den medfödda
    förmågan och resursen i arbetslivet.

  43. Vi människor berättar om oss själva
    för att knyta an till varandra.

  44. Frågan är: Hur delar vi med oss
    av våra berättelser-

  45. -om det finns rädsla
    i vår omgivning och kultur?

  46. Hur ska vi förbli vi öppna, sårbara
    och känslomässigt blottade-

  47. -om vi känner skam och rädsla?
    Därför behöver vi medkänsla.

  48. Behovet är i princip tredelat.

  49. När vi tänker på framtidens arbete
    så är framför allt två saker viktiga.

  50. När arbetet handlar mer om kunskap
    och service är två saker är viktiga:

  51. Vi måste kunna samarbeta med
    olika människor från olika bakgrunder.

  52. Vi behöver också förmågan att tänka -
    kreativitet. Där blir medkänslan viktig.

  53. För det andra letar vi allt mer-

  54. -efter sociala och etiska värderingar
    och socialt ansvar-

  55. -i form av medkänsla
    hos våra arbetsgivare och företag.

  56. För det tredje har man lyckligtvis
    även inom ekonomin börjat inse-

  57. -att människor inte bara
    är rationella individualister-

  58. -utan fokuserar på andra.

  59. Vi är medfött villiga och kapabla
    till samarbete och empati.

  60. Så vad menar vi med medkänsla?
    Det är att leva med någon annan.

  61. Det är att vara sårbar
    med en annan persons sårbarhet.

  62. Det är att leva med hennes eller hans
    lidande såväl som glädje.

  63. Det är både en sorts förståelse
    och en dynamisk kraft.

  64. Vi begär och kräver också av andra-

  65. -att de utvecklar sina färdigheter
    och tar ansvar.

  66. Det är också medkänsla.

  67. Det är också fundamentet
    för samspel och tillit.

  68. Mänskligheten skulle inte ha överlevt
    utan medkänsla.

  69. Som Walter sa är våra hjärnor
    gjorda för att knyta an till varandra.

  70. Ett tre månader gammalt barn
    väljer föräldern som beter sig vänligt.

  71. Biologiskt är vi också
    byggda för att utöva medkänsla.

  72. Vagusnerven
    kallas även "medkänslenerven".

  73. Den sträcker sig från ansikte till hals,
    lungor, hjärta och fler organ.

  74. Den får oss att agera empatiskt
    eller förbereda oss på socialt samspel-

  75. -och den gör oss friskare.
    Den främjar immunsystemet-

  76. -balanserar glukosnivåerna
    och sänker pulsen.

  77. Människor med en mer aktiv vagusnerv
    är mer empatiska och friskare.

  78. Den kan tränas
    med kärleksfulla mikrostunder-

  79. -som Barbara Fredrickson pratade om.

  80. Medkänsla är mer än en känsla.
    Det är tillämpad empati.

  81. Det inbegriper förståelse, motivation
    och socialt beteende.

  82. Vi lägger märke
    till vad någon annan upplever.

  83. Vi vill agera,
    och sen agerar vi faktiskt.

  84. Vi försöker att lindra lidandet
    eller uppfylla någons behov.

  85. Vi tittar på hela processen
    från endotel nivå till socialt beteende.

  86. Upplevelsen ger resultat-

  87. -för den hjälpande, den hjälpta
    och miljön - i det här fallet företaget.

  88. Internationellt har det gjorts
    väldigt få interventionsstudier.

  89. Framför allt vad gäller medkänsla,
    men inom positiv psykologi generellt.

  90. Det är därför
    det här är lite av en pionjärstudie.

  91. Det vi känner till i nuläget,
    tack vare forskningen-

  92. -är de här sex potentiella vinsterna
    för organisationer.

  93. En positiv kultur med tillit,
    innovation och kreativitet-

  94. -kundrelationer, rekrytering,
    försäljning och välbefinnande-

  95. -på många olika sätt,
    vilket vi lärt oss om i dag.

  96. Jag skulle kunna prata i en timme
    om det här, men jag säger en sak:

  97. En positiv kultur med tillit
    och medkänsla är nog det viktigaste.

  98. Två saker:

  99. Medkänsla ger oss positiva känslor
    och förbättrar våra sociala kontakter.

  100. Sådant sprider sig och smittar.

  101. På så sätt
    är det ett fenomen och en kultur.

  102. Det påverkar samtliga övriga faktorer,
    till exempel innovation och kreativitet.

  103. Som vi vet delar vi information
    i en kultur med tillit.

  104. Vi samarbetar mer och delar idéer-

  105. -i stället för att undanhålla saker
    och konkurrera på osunda sätt.

  106. Vi frågor oss: Blir organisationer
    med medkänsla framgångsrika?

  107. Vad är medkänsla i en organisation?

  108. Hur skapas eller förstärks medkänsla?

  109. Hur påverkar det vårt välbefinnande
    och vår prestation på olika sätt?

  110. Jag fokuserar på företagen
    där vi gjort interventioner-

  111. -men vi undersöker också
    välgörenhetsarbete inom företag.

  112. Till exempel kan anställda på Nordea,
    en stor bank...

  113. En anställd kan lägga en del
    av sin arbetstid på ett gott syfte-

  114. -och hjälpa en ung person som riskerar
    att bli isolerad eller skuldsatt.

  115. Hur påverkar det motivationen?

  116. Sen tar vi ännu ett steg och undersöker
    hur företag och samhällen samverkar-

  117. -och varför en del bra idéer fungerar
    på vissa ställen men inte andra.

  118. Hur kan vi skapa, testa och återskapa
    de bästa idéerna-

  119. -och sprida dem över landet?

  120. Vi arbetar främst inom företag-

  121. -och det är där
    vi har flest arbetspartner.

  122. I år gör vi nio interventioner-

  123. -varav sju gäller känslomässiga
    färdigheter och medkänsla.

  124. Jag leder dem, och en intervention
    är sammanlagt nästan tjugo timmar.

  125. Det är träning på djupet
    under åtta veckor.

  126. Vi har också interventioner för
    karaktärsstyrka och självmedkänsla.

  127. Den senare är, som jag lärde mig av
    Christopher Germer och Kristin Neff-

  128. -den första som genomförts
    i en organisation.

  129. Det blir spännande att se resultaten.
    Den pågår nu.

  130. Vi gör interventioner med deltagare och
    kontrollgrupper i fem organisationer.

  131. De får svara på frågor
    före, efter och sex månader senare.

  132. Med bättre känslomässiga färdigheter
    och medvetenhet om ens känslor-

  133. -ökar modet att agera
    och de interpersonella färdigheterna.

  134. Vårt beteende blir mer socialt.
    Vi mäter hela medkänsleprocessen-

  135. -liksom olika värden
    för välbefinnande och prestation.

  136. Det här är några exempel
    på vad vi mäter.

  137. Positiv och negativ effekt,
    hur meningsfullt arbetet är.

  138. Grundläggande behov, kompetens,
    tillhörighet och socialt beteende.

  139. Respektfullt bemötande,
    arbetsengagemang, utbrändhet etc.

  140. Till och med klokhet.

  141. En liten sammanfattning
    av hur träningen ser ut.

  142. Den känslomässiga träningen
    ska främja-

  143. -tillit, medkänsla, positivitet
    och goda relationer.

  144. Vi vill öka
    den känslomässiga medvetenheten-

  145. -och bidrar med många verktyg rörande
    både positiva och negativa känslor.

  146. Vid det första tillfället-

  147. -pratar vi om hur känslor påverkar oss
    och hur vi kan påverka dem.

  148. Vi pratar om inspiration, upprymdhet,
    tillit, tacksamhet, frustration-

  149. -rädsla, ilska och lättnad, och
    hur de olika känslorna påverkar oss.

  150. Vi pratar om krafterna bakom dem.
    Vad gör människan levande?

  151. Hur främjar vi intresse, förståelse-

  152. -uppskattning, rättvisa, autonomi,
    framsteg och meningsfullhet?

  153. Vi lär folk att stärka positiva känslor
    och hantera negativa situationer.

  154. Vi lär ut många konkreta verktyg.

  155. Till exempel empatiskt lyssnande,
    andning, tacksamhet-

  156. -mindfulness, självmedkänsla,
    att förutse olika situationer...

  157. Äkthet, leenden, andning.
    Många olika verktyg.

  158. Sen tittar vi på hur man
    främjar känslor systematiskt.

  159. Vid karaktärsstyrkeinterventionen
    pratar vi om positiv psykologi.

  160. Man lär sig att byta fokus
    från negativt till positivt.

  161. Från olikheter
    till likheter och styrka hos andra.

  162. Vi har lärt oss om självmedkänsla
    i dag.

  163. Vi pratar om självmedkänsla,
    mindfulness och vänlighet.

  164. Vi följer Neffs och Germers modell.

  165. Att hitta sin egen röst
    och motivera sig själv-

  166. -genom medkänsla i stället för kritik.

  167. Några preliminära resultat. Jag visade
    dem för första gången i fredags-

  168. -och jag såg dem själv i torsdags.

  169. Vad gäller känslomässig färdighet
    har vi för lite data-

  170. -men vi får in mer hela tiden.

  171. Vi tittar på resultaten
    från 75 besvarade frågeformulär-

  172. -från tre grupper
    vid mätningar före och efter.

  173. Vi ser två signifikanta resultat,
    även om skillnaderna inte är så stora.

  174. Här är känslomässiga färdigheter.
    Kontrollgruppen är oförändrad-

  175. -men för testgruppen har
    de känslomässiga färdigheterna ökat.

  176. Rädsla för medkänsla i organisationer.

  177. Rädslan har minskat i testgruppen,
    men faktiskt ökat i kontrollgruppen.

  178. Tre nästan signifikanta resultat:

  179. Respektfullt bemötande på arbetet-

  180. -känsla av tillhörighet,
    ett mänskligt grundläggande behov-

  181. -och arbetets
    negativa inverkan på familjelivet.

  182. Negativ inverkan sjönk för testgruppen
    men steg för kontrollgruppen.

  183. Jag vill visa ett resultat
    angående karaktärsstyrka.

  184. Det är nästan signifikant,
    men ser ut som ett läroboksexempel.

  185. Det gäller medkänsla.
    För kontrollgruppen är nivån stabil-

  186. -och för testgruppen har den ökat.

  187. Det som verkligen är inspirerande
    är att se och höra det här.

  188. Det här är faktiska kommenterar
    från ledare i organisationerna.

  189. De beskriver hur medkänsla,
    uppmärksamhet och närvaro känns.

  190. De säger: "Helt underbart."
    "Man vill sprida godheten."

  191. "En känsla
    av att kunna klara vad som helst."

  192. "Man vill göra sitt bästa."
    "Uppmuntrande."

  193. "Man höjs till en ny nivå."
    "Meningsfullt."

  194. "Motiverande."
    "Man vill prova saker."

  195. Eller det här:
    "Den andra bryr sig verkligen."

  196. "Man känner sig uppskattad."
    "En vilja att vara närvarande."

  197. "Man känner sig säker."
    Och de två sista:

  198. "Genuin personlig kontakt."
    "Vi är i vår renaste form."

  199. Det här är viktigt för mig personligen.
    Jag älskar kommentarerna.

  200. Folk har pratat om tillit-

  201. -tillåtelse, delad förståelse, ansvar
    och framtidens arbete.

  202. De sa:
    "Nu förstår jag hur tillit skapas."

  203. "Inte genom att tvinga eller bestämma,
    utan genom att dela."

  204. "Nu har vi tillåtelse att bry oss, prata
    och ge plats för empati och känslor."

  205. "Tillåtelsen, den delade förståelsen
    och viljan att stötta varandra"-

  206. -"är både betydelsefull och en lättnad."

  207. Ansvar: "Jag insåg att jag har ansvar
    för mitt och andras välbefinnande."

  208. "Allt börjar med mina egna känslor."

  209. "Vi pratar om något djupt mänskligt.
    Det här kan vara framtiden."

  210. "Den här kunskapen är det som
    påverkar det strategiska arbetet mest."

  211. För tillfället har vi två signifikanta
    resultat och fyra nästan signifikanta.

  212. Som vi såg.

  213. Det vi har lärt oss
    kan sammanfattas i två punkter:

  214. Organisationsledare
    uppskattar att få dela med sig.

  215. Det ligger i mänskliga naturen.

  216. Ofta har vi inte
    så mycket tid och utrymme-

  217. -i våra professionella liv för sådant.

  218. De vill också ha stöd.

  219. Medkänsla hjälper oss
    att skapa miljöer-

  220. -där vi känner oss trygga nog
    för att blotta oss känslomässigt.

  221. Vi måste tänka på att det inte alltid
    är lätt att välja empati och medkänsla.

  222. Vi kanske inte
    tänker på att göra det själva.

  223. Det är också svårt, eftersom man
    då delar rädslan eller skammen.

  224. Vi måste kunna hantera det själva.

  225. Vi kan känna press från omgivningen
    och stressen i våra arbetsliv.

  226. Vi behöver två saker:
    Vi måste ge oss själva tillåtelse.

  227. Lära oss själva, förstå, internalisera
    och öva.

  228. Av två anledningar: Så att vi tänker på
    att välja empati och medkänsla-

  229. -och så att vi har modet att göra det-

  230. -även om omgivningen
    säger något annat.

  231. Då vet vi
    att det är det modiga alternativet.

  232. Det andra vi behöver
    är att omge oss med människor-

  233. -som när vi misslyckas säger:
    "Du misslyckades, men du var modig."

  234. Det räcker
    om vi lyckas i 30 % av fallen.

  235. Det handlar om övning.

  236. Tack.

  237. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förändra företag med tillit

Avsnitt 7 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tillit inom företag skapar både bättre samarbeten och affärer. Det menar Miia Paakkanen, forskare i positiv psykologi. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv > Företagande och entreprenörskap
Ämnesord:
Arbetsliv, Arbetsmotivation, Företagsekonomi, Företagsformer, Företagsledning, Företagsorganisation, Företagsutveckling, Personaladministration
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tillit från cell till samhälle

Avsnitt 1 av 9

När ska man lita på andra människor och vad innebär det? Erik Blennberger är professor i etik och har länge använt ordet tillit i sin forskning. Här berättar han om hur folk känner och använder sig av begreppet. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för Social Hållbarhet vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Den svala svenska tilliten

Avsnitt 2 av 9

Lars Trägårdh, professor i historia, berättar om Sverige, svenskar och tillit. Han presenterar lite av forskningen kring hur strukturer och tillit fungerar här. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

När vi känner tillit

Avsnitt 3 av 9

Walter Osika är stressforskare vid Karolinska Institutet och berättar om vad tillit är psykologiskt och fysiologiskt. Hur reagerar och agerar kroppen och hjärnan genom känslor? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Medkänsla för att skapa tillit

Avsnitt 4 av 9

Psykologerna Christina Andersson och Katja Bergsten föreläser om betydelsen av ordet medkänsla. Många forskare önskar använda det engelska ordet "compassion" för att berätta om medkänsla eftersom det svenska ordet inte har samma betydelse, men det råder delade meningar om detta. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förutsättningar för tillit

Avsnitt 5 av 9

Vem litar vi på och vilka faktorer påverkar vår känsla av tillit? Sverige anses vara ett "tillitsland": vi litar på stat och strukturer i samhället. Hur påverkar miljön din tillit? Forskaren och statsvetaren Susanna Wallman Lundåsen berättar. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tre ord om tillit

Avsnitt 6 av 9

Jan Mewes är forskare i sociologi och föreläser om innebörden av social tillit. Det handlar om många saker i vårt samhälle. Hur är det att leva i ett samhälle, med eller utan tillit? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förändra företag med tillit

Avsnitt 7 av 9

Tillit inom företag skapar både bättre samarbeten och affärer. Det menar Miia Paakkanen, forskare i positiv psykologi. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Att lära ut tillit

Avsnitt 8 av 9

Hur kan man använda tillit i undervisning? Julia Romanowska har en konstnärlig master i musik och pedagogik och intervjuas av Eva Bojner Horwitz som är hälsoforskare. De samtalar om huruvida tillit är en känsla eller om det är något annat och om hur musik påverkar tillit. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Olika syn på tillit

Avsnitt 9 av 9

Panelsamtal om tillit och medkänsla. Barn ska kunna känna sig trygga och förstå vad medkänsla är redan på förskolan. Sociologen Jan Mewes menar att det skapar bättre tillit. Han samtalar med Christina Andersson, psykolog; Miia Paakkanen, forskare, positiv psykologi; Erik Blennberger, professor i etik. Moderator: Kattis Ahlström. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Frivilliga och kommunala insatser

Panelsamtal om vem som har ansvar för att hjälpa flyktingar när de anländer till Sverige. Utför de frivilliga organisationerna statens uppgift? Hur ska frivilliga och myndigheter arbeta? Medverkande: Hamza Ibrahim, ordförande för Ensamkommandes förbund; Mary Douglas, Rädda Barnen, Malmö; Jens Jording, Malmö stad; Annelie Larsson, sociala resursförvaltningen i Malmö stad. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Husdjur

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss