Titta

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Om UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Föreläsningar och samtal om tillit för ett socialt hållbart samhälle. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle : Tillit från cell till samhälleDela
  1. En väldigt intressant person
    som har mycket klokskap i sig.

  2. Han är forskningsledare
    på Ersta Sköndal högskola.

  3. Han har jobbat med tillämpad etik
    i socialpolitik och socialt arbete.

  4. Han har gjort väldigt mycket.
    - Jag kan inte säga allt, Erik.

  5. Han har arbetat fram etiska koder för
    socialarbetare och i ideell sektor.

  6. Också för chefer.

  7. Välkommen på scen, Erik Blennberger
    från Ersta Sköndal högskola.

  8. Tack.

  9. Tack. Begreppet tillit på en kvart?
    Det blir ganska speedat tempo.

  10. Vi går direkt på
    en grundbestämning av tillit.

  11. Om man ska svara mellan två
    t-banestationer vad tillit betyder-

  12. -då har en polskfödd sociolog-

  13. -som heter Piotr Sztompka
    föreslagit denna formulering:

  14. "Det är en förväntansfull inställning
    till andras framtida handlingar."

  15. En enkel, vardaglig grundbestämning.

  16. Om man ska ta reda på
    hur det är med tilliten hos oss-

  17. -finns det en internationell
    standardfråga. Man frågar så här:

  18. "Tycker du på det hela taget att
    man kan lita på de flesta människor?"

  19. "Eller kan man inte vara
    nog försiktig i umgänget med andra?"

  20. "Inte vara nog försiktig"...
    Svarar man ja på den frågan-

  21. -är tilliten ganska svag.
    Den anses kunna mäta en hel del.

  22. För att komma vidare måste man ha ett
    mer sofistikerat analysinstrument.

  23. Jag föreslår ett antal grundfrågor
    för att komma åt begreppet tillit-

  24. -eller för att närma sig fenomenet.
    En sån grundfråga skulle kunna vara:

  25. Tillitens subjekt.
    Vem eller vad utmärks av tillit?

  26. Om vad eller vem säger jag
    att den eller det har tillit?

  27. Vad riktas tilliten mot?

  28. Vilket sammanhang
    och vilket objekt har den?

  29. Vem eller vad riktas tilliten mot?
    I vilka situationer?

  30. Och hur uttrycker sig tillit?

  31. I vilken omfattning finns den?
    Hur erfars den?

  32. Det pågår ständigt mätningar.

  33. Efter mig får vi senaste nytt
    från tillitsforskningen.

  34. Vi får reda på hur det går
    för Sverige vad gäller tillit.

  35. Tillitens roll.
    Trean och fyran här går omlott.

  36. Jag tänker mig att man diskuterar
    mycket vad som skapar tillit.

  37. Å andra sidan, vad leder tillit till?
    Vad är en följd av tillit?

  38. Det kan finnas parallellfenomen, som
    inte orsakar eller orsakas av tillit-

  39. -utan som uppstår ihop med tillit.
    Det här är alldeles för lite beaktat.

  40. Man funderar antingen på
    vad som är orsaken eller effekten.

  41. Parallellfenomenstanken är viktig.
    Sista frågan: Tillitens värde.

  42. Varför har vi konferensen?

  43. Varför finns det så mycket forskning
    i världen om tillit?

  44. Har den egenvärde för ett gott liv?

  45. Utan tillit
    får livet ingen riktig mening.

  46. Eller är betydelsen instrumentell?
    Är bara effekten intressant?

  47. De fem frågorna tar vi nu.

  48. Tillitens subjekt. Tillit är
    ett grundläggande personlighetsdrag.

  49. Man talar om "basic trust". Det är en
    del av personligheten att ha tillit.

  50. Man kan lyfta fram
    den danske teologen Lögstrup.

  51. Han menar att människan har
    en naturlig förstahandsbenägenhet-

  52. -att möta livet och andra med tillit.

  53. Tilliten ligger väl till för oss.

  54. Det är först när den inte motsvaras,
    när den inte besvaras-

  55. -av omgivningen, av de
    signifikanta andra i barnets miljö-

  56. -som misstron dyker upp. Människan är
    designad för tillit skulle han säga.

  57. Ett grundläggande personlighetsdrag.
    Vi kan släppa den tanken och mena-

  58. -att det kan vara en egenskap
    hos en persons handlingar.

  59. Vid hög tillit så är det väldigt
    många handlingar som har tillit.

  60. Då är det en generell tillit.

  61. Tillit kan vara en egenskap
    hos en social formation. En familj.

  62. En släkt,
    en vänkrets, en organisation.

  63. En förening,
    en arbetsplats, en etnisk grupp.

  64. En stat, Sverige, kan utmärkas
    av tillit. En tidsepok, en kultur.

  65. Olika subjekt
    kan finnas för tilliten.

  66. Nästa fråga: Vad riktas tilliten mot?
    Vem eller vad?

  67. Man kan tänka sig att tilliten
    till sig själv är viktig.

  68. "I have confidence in me."
    Visst var det så som...

  69. ...sången gick i "Sound of Music",
    som de flesta såg tre, fyra gånger?

  70. Tillit till sig själv. "Jag tror
    på mig själv." Det är utmärkt.

  71. Vi tänker oss att den har en
    social orientering. En närhetstillit.

  72. En ömsesidig tillit.
    Två personer litar på varandra.

  73. Tillit till den andra personen
    som man känner. En social tillit.

  74. Sociologen Robert Putnam
    talar om det som "massiv tillit".

  75. Den massiva tilliten
    skapar "bonding", en sammanhållning.

  76. Starka sociala grupperingar
    som har tillit mellan sig.

  77. Han skiljer på närhetstillit
    och avståndstillit-

  78. -som är en allmän social tillit.
    Tillit till folk i allmänhet.

  79. Han kallar den "tunn tillit".
    Inte dålig-

  80. -men den är inte lika massiv
    som den andra.

  81. Den har en mer brobyggande karaktär.

  82. "Bridging"
    är det engelska uttrycket för detta.

  83. Bara en "bonding"-tillit
    riskerar ytterst att skapa enklaver-

  84. -till och med maffiasamhällen. Med
    stark tillit till den inre gruppen-

  85. -men tveksamhet inför folk utanför.

  86. "Bridging" är viktigt
    för ett tillitsfullt samhälle.

  87. Tillit till organisationer,
    till sjukvården.

  88. Till polisen, till media,
    till det demokratiska systemet.

  89. Tillit till teknik och civilisation,
    till utvecklingen.

  90. Man kan se tilliten
    i graden av optimistisk betraktelse-

  91. -på olika nya tekniska artefakter
    i samhället.

  92. Tänk på de av er som var tveksamma
    när mobilen kom till exempel.

  93. Ni kanske också var tveksamma
    då videon kom.

  94. Vad skulle man ha den till?
    Man såg på tv i direktsändning.

  95. Hyra filmer hemma? De gick på bio.

  96. Fel med video, fel med mobil.

  97. De flesta har lagt ner
    det motståndet, kan man säga.

  98. Nu har alla de tekniska hjälpmedlen.
    Att man står på nej inför ny teknik-

  99. -och att det är farligt,
    det är en slags teknisk misstro.

  100. Mot det en kulturoptimistisk tillit.
    Man kan vara skeptisk mot ny teknik-

  101. -men ha hög social tillit. De
    två områdena behöver inte följas åt.

  102. Tillit till naturen.
    Tänk att för drygt hundra år sen-

  103. -trodde vi att naturen var befolkad
    av farliga väsen som härskade där.

  104. Man fick akta sig för skogspromenader
    sena kvällar.

  105. Sista tilliten: En existentiell
    tillit, en helhetstillit.

  106. Till Gud, eller en kosmisk ram.

  107. Att man möter hela tillvaron
    med en grundläggande tillit.

  108. Tilliten kan ha olika objekt.

  109. Tillitens uttryck och dess förekomst:
    Hur erfars och yttras den?

  110. I vilken grad finns det tillit?

  111. Vid denna fråga kommer man in
    på socialisationsprocessen.

  112. Hur ser barnuppfostran ut? Vilka
    signifikanta andra träffar ett barn?

  113. Hur ser hela den kulturen ut
    som genererar tillit de första åren?

  114. Jag bortser från det, och tar upp
    samhällsförhållanden som ofta anges-

  115. -indikera en hög grad av
    social tillit. Det finns en hel del.

  116. Man säger att ett vitalt näringsliv
    är en sån indikator.

  117. Ett vitalt föreningsliv
    och näringsliv.

  118. En väl fungerande demokrati
    och offentlig förvaltning.

  119. Allt det är uttryck
    för att tillit finns i ett samhälle.

  120. Minskar eller ökar den?

  121. Eller är den sociala tilliten
    i Sverige och världen konstant?

  122. Vi vet att fattigdomen minskar.
    Ökar också tilliten?

  123. Lars kommer in på det om en kvart.

  124. En känd bok om tillit
    är Robert Putnams "Bowling Alone"-

  125. -som kom på svenska 2001.
    "Den ensamme bowlaren".

  126. Nån föreslog
    att den borde heta "Grilla ensam".

  127. Det skulle vara
    en mer kongenial översättning.

  128. Putnam anger att det finns
    en oroväckande utveckling-

  129. -att människor gör saker
    på egen hand.

  130. "Tilliten och den
    därmed samhörande medborgarandan"-

  131. -"eroderar
    i den västerländska kulturen."

  132. Forskare med dragning
    åt dystopiska samhällstolkningar-

  133. -de utgör en ganska stor andel,
    sa genast att tilliten minskar.

  134. "Se här hur farlig utvecklingen är."

  135. Det finns en standardbild av tillit
    där Sverige ligger väldigt högt-

  136. -tillsammans med Danmark, Norge,
    Nya Zeeland och Holland.

  137. Vi går till frågan om dess orsaker,
    effekter och parallellfenomen.

  138. Vad skapar tillit?
    Vad är tillitens genes?

  139. Hur kommer tilliten igång? Om vi
    bortser från socialisationsprocessen.

  140. Det finns ett antal generella,
    strukturella förklaringsfaktorer.

  141. De har ni en hög av här.
    Hög utbildningsnivå ger hög tillit.

  142. Ett samhälle med välfärd
    ger hög tillit.

  143. Hög grad av jämlikhet
    och jämställdhet, politisk demokrati.

  144. Hög grad av individualism.
    Starka individer genererar tillit.

  145. Etnisk eller kulturell homogenitet,
    social rörlighet, framstegstro-

  146. -genererar tillit.
    Protestantisk religiositet.

  147. Det finns många varianter
    av religiositet, även protestantisk.

  148. Man får anta
    att det är en kulturell betydelse-

  149. -och sekularism
    i betydelsen sekulär stat.

  150. Här har Bo Rothstein i en artikel
    alldeles nyligen i Dagens Nyheter-

  151. -angett att även i etniskt
    och kulturellt heterogena samhällen-

  152. -kan det bli en betydande tillit-

  153. -förutsatt att staten är korrekt.

  154. Med en fungerande
    offentlig förvaltning-

  155. -spelar det ingen roll om samhället
    är kulturellt homogent eller inte.

  156. Kombinationer av förhållanden
    skapar tillitskulturer.

  157. "Cultures of trust", som det heter.

  158. Diskussionen om vad som har betydelse
    för tillitens genes-

  159. -är diskussionen om fyra övergripande
    faktorer som kan viktas olika.

  160. Är den sociala tilliten
    till främlingar basen?

  161. Eller är det den politiska tilliten
    som är basen?

  162. En stat fungerar väl, förvaltningen
    är korrekt, politiken likaså.

  163. Då skapar den politiska tilliten
    den allmänna sociala tilliten.

  164. Eller är det så att civilsamhällets
    aktiviteter, vad det än är...

  165. Frimärkssamling, körsång, idrott.

  166. Bara det är nån informell verksamhet,
    föreningar eller nätverk.

  167. Eller är det ett vitalt näringsliv
    som är orsaken?

  168. Här finns två teorier
    som står mot varandra.

  169. Vi har Rothsteins statscentrerade.
    Det är en överspridning av tillit-

  170. -från offentlig sektor till personer.

  171. Mot Putnams teori att det
    är aktiviteter i civilsamhället.

  172. Det är huvudförklaringen
    till att det skapas tillit.

  173. Putnam har dock
    en illusionslös kommentar-

  174. -om möjligheten att utreda sambanden:

  175. "Orsakspilarna
    mellan samhällsengagemang"-

  176. -"och social tillit är lika insnodda
    i varandra som en omrörd spaghetti."

  177. Han ger upp försöken
    att se vilka orsaker tilliten har.

  178. Sista två minuterna
    tänker jag ägna åt frågan:

  179. Tillitens värde.
    Varför är tillit viktig?

  180. Man kan tänka sig att den är viktig
    av instrumentella skäl.

  181. Det skapar social trygghet
    och ett väl fungerande samhälle.

  182. Ju mer tillit desto mer trygghet-

  183. -och desto bättre fungerar samhället.

  184. Varför ska samhället fungera bra? Det
    måste väl finnas ett ytterligare mål?

  185. Jag föreslår att man höjer tillitens
    nivå vad gäller hur den värderas.

  186. Det är ett etiskt spår:

  187. Tilliten har ett egenvärde
    som en aspekt av personlig frihet.

  188. Frihet som förmåga och känsla,
    som ett egenvärde för ett gott liv.

  189. En del av livets mening.
    Den friheten, där har tilliten...

  190. Friheten har en dimension av tillit.

  191. Tillit har också ett egenvärde
    som en aspekt av kärlek.

  192. Förmågan att älska, och erfarenhet av
    att vara älskad, förutsätter tillit.

  193. Det är en aspekt av kärlek.

  194. Och tillit har ett egenvärde
    som en aspekt av livsglädje.

  195. Tilliten
    är förbunden med livsglädjen.

  196. Tillit har ett egenvärde
    som en del av vår personliga frihet-

  197. -en del av vår förmåga till kärlek-

  198. -och en del av dimensionen
    av livsglädje. Tillit behövs.

  199. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tillit från cell till samhälle

Avsnitt 1 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När ska man lita på andra människor och vad innebär det? Erik Blennberger är professor i etik och har länge använt ordet tillit i sin forskning. Här berättar han om hur folk känner och använder sig av begreppet. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för Social Hållbarhet vid Karolinska Institutet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper
Ämnesord:
Förtroende, Kognitiv psykologi, Psykologi, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tillit från cell till samhälle

Avsnitt 1 av 9

När ska man lita på andra människor och vad innebär det? Erik Blennberger är professor i etik och har länge använt ordet tillit i sin forskning. Här berättar han om hur folk känner och använder sig av begreppet. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för Social Hållbarhet vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Den svala svenska tilliten

Avsnitt 2 av 9

Lars Trägårdh, professor i historia, berättar om Sverige, svenskar och tillit. Han presenterar lite av forskningen kring hur strukturer och tillit fungerar här. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

När vi känner tillit

Avsnitt 3 av 9

Walter Osika är stressforskare vid Karolinska Institutet och berättar om vad tillit är psykologiskt och fysiologiskt. Hur reagerar och agerar kroppen och hjärnan genom känslor? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Medkänsla för att skapa tillit

Avsnitt 4 av 9

Psykologerna Christina Andersson och Katja Bergsten föreläser om betydelsen av ordet medkänsla. Många forskare önskar använda det engelska ordet "compassion" för att berätta om medkänsla eftersom det svenska ordet inte har samma betydelse, men det råder delade meningar om detta. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förutsättningar för tillit

Avsnitt 5 av 9

Vem litar vi på och vilka faktorer påverkar vår känsla av tillit? Sverige anses vara ett "tillitsland": vi litar på stat och strukturer i samhället. Hur påverkar miljön din tillit? Forskaren och statsvetaren Susanna Wallman Lundåsen berättar. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Tre ord om tillit

Avsnitt 6 av 9

Jan Mewes är forskare i sociologi och föreläser om innebörden av social tillit. Det handlar om många saker i vårt samhälle. Hur är det att leva i ett samhälle, med eller utan tillit? Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förändra företag med tillit

Avsnitt 7 av 9

Tillit inom företag skapar både bättre samarbeten och affärer. Det menar Miia Paakkanen, forskare i positiv psykologi. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Att lära ut tillit

Avsnitt 8 av 9

Hur kan man använda tillit i undervisning? Julia Romanowska har en konstnärlig master i musik och pedagogik och intervjuas av Eva Bojner Horwitz som är hälsoforskare. De samtalar om huruvida tillit är en känsla eller om det är något annat och om hur musik påverkar tillit. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Olika syn på tillit

Avsnitt 9 av 9

Panelsamtal om tillit och medkänsla. Barn ska kunna känna sig trygga och förstå vad medkänsla är redan på förskolan. Sociologen Jan Mewes menar att det skapar bättre tillit. Han samtalar med Christina Andersson, psykolog; Miia Paakkanen, forskare, positiv psykologi; Erik Blennberger, professor i etik. Moderator: Kattis Ahlström. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Semester

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss