Titta

UR Samtiden - Djursholm skapar eliten

UR Samtiden - Djursholm skapar elitenDela
  1. Nu ska vi till en annan värld:
    världen av de anställningsbara.

  2. T.o.m. ledarna i samhället.
    De som har jobb i hög grad-

  3. -och som i hög grad påverkar
    allas vårt liv.

  4. Det här är en nyutkommen bok.
    Den kom ut före sommaren.

  5. En studie som jag har gjort
    genom att vara mycket i Djursholm-

  6. -gjort intervjuer, deltagit
    i olika sociala sammanhang-

  7. -som skolundervisning, mingel,
    fester, familjeliv och liknande.

  8. Jag har landat i boken
    "Djursholm: Sveriges ledarsamhälle".

  9. Undertiteln har en dubbel betydelse.

  10. Dels är det en sociologisk studie av
    det jag kallar för ledarsamhälle.

  11. Jag undersöker den kultur som präglar
    det här samhället-

  12. -och som därmed påverkar de människor
    som lever i den här världen.

  13. Det betyder också att det är ett
    samhälle som leder övriga Sverige-

  14. -i en normsättande bemärkelse.
    Jag ska återkomma till det.

  15. Det är kanske nån
    som kommer från Djursholm här?

  16. Två. Säkert fler. Det brukar vara
    blygt när man ställer den frågan.

  17. De flesta har säkert en vetskap om
    vad Djursholm är för värld.

  18. Djursholm är närmast
    ett känt varumärke.

  19. Det här är ett typiskt sätt
    att beskriva Djursholm: stora villor.

  20. Så ser det ut i centrala Djursholm.

  21. Det gamla, ursprungliga Djursholm
    präglas av palatsliknande villor-

  22. -och en hel del av dem har
    höga grindar eller höga häckar.

  23. Bilden längst ner till höger
    är Villa Pauli.

  24. Den vanligaste bilden
    när Djursholm avbildas.

  25. Det är Djursholms Eiffeltorn.

  26. Det här är också ett sätt att be-
    skriva Djursholm: människor med makt-

  27. -som på olika sätt påverkar
    vår samtid.

  28. Djursholm domineras i dag av
    människor inom näringslivet.

  29. Många av dem har toppositioner.
    Längst upp till vänster:

  30. Fredrik Lundberg.
    Industrivärldens mäktige man-

  31. -och Lundbergsföretagens mäktige man.

  32. Björn Ulvaeus, känd artist.

  33. Anna Kinberg Batra har delvis
    vuxit upp i Djursholm.

  34. Och ett antal andra personer.

  35. Begreppet ledare handlar inte om
    att vara chef nödvändigtvis-

  36. -eller att vara chef i näringslivet,
    utan om möjligheten till inflytande-

  37. -möjligheten att få plats i debatten.

  38. Det här är personer
    som har den möjligheten.

  39. Björn Ulveaus har varit aktiv i
    religionens vara och inte vara-

  40. -som inte har att göra med
    hans artistskap.

  41. Studien om Djursholm handlar
    framför allt om barn och ungdomar.

  42. Det är mitt intresse. Hur är det
    att växa upp i den här miljön?

  43. Vad gör Djursholm
    med barn och ungdomar?

  44. Jag tänkte att vi skulle titta på en
    video från Viktor Rydbergs gymnasium-

  45. -som är den viktigaste utbildnings-
    institutionen i Djursholm.

  46. Det är en video som har gjorts
    av Viktor Rydbergs gymnasium-

  47. -som marknadsföring för skolan.
    Den har några år på nacken-

  48. -men den är alltjämt aktuell.

  49. Vi ska se om jag lyckas
    få i gång den här.

  50. Vi erbjuder ekonomisk inriktning-

  51. -och naturvetenskaplig inriktning.

  52. Hälsa och idrott är två saker
    som vi betonar på skolan.

  53. Vi har aktiva skollag.

  54. Och med det kopplat till
    ett hälsosamt levande.

  55. Vi har engelska i undervisningen
    i vissa ämnen.

  56. Man kan ha biologi eller
    samhällskunskap på engelska.

  57. När man söker in, har man möjlighet
    att välja bild, keramik och musik.

  58. Skolan är studieinriktad, men det
    pushar en så att man blir sporrad-

  59. -och får bättre resultat.

  60. Jag valde Djursholm eftersom jag
    ville ha en mindre skola-

  61. -och en högre nivå på utbildningen.

  62. Lärarna försöker göra saker som är
    mer intressanta. Det är filmklipp-

  63. -och diskussioner som förs hela
    tiden. Allt för att engagera eleven.

  64. Vi får datorer redan från ettan.

  65. Sen baseras undervisningen mest på
    det som finns på internet.

  66. Vi använder datorerna
    nästan varje lektion.

  67. Jag har haft nytta av att tidigt
    på gymnasiet lära mig att samarbeta-

  68. -och även tala inför folk.

  69. Presentera projektarbeten
    och pitcha idéer.

  70. Inför lärare, elever och
    professionella inom näringslivet.

  71. Om du vill gå på en bra skola med
    bra människor och bra undervisning-

  72. -skulle jag välja Viktor Rydberg.

  73. Det är alltid roligt
    att lära sig nytt.

  74. Vi ville skapa en skola
    där man tar vara på lusten att lära.

  75. Vi bestämde oss för att ha musikal
    redan från första året.

  76. Man utvecklas som person
    under de här åren.

  77. Man vill inte bara plugga,
    man vill testa nya uttryckssätt.

  78. Just att man jobbar med
    båda hjärnhalvorna-

  79. -tror vi är väldigt roligt.

  80. Skolan bygger på förtroende mellan
    elever och elever och lärare.

  81. Med gemenskap och trivsel och att man
    mår bra gör man bättre ifrån sig.

  82. Det skapar en god miljö,
    då presterar man bättre.

  83. Djursholm grundades 1889-

  84. -av bankdirektör Henrik Palme,
    farfars halvbror till Olof Palme.

  85. Det grundades i akt och mening av att
    vara ett samhälle för dåtidens elit.

  86. Djursholmsliknande miljöer
    finns överallt i världen.

  87. Men Djursholm är unikt tror jag. Det
    bildades som genom ett svärdshugg.

  88. Inget utom ett slott och ängsmarker
    fanns innan man anlade villastaden.

  89. I dag är det en bostadsmiljö
    för chefer inom näringslivet.

  90. Det är en moderat plats. Ungefär
    70 procent röstar på Moderaterna.

  91. Djursholm är ett ekonomiskt välbärgat
    samhälle. Det är dyrt-

  92. -att köpa bostad i Djursholm.
    Såväl villor som bostadsrätter.

  93. Det finns
    försvinnande få hyresrätter.

  94. Det enda sättet i princip att flytta
    till Djursholm är om du har kapital.

  95. Det är förutsättningen. Samhället
    framstår också på andra sätt-

  96. -som ekonomiskt välbärgat. Husen är
    välskötta, trädgårdarna är vackra.

  97. Vackra, välkrattade grusgångar,
    inga flagnande fasader.

  98. Det gäller också överlag
    de offentliga byggnaderna.

  99. Bilparken är överlag
    av bästa kvalitet.

  100. Kläder är sällan slitna,
    såvida de inte är medvetet slitna.

  101. Du ser ingen ekonomisk nöd
    i Djursholm.

  102. Det finns som i de flesta samhällen
    en eller två s.k. EU-migranter-

  103. -som tigger pengar. Det är den enda
    ekonomiska fattigdom du kan möta.

  104. Det är ett socialt stabilt område.
    Det råder ingen idédebatt.

  105. Inga stora meningsskiljaktigheter.

  106. Det är lugnt. Tar man en promenad, är
    risken att bli nedslagen obefintlig.

  107. Det är ett lugnt och städat område.

  108. Kriminaliteten är obefintlig.
    Villainbrott är det enda.

  109. Man kan också säga att Djursholm är
    ett estetiskt tilltalande område.

  110. Det är som en pastoral idyll.

  111. Ängsmarker, skog, hav,
    husen är välskötta.

  112. Människorna är överlag vackra
    och luktar överlag gott.

  113. Du ser inga med ärr i ansiktet
    eller som i nån högre omfattning-

  114. -använder sig av rollatorer.
    Det är en alltigenom vacker miljö.

  115. Det här skriver jag om i boken.
    Jag liknar Djursholm-

  116. -vid en skinande stad på en kulle
    mån om sitt estetiska uttryckssätt.

  117. Det präglar alltifrån husen
    till människorna.

  118. Det sätt på vilket man rör sig,
    pratar och äter sina smörgåsar.

  119. Den huvudsakliga slutsatsen är
    att Djursholm erbjuder-

  120. -en upphöjelse av människor
    till det jag kallar ledare.

  121. Pengar är mindre viktiga för det.

  122. Samhällets kultur, normer
    och traditioner är väsentliga-

  123. -för att denna upphöjelse
    ska bli möjlig.

  124. Livsstilen ses som en förebild för
    människor som flyttar till Djursholm.

  125. Alltså de som flyttar till Djursholm,
    som oftast är vanliga örebroare.

  126. Man vill integreras och ta del av-

  127. -Djursholms
    symboliska och kulturella kapital.

  128. Jag använder två teoretiska begrepp
    i studien.

  129. Det ena är konsekration.

  130. När jag pratade förra veckan,
    använde jag socialisering.

  131. Det här är nånting delvis annat.
    Konsekrering handlar om upphöjelse.

  132. En social, moralisk
    och andlig upphöjelse.

  133. Det är det som händer i Djursholm.
    Människor upphöjs.

  134. Vilket på olika sätt uttrycks i
    Djursholms kultur och institutioner.

  135. Det andra begreppet som är viktigt
    är aura - strålglans, nimbus.

  136. Djursholms kultur präglas av en viss
    aura. Det skiner om Djursholm.

  137. Det är samhällets historia,
    kulturella kapital om man så vill.

  138. När jag beskriver Djursholm-

  139. -kontrasterar jag två begrepp
    mot varandra.

  140. Det ena är meritokrati.

  141. Det sätt på vilket vi vanligtvis
    beskriver dagens samhälle.

  142. Det är ett samhälle där socialt
    avancemang, inflytande-

  143. -möjlighet att påverka utgår ifrån
    intellektuella färdigheter-

  144. -duglighet, flit och liknande.

  145. Djursholm är inte en meritokrati
    argumenterar jag, utan en konsekrati.

  146. Det är en lek med ord utifrån konse-
    krering. Konsekrati är ett samhälle-

  147. -där din sociala position utgår från
    din förmåga till estetisk-

  148. -kommunikativ och social excellens.

  149. Estetisk excellens kan vara hur
    din kropp ter sig, hur du är klädd.

  150. Den sociala förmågan handlar om din
    möjlighet att presentera dig själv-

  151. -att på olika sätt framstå som
    en socialt attraktiv person.

  152. Det här, argumenterar jag i boken,
    har betydande-

  153. -implikationer när vi beskriver
    vårt samhälle som en konsekrati.

  154. Det är så jag menar att Sverige
    håller på att utvecklas.

  155. Där kommer Djursholm som ledar-
    samhälle in. Vi går mot ett samhälle-

  156. -där sociala, estetiska och kommuni-
    kativa förmågor sätts i högsätet.

  157. Det är det som är avgörande för
    folks inflytande, att bli ledare.

  158. Medan meritokratin
    håller på att förlora terräng.

  159. Konsekratin definierar mer och mer
    av vår verklighet.

  160. Det är kanske några av frågorna
    vi kan prata om.

  161. Där var min presentation klar.
    Jag lämnar över ordet till Göran-

  162. -och så fortsätter vi sen med
    ett samtal mellan mig och Göran.

  163. Ja...kamrater.

  164. Vänner, mötesdeltagare.

  165. Jag skulle se om ni är vakna, men det
    var ni inte. Nu kanske ni vaknar.

  166. På företagsekonomiska kurser får man
    göra förtäckt reklam för böcker.

  167. Jag gav ut en bok i morse.

  168. Som författare blir man uppskakad
    just den dagen.

  169. Det känns som om man ställs
    inför domstol.

  170. Jag var skakig hela morgonen,
    men jag ska försöka hålla mig klar.

  171. Jag har skrivit ner några punkter,
    så jag tror att det ska fungera.

  172. Mikaels bok om Djursholm
    är fantastisk.

  173. Den låter tråkigare när han
    pratar om den än vad boken är.

  174. Det är en massa begrepp. Men om ni
    köper eller lånar boken känner ni:

  175. "Här kommer man in i en bok som på"-

  176. -"ett icke-akademiskt sätt beskriver
    nästan skönlitterärt Djursholm."

  177. Det är ovanligt
    att en akademiker gör en sån sak.

  178. Den är inte lika bra som min bok,
    men den är ganska bra.

  179. En rolig anekdot om Djursholm.
    Jag fick ett mejl för ett tag sen-

  180. -från en forskare som varit verksam
    på ett institut i Djursholm.

  181. På institutet var det många
    utländska forskare verksamma.

  182. Jag nämner det här för att vi står
    mitt uppe i en enorm flyktingkris.

  183. Forskaren skriver: "Jag var på insti-
    tutet som postdoktorand 2003-04"-

  184. -"och fick höra två damer ur
    lokalbefolkningen beklaga sig över"-

  185. -"att 'ett så fint hus användes
    som flyktingförläggning'."

  186. Det berodde på att det fanns så många
    utländska forskare på institutet.

  187. Det säger nånting om Djursholm
    i dessa dagar.

  188. Djursholm ligger i en kommun
    som knappt tar emot flyktingar.

  189. Ni som sitter här, många av er ska
    i princip börja på universitetet.

  190. Några kommer säkert att fortsätta
    med att gå på KTH.

  191. Ni har nyss börjat på universitetet.
    Min fråga till er är: varför?

  192. Varför sitter ni här? Varför har ni
    valt kurser i företagsekonomi?

  193. Världen skulle bli en hopplös plats-

  194. -om det inte fanns t.ex. rörmokare
    eller läkare.

  195. Men samhället skulle klara sig
    rätt bra utan en enda företagsekonom.

  196. Om det inte är så, skulle jag vilja
    höra bra argumentation för-

  197. -att det skulle vara så att världen
    är i behov av företagsekonomer.

  198. Så kan det vara, men jag tror inte
    det. Jag har sett forskning-

  199. -som visar att de flesta som har
    tjänstemannajobb av den typ-

  200. -som ni säkert får, är svårt
    överutbildade för de arbeten de har.

  201. I vår tid tenderar de flesta jobb
    att bli allt enklare att utföra-

  202. -vilket går emot
    en vedertagen uppfattning.

  203. Jobben blir enklare.

  204. En sociolog som heter Roland Paulsen
    har skrivit en rolig avhandling-

  205. -som handlar om
    det s.k. tomma arbetet.

  206. Om alla tomhetsarbetare i världen.

  207. Det handlar om vad sysslolösa
    tjänstemän gör på sin arbetstid.

  208. Flera timmar av åttatimmarsdagen
    är tomma på produktivt arbete-

  209. -för stora tjänstemannagrupper.

  210. Minns jag rätt finns det en intervju
    i avhandlingen som handlar om-

  211. -en person som jobbar på
    nåt tjänstemannajobb.

  212. Han brukar strö ut gem på golvet
    på eftermiddagen på sitt kontor.

  213. När han gjort det, lutar han sig mot
    dörren till kontoret för att sova.

  214. Om nån öppnar dörren, t.ex. chefen,
    kastar sig personen över gemen-

  215. -och hävdar
    att han just har råkat välta ut dem.

  216. Så det ser ut
    som om han arbetar för fullt.

  217. Ett bra tips
    för ert framtida arbetsliv.

  218. Köp gem på era nya jobb.

  219. Det är fullt av såna historier
    om tomhetsarbetet.

  220. Jag tror att det finns en över-
    utbildning. Just företagsekonomer-

  221. -är jag inte säker på att samhället
    behöver. Jag skulle säga-

  222. -att den stora poängen i dag med
    att gå en universitetsutbildning-

  223. -snarare är att man får chansen
    att fråga sig:

  224. Vad är det egentligen för mening
    med allt detta?

  225. Över hela detta samhälle,
    över hela vår civilisation-

  226. -svävar ett stort "varför". Jag tror
    att många känner av det mer och mer.

  227. Det svävar över verksamheter. Det är
    var och ens moraliska skyldighet-

  228. -att gå in i frågan: "Varför gör vi
    det här? Varför gör jag det här?"

  229. För mig är studier i första hand
    ett sätt att lära känna sig själv-

  230. -och sitt eget samhälle.

  231. Jag läste häromveckan
    Fredrik Reinfeldts memoarbok.

  232. Ni vet säkert vem Reinfeldt är.
    Han börjar glömmas bort-

  233. -men under lång tid var han viktig.

  234. Han gav ut en bok som hette
    "Halvvägs".

  235. Det var en osedvanligt trögläst bok.

  236. T.o.m. borgerliga ledarskribenter
    hade svårt att komma igenom den.

  237. Och själv är jag inte van
    att läsa så dåliga böcker.

  238. Vad var så egendomligt med
    förre moderatledarens bok?

  239. Det var helt enkelt
    att han inte vet vem han är.

  240. På ett ställe frågar sig Reinfeldt
    varför han blev moderatpolitiker.

  241. Reinfeldt tycker att det är gåtfullt
    hur han råkade komma in på den banan.

  242. Ingen av hans föräldrar var politiskt
    aktiva. Då har vi denne täbyson-

  243. -inte så olikt nån som kanske
    vuxit upp i Djursholm...

  244. Denne täbyson förstår inte
    att han som ung-

  245. -var fullkomligt inbäddad i
    en borgerlig medelklassmiljö.

  246. Närapå född med moderatmärke
    i pannan.

  247. Reinfeldt har studerat psykologi.
    Det hjälpte inte, kan man säga.

  248. Det var helt klart. Han hade inget
    "varför" med sig in i studierna.

  249. Reinfeldt blev mannen
    som inte vet vem han är.

  250. Jag som är klassresenär
    från typisk arbetarklass-

  251. -i ett mindre samhälle i Sörmland-

  252. -jag tycker att jag från sidan
    kan läsa av Reinfeldt-

  253. -som om han vore en öppen bok.
    Problemet är-

  254. -att Reinfeldt aldrig ansträngt sig
    för att förstå sin egen bakgrund.

  255. Jag tror att det är därför
    han inte förstår sig själv.

  256. Att lära känna sig själv borde vara
    slutpoängen med alla studier.

  257. Det är dessutom den västerländska
    filosofins tidigaste utrop:

  258. Känn dig själv.
    Vilken utbildning man än går in i-

  259. -måste man ta med sig vår tids
    ödesfrågor in i studierna.

  260. Det finns två stora ödesfrågor
    som man alltid måste bära med sig.

  261. Även om man studerar marknadsföring.
    Den första är klimatförändringarna.

  262. Den stigande temperaturen får konse-
    kvenser för allt vi kommer att göra.

  263. Om man är företagsekonom-

  264. -är det ens förbannade skyldighet
    att ställa sig frågan-

  265. -vilket ekologiskt fotavtryck
    ett företag lämnar i världen.

  266. Om man får ett jobb på ett företag,
    är det den frågan man ska ställa.

  267. Det är helt avgörande att alltid
    ha den frågan i bakhuvudet.

  268. Om inte, är det som om en läkare inte
    skulle veta var hjärtat sitter.

  269. Ingen bra utgångspunkt.

  270. Dessutom upplever världen just nu
    den sjätte vågen av massutrotning-

  271. -av arter,
    orsakad av de samhällen vi skapat.

  272. Så den frågan är
    en verklig ödesfråga.

  273. Just i klassisk nationalekonomi, som
    finns i luften på de här kurserna-

  274. -gömmer sig en bild av människan
    som lätt blir till ett slags ideal.

  275. Bilden som vi brukar kalla för
    "den ekonomiska människan".

  276. Ett isolerat subjekt ute efter
    att maximera sin egennytta.

  277. Naturligtvis fungerar den modellen
    bra för att beskriva olika saker.

  278. Samtidigt är bilden av
    den ekonomiska människan-

  279. -den mest artegoistiska bild av
    människan som nånsin har skapats-

  280. -i den europeiska idéhistorien.
    Den är livsfarlig.

  281. Den som studerar ekonomi,
    eller har med nationalekonomi-

  282. -eller företagsekonomi att göra,
    måste oavbrutet fråga sig-

  283. -om den bilden stämmer,
    eller var gränserna-

  284. -för den ekonomiska människans
    giltighet går nånstans.

  285. Den ekonomiska människan ser jag som
    en människa som bryter sig ut ur-

  286. -och ställer sig ovanför
    alla ekosystem.

  287. Det är också nånting man bör
    ha med sig i bakhuvudet.

  288. Den andra ödesfrågan är den sociala
    och ekonomiska ojämlikheten.

  289. I dag tjänar 85 enskilda miljardärer
    mer än halva jordens befolkning.

  290. Man måste vara en dumskalle om man
    inte fattar att det har betydelse-

  291. -för hur planeten
    kommer att gestalta sig.

  292. Jag kan rekommendera
    en bra bok av Per Molander.

  293. Han har skrivit
    "Ojämlikhetens anatomi".

  294. Molander frågar sig varför alla kända
    samhällen sen vi lämnat nomadstadiet-

  295. -oftast har varit så ojämlika
    när det gäller resurser och status.

  296. Han konstaterar att i
    den ideala marknadssituationen-

  297. -förhandlar i modellen två likvärdiga
    parter och får lika stort utbyte.

  298. Molander visar att det räcker med-

  299. -en mikroskopisk resursfördel
    för den ena parten-

  300. -för att förhandlingar slutar med att
    den starkare tar åt sig hela kakan.

  301. Det går att visa med
    en fantastisk matematisk kurva.

  302. Den som studerar ekonomi
    måste ha i bakhuvudet-

  303. -hur enormt starka
    ojämlikhetens mekanismer är.

  304. Annars förstår vi inte
    de samhällen vi lever i.

  305. Då blir vi som Reinfeldt, i princip,
    och vet inte vad vi kan göra åt det.

  306. Då kan man fråga sig: Är det nåt
    socialistiskt tal jag håller-

  307. -på morgonen denna...
    Vad är det i dag? Onsdag. Tisdag.

  308. Ja, det kan man säga. Det saknas
    såna tal i universitetsmiljöerna.

  309. Så det kan man kalla det.

  310. Men på sätt och vis är det inte
    nåt socialistiskt tal.

  311. Jag talar om ödesfrågor,
    och jag har märkt-

  312. -att de nationalekonomiska eller
    företagsekonomiska perspektiven-

  313. -aldrig räcker för att förstå
    den här typen av ödesfrågor-

  314. -med den växande ojämlikheten
    eller med klimatförändringar.

  315. Själv tror jag på
    demokratisk planhushållning.

  316. Ibland när jag nämner det i radio
    kastar sig hundratals på telefonen-

  317. -och skäller ut mig och tycker
    att det är det hemskaste de hört.

  318. Hur kan nån tycka att det är negativt
    att planera hur samhället ska se ut?

  319. Jag brukar i glada stunder
    etikettera mig som statsanarkist.

  320. Ett bra begrepp.
    Staten fördelar resurserna jämlikt-

  321. -sen är vi fria i övrigt.

  322. Vilka studier man än går in i, måste
    man ta med sig "varför" in i salen.

  323. "Vem är jag
    och i vilken tid lever jag?"

  324. Och man måste ta med sig
    de där ödesfrågorna.

  325. Jag är övertygad om att
    om ni har detta med er hela tiden-

  326. -tror jag att studierna
    berikas av det.

  327. Jag ska säga några ord
    om Mikael Holmqvists bok.

  328. Vi stod på NK och diskuterade den.
    Rolig miljö att diskutera-

  329. -för NK känns som Djursholms ambassad
    i Stockholm.

  330. Verkligen den känslan. En ovanlig bok
    för att vara en vetenskaplig studie.

  331. En akademiker som vågar skriva
    rakt ut i offentligheten-

  332. -och berätta om en värld
    utan en massa snåriga teorier.

  333. Det ska bli roligt att höra
    om Mikael har erfarenheter av-

  334. -vad andra forskare har sagt om
    att skriva på detta enkla sätt-

  335. -om en viktig sak.
    Om andra forskare tycker-

  336. -att han sålt ut sin akademiska själ.
    Jag hoppas att det inte är så.

  337. När jag recenserade Holmqvists bok
    i en tidning skrev jag så här:

  338. "Den som föds i Djursholm föds med en
    biljett till den ekonomiska eliten."

  339. "Den som växer upp där löper ingen
    risk att stöta på fattiga"-

  340. -"eller ens lägre medelklass."

  341. "Djursholm är en av de mest
    segregerade platserna i Sverige."

  342. "Djursholm är en problemförort
    av Guds nåde."

  343. Det är väldigt slående.
    Jag är född 1959-

  344. -så jag upplevde
    delar av 60-talets radikalism.

  345. När man samtidigt höjde skatterna.

  346. Under 70-talet var Djursholm
    lite grann i kris.

  347. Höginkomsttagarna kände sig pressade
    av höga skatter.

  348. Då kan man säga att de senaste
    tio årens utveckling i Sverige-

  349. -har inneburit att Djursholm
    fått en jättelik bingovinst.

  350. Det är bingovinststämning i
    Djursholm. Ganska fascinerande.

  351. Jobbskatteavdragen har gjort
    människor mer välbeställda.

  352. Slopad förmögenhetsskatt,
    borttagen fastighetsskatt-

  353. -och ROT- och RUT-bidrag. Jag tycker
    inte att det ska heta avdrag.

  354. Det är ett bidrag till
    de övre skikten.

  355. Ovanpå allt detta, vilket är synligt
    i Danderyd och Djursholm-

  356. -knappt nåt flyktingmottagande.

  357. En fantastisk bild av det
    osolidariska i Djursholms existens.

  358. Djursholm i dag
    är mer än kanske nånsin-

  359. -en politisk produkt av
    en ojämlik era.

  360. Det är så man kan se på Djursholm.
    Och den skinande staden Djursholm-

  361. -"den skinande staden på kullen"
    som Mikael skriver-

  362. -erbjuder i dag en fantastisk
    illustration av ödesfrågorna.

  363. Bara genom en anblick kan man avläsa
    den ökade ojämlikheten i Sverige.

  364. Jag skulle tro att om vi kunde mäta
    det ekologiska fotavtryck-

  365. -som Djursholm sätter, är det
    mycket större än exempelvis Rinkeby.

  366. Inte bara det. När man har läst
    igenom Holmqvists bok... 500 sidor.

  367. Den kunde ha varit lite kortare,
    men den är jättebra i alla fall.

  368. 700!
    Jag hade hoppats att den var 500.

  369. Man kan öppna den var som helst
    och läsa. När man läst igenom-

  370. -är min känsla stark av-

  371. -att bland djursholmarna finns det
    väldigt mycket av självuppskattning-

  372. -men ytterst lite av självinsikt.
    Det är en påfallande känsla.

  373. Ungefär samma symtom som jag såg
    när jag läste Reinfeldts bok.

  374. Djursholmarna vet inte vilka de är.

  375. Inte i förhållande till ödesfrågorna.

  376. Jag har invändningar mot Mikaels bok.
    Det kan vi prata mer om sen.

  377. Men jag ska dra en av dem nu.
    Det har att göra med-

  378. -vikten av att lära känna sig själv.

  379. När jag recenserade Mikaels bok,
    var jag ganska elak.

  380. Det är kul att vara elak mot Mikael
    Holmqvist i största allmänhet.

  381. Nej, men det är roligt att vara elak
    kring detta när en forskare gör nåt.

  382. Jag klagade på att det mellan raderna
    ibland kändes som om hans studie var-

  383. -en hemlig ansökan om att äntligen
    få bli medlem i Djursholm-

  384. -och tillhöra den skinande staden.

  385. Så rubriken på min recension var
    "En klättrares studie av Djursholm".

  386. Ganska elakt. Men jag vet att han är
    gjord av plåt, så han tål det där.

  387. Och ibland är det bra att spetsa till
    det. Men min poäng var egentligen-

  388. -att när man undersöker
    en social värld-

  389. -som t.ex. Djursholm,
    eller en bruksort nånstans...

  390. När man undersöker en specifik social
    värld, har den som undersöker-

  391. -allt att vinna på
    att skärskåda också sig själv.

  392. Ju mer man vet om sig själv, ju mer
    man frilägger av sin egen position-

  393. -i det sociala diagrammet,
    sin historia och allt sånt där-

  394. -desto lättare har man att förstå vad
    man ser bland villorna i Djursholm.

  395. Eller om man strövar omkring
    i Tensta eller en bruksort.

  396. För min känsla var att det kändes
    när jag läste boken-

  397. -som om Holmqvist längtade till
    den djursholmska gemenskapen.

  398. I slutet nämner Mikael
    lite om sin bakgrund.

  399. Han har gått på Sigtuna...
    - Du växte upp i Sigtuna-

  400. -och gick på läroverket. - Mikaels
    bok hade kunna djupna ett snäpp till-

  401. -om han också hade gjort
    en social psykoanalys av sig själv.

  402. Nu vill jag säga att Holmqvist
    förstår sig själv mycket bättre-

  403. -än vad Fredrik Reinfeldt gör.

  404. Men Mikael hade kunnat sätta
    mer av sig själv på spel-

  405. -i sin djursholmsstudie. Han hade
    kunnat berätta mer om vem han är-

  406. -och vad som format honom.

  407. För jag tror att när en forskare
    sätter sig själv på spel-

  408. -inträffar också nånting
    i de här sociala vetenskaperna.

  409. Jag tror aldrig att jag hört
    nån nutida nationalekonom-

  410. -berätta om upplevelser som påverkat
    den forskning som de bedriver.

  411. Lars Calmfors är en av de ledande
    ekonomerna i det här landet.

  412. Han har hållit på sen
    innan jag föddes, känns det som.

  413. Han är förmodligen född
    på 1700-talet.

  414. När Lars Calmfors skriver
    om a-kassan-

  415. -skulle jag vilja veta vilka
    erfarenheter han har av arbetslöshet.

  416. Troligen har han inga.

  417. Hans utgångspunkt är
    den ekonomiska människan.

  418. Det räcker inte för mig.
    Budordet att lära känna sig själv-

  419. -och ta med sig sin tids ödesfrågor
    in i alla sina studier-

  420. -är avgörande för att det ska bli
    relevant forskning.

  421. Det var detta jag skulle säga
    som kort inledning. Tack.

  422. -Ska jag...? Börja du, då.
    -Min roll ska vara bollkallens.

  423. Men också moderator "light".

  424. Under tiden som några tänker in-

  425. -har jag en frågeställning
    till er båda.

  426. Göran lyfte fram solidaritet-

  427. -och kanske en sorts kritik kring
    forskningsobjektet Djursholm.

  428. Att det led en brist på solidaritet.

  429. Men jag skulle vilja vända på frågan.
    Vad är man solidarisk till-

  430. -i det som Mikael lyfter fram?
    Det här med ledarskapssamhället.

  431. Om man skulle erkänna
    att här finns människor-

  432. -och de har en solidaritet,
    vad är man solidarisk till?

  433. Bra fråga. Solidaritet är inget
    som vänstern har ensamrätt till.

  434. Rasisterna är solidariska med vad de
    tror är sin etniska tillhörighet.

  435. Men jag tycker att det är uppenbart-

  436. -att det som finns här
    är en självtillräcklig kultur.

  437. Man odlar fram kulturen i Djursholm
    för att man tjänar på detta.

  438. Men man upplever det som att man är
    solidarisk med idéer om utveckling-

  439. -och med idéer att samhället ska
    styras av kompetenta människor.

  440. Den idén odlar man. En falsk bild.

  441. Hos varje människa som uttrycker
    en sån ståndpunkt i Djursholm-

  442. -finns det äkthet. Man upplever att
    man är solidarisk med nåt viktigt.

  443. D.v.s. skapa framstående ledare
    och företagsledare. Så det finns där.

  444. Man ska säga... Vi pratar om
    Djursholm som en annan planet.

  445. En viktig poäng med studien är
    att Djursholm inte är det.

  446. Det här är en studie av en livsstil.
    Jag har blivit intervjuad-

  447. -i samma tidning som du skrev din
    recension. Jag var elak tillbaka.

  448. Åtminstone ha ett visst...
    Då kallar jag dig för djursholmare.

  449. För är det nåt Göran Greider
    är bra på är det de förmågor-

  450. -som djursholmarna excellerar i.
    Ibland kan man undra:

  451. "Vad finns bakom den sociala,
    kommunikativa förmågan?"

  452. Det gäller även
    i Göran Greiders fall.

  453. Jag har tittat på en plats
    där livsstilen är i koncentrat.

  454. "Du kan få saften på andra ställen,
    i Djursholm får du den outspädd."

  455. Det är viktigt att vi lämnar platsen
    Djursholm och klagar kanske...

  456. Journalister har gärna gjort
    dagsutflykter till Djursholm.

  457. "Nu ska vi ställa överklassen
    till svars."

  458. Man har åkt hem utan att ha fått med
    mycket. Man måste förstå Djursholm-

  459. -som ett uttryck för en livsstil, som
    omfattar en stor del av medelklassen.

  460. Ja, jag håller med dig.
    Samtidigt missar du dimensionen-

  461. -att vi kan göra en moralisk
    värdering av dessa värderingar.

  462. Alla som sysslar med samhälls-
    moraliska betraktelser av samtiden-

  463. -har som uppgift att inte nöja sig
    med begreppet livsstil.

  464. Det är som om du blir
    kulturrelativist.

  465. "Här har du min livsstil,
    den är självklar för dessa."

  466. Men vi kan göra
    en moralisk bedömning av det hela.

  467. Det är poängen med
    samhällsvetenskaplig forskning.

  468. Varför gör man såna här studier?

  469. Det är inte för att komma
    med politiska, konkreta verktyg.

  470. Utan det är för att få insikt
    i nånting och om oss själva.

  471. Där tänkte jag bryta in.

  472. Vi närmar oss studenter
    och dagens ämne ledarskap.

  473. Är det nån som vill ha en orange kub?
    Den är mjuk, jag kan kasta den.

  474. -Inga handbollsspelare här.
    -Då får jag fortsätta.

  475. Det är en viktig fråga
    med samhällsvetenskap.

  476. Vi har ett samhälle... Vilka
    beskriver vår samtid i hög grad?

  477. Det är journalister. Vi ska inte
    kasta ut barnen med badvattnet.

  478. Men vi behöver mer av tysk kultur
    där även samhällsvetare får plats.

  479. När jag skulle hitta ett förlag
    för studien, behövde jag bara säga:

  480. "Jag är professor
    och har skrivit en bok."

  481. "Då kan det bara vara
    av akademiskt intresse."

  482. Det finns ett problem för samhälls-
    vetare att nå ut med sina studier.

  483. Vi samhällsvetare har en unik förmåga
    att göra studier på ett annat sätt.

  484. Jag tänkte bryta av här.
    - Kuben är ute, varsågod.

  485. För några dagar sen skrev du, Mikael,
    en artikel i Expressen-

  486. -om att Djursholm inte tar emot
    flyktingar över huvud taget.

  487. Med det som bakgrund vill jag fråga
    om Djursholm som ledarsamhälle-

  488. -i den mening att de sätter normer
    för övriga samhället-

  489. -hur många andra delar av samhället
    som skulle vilja följa deras exempel-

  490. -och leva på
    ett väldigt isolerat sätt-

  491. -och vilka som har möjlighet
    att göra det.

  492. Sverigedemokraterna har skyhöga
    opinionssiffror överallt-

  493. -utom just i Djursholm. I vilken grad
    är Djursholm ett ledarsamhälle-

  494. -i den mening att andra orter
    ser på Djursholm som en förebild?

  495. Eller är Djursholm så avknoppat
    att många inte vet-

  496. -att de här normerna existerar där?

  497. Det är poängen med artikeln,
    att man kan ställa den frågan.

  498. Problematisera. Djursholm har alltid
    sett sig som en moralisk förebild.

  499. Hur hanterar Djursholm
    en sån här situation? Det är frågan.

  500. Det är fascinerande. Jag har
    en känsla av att flyktingkrisen-

  501. -som nu har kommit till Europa-

  502. -har tagit djursholmarna på sängen.
    Vi tar det som en symbol.

  503. Under väldigt lång tid
    har de här mer solidariska idéerna-

  504. -som handlar om generositet
    och välfärd inte varit...

  505. Övre medelklassen och Djursholm har
    inte haft utmanare i de här frågorna.

  506. Vi har en försvagad arbetarrörelse
    som inte längre pressar på.

  507. Media sysslar inte heller mycket
    med de frågorna.

  508. Men nu ställer flyktingkrisen
    en konkret fråga.

  509. "Hur ska vi hjälpa till
    så mycket vi kan?"

  510. Kommunpolitiker i Danderyd i tv
    ser ut som om nån nyss har väckt dem-

  511. -och ställt frågor de aldrig hört.

  512. De har inte hört de frågorna
    när det gäller andra välfärdsfrågor.

  513. Nu kommer det plötsligt
    på massiv front.

  514. Nu var det en politiker i Danderyd,
    men det är ganska fantastiskt-

  515. -med en skinande stad på kullen
    som inte är beredd på såna frågor.

  516. Det säger nånting om en viss
    andefattigdom i systemet.

  517. Men där tänkte jag... I en av
    dagstidningarna i dag framkom det-

  518. -att Djursholm i går fick sin första
    miljöstation. Alltså sopåtervinning.

  519. Efter debacle med överklaganden
    och att man inte vill ha den där.

  520. Då är vi inne på de två ödesfrågorna.

  521. Klimatet
    och den sociala ojämlikheten.

  522. Jag tänkte bolla tillbaka till
    Mikaels bok om ledarskapssamhället.

  523. På vilket sätt kan vi som är
    intresserade av organisation-

  524. -och kanske närheten till
    chefsutövande förstå det här?

  525. Man står emot stora samhällsfrågor-

  526. -samtidigt som man leder
    stora organisationer.

  527. Boken måste också kunna läsas av
    studenter och forskare i vårt ämne.

  528. Mycket av det vi lär ut utgår ifrån
    ledare i sina professionella roller-

  529. -eller att man har gått utbildningar.
    Men den här synen på världen-

  530. -grundläggs redan i barnkammaren.
    Det är poängen med den här boken.

  531. Det förfinas möjligtvis
    på Handelshögskolan eller här.

  532. Men det är nåt man får tidigare. Det
    har att göra med klassmedvetandet.

  533. Det här är nånting som man får
    med sig i modersmjölken själv-

  534. -mycket tidigare. Det tror jag att
    litteraturen för studenter missat.

  535. Vi lever i en tid när ordet
    "ledarskap" är väldigt frekvent.

  536. Det korresponderar
    med minskat intresse-

  537. -för demokratisering av arbetslivet.

  538. Tyngdpunkten förflyttas från
    demokratiskt organiserat arbetsliv-

  539. -bort till chefsfrågor.

  540. Jag känner många som jobbar
    inom IT-branschen.

  541. Där är det nya i dag att man nästan
    är på väg att avskaffa chefer.

  542. Man har en starkare idé om
    att vi skapar arbetslag-

  543. -som kan se till
    att kreativitet uppstår.

  544. Mycket av den här idén med ett
    ledarsamhälle och ledarskap...

  545. Nånstans på lång sikt
    är detta på väg ut.

  546. Därför att i de mest avancerade
    områdena i våra samhällen...

  547. -...sker nånting annat.
    -Tvärtom tror jag.

  548. Barn och ungdomar i dag förväntas
    i högre utsträckning leda sig själva.

  549. Gymnasiekvalet pratar ungdomarna om.

  550. Man pratar om självreglering,
    vi pratar om ett hälsosamt leverne.

  551. Carl Cederström har skrivit
    om wellness-samhället-

  552. -som handlar om
    att reglera din livsstil.

  553. Det är inte Socialstyrelsen, eller
    staten, som du kanske vurmar för-

  554. -som ska säga åt dig hur du ska leva.

  555. Utan regleringen ska komma inifrån.
    Relevansen är större än nånsin.

  556. Jag tror att du har fel. Du pratar om
    att det är nåt som växer fram mer.

  557. Samtidigt har vi sämre skolresultat
    än på länge.

  558. Mycket beroende på
    att vi inför fritt skolval.

  559. Segregationen ökar.
    Det beror väldigt mycket på-

  560. -att du pläderar för idén som
    bryter sönder det som fungerat.

  561. Du trampar i ett framtida vatten
    som sjunkit undan.

  562. -Nej... - Vänta, jag måste få replik.
    -Nej, nej, han ska vara tyst.

  563. Om vi bara pausar. Jag tror
    att ditt intellekt pallar det här.

  564. Vi ska bjuda de här på att de är
    gäster på er organisationskurs.

  565. Då vet ni att man kan testa att vara
    tyst. Frågeställning från auditoriet?

  566. Nån? Koppla ihop det här
    till en fundering-

  567. -som ni vill rikta till nån av de här
    två männen med rätt mycket makt.

  568. Hur går det i huvudet på er?
    Varsågoda.

  569. Ska vi sjunga "We Shall Overcome"
    tänkte jag fråga.

  570. -Jaha. De är för unga för det.
    -Okej. Det funkar.

  571. Tio, femton sekunder kan man vara
    tyst tills en bra fråga kommer.

  572. Där uppe!

  573. Är det här nåt som utmärker
    det geografiska Djursholm-

  574. -eller är det mer en social grupp?

  575. Poängen med studien är
    att det gör det.

  576. Det är nåt som koloniserar
    hela vårt samhälle.

  577. De ideal som är i koncentrat
    i Djursholm.

  578. De är spridda,
    det är det jag menar med studien.

  579. Vi alla vill vara djursholmare.

  580. Får jag lägga till...?
    Är det inte ohistoriskt?

  581. Det präglar samhället, säger du.
    Handlar det inte om 30-40 år?

  582. Vi hade en period... Vi kan hitta den
    i Sverige med välfärdsbygget.

  583. En period under efterkrigstiden
    fram till början på 80-talet präglas-

  584. -av jämlikhetstankar. Nu har vi haft
    30 år som har gått åt andra hållet.

  585. Då har Djursholm blivit en symbol.
    De värderingarna är spridda.

  586. Du ser det som att de värderingarna
    kommer att forma samhället framöver.

  587. Jag tror snarare att vi har upplevt
    en lång period på...

  588. Bara för att dra ungefärliga siffror:
    30-35 år med den här trenden.

  589. Det kan mycket väl tänkas
    att det här vänder.

  590. Eller så är det tvärtom. Jag hade
    ett seminarium i Uppsala häromdagen.

  591. Historiker var med och menade
    att meritokrati är undantaget.

  592. De här 30-40 åren.

  593. Det som Djursholm står för,
    så har det varit i århundraden-

  594. -i olika tappningar. Det menar histo-
    rikerna. Nu är inte jag historiker.

  595. Nu tänkte jag visa prov på igen...
    - Frågeställningar? Där har vi en.

  596. För jag tolkar in i vår kurs...

  597. Vi har teoribildningen som beskriver
    dem som utövar ledarskap-

  598. -utifrån termen auktoritär
    demokratisk och "låt gå".

  599. Det du adresserar är
    en av hörnstenarna.

  600. Det auktoritära ledarskapet
    kontra nåt annat.

  601. Vi har fått
    ett mer auktoritärt ledarskap.

  602. Man ser det på partikulturen.
    För 30 år sen bars partier upp-

  603. -av folkrörelser.
    Kjell-Olof Feldt var livrädd för-

  604. -att åka ut till grundorganisationer
    i sitt parti.

  605. 30 år senare är politikerna
    på sin höjd rädda för journalisterna.

  606. Vi har fått en försvagning av den
    infrastruktur som bar upp partierna.

  607. Det har lett till auktoritärt
    tänkande partistaber-

  608. -som försöker designa opinioner.
    Det har dragit åt-

  609. -att partierna snarare
    liknar företag.

  610. Samma i universitetsvärlden. Den
    kollegiala kulturen är under attack.

  611. Det har att göra med det företags-
    ekonomiska samhälle vi lever i.

  612. Företagets styrningsmodell
    ses som ideal.

  613. Då skulle jag vilja höra...

  614. De värden som finns i Djursholm,
    den företagsekonomiska modellen...

  615. Kan ni kort berätta för oss nyfikna
    vad er bild av den är?

  616. Jag kan dra min kort. Jag menar att
    Mikael har fel på ett visst plan.

  617. Jag har en mer marxistisk synvinkel.
    Jag tror att konsekrationen-

  618. -den här auran, den här bildningsidén
    pumpas upp av kapital.

  619. Det skriver du ibland.
    - Jag menar att hemligheten bakom-

  620. -den djursholmska kulturen
    är kapital.

  621. Det har förstärkts under en period
    när man har sänkt skatter.

  622. Djursholm är en politisk produkt
    av en ojämlik era mer än nånsin.

  623. Och det var en ojämlik era
    när Djursholm grundades.

  624. Ett grundproblem med Mikaels studie
    är att du på ett sätt missar-

  625. -att konsekrationens grund - auran-

  626. -drivs av pengar, makt och kapital.
    Det missar du, tycker jag.

  627. Vi låter Göran få det okommenterat,
    jag tror jag har en fråga.

  628. När du säger att pengar gör
    att Djursholm blir så speciellt-

  629. -egentligen är det väl alla vi
    och du som skrev boken.

  630. Det skulle kunna vara vilken stad som
    helst, men vi erkänner Djursholm-

  631. -som statussymbol. Då blir det det.

  632. Det ligger mycket i det.
    - Det skriver du bra om.

  633. Man ställer ofta Rinkeby
    mot Djursholm.

  634. I medierna bidrar man till
    att pumpa upp Djursholms aura.

  635. Men det är viktigt att slå fast
    att Djursholm är en problemförort.

  636. Det är ett problem att så många rika
    med makt har brutit sig loss.

  637. Det skriver inte medierna om.

  638. En av förtjänsterna kan vara
    att nån har tittat på Djursholm.

  639. Vi har haft 30 år av journalistik
    och kulturantropologisk forskning-

  640. -om de s.k. problemförorterna.
    Jag delar Görans syn fullt ut.

  641. Vi kan betrakta Djursholm
    som en problemförort.

  642. Vi behöver inte motivera forskning.

  643. Elitsamhällena påverkar oss alla,
    därför är de värda att undersöka.

  644. Journalisterna har inte tagit dem
    på allvar.

  645. Ytterligare frågor? Där har vi en.

  646. De som bor på Djursholm
    har lyckats som ledare.

  647. Hur skulle det vara
    ifall de ledde företag-

  648. -som tog hänsyn till klimatföränd-
    ringar och sociala skillnader?

  649. Om de jobbade för att skapa företag
    för att förändra situationerna?

  650. Eftersom de sitter inne med talang,
    kunskap och ledaregenskaper-

  651. -borde det vara de som kan göra det.
    Hur skulle man kunna få dem-

  652. -att använda kapitalet
    till att göra nånting bra?

  653. Utbildning är en viktig faktor,
    för jämlikhet i samhället också.

  654. Där har personer i Djursholm sett ett
    ekonomiskt intresse genom friskolor.

  655. Jag tror att man drivs av
    den logiken.

  656. Det finns en ekonomisk logik
    i deras val.

  657. Det har att göra med den uppväxt
    och utbildning man får.

  658. Du tänker att det skulle finnas
    nåt scenario-

  659. -där ledarsamhället, alla som har
    makt, bestämde sig för-

  660. -att ta itu med ödesfrågorna
    och pusha i rätt riktning.

  661. Jag tror
    att det i princip är omöjligt.

  662. Jag ser Djursholm som ett symtom på
    de här ödesfrågornas...

  663. ...sätt att skapa kriser
    i vårt samhälle.

  664. I den mån man har ledarskapsideal
    som utgångspunkt-

  665. -kan man inte ens se de problem
    som handlar om växande ojämlikhet-

  666. -eller miljö- och klimatproblem.
    Så det bästa...

  667. Jag tror att Svenskt näringsliv har
    förlorat mycket i förmåga att agera-

  668. -genom att man rekryterat i de övre
    skikten från så homogena miljöer.

  669. -Det är ungefär så jag ser det.
    -Ytterligare frågor? Där.

  670. -Skicka boxen.
    -Boxen har inte blivit nån succé.

  671. -Där kommer den.
    -Ja. Så.

  672. Om man kollar lite
    på det som du pratade om, Mikael-

  673. -angående livsstilen,
    känns det lite som om...

  674. Du sa att den var medfödd-

  675. -och att det kommer i
    den primära socialisationen.

  676. Men tror du att det är en känsla
    som man kan lära sig att få-

  677. -om man flyttar in senare?

  678. Det kan jag inte svara på.
    Jag har inte jämfört olika grupper.

  679. Men man präglas av det samhälle
    man växer upp i mer-

  680. -än ett man flyttar till.

  681. Framför allt uttrycker de unga
    att de känner sig hemma i Djursholm-

  682. -mer än de äldre, som kan tycka att
    man aldrig kommer in i Djursholm.

  683. Ett uttryck för att socialiseringen
    att bli djursholmare-

  684. -påverkar yngre starkare
    än vad den gör äldre.

  685. Vad man kan tillägga är
    att jag upplevde i Djursholm-

  686. -att barn och ungdomar uttryckte
    stor ensamhet.

  687. Man var utlämnad till sig själv.
    Föräldrar är hårt arbetande.

  688. Man bor också i stora hus
    där man är fysiskt distanserad.

  689. Skolorna och fritidsgårdarna erbjuder
    en viktig plattform för gemenskap.

  690. Det finns intressanta frizoner i
    Djursholm där man kan träda tillbaka.

  691. I Djursholms ridhus kan flickorna...
    Jag har träffat flickor som sagt...

  692. -...att man kan gråta ut vid hästen.
    -Det är vackert.

  693. Om man växer upp i stor grad ensam,
    hur ligger det till grund för-

  694. -att det blir ett ledarsamhälle?
    Egenskaper hos ledare...

  695. Det kanske då krävs att man har haft
    en specifik typ av uppväxt.

  696. Om man gråter ut till en häst,
    vet jag inte vad det...

  697. Kamraterna är viktiga, och man
    träffar naturligtvis sina föräldrar.

  698. Men man kanske umgås
    på ett annat sätt.

  699. Vardagen präglas inte av
    ett intimt umgänge med föräldrarna.

  700. Det är ett uttryck för
    att ungdomsgården är populär.

  701. Idrottsföreningarna har olika
    fritidsverksamheter.

  702. Man pratar på internatskolor om
    kamratfostran. Det är samma fenomen.

  703. Som följdfråga: Hur...
    Man kan inte kliva in i Djursholm.

  704. Men hur tar djursholmaren med sig
    det här i sitt utövande av ledarskap?

  705. Vad får det här för konsekvenser
    för en chef som är rekryterad-

  706. -och kommer från Djursholm, kontra
    en klassresenär som blivit chef-

  707. -trots att man inte kommer
    från ledarskapssamhället?

  708. Det är poängen med studien. Förmågan
    till inflytande, ledarskap och makt-

  709. -den sitter i din kropp.
    Makten förkroppsligas helt enkelt.

  710. Ditt sätt att röra dig,
    att prata, att kommunicera.

  711. Jag gör ett försök att vara
    självanalyserande. Jag skriver om-

  712. -hur min bakgrund har påverkat
    mina möjligheter att göra studien...

  713. ...där mitt bourdieuska begrepp
    habitus har spelat roll.

  714. Det är nånting som man inte lär sig
    på universitetet, utan på annat sätt.

  715. Jag undrade om det fanns studier
    gjorda om detta. Min känsla är-

  716. -att om det kommer ledare som enbart
    rekryterats från djursholmsmiljöer-

  717. -måste det gå ut över saker som
    insikter i etnisk mångfald...

  718. Alla möjliga frågor. Rimligtvis måste
    Svenskt näringsliv ha förlorat på-

  719. -att rekrytera så många människor
    från Djursholm.

  720. Det är inte lätt att svara på.
    Å ena sidan skapar homogeniteten-

  721. -ett effektivt näringsliv.

  722. Inte så mycket problematiseringar.
    Vi är ett industriland.

  723. Å andra sidan förlorar du i
    kreativitet, förmåga att tänka nytt.

  724. Ytterligare en fråga? Där har vi en.

  725. Du får nästan ta bollen.
    Jag hör inte riktigt.

  726. Kasta den långt. Den håller.

  727. Nästa gång får vi ha en tennisboll.

  728. Göran, du var inne på att det här är
    en konsekvens av svensk politik.

  729. Hur tänker ni kring att det kanske
    beror på internationaliseringen?

  730. -Att Sverige är en del av världen.
    -Det spelar naturligtvis roll.

  731. Den politik som har ökat ojämlikheten
    i Sverige-

  732. -är delvis ett resultat av
    att det i en mer globaliserad miljö-

  733. -har blivit svårare att genomföra
    en viss politik.

  734. Vissa åtgärder har blivit svårare
    att genomdriva-

  735. -för regeringen
    p.g.a. globaliseringen.

  736. Det måste ha nån... Jag vet
    att stora exportföretag i Sandviken-

  737. -kan ha svårt att rekrytera folk.
    Om de vill ha-

  738. -nån kompetent person från Paris
    vill de inte bo i Sandviken.

  739. Vilket man kan förstå, spontant.

  740. För vissa saker har
    internationaliseringen spelat roll.

  741. -Mikael?
    -Ingen kommentar.

  742. I din bok resonerar du att det finns
    Djursholm på andra ställen.

  743. Ja, vi kan också...
    Begreppet nyliberalism är viktigt.

  744. Det är en nyliberal värld vi lever i
    i hög grad. Det är en global faktor-

  745. -som möjliggjort vissa politiska
    grepp och försvårat andra.

  746. Vi har ett par minuter på oss.
    Fråga? Frågor?

  747. När man organiserar människor
    och jag har sagt ett klockslag...

  748. Här har vi en fråga.
    - Kasta boxen, det är bara 30 m.

  749. -Nedåt där ska den. Äntligen...
    -Det där var...

  750. Jag vill komma tillbaka
    till en sak som Göran sa.

  751. -Platta organisationer...
    -Kan du ha handbollen närmare?

  752. Givetvis. Du nämnde
    platta organisationer.

  753. Det skulle vara ett sätt för
    ledarskap att försvinna.

  754. Jag skulle mena på att konsekrationen
    blir mer påtaglig där ledarskap-

  755. -måste uppstå utanför institutioners
    inverkan på att mäta meritokrati.

  756. -Jag är inte säker på...
    -Den platta organisationen.

  757. Att det blir än viktigare
    att vara från rätt kommun.

  758. Så kan det vara. Samtidigt finns det
    en våg av managementlitteratur-

  759. -som påpekar att platta
    organisationer är en sak-

  760. -men vi måste också upplösa
    varje hierarki-

  761. -för att få kreativ verksamhet.
    Men det kan också vara så-

  762. -att platta organisationer lämnar
    större spelrum för den som är framåt-

  763. -och visar fram ett Djursholms-CV
    och allt möjligt.

  764. Så är det. Men det är på väg
    att segla upp en strid.

  765. Jag har varit fascinerad av
    managementlitteratur som påpekar-

  766. -att det är ingen mening med
    att ge anställda morötter.

  767. Man måste hitta de inre drivkrafterna
    för att man ska göra nåt vettigt.

  768. Ledarskap är på väg ut i de mest
    avantgardistiska managementböckerna.

  769. Samtidigt är det en strid
    som ingen vet hur den går.

  770. Jag har en annan syn på huruvida vi
    lever i ett ledarsamhälle eller inte.

  771. Det som Göran säger knyter an till
    Alvehus/Jensens-

  772. -tredje syfte:
    Att vaccinera er mot poplitteraturen-

  773. -som Göran Greider i viss mån
    refererar till.

  774. Det som säljer på flygplatserna-

  775. -är kanske inte...
    helt oproblematiskt att gå på.

  776. Begrepp som team,
    att delta i platta organisationer-

  777. -och jobba på Google
    för att man får gratis tuggummi.

  778. Det kan finnas makt, maktutövning
    och konstellationer där också.

  779. Får jag säga en sak?
    - Läs en bok av David Graeber-

  780. -som skriver om ekonomi och skuld och
    drar fram detta utopiska perspektiv.

  781. Vi är i grunden moraliska varelser.
    Om det uppstår ett brandproblem-

  782. -kastar sig folk fram för att hjälpa
    till utan att kräva nån belöning.

  783. Idén som ekonomisk teori bygger på
    faller samman i avgörande ögonblick.

  784. Det finns det fantastisk litteratur
    om. Sluta på den här kursen!

  785. Innan ni slutar har Mikael ett ord.

  786. -Jag måste kommentera avrundningen...
    -Sorry, sorry.

  787. Jag tror... Vad är det för nytta med
    universitet och samhällsvetenskap?

  788. Det är en viktig fråga. Förutom
    att man lär sig teknisk terminologi.

  789. Jag är övertygad om att universiteten
    som fristående institution-

  790. -har en möjlighet att hjälpa unga
    till eget självständigt tänkande.

  791. Det kan låta som en klyscha, men det
    är förhoppningen med vår utbildning-

  792. -och att Göran står hos oss. Att ni
    inte bara får höra våra perspektiv-

  793. -utan att vi också får ta del av
    en som inte tillhör vår lärarstab-

  794. -och hjälper oss problematisera det
    vi lär ut och för er underlätta...

  795. -...ett eget ställningstagande.
    -Vi har fler frågor.

  796. -Prata vid krysset.
    -Jaha, det är det som avgör.

  797. Jag har tänkt på ledarskap
    och chefskap.

  798. Är inte ledarskap
    team mer och organiserat-

  799. -och att man ser de kulturella
    faktorerna och kan lyfta personer-

  800. -medan chefskap kanske är mer
    att man ger direktiv?

  801. Att man är på toppen och styr nedåt.

  802. Den bästa typen av makt
    är den som är osynlig-

  803. -och inte kommer med pekpinnar
    och gevär. Sen kan man kalla det-

  804. -ledarskap eller chefskap.
    Där kan man göra en distinktion.

  805. Om man ska koppla det till
    Google eller Spotify-

  806. -jobbar de mycket med ledarskapet
    i teamet. Man skapar ett ledarskap-

  807. -som kanske inte tillhör en viss
    person utan alla i olika mått.

  808. Då funderar jag om Djursholm
    lyfter chefer snarare än ledare-

  809. -eller tvärtom. Vad tror du?

  810. Det är en så stor fråga.
    Men jag har fascinerats av-

  811. -att en anarkistisk underström
    går i en del av...

  812. De böckerna finns inte på
    flygplatserna än så länge.

  813. Men jag ska jobba på
    att de kommer dit.

  814. Jag har en god vän som heter Peter
    Antman som skrivit en bok om...

  815. Han har jobbat med IT-bolag
    i femton år.

  816. Vilka filosofer är viktiga
    när han beskriver det?

  817. Det är anarkistiska klassiker
    som Kropotkin o.s.v.

  818. Det är fascinerande saker
    som dykt upp i den svängen.

  819. Din distinktion mellan ledare
    och chef är nåt man kan diskutera.

  820. -Anarkism är lösenordet för dagen.
    -Mikael?

  821. -Vi låter gästen få sista ordet.
    -Han passar bra i Djursholm.

  822. Tack så jättemycket. En present
    kommer att överlämnas till Göran.

  823. En varm applåd.

  824. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Djursholm skapar eliten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Djursholm är Sveriges ledarsamhälle. Det har en unik aura och förmåga att socialt upphöja sina invånare, särskilt barnen, till framtida ledare. Den slutsatsen drar professorn i företagsekonomi, Mikael Holmqvist, efter sociologiska studier av Djursholm. Enligt Holmqvist är Djursholm en konsekrati - i motsats till meritokrati som ofta framhålls som ett eftersträvansvärt ideal i samhället. I en konsekrati får människor inflytande genom sina sociala och kommunikativa förmågor i stället för genom meriter och analytiska förmågor. Mikael Holmqvists presentation följs av kommentarer från Dala-Demokratens chefredaktör Göran Greider och sedan ett samtal mellan de två. Inspelat den 15 september 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil
Ämnesord:
Bostadsområden, Samhällsvetenskap, Social differentiering, Sociala klasser, Sociala strukturer, Sociologi, Stockholm
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Från rasism till rasifiering

Rene León Rosales är forskare och ordförande vid Imerförbundet och föreläser om rasismens utveckling genom åren och hur den uttrycks i dag. Han ger en kort historik och talar bland annat om Carl von Linnés kategorisering av människor utifrån "rasspecifika" egenskaper och hur kategorierna sedan har hierarkiserats. Han berättar om rasifiering, vardagsrasism och kritiska ras- och vithetsstudier. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.