Titta

UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Om UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Föreläsningar och samtal från "Ensamkommande, papperslösa och antirasistiskt arbete". Forskare, kommunala tjänstemän och representanter för frivilligsektorn träffas för att utbyta kunskap och erfarenheter om flyktingmottagande och dess påverkan på samhället, flyktingars vardag när de kommit till Sverige och antirasistiskt arbete. Konferensen hölls den 15 oktober 2015 på Malmö högskola och modererades av Enrique Pérez och Gustavo Nazar. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism : Frivilliga och kommunala insatserDela
  1. Vi fortsätter med nästa panel.

  2. "Frivilliga och kommunala insatser"-

  3. -"i samarbetsform eller var för sig?"

  4. Jag bjuder in...

  5. ...Hamza Ibrahim
    från Ensamkommandes förbund.

  6. Var är du, Hamza? Där är du.
    Välkommen.

  7. Mary Douglas från Rädda Barnen.

  8. Välkommen, Mary.

  9. Jens Jording från Malmö stad.

  10. Och Annelie Larsson
    från Resursförvaltningscentrum.

  11. Varsågoda. Ta plats.

  12. Vi kör samma procedur.
    Ni får först fem minuter.

  13. Sen får ni fem minuter till.

  14. Du får börja, Hamza.

  15. Mitt namn är Hamza. Jag är ordförande
    för Ensamkommandes förbund.

  16. Jag ska berätta lite om förbundet.

  17. Vad vi gör
    och hur vi har försökt förbättra-

  18. -de frågor som
    vi har pratat mycket om här i dag.

  19. Ensamkommandes förbund
    drivs av självorganiserade ungdomar-

  20. -från olika länder.

  21. Det vi försöker göra är att...

  22. ...skapa ett socialt nätverk
    där vi kan stötta varandra och...

  23. ...bygga en bro mellan
    svenska samhället och ensamkommande.

  24. Vi har väldigt mycket på gång
    i dag hos oss.

  25. Det finns stor press på kommuner
    i hela landet och även här i Malmö.

  26. Det kommer massor med ungdomar.
    Vi snackar om-

  27. -barn som sover i gymnastiksalar.

  28. Som inte har nånstans att vända sig,
    som inte har nån hjälp.

  29. De får lite hjälp,
    men inte tillräckligt.

  30. Systemet är så pass långsamt.

  31. Det tar tid innan man blir
    registrerad hos Migrationsverket.

  32. Där kan vi som förening hjälpa dem
    med en massa aktiviteter.

  33. Bjuda in dem och...

  34. Som vi har pratat om i dag,
    är det väldigt svårt med samarbetet-

  35. -mellan vi som har mer kunskap
    om själva målgruppen-

  36. -och den offentliga sektorn och
    andra som sysslar med samma frågor.

  37. Det är den största utmaningen
    att förbättra.

  38. Ja, jag stannar där.

  39. Det var kort.

  40. Vill du säga lite mer, Hamza.
    Hur många är ni i själva föreningen?

  41. Ni har en lokal också.
    Hur många kommer dit varje dag?

  42. Vill du ge lite mer uppgifter?

  43. Vi driver en mötesplats.
    Den heter Mötesplats Otto.

  44. Där kommer fler än hundra ungdomar
    per dag.

  45. Vi har nittio volontärer
    som hjälper oss med mycket.

  46. Som vill stötta,
    de flesta som kommer.

  47. I dag har vi 2 000 medlemmar i Malmö.

  48. Tanken är att ungdomar ska starta
    egna klubbar i hela landet-

  49. -så att den blir rikstäckande.
    När vi själva kom-

  50. -jag kom för sex år sen,
    hade vi inte den här möjligheten.

  51. Det är viktigt att vi gör nåt
    för de som kommer i framtiden-

  52. -och skapar en möjlighet där vi
    kan träffas och utbyta erfarenheter.

  53. -Har ni anställda?
    -Ja.

  54. Vi har en projektledare
    på Mötesplats Otto-

  55. -som ansvarar för verksamheten Otto.

  56. Vi har två andra anställda-

  57. -som sätter allt i ordning
    och tar emot ungdomar.

  58. Alla ska känna sig välkomna.

  59. Alla känner att det finns ungdomar...

  60. ...som har varit som dem,
    och startat verksamheten...

  61. -...och vill hjälpa till.
    -Tack.

  62. Mary, du får fortsätta.

  63. Jag heter Mary Douglas
    och jobbar på Rädda Barnen.

  64. Det är svårt att representera en
    organisation med mycket verksamheter-

  65. -på olika nivåer och på olika sätt.

  66. Men jag kanske ska börja med
    att säga kort-

  67. -att vi är en medlemsorganisation
    som består av 80 000 medlemmar.

  68. De flesta jobbar frivilligt,
    vilket vi ska prata om här.

  69. Jag sitter med i en kunskapsallians
    som Gustavo pratade om.

  70. Just nu jobbar jag med ett projekt
    som är viktigt att nämna här-

  71. -som jobbar med en målgrupp-

  72. -som ofta glöms bort i de här
    sammanhangen. Vi har inte nämnt dem.

  73. Det är ensamkommande barn
    som placeras hos släktingar.

  74. Den gruppen
    nås sällan av det civila samhället.

  75. Jag jobbar i ett samarbetsprojekt
    med Malmö stad. Därför är jag här.

  76. Vi tittar på hur det civila samhället
    kan vara med och nå de här barnen.

  77. Hur vi kan samverka bättre
    för att nå barn-

  78. -som verkligen behöver
    de här insatserna.

  79. Den här frågeställningen
    lyfter också fler frågor-

  80. -kring frivilliga och
    kommunala insatser. Vad är det i dag?

  81. Vi har frivilliga som...
    Malmö stad har i dag frivilliga.

  82. De söker frivilligarbete.

  83. Och Rädda Barnen...
    Jag jobbar på uppdrag av Malmö stad.

  84. Fast Rädda Barnen driver projektet.
    Vad är samarbete? Vad är samverkan?

  85. Är det att vi planerar läxhjälp ihop?

  86. Är det att vi behöver titta
    på samverkansplattformar?

  87. Jag tycker att frågeställningen
    ger fler frågor som är intressanta.

  88. Vad har du att säga, då?
    Om de frågorna.

  89. Vad har du att säga?
    Eftersom du själv-

  90. -har en situation där du är både och?

  91. -Vad jag vill säga om...
    -Samarbete, ja. Samarbetsform.

  92. Det att vi inte skulle samarbeta...
    I Rädda Barnen jobbar vi dagligen.

  93. Oavsett om vi är frivilliga
    i en lokalförening-

  94. -eller om vi är i ett projekt,
    så jobbar vi nära kommunen-

  95. -i olika samarbeten.

  96. Sen kan det betyda olika saker.

  97. Vi behöver titta på vilka plattformar
    vi ska ha. Det blir mer intressant.

  98. Ett traditionellt arbete tidigare...
    Om det var en vanlig aktivitet-

  99. -kring läxhjälp,
    så samverkade vi med skolan.

  100. Sen pratar vi med kommunen
    om behovet.

  101. I dag handlar det om andra frågor.
    I mitt projekt-

  102. -tittar vi på hur vi
    kan samverka tillsammans inom Malmö.

  103. Civila samhället tillsammans
    med olika kommunala instanser-

  104. -för att förbättra för en målgrupp.
    Vi måste hitta samverkansmodeller-

  105. -och gemensamma mål.

  106. Det är på olika nivåer. Vi behöver
    utveckla de samverkansmodellerna.

  107. Det håller vi på med i dag.

  108. Kan du säga nåt
    om storleken på din målgrupp?

  109. Inte hur det ser ut i hela Sverige.

  110. Ensamkommande barn i Malmö som
    bor hos släktingar är i dag runt 200.

  111. Det är svårt med statistiken. Den
    från Migrationsverket stämmer inte.

  112. Man får titta på
    enskilda stadsområden. Men runt 200.

  113. Det är viktigt
    att lyfta den här målgruppen.

  114. Jag gör det när jag sitter här.
    De finns sällan med i forskning-

  115. -eller i olika förbättringsåtgärder-

  116. -eller i utvecklingsområden
    för ensamkommande barn.

  117. Tack. - Jens? Varsågod.

  118. Hej! Jens Jording, ansvarig
    för gymnasieskolorna i Malmö.

  119. Jag valde att angripa
    det här perspektivet mer utifrån-

  120. -barnens och ungdomarnas resurser.
    Jag ser dem som en stark resurs.

  121. Eller att de har starka resurser.

  122. Om nu förmiddagen,
    det är fortfarande förmiddag...

  123. Om föregående panel fokuserade
    på tänkandet, så handlar det här-

  124. -om görandet och de slutsatser som
    vi kan dra av beprövad erfarenhet.

  125. Gärna i kombination med vetenskapen,
    men ofta utifrån det.

  126. Å ena sidan så hörde vi i förmiddags
    att man har pratat mycket om...

  127. Det finns risk att vi angriper
    det här på ett patologiskt sätt.

  128. Vi fokuserar på den långa
    farliga flykten, misshandel-

  129. -droger, svält.

  130. Allt det som är de förutsättningar
    som man kommer med.

  131. Men vi pratar för lite
    om å andra sidan.

  132. Det här är ungdomar med egenskaper
    som har gjort att de har klarat det.

  133. Det är grymt faktiskt.
    Man kan ta eget ansvar.

  134. Man är självständig
    och handlingskraftig. Man har...

  135. ...ofta en stor kompetens,
    som inte alltid är formell.

  136. Den kan vara stor informell.

  137. Det är vi usla på att kartlägga.

  138. Det första perspektivet skulle jag
    vilja avsluta med att säga...

  139. Ni hörde säkert på radion i morse.

  140. Danmark har ändrat reglerna för
    hur lång tid det tar att bli dansk.

  141. I Sverige ligger vi på mellan 4-5 år.
    Men malmöbo blir man första dagen.

  142. Det blir man första dagen. Vi
    måste möta ungdomarna som malmöbor-

  143. -allra första dagen. Efter
    en kommunplacering ska vi säga då.

  144. Och... Det jag möter, och
    orsaken till att jag vågar säga det-

  145. -är att jag förutom två biologiska
    barn har en ensamkommande extrason.

  146. Det har gett mig ett perspektiv
    på frågorna utifrån-

  147. -när kanske inte bara han,
    utan framför allt hans vänner...

  148. Deras berättelser. Ni var inne
    på det i föregående paneldebatt.

  149. Vi lyssnar för lite. Vi pratar
    och tänker mycket, men lyssnar lite.

  150. Det finns grymma berättelser
    och ett lärande som är fantastiskt.

  151. Det har vi försökt möta.

  152. Eller vi...
    Jag har bara adopterat projektet.

  153. Det som Gustavo och Mariam,
    som sitter där-

  154. -och Sanne jobbar med, som vi
    kallar socialt hållbar inkludering-

  155. -där det civila samhället och skolan
    ska hitta känslan av sammanhang.

  156. Skapa nätverkande,
    skapa ett sammanhang-

  157. -där man får vara huvudperson
    i sitt eget liv.

  158. Det är det som saknas för dem.

  159. Jag gör mig till talesperson när nån
    sitter bredvid mig. Det är knasigt.

  160. Du får slå på mig
    när jag är fel på det.

  161. Jag kan utifrån ett skolperspektiv
    se att vi ganska väl vet vad som...

  162. ...skapar framgång,
    men vi är usla på att göra det.

  163. Vi vågar inte tänka särskilt nytt.
    Vi pratade om det i pausen.

  164. Det är större risker än nånsin-

  165. -att vi med tanke på
    den kraftiga tillströmningen nu...

  166. Att vi väljer samma lösningar
    som tidigare.

  167. Vi har kommit fram till att vi
    bör möta behoven på ett nytt sätt.

  168. Jag vill avsluta min inledning
    utifrån den...

  169. Många av de jag möter
    har rest med sin kropp-

  170. -men inte med hjärtat.
    Det hade jag också gjort.

  171. Ni känner alla till
    Inglehart-Welzers kulturkarta-

  172. -där Sverige,
    det vill säga landet Lagom-

  173. -ligger som ett extremland högst upp
    på den här kulturkartan.

  174. Vi är mest individualiserade,
    mest sekulariserade.

  175. Vi har fokus på självförverkligande.
    Många kommer hit från en kultur-

  176. -där man har en stark förankring
    i sitt samhälle, i sin familj-

  177. -i sin religion och i sin kultur.

  178. Sen gör man den här resan.
    Det är en extrem sociokulturell resa-

  179. -på väldigt kort tid.
    Frågan är hur vi möter det.

  180. Hur vi väljer att möta det.

  181. Ja, det vi behöver göra är att möta-

  182. -att vi som skola
    möter den informella kunskapen.

  183. Många av dem som kommer,
    nu ska vi inte kategorisera-

  184. -men en del av de som kommer
    har fantastisk utbildning.

  185. Då handlar det
    om hur vi snabbt kan få dem-

  186. -genom våra strukturer.

  187. Den största utmaningen är de som
    har börjat arbeta vid tolv års ålder.

  188. De har jobbat som betongarbetare
    sedan de var tolv.

  189. De har ingen aning om vinklar,
    volymer, multiplikation.

  190. Men man kan det.

  191. Det kan ta oss 1,5 år
    att komma på att de kan det.

  192. De är smarta och har grymma resurser.

  193. Vi fattar inte det förrän...
    Det tar oss lång tid att förstå det.

  194. Människor uttrycker saker bättre
    än vad jag gör. Jag avslutar med-

  195. -att läsa en dikt av Jenny Strömstedt
    som säger mycket om min syn på det.

  196. "Varje människa
    är en möjlighet att tillvarata"

  197. "Varje barn
    en skatt av kraft och drömmar"

  198. "Ingen har sagt att det ska vara lätt
    att leva tillsammans"

  199. "Däremot är komplikationen
    alltid fylld av möjligheter"

  200. -Det känns mycket enkelt.
    -Bra. Tack så mycket.

  201. -Annelie?
    -Det låter ju hoppfullt.

  202. Att det finns möjligheter
    i komplexiteten.

  203. Innan jag går in på
    vad jag tänker säga-

  204. -utifrån samarbetet med frivilliga
    och kommunala organisationer-

  205. -så kommenterar jag
    det panelen pratade om innan.

  206. Det var stödboende
    och det här med genomförandeplaner.

  207. Jag är den första som kan hålla med
    om att vi behöver hitta andra sätt.

  208. Jag var med på 70-talet,
    då Sune Sunesson skrev sin bok-

  209. -"Ändra allt". Så hette den väl?
    Jag tittar på er unga forskare.

  210. Redan på den tiden var det:
    "Vad är socialt arbete?"

  211. Jag upplever att vi har gått
    från att vara praktiska-

  212. -och praktiskt inriktade
    på att jobba nära personerna-

  213. -till att bli mycket mer styrda
    av riktlinjer.

  214. Vi ska mäta och följa upp. Det är
    där genomförandeplaner kommer upp.

  215. Vi fick också mycket kritik
    på den tiden för att vi var flummiga.

  216. Vi visste inte om insatserna gav
    effekt. Bo Vinnerljung var kritisk.

  217. Det fanns en saklighet i kritiken.
    Den handlar om att hitta en jämvikt.

  218. Att kunna bevara det traditionella
    sociala förändringsarbetet-

  219. -men ändå vara så pass sakliga
    att vi vet om vi gör rätt insatser.

  220. Det vi gör
    ska ändå få ett bra resultat.

  221. Den diskussionen fanns med även på
    den tiden. Det är samma diskussion.

  222. Jag hoppas att det har gått framåt.
    Vi har påverkats av sjukvårdens sätt-

  223. -att mäta och följa upp.
    Där är vi nog på väg-

  224. -lite tillbaka till
    det traditionella sociala arbetet.

  225. Vi använder mycket av våra resurser-

  226. -till att dokumentera.

  227. Det finns en motkraft
    i det synsättet.

  228. Jag tror att vi på sikt
    hittar nåt lite lagom i arbetet.

  229. Sen var det också kring...

  230. Jag tänker på ekonomi och
    att det är fult att prata om pengar.

  231. Vi måste våga prata om pengar.
    Jag har det kommunala perspektivet.

  232. Självklart måste vi få våra kostnader
    täckta av staten.

  233. Vi kan inte undvika den diskussionen.

  234. Vi som chefer kan inte undvika det.

  235. Annars måste vi prioritera.
    Det blir prioteringsfrågor.

  236. De måste vi också våga ta.

  237. Tillbaka till rubriken.
    En kort nulägesbeskrivning:

  238. Vi är en väldigt...

  239. Vi på sociala resursförvaltningen och
    Malmö sitter i ett ansträngt läge.

  240. Det är därför
    vi har gått upp i krisnivå två.

  241. Sociala resursförvaltningen har
    ansvar för att i första mottagandet-

  242. -när det gäller
    ensamkommande flyktingbarn-

  243. -öppna upp boenden
    när det gäller transitboenden.

  244. Vi har också ansvar för anvisning
    och HVB-hem-

  245. -för dem
    med permanent uppehållstillstånd.

  246. Stadsområdena tar emot de familjer
    och ensamkommande-

  247. -som flyttar till anhöriga
    och familjer.

  248. Det är både stadsområden och sociala
    resursförvaltningen som tar emot.

  249. Vi har cirka trehundra barn
    i våra boenden-

  250. -med permanent uppehållstillstånd.
    Där kan man bo tills man blir 21 år.

  251. Man gör enskilda prövningar
    när man har förmåga att flytta ut-

  252. -och få eget boende.
    Alla bor inte kvar tills de är 21 år.

  253. Vi har 25 utslusslägenheter.
    Vi har också familjehemsplacering.

  254. Jag tror vi har cirka 30 barn
    i familjehem.

  255. Vi har cirka 30-35 barn i kö
    som väntar på att bli placerade-

  256. -i ett familjehem.

  257. Vi tar...

  258. Från 1 januari till ungefär nu har
    vi haft 6 000 barn som har kommit-

  259. -i vår så kallade ankomstdel.

  260. I september
    kom det i snitt 75 barn per dag.

  261. I oktober kommer det
    cirka 100 barn per dag till Malmö.

  262. Det var någon
    som tyckte att vi var så tröga-

  263. -och att de frivilliga
    organisationerna var snabba.

  264. Jag håller inte med kritiken
    om att vi är tröga.

  265. Vi har startat upp 20 boenden
    på kort tid.

  266. Vi har rekryterat
    700 nya medarbetare.

  267. Vi flyttar om medarbetare. Jag har
    flyttat från uppsökande verksamhet.

  268. Vi plockar in människor
    som har arbetat inom LSS.

  269. Det kommer HR-konsulter.

  270. Serviceförvaltningen har byggt upp en
    organisation för att möta behovet.

  271. Vi startar... Vi har
    två gymnastiksalar med 150 personer.

  272. Vi köper startkit och anställer folk.
    Vi har chefer på alla boenden.

  273. Även om det är boenden som jag förr
    inte skulle drömma om att starta-

  274. -så har vi gjort det och det snabbt.

  275. Frivilliga har varit en stor hjälp.

  276. Ni gör en väldigt stor...insats.

  277. Det är tråkigt med motsats-
    ställningarna. De behöver vi inte.

  278. Vi behöver den offentliga sektorn
    och de kommunala insatserna.

  279. Om vi pratar om välfärdssystem måste
    alla kunna känna sig trygga med-

  280. -att samhället klarar av stora
    kriser. Det har vi visat att vi gör.

  281. Men just nu är situationen ansträngd,
    det ska vi inte blunda för.

  282. Det är då vi kan hitta nya sätt
    att samarbeta och nya lösningar.

  283. Det kanske är då
    som förändringen tvingas fram.

  284. Det tycker jag är spännande.

  285. Bara det här i dag,
    när ni pratar om stödboende.

  286. Det är en ny form
    som kommer från och med 1 januari.

  287. Vad ska de innehålla?

  288. Att vi har en dialog tillsammans
    med er i Ensamkommandes förbund.

  289. Att få era synpunkter är viktigt.

  290. Jag ser fram emot det samarbetet.
    Vi har samarbetat mycket-

  291. -med er också. Medarbetare
    har haft tät kontakt med förbundet.

  292. Ni har gjort en fantastisk insats.
    Ni blir jätteviktiga framöver...

  293. -...i det fortsatta arbetet.
    -Det har gått tio minuter, Annelie.

  294. -Jag lämnade mer tid till dig, men...
    -Får jag bara säga två saker?

  295. Vi behöver prata om:
    Vad är de kortsiktiga insatserna?

  296. Vad behöver vi göra tillsammans?

  297. Ännu viktigare: Fokusera
    på de långsiktiga insatserna.

  298. Tack så mycket.

  299. Hamza, jag vill fråga dig. Annelie
    säger att ni ska inleda en dialog.

  300. Hur ser du
    på dialogen med Malmö stad?

  301. Vad vill ni som organisation?

  302. Det är det
    som den föregående panelen har nämnt.

  303. Att vi har mycket att bidra med.

  304. Det är viktigt att
    de flesta aktörerna lyssnar på oss.

  305. Vi sitter i dag här och kan kritisera
    varandra och också säga goda saker.

  306. Viktigast är: Hur ska vi gå vidare?
    Problemet finns kvar.

  307. Hur ska vi samarbeta och samverka
    så att det blir så bra som möjligt?

  308. Annelie, jag måste problematisera
    din framställning lite.

  309. -Det får du göra.
    -Eftersom jag vet...

  310. Det finns en risk att vara orättvis
    när man kritiserar.

  311. Jag arbetar nära
    frivilliga organisationer i Malmö.

  312. Inte minst Ett Enat Malmö.

  313. Kritiken handlar om lite olika saker.

  314. Det första man saknar... Du är kanske
    inte rätt person att svara på det.

  315. Det är en policy från er. Vad vill ni
    med frivilligorganisationer?

  316. Förutom att de ska hjälpa till,
    att det ska finnas en dialog.

  317. Goda intentioner,
    men sen är frågan på vilka villkor?

  318. En sån fråga,
    som är väldigt viktigt för dem-

  319. -är att de gör ett stort arbete
    med lite resurser. En konkret fråga:

  320. Om ni anställer så många,
    varför inte anställa folk som jobbar-

  321. -utifrån de organisationerna?
    Som finns på de organisationerna.

  322. Den sista frågan: Jag kan säga
    att vi har anställt många volontärer-

  323. -från Röda Korset och Rädda Barnen.
    De är anställda hos oss nu.

  324. Vi anställer redan volontärer,
    men som då har rätt kompetens.

  325. Vi kan säkert utveckla det mer. Vi
    har ett uppdrag från kommunstyrelsen-

  326. -att ta fram
    en övergripande överenskommelse-

  327. -med de frivilliga organisationerna
    i Malmö.

  328. Det har pågått ett arbete
    under ett år-

  329. -med projektledare
    från paraplyorganisationerna.

  330. Nu har kommunstyrelsen sagt
    att det ska fram en överenskommelse-

  331. -med frivilliga organisationer.
    En övergripande med riktlinjer.

  332. Hur ska samverkan med civilsamhället
    se ut? Det arbetet är på gång.

  333. Varsågod, Jens.

  334. Jag vill lägga till
    att vi har det som har utvecklats.

  335. Det finns säkert på fler ställen,
    men framför allt mot de vuxna.

  336. Det är det som kallas för IOF.

  337. -IOP.
    -Idéburet offentligt partnerskap.

  338. P:et är viktigt i sammanhanget.
    Någon ställde frågan om villkor.

  339. Det vi kan se, och där är ni
    mer föredömliga på sociala resurs...

  340. Vi ser
    att fokus har en tendens att hamna...

  341. Vi fastnar i att det är
    en social fråga för en förvaltning.

  342. Jag kan känna
    att jag sitter på läktaren.

  343. Det som ska ske i förlängningen,
    det är inte det ni gör.

  344. Ni tar hand om det inledande arbetet.
    Det är vi som jobbar med skola.

  345. Vårt samarbete med er och frivilliga
    organisationer måste utvecklas.

  346. Och med er,
    som har erfarenhet av vår verksamhet.

  347. Där har vi jättemycket att lära.
    Jag ska vara självkritisk.

  348. Den kritik
    som man ibland riktar mot kommunen-

  349. -borde ibland spilla över på oss,
    och inte bara på sociala resurs-

  350. -vars uppdrag är regelstyrt.
    Det kan vi ha synpunkter på-

  351. -men det är regelstyrd verksamhet.
    Sköter vi inte det, får vi kritik.

  352. Det är en större politisk fråga.

  353. Vi inom staden kan samarbeta
    med varandra, men också samarbeta...

  354. Det är ett litet försök till det här.

  355. Absolut, absolut.

  356. När vi pratar om civila samhället
    och övergripande överenskommelser-

  357. -som ni driver fram, så är frågan
    också vilka organisationer-

  358. -som är sammankallade till dialogen.

  359. Det finns
    olika typer av organisationer.

  360. De volontärer som var på stationen
    först tillhör de små organisationer-

  361. -som faktiskt reagerade snabbt.
    Det var det jag såg.

  362. Jag såg inte Röda Korset
    eller Migrationsverket.

  363. Jag vet inte om Rädda Barnen var där.

  364. Det är en känslig fråga
    för frivilligorganisationer.

  365. Du ville säga nåt, Mary.

  366. Vi blandar ihop det lite.
    Ni nämner frivilligorganisationer.

  367. Sen säger vi civila samhället.
    Vad är det vi menar?

  368. Vi som är med i det civila samhället
    har alla olika roller.

  369. Vi har inte samma uppdrag,
    perspektiv, värdegrund.

  370. Det måste vi komma ihåg.

  371. Det kanske finns en känslighet i det,
    men jag tror att...

  372. Vi bjöds in till det här samtalet
    innan situationen uppstod.

  373. Det här är ett långsiktigt arbete.

  374. Det som händer nu belyser...

  375. Det sätter ljus på att vi har
    olika roller. Hur kan vi samverka?

  376. Hur kan vi hitta gemensamma mål?
    Om vi vill att ensamkommande barn-

  377. -ska få ett bättre mottagande.

  378. Hur kan vi hitta bättre vägar dit?
    Vad kan vi bli bättre på?

  379. Vi jobbar inte på samma sätt
    som Refugees Welcome.

  380. Vi kan hitta samarbetsformer,
    men vi har olika uppdrag.

  381. Att inte klumpa ihop
    alla i det civila samhället.

  382. Samtidigt är det himla viktigt
    att vi i Rädda Barnen-

  383. -eller andra föreningar
    från det civila samhället-

  384. -har de här olika kunskaperna.

  385. Det är viktigt att vi får ihop dem
    med den offentliga sektorn.

  386. Vi behöver finnas allihop,
    men vi behöver hitta former för det.

  387. Tack så mycket.

  388. Är han kvar, han som pratade innan-

  389. -och som jobbade på Kontrapunkt?
    Han som ställde frågan.

  390. Jag lämnar gärna ordet till dig. Vad
    har du att säga om presentationerna?

  391. Vi har en paneldeltagare
    som inte finns i dag.

  392. Ja... Förlåt.

  393. Jag har frågor,
    sen ska jag kommentera också.

  394. Jag vill inte nedvärdera det ni gör.

  395. Jag är glad att ni finns
    och gör det ni gör.

  396. Jag har jobbat två veckor i Rostock.

  397. Jag var med om att bygga upp en folk-
    rörelse med invånare från Rostock.

  398. Det funkar så bra därnere
    att myndigheterna-

  399. -underkastar sig folkrörelsen och
    tillgodoser de tjänsterna som behövs.

  400. Rostock har anställt 35 personer
    från volontärrörelsen-

  401. -som jobbar med det som de gjorde
    ideellt. Det funkar utmärkt.

  402. Jag har slagit huvudet mot väggen
    med Malmös byråkrati.

  403. Nu talar jag utifrån mig själv.

  404. Jag sitter i den position jag gör
    och vet vad jag snackar om.

  405. Jag har försökt förklara för
    Jan-Inge Alfridh och Jonas Hult...

  406. ...att i och med
    att vi är i krisläge två-

  407. -finns det enligt styrdokumentet
    ett tydligt budskap: Lös krisen.

  408. -Var sitter de?
    -Centralt i ledningen.

  409. Alfridh är Malmös stadsdirektör.

  410. Hult är chef för Trygghet
    och säkerhet, och tillförordnad chef-

  411. -över krisledningen
    för den här flyktingkrisen.

  412. Och...
    Förlåt, jag måste bara kolla här.

  413. Den stora skillnaden med Rostock-

  414. -är att i Rostock
    var man öppen med att säga:

  415. "Vi vet inte vad vi ska göra." Det
    är nåt vi alla måste vara ärliga med.

  416. Vi har aldrig stått
    inför det här förut.

  417. Det är tillsammans som vi når svaren.

  418. Det som har skett är att myndigheter
    helt har exkluderat folkrörelsen.

  419. Vi pratar om engagemanget, men de
    har inte fått vara med på något sätt.

  420. Om jag ska tala ur Kontrapunkts
    synpunkt, så har de motverkats-

  421. -av kommunen. Man har försvårat det
    arbete som ideellt fungerar så bra.

  422. Det är den enda fasta punkt i Malmö
    som fungerar rent folkrörelsemässigt.

  423. De motarbetas systematiskt dagligen.

  424. Vi måste... Annelie
    kanske kan kommentera den frågan.

  425. Alltså...

  426. Den är drastiskt formulerad,
    men ändå.

  427. -Vad var frågan?
    -Till exempel att de motarbetas.

  428. Jag vill inte gå in på det,
    jag har inte varit involverad.

  429. Malin Martelius har bjudit in
    frivilliga organisationer-

  430. -som har varit aktiva vid stationen.
    Jag tror att ni också har blivit det.

  431. Får jag kommentera snabbt?
    Jag fick kontakt med henne en gång.

  432. Sen har det varit tyst i tre veckor.
    Så det stämmer inte.

  433. Hon har uppdraget att ha samtal
    med aktiva på stationen.

  434. Som sagt, jag jobbar
    med ensamkommande och boenden.

  435. När det gäller Rostock,
    så har Tyskland lång tradition-

  436. -av frivilligarbete. Man har jobbat
    nära de sociala rörelserna.

  437. Vi har inte den traditionen
    i Sverige.

  438. Det finns skillnader där.
    Det är det vi får mötas i.

  439. Som kommunal representant
    känner jag att det vi gör...

  440. Vi får frågor
    om vad man kan hjälpa till med.

  441. Vi är så uppe med att starta
    våra boenden, att vi hänvisar folk-

  442. -till traditionella organisationer.
    Jag hoppas att ni i frivilligsektorn-

  443. -kan börja samarbeta bättre.

  444. Det skulle gynna utvecklingen.

  445. Kan man ha mer än en ingång in...
    Röda Korset fick ett uppdrag.

  446. Ni tar stort ansvar vid stationen.

  447. Det är viktigt att ni
    inom frivilligsektorn samarbetar.

  448. Det skulle skapa större helhet
    och göra det lättare för myndigheter.

  449. För att få... Det är svårt för oss
    att ha olika kontakter.

  450. Tack.
    Jag vill lämna ordet till publiken-

  451. -om ni har någon fråga. Kommentar.

  452. Hej, mitt namn är Dani.
    Jag representerar just nu Dani.

  453. Kortfattat.

  454. Jag vill göra det här
    mer till en politisk fråga.

  455. Redan i panelen innan
    pratade ni om ett välfärdssystem-

  456. -som har privatiserats.
    Folk som gör karriärer på detta.

  457. Civilsamhället har tagit över ansvar
    för sånt som staten bör ansvara för.

  458. Det är märkligt när vi pratar
    om det här att man inte vet...

  459. Alla vet.

  460. Alla vet att vid tågstationen har
    Kontrapunkt gjort största arbetet.

  461. Konstigt att man ser förbi.
    Är det inte en politisk fråga?

  462. Att Rädda Barnen är lättare att
    samarbeta med. De är mer rumsrena.

  463. Man är lite rädd för Kontrapunkt.
    Man kanske inte vet vad de gör.

  464. Jag vill ställa en politisk fråga.

  465. Om ni vill svara på den
    får ni gärna göra det.

  466. Vilket ekonomiskt system bör vi ha-

  467. -så att allas lika värde
    och rättigheter uppnås?

  468. Det är för mig ett ekonomiskt system.
    Ni säger att ni inte har pengar.

  469. Vi måste prata om ekonomi. Vilket
    ekonomiskt system bör vi upprätta-

  470. -så att allas rättigheter och villkor
    och värden upprätthålls?

  471. Varsågod.

  472. Att svara på den frågan
    vore självmord.

  473. Jag vill sätta in den
    i ett sammanhang.

  474. Ingen är nog beredd att svara. Då
    skulle panelen ha sett annorlunda ut.

  475. Jag brukar utifrån ett skolperspektiv
    göra ett tankeexperiment.

  476. Man är 15 år när man kommer hit.

  477. Om man tittar på
    vad en svenskfödd kostar under 15 år-

  478. -och tänker att skolans uppdrag
    är att se till att ungdomen-

  479. -får behörighet till gymnasiet.
    Ja, vi kan ha frågesport.

  480. Hur mycket tror ni
    att vi har tillgodo på de här barnen?

  481. -En siffra?
    -Flera miljoner.

  482. Flera är bra. Det är inte hysteriskt
    många, men det är miljoner.

  483. Mellan två och tre,
    beroende på hur vi räknar.

  484. En skolpeng
    ligger på 100 000-150 000.

  485. Nu är det inte så enkelt
    att vi har pengarna.

  486. Vi skulle kunna föra en diskussion
    utifrån ett investeringsperspektiv.

  487. Det är klart att... Ungdomarna
    är inte bara en mänsklig resurs-

  488. -utan också tror jag,
    det är en högst personlig åsikt-

  489. -en del av räddningen av den
    välfärdsstat som en del pratar om.

  490. Vi kommer inte att vara tillräckligt
    många, men man måste också lyckas.

  491. Vi vet,
    och mitt perspektiv är utbildning-

  492. -att som enskild faktor
    är utbildning-

  493. -och en känsla av sammanhang, en
    av de absolut viktigaste faktorerna.

  494. Om vi kan disponera resurser
    på det sättet...

  495. Det blir en skev diskussion.

  496. Det blir lite pajkastning
    utifrån att...

  497. Det är inte sociala resurs uppdrag.
    De ska hantera mottagandet.

  498. Det är alla vi andras uppdrag att
    hantera det som sker i förlängningen.

  499. Där kastar jag tillbaka lite paj.

  500. Jag blir inte jätteofta,
    några organisationer undantagna-

  501. -men inte jätteofta kontaktad
    av frivilliga organisationer.

  502. Glöm inte bort oss andra
    som jobbar med barn och ungdomar.

  503. Inte bara den sociala sektorn, IOF-

  504. -utan skolorna och utbildning.
    Glöm inte oss.

  505. Jag uppfattar det inte
    som pajkastning.

  506. Jag uppfattar det
    som seriösa ställningstaganden.

  507. Det är viktigt att lyfta upp
    debatten, inte ta ner debatten.

  508. Dani, jag vill kommentera kort
    att vi funderar på lokal nivå...

  509. Vi funderar på att till våren-

  510. -skapa ett arrangemang vid Tallriken.

  511. Pildammsparken. Och bjuda in
    politiska representanter, skolor-

  512. -ungdomar, barn och ha "open space"
    och frågor om demokrati.

  513. Det kanske kommer att finnas
    en bra diskussion.

  514. Varsågod, du har en fråga.
    Ali, varsågod.

  515. -Har du en fråga eller kommentar?
    -Både och.

  516. Tack, bror Daniel för bra punkt.

  517. Jag vill tacka ödmjukast Kontrapunkt-

  518. -och de frivilligorganisationer som
    har stått från dag ett vid centralen.

  519. Vissa har inte sovit på två dygn.

  520. Sen kommer Malmö stad in
    och försöker förhindra.

  521. Det är totalt oacceptabelt för mig.

  522. Ni borde vara tacksamma
    för de frivilliga organisationerna.

  523. När ni har sammanträden och möten:
    "Malmö stad sköter det jättebra."

  524. Tack vare frivilligorganisationerna.
    Det är första kommentaren.

  525. När du som tjänsteman...

  526. -Jag kom senare. Vad heter du?
    -Vem?

  527. Annelie.

  528. Jättebra att ni vill föra en dialog
    med Ensamkommandes förbund.

  529. Men min fråga är: Varför har vi
    inget ungdomsråd i centrala Malmö?

  530. Jag försökte övertala Carina Nilsson
    och Nils Karlsson som har områdena.

  531. Det går så långsamt.
    Vi har pensionärsråd.

  532. Varför har vi inget ungdomsråd?
    Det är inte demokratiskt.

  533. Vi behöver ha en representant från
    Ensamkommandes förbund i de frågorna.

  534. Då får vi ensamkommandes perspektiv
    när det gäller att bestämma över dem.

  535. -Prata med dem i stället för om dem.
    -Tack så mycket, Ali.

  536. Annelie, vill du svara på den frågan?
    Har du nåt svar, menar jag?

  537. Varför vi inte har ungdomsråd? Jag är
    inte representant för hela staden.

  538. Jag har mitt uppdrag
    vid Sociala resursförvaltningen.

  539. Det har funnits ungdomsråd
    i olika perioder i Malmö.

  540. Stadsområden hade ungdomsråd. Hur det
    ser ut i dag har jag inte kunskap om.

  541. Det här med vem som gör vad
    på stationen. Vi har ju olika roller.

  542. Jag kan stå för vad mitt uppdrag är.
    Det är att starta upp boenden-

  543. -och ta emot ungdomar så bra
    som möjligt i ett första skeende.

  544. Jag tycker att vi har gjort ett gott
    arbete utifrån förutsättningarna.

  545. Stationen är en annan sak.

  546. Både Malmö stad och frivillig-
    organisationer har varit aktiva.

  547. Kontrapunkt
    har gjort ett gott arbete.

  548. Många moskéer
    har tagit emot personer.

  549. Framförallt
    personer som har velat åka vidare-

  550. -och som har fått mat och fått vila.

  551. Vi har alla bidragit på olika sätt
    för att lösa en akut situation.

  552. Sen är det frågorna
    om hur vi skapar delaktighet-

  553. -och hur vi tar tillvara
    på den kunskap som finns.

  554. Det måste vi göra
    i dialog med föreningar-

  555. -och de som finns
    i våra verksamheter.

  556. Det är det som är det nya.
    Hur hittar vi nya former?

  557. Tillsammans med forskningen.
    Vi är i ett skede nu-

  558. -som kan bli väldigt bra framöver.

  559. Anna Lundberg sa nåt om
    den spännande möjligheten som finns-

  560. -i den här situationen.
    Det har varit så positiv respons.

  561. Inte bara från myndigheterna
    och frivilliga organisationer-

  562. -utan också från enskilda personer-

  563. -som man inte förväntar sig
    ska engagera sig i den här frågan.

  564. Till exempel en tangoklubb i Malmö
    som samlade in 20 000 kronor.

  565. Bara ett exempel.

  566. Vad heter de? Tango Punto Com.
    - Du ville säga nåt, Mary?

  567. Jag vill förtydliga
    att vi har olika roller här.

  568. Också att vi...

  569. Vi som ska representera de frivilliga
    med de olika uppdragen som vi har...

  570. Om Malmö stad ser ett behov
    kan inte vi fylla det.

  571. Vi har våra agendor.

  572. Där måste vi hitta samarbetsformer.
    Nu är det ju en krissituation-

  573. -som ingen av oss
    har hanterat tidigare.

  574. I projektet jag jobbar i nu
    samarbetar vi-

  575. -med frivilliga organisationer
    och Ensamkommandes förbund.

  576. Där försöker vi hitta plattformar.
    Det finns andra sammanhang.

  577. Det är viktigt att lyfta upp. I dag
    pratar vi mycket om situationen nu.

  578. Vi håller på med den typen
    av samarbete i andra former-

  579. -i det långsiktiga arbete
    som vi inte får glömma bort.

  580. Det försvinner mycket
    i den här diskussionen.

  581. -Vi pratar nästan inte alls om det.
    -Professor Tapio Salonen...

  582. ...säger att vi måste agera
    kortsiktigt och långsiktigt.

  583. Jag tar mina glasögon som exempel.
    De är progressiva.

  584. För att kunna titta nära och långt.
    - Du ville säga nåt?

  585. Jag heter Baharan Raoufi
    och jag representerar mig själv.

  586. Jag vet inte om det är en kommentar
    eller en fråga, vi får se.

  587. Jag tycker också
    att det är en politisk fråga.

  588. Det behövs lyftas fram mer
    att det är en politisk fråga.

  589. När man hör samtalet
    blir det tyvärr lite för mycket-

  590. -att det ska hamna på civilsamhället.

  591. Eller att frivilligorganisationerna
    ska agera inom vissa ramar.

  592. Då tänker jag på er
    som är tjänstepersoner-

  593. -och sitter på olika förvaltningar,
    oavsett vilka de är.

  594. Då tänker jag
    på vilket ansvar ni har-

  595. -när ni gör tjänsteskrivelser
    som berör dessa frågor-

  596. -och då det ska tas beslut i nämnder.

  597. Mycket ansvar hänger på er
    och hur ni formulerar er.

  598. Det påverkar
    vilka beslut politikerna tar.

  599. Jag tycker ni måste lyfta fram det-

  600. -i stället för att förskjuta det till
    vad vi i civilsamhället ska göra.

  601. Jag vet inte om det är en fråga,
    eller bara en kommentar.

  602. Vi får se om det är en fråga
    som de kan svara på. Tack.

  603. Jag tyckte jag var tydlig och sa-

  604. -att det är vårt ansvar inom skolan.

  605. Jag hörde inte mig själv
    lägga över ansvaret på någon annan.

  606. Snarare tvärtom.
    Jag ser självkritiskt på-

  607. -att vi behöver ta vårt ansvar och
    tänka annorlunda, nytt och bredare.

  608. Däremot behöver vi tillsammans...
    Vi är inte ensamma experter.

  609. Det finns mycket kunskap
    att hämta från er.

  610. Det var jag inne på när det gäller
    Ensamkommandes förbund.

  611. De kan inte ha ansvar för utbildning-

  612. -men kunskaperna om vad som
    har varit lyckat eller misslyckat...

  613. Din fråga om vårt ansvar.
    Det är jättestort.

  614. Jag instämmer. Det är rätt att
    det sätt som vi formulerar oss på...

  615. Det är viktigt att de inte är,
    om vi ser på oss självkritiskt...

  616. Att det inte baseras på tyckande,
    utan att det finns en grund-

  617. -i vetenskap och beprövad erfarenhet.

  618. Det får inte
    bara bli personliga åsikter.

  619. Där har vi ett jätteansvar, absolut.

  620. -Annelie, vill du kommentera kort?
    -Jag vill inte kommentera just det.

  621. Men jag tänker på vad man har gjort.

  622. Man tillsatte
    en oberoende social kommission.

  623. Vi jobbade i två år.

  624. Det var forskare
    och tre kommunala representanter.

  625. Sen var det människor, som Kerstin,
    med lång erfarenhet.

  626. Vi var 14 personer. Det var en
    politisk beställning. Man ville veta-

  627. -vad det är för insatser
    som man behöver göra-

  628. -för att minska orättvisorna i Malmö.

  629. Det är en beställning av politiken-

  630. -och som vi
    fick jobba mycket själva med-

  631. -och ta vara på det
    forskningen kommit fram till.

  632. Det arbetet pågår i Malmö stad.
    Man försöker hitta andra insatser-

  633. -och utgångspunkter. Man trycker på-

  634. -det här
    med socialt investeringsperspektiv.

  635. Det är ett långsiktigt arbete,
    och frågor som rör välfärdssystemet.

  636. Jag tycker vi har en annan diskussion
    i dag och att det är...

  637. ...ett annat fokus än tidigare.
    Där det finns en enighet-

  638. -att vi måste förändra för
    att göra fler delaktiga i samhället-

  639. -och minska skillnaderna.
    Det tycker jag är positivt.

  640. -Det händer mycket i Malmö.
    -Jag håller med.

  641. En kommentar i första hand,
    men kanske också en uppmaning.

  642. Jag börjar bli frustrerad.
    Kanske lite irriterad också. Arg.

  643. Jag...

  644. Det blir lätt pajkastning
    om man inte är beredd att fundera på-

  645. -hur man arbetar
    och vad som kan göras bättre.

  646. Varje gång jag föreläser
    för socialarbetare som arbetar-

  647. -kommer ofta kommentaren som kom
    här.

  648. "Den här diskussionen hade vi
    på 60- och 70-talet." Det är korrekt.

  649. Hur hjälper det oss i dag här och nu?
    Vi är i en situation-

  650. -som kommer att få konsekvenser
    långsiktigt.

  651. Diskussionen
    som väcks från Kontrapunkt-

  652. -är i högsta grad relevant.

  653. Jag vill uppmana er att svara på det.

  654. Hur tar man bättre tillvara
    på den kompetens som de har?

  655. Det är lätt att gå
    till organisationer som Rädda Barnen.

  656. Inget fel i det, men ofta
    saknar de den lokala förankringen.

  657. Det gäller även skolan. Det är
    uppfriskande att höra självkritiken.

  658. Hur många organisationer är inte
    ute i skolorna och arbetar dagligen?

  659. Det finns redan där.
    Kort innan jag lämnar ordet till er:

  660. Tala inte om att "bjuda in".
    När man gör det har man makten.

  661. Skapa i stället möten med människor.
    Det är mycket bättre.

  662. Jag känner att ni inte behöver svara
    på samma frågor.

  663. Jag vet inte om ni vill kommentera.

  664. Annars kan vi samla fler synpunkter.

  665. Sen kan ni... Vi har lite tid kvar.

  666. Vi kan sammanfatta. Ni kan
    ta hänsyn till vad Marcus har sagt.

  667. Kerstin?

  668. Koppla ihop föregående panelsamtal-

  669. -och Filips inledande föreläsning.

  670. Det handlar om
    att vi inte kan bortse från-

  671. -att vi kategoriserar varandra.

  672. Jag lyssnade på representanter
    för Ensamkommandes förbund.

  673. De talade om hur många gånger
    de hade blivit inbjudna-

  674. -till typ min organisation.

  675. En etablerad, gammal
    ideell organisation.

  676. Vi var inte utpekade, men det kan
    ha varit Röda Korset som bjöd in dem.

  677. När man ska göra en ansökan om medel
    är det bra att ha med deras förbund-

  678. -men aldrig på samma villkor.

  679. Det är viktigt att vi blir medvetna
    om de kategorier vi själva har-

  680. -när vi möter människor.

  681. Hur gör vi när vi lyssnar?

  682. Vi hade motsättningar på stationen
    de första dygnen när vi fanns där.

  683. Jag var där själv, och därför
    kan jag tala om de motsättningarna.

  684. Vi gick in på olika sätt utifrån
    de olika förbund vi representerar.

  685. Det var Kontrapunkt och Röda Korset.
    Vi hade tjafs.

  686. Jag hoppas att det har försvunnit.

  687. Det här ingår-

  688. -både i vårt uppdrag
    som etablerad organisation-

  689. -och nya som Ensamkommandes
    förbund-

  690. -och Kontrapunkt,
    som är "nyare" än vad vi är.

  691. Det ingår att för att kunna lyssna
    måste vi också förstå-

  692. -vad jag representerar
    för organisation.

  693. Om det så är en myndighet, en
    kommunal verksamhet eller en ideell.

  694. Frågan är: Hur kan vi komma därhän-

  695. -att en kunskapsallians
    verkligen är på lika villkor?

  696. Att partnerskapet är på lika villkor?
    Den frågan är för mig avgörande-

  697. -för om vi ska kunna samverka
    för att få ett bättre samhälle-

  698. -för oss att leva i.
    Samhällen med skarpa motsättningar-

  699. -är inte bra för nån.
    Vi håller på att skapa ett samhälle-

  700. -som verkligen är polariserat.

  701. Tyvärr är våra riksdagspolitiker
    inte speciellt duktiga på att...

  702. ...föra en dialog
    och lyssna på varandra.

  703. Där kan man tala om pajkastning.

  704. För att vi ska kunna...

  705. Är det nån av er...

  706. Hur tänker ni kring kategorisering
    och oss själva som individer?

  707. För mig har det varit nyttigt
    att komma in i Röda Korset-

  708. -som jag trodde bedrev
    nån slags välgörenhetsarbete.

  709. Jag har lärt mig mycket om Malmö
    och om människor i Malmö.

  710. Jag trodde jag kunde mycket innan,
    men det kunde jag inte.

  711. -Inte så långdraget, snälla.
    -Nej, nej.

  712. Jag vill bemöta pajkastningen. Jag sa
    att jag är tacksam för det ni gör.

  713. Det handlar inte om nån pajkastning.
    Min kritik, för att förtydliga den-

  714. -är att motståndet främst kommer
    från polis och Migrationsverket.

  715. Det gör det till ett politiskt
    dilemma. Det handlar inte om er.

  716. För att bemöta dig lite snabbt.

  717. När jag säger att jag bankar huvudet
    mot byråkratin handlar det om det.

  718. Vi måste mötas i ett rum.

  719. Det handlar om att mötas,
    inte bli inbjuden.

  720. Det handlar om att ha syftet främst.

  721. Varför gör vi det här? Och mötas där.
    Det handlar inte om vem som gör vad.

  722. Det finns ingen organisation
    i Malmö stad.

  723. Det är jättefrusterande.
    Det är många som vill mycket-

  724. -men det är ingenting som händer.

  725. Efter min första vecka i Rostock-

  726. -ville jag till Malmö central.
    Jag bemöttes av det här:

  727. "Vill du hjälpa eller inte?
    Välj själv."

  728. Då kände jag:
    "Men herregud, vad händer?"

  729. Vi måste ha ett syfte
    där alla kan mötas-

  730. -och ett rum där vi kan utvecklas.

  731. Vi vet inte hur situationen
    ska hanteras. Därför krävs inklusion.

  732. -Det var allt.
    -Tack så mycket. - Varsågod!

  733. Miriam är mitt namn. Tyvärr
    kommer jag inte ihåg ditt namn.

  734. -Hamza.
    -Hamza.

  735. Jag vill höra
    vad du och din organisation-

  736. -har för tankar om Sverige,
    och hur det här landet-

  737. -kan uppfylla sitt ansvar
    gentemot er och alla andra?

  738. I termer av att bygga en framtid.
    Hur tänker ni kring det?

  739. Jag tänker...

  740. ...att vi har pratat väldigt lite
    om rasism.

  741. Vi pratar om det som händer nu-

  742. -men vi är ett antal generationer
    som har växt upp här-

  743. -med allt
    vad strukturell rasism innebär.

  744. Vi har mycket kunskap. Det vore kul
    att höra från din organisation-

  745. -hur ni tänker kring det här.

  746. Varsågod, Hamza. Du kan svara.
    - Sen får ni sammanfatta.

  747. Den uppfattning jag har är att det
    är viktigt att vi får möjlighet...

  748. ...att dela våra erfarenheter.

  749. Och att vi får utrymme där
    vi kan berätta om våra erfarenheter-

  750. -och samarbeta med alla aktörer-

  751. -som jobbar med den frågan
    som vi sysslar med.

  752. Vi själva som förening, eller
    vi som har kommit som ensamkommande-

  753. -tycker att det är viktigt att vara
    delaktiga i frågor som berör oss.

  754. Vi försöker komma på olika nivåer,
    på politisk nivå, i civilsamhället-

  755. -och offentliga sektorn
    som jobbar med den här frågan.

  756. Jag stannar där.

  757. Jens, vill du säga nåt kort?

  758. Jag tycker att vi har ett problem
    när vi diskuterar.

  759. Vi har ett stort fokus
    på vad som inte fungerar.

  760. Jag ser många exempel på saker som
    fungerar som vi borde prata mer om.

  761. Vi ska inte undvika
    att prata om det som inte fungerar.

  762. Vi måste identifiera det
    och göra bättre. Men jag tycker...

  763. Den här dagen är inspelad. Det ska
    bli skoj att analysera i efterhand-

  764. -och se var vårt fokus ligger.

  765. När vi identifierar vad som fungerar
    och gör mer av det...

  766. Det är en sann klyscha.
    Det funkar bättre.

  767. Det tar jag med mig. Jag önskar att
    vi i fortsättningen har mer fokus...

  768. Ni sitter alla med fantastiska
    berättelser om sånt som fungerar.

  769. -De hade jag velat höra lite mer av.
    -Tack. - Annelie?

  770. Jag instämmer. Det pågår
    mycket arbete i verksamheten-

  771. -med frivilliga organisationer.
    Det finns ett stort engagemang.

  772. Det är där, Kerstin, som vi måste
    hitta hur vi möts på lika villkor.

  773. Det är inget lätt svar.
    Vi har olika roller.

  774. Ja, ta fram de goda exemplen.
    Och att vi lär av dem.

  775. Jag tänker ta tillfället i akt.

  776. Jag hör att det finns engagemang.
    Vi behöver gode män-

  777. -särskild förordnad vårdnadshavare
    till ensamkommande och familjehem.

  778. Ni som är intresserade och
    känner att ni har förmåga och tid:

  779. Anmäl er gärna till dessa uppdrag.

  780. Vi är i stort behov
    av särskilt förordnad vårdnadshavare.

  781. Tack. - Mary?

  782. Jag tänker sammanfatta rubriken.

  783. Frivilliga insatser i sig
    har vi knappt nämnt.

  784. Det handlar om nån form av samarbete.
    Vad innebär det?

  785. Sen undrar jag...
    Det frågades hur vi ska göra det här.

  786. Hur ska vi kunna samarbeta
    på mer lika villkor med samma ingång?

  787. Vem är mottagaren av den frågan?
    Alla vi ställer samma fråga.

  788. Alla ni ställer samma fråga.
    Vem tar det ansvaret?

  789. I den här krissituationen
    så har vi ställt oss frågan:

  790. Vem är det som ska samordna oss,
    så att vi får en sån plattform?

  791. Det har inte hänt.
    Länsstyrelsen har fått uppdraget.

  792. Men ingenting vad vi har hört.

  793. Vem är mottagaren av frågorna
    som civila samhället, kommunen-

  794. -och ni som sitter i publiken
    har ställt? Det undrar jag.

  795. Jätteviktig fråga.
    Jag tror det behövs samling.

  796. Alla frivilliga organisationer som
    är aktiva, men som kanske behöver-

  797. -samordna sina synpunkter, program
    och idéer.

  798. Tack så mycket, allihopa.
    - De ska ha en riktig applåd.

  799. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Frivilliga och kommunala insatser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om vem som har ansvar för att hjälpa flyktingar när de anländer till Sverige. Utför de frivilliga organisationerna statens uppgift? Hur ska frivilliga och myndigheter arbeta? Medverkande: Hamza Ibrahim, ordförande för Ensamkommandes förbund; Mary Douglas, Rädda Barnen, Malmö; Jens Jording, Malmö stad; Annelie Larsson, sociala resursförvaltningen i Malmö stad. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Flyktingfrågor, Flyktingmottagande, Flyktingpolitik, Frivillig hjälpverksamhet, Frivilligt arbete, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Dom kallas ensamkommande

Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Malmö högskola och forskar om dem som kallas ensamkommande. Han berättar om att det finns två perspektiv på ensamkommande. Det ena perspektivet är att de är traumatiserade offer och det andra är att de är aktörer med resurser och kraft. Han menar att det ena inte utesluter det andra. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Välfärdsstatens utmaningar

Panelsamtal om välfärdsstatens utmaningar när så många människor kommer till Sverige. Hur ser man till att allas rätt till likabehandling upprätthålls? Det handlar också om nationsgränser. Hur mycket kraft ska man lägga på att bygga murar runt nationer? Ska man göra det överhuvudtaget? Medverkande: Marcus Herz, lektor i socialt arbete vid Malmö högskola; Dawan Raoof, forskningsassistent vid Malmö högskola; Anna Lundberg, universitetslektor vid Malmö högskola; Ulrika Wernesjö, forskare vid Imerförbundet. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Frivilliga och kommunala insatser

Panelsamtal om vem som har ansvar för att hjälpa flyktingar när de anländer till Sverige. Utför de frivilliga organisationerna statens uppgift? Hur ska frivilliga och myndigheter arbeta? Medverkande: Hamza Ibrahim, ordförande för Ensamkommandes förbund; Mary Douglas, Rädda Barnen, Malmö; Jens Jording, Malmö stad; Annelie Larsson, sociala resursförvaltningen i Malmö stad. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Från rasism till rasifiering

Rene León Rosales är forskare och ordförande vid Imerförbundet och föreläser om rasismens utveckling genom åren och hur den uttrycks i dag. Han ger en kort historik och talar bland annat om Carl von Linnés kategorisering av människor utifrån "rasspecifika" egenskaper och hur kategorierna sedan har hierarkiserats. Han berättar om rasifiering, vardagsrasism och kritiska ras- och vithetsstudier. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Antirasistiskt arbete

Panelsamtal om hur man kan bedriva antirasistiskt arbete och hur man bör förändra samhällsinstitutioner så att de inte reproducerar strukturell diskriminering. Varför är vissa grupper underrepresenterade inom vissa institutioner? Hur kan man få syn på och göra något åt diskriminering och rasism på olika institutioner? Medverkande: Ana Marega, Ungdom mot rasism Malmö; Jallow Momodou, European network against racism; Paula Mulinari, forskare vid Malmö högskola och Mujo Halilovic, Romskt informations- och kunskapscenter Malmö. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Förutsättningar för tillit

Vem litar vi på och vilka faktorer påverkar vår känsla av tillit? Sverige anses vara ett "tillitsland": vi litar på stat och strukturer i samhället. Hur påverkar miljön din tillit? Forskaren och statsvetaren Susanna Wallman Lundåsen berättar. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska Institutet, Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Risktagande

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss